RISKHÄNSYN FARLIGT GODS

Transkript

1 HERRESTADS-TORP 1:41, 1:45 MFL, TORP UDDEVALLA, UDDEVALLA KOMMUN RISKHÄNSYN FARLIGT GODS FRHANDSKOPIA Uppdragsgivare: Max Hamburgerrestauranger AB Kontaktperson: Christian Mannerstråle Uppdragsnummer: Datum: Tyréns AB Region Syd Malmö Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

2 Dokumentstyrning Uppdragsansvarig: Cecilia Sandström Civilingenjör i Riskhantering Handläggare: Fredrik Carlsson Civilingenjör i Riskhantering Kvalitetsgranskare: Cecilia Sandström Civilingenjör i Riskhantering Sidan 2(26) Tyréns AB

3 Sammanfattning Tyréns AB har på uppdrag av Max Hamburgerrestauranger studerat risker (olycksrisker) orsakade av transport av farligt gods i samband med ett detaljplaneärende för bilhall, bilservice, eventuellt kontor samt vägrestaurang (Max Hamburgerrestauranger) inom Herrestads Torp 1:41 och 1:45 m.fl., Uddevalla. Analysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill väg 161 där transport av farligt gods sker. Utredningen inleds med att ett så kallat utredningsavstånd tas fram för respektive verksamhet. Om avståndet överstigs utreds verksamheten ej vidare. För Bilservice (G) används de riktlinjer som länsstyrelsen i Skåne har tagit fram och som anger att om avståndet överstiger 30 m krävs ej utredning. Då befintligt avstånd är längre än så utreds bilservice ej närmare. Likaså överstigs utredningsavstånd för eventuellt kontor, under förutsättning av nuvarande begränsningar avseende byggnadsstorlek bibehålls (mindre kontor). Verksamheten vägrestaurang likställs med handel och av denna anledning krävs utredning då utredningsavståndet bedöms vara 70 m och befintligt avstånd är drygt 40 m. Inga krav ställs på placering av parkering. Vidare tas kriterier fram avseende när riskbilden är acceptabel för verksamheter som är belägna på kortare avstånd än utredningsavstånden. Därefter beräknas riskmåttet individrisken och jämförs med de acceptanskriterier för respektive verksamhet som fastställts. En osäkerhetsanalys har också genomförts. Slutsatsen är att risken är acceptabel för samtliga byggnaders föreslagna placering. Dock rekommenderas en riskreducerande åtgärd i form av en kant eller en mur för att skydda besökare på uteserveringen. Åtgärden kan bestå av exempelvis en tät trottoarkant (eller mur) längs vägbanan där bullervall saknas (omkring 20 35cm hög). Syftet är att begränsa en pöls (brandfarlig vätska) utbredning i riktning mot uteserveringen. Kanten ska placeras ca 5 m från vägkant för att få önskad effekt. Ett annat alternativ är att placera uteserveringen i skydd av byggnad. I så fall kan byggnad förläggas närmare väg 161, dock minst 30 m från vägkant. Vid detta avstånd uppfylls båda krav avseende individrisk och deterministisk analys (skydd mot brandspridning). I detaljplanen bör säkerställas av vägrestaurang ej tillåts närmare än 30 m från vägkant, vilket också sammanfaller med Väglagens krav på byggnadsfritt avstånd. Sidan 3(26) Tyréns AB

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Uppdragsbeskrivning Mål och syfte Omfattning och avgränsning Tillgängligt underlag Metod 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Området Väg Riskidentifiering Riskvärdering 9 3 SLUTSATSER Individrisk Sammanfattande bedömning och behov av riskreducerande åtgärder 15 4 REFERENSER 17 1 BILAGA A Riskanalys Transport av farligt gods på väg Deterministisk analys Osäkerheter 25 Sidan 4(26) Tyréns AB

5 1 INLEDNING 1.1 Uppdragsbeskrivning Tyréns AB har på uppdrag av Max Hamburgerrestauranger studerat risker (olycksrisker) orsakade av transport av farligt gods i samband med ett detaljplaneärende för bilhall, bilservice, eventuellt kontor samt vägrestaurang inom Herrestads Torp 1:41 och 1:45 m.fl., Uddevalla. Studien klargör risksituationen i stort och hur riskhänsyn kan visas. Analysen är upprättad av Fredrik Carlsson (civilingenjör i riskhantering) och kvalitetsgranskad av Cecilia Sandström (civilingenjör i riskhantering). 1.2 Mål och syfte Målet med analysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker för uppförande av verksamheter. Syftet med analysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende olycksrisker). Analysen utvärderar således om befintligt förslag visar tillräcklig riskhänsyn, och avser även att avgöra om eller hur förslaget skulle kunna ändras, om behov föreligger, för att medge den önskade bebyggelsen med tillräcklig riskhänsyn. 1.3 Omfattning och avgränsning Analysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill väg där transport av farligt gods sker. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar. Vilket bidrag ger väg 161 till riskbilden för området? Vilka riskreducerande åtgärder krävs? Hur kan man visa riskhänsyn? 1.4 Tillgängligt underlag Rapporten är upprättad med utgångspunkt från följande underlag: Samrådsredogörelse tillhörande detaljplan för Herrestads Torp 1:41 och 1:45 m.fl., upprättad av Miljö och Stadsbyggnad i november Detaljplan för del av fastigheterna Herrestads Torp 1:41, 1:26 m.fl. och fastigheterna Herrestads Torp 1:45, 1:28, 1:31., Samrådshandling, Uddevalla kommun, Koncept maj Illustrationskarta tillhörande detaljplan för fastigheterna Herrestads Torp 1:41 och 1:45 m.fl., Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & miljö, Uddevalla kommun, samrådshandling Skiss , Max Uddevalla, upprättad av (nod)c O M B I N E, datum okänt Sidan 5(26) Tyréns AB

6 Plankarta tillhörande detaljplan för fastigheterna Herrestads Torp 1:41 och 1:45 m.fl., Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & miljö, Uddevalla kommun, Samrådshandling Muntlig kontakt med Mats Johansson, Chef brandskyddsavdelningen, Uddevalla räddningstjänst. Foton tagna av Rådhuset Arkitekter AB, förmedlade av Sören Mannberg 1.5 Metod Först identifieras den eller de riskkällor som ska utredas. Sedan undersöks vilka risker dessa ger upphov till genom att information samlas in. I de fall det bedöms relevant beräknas väsentliga riskmått. Riskanalysmetoden för beräkning av individrisk bygger på datoriserade beräkningsmodeller med syfte att ge bästa möjliga beslutsunderlag. Därefter värderas riskerna utifrån de acceptanskriterier som föreslås för aktuell utredning. Analysen arbetar efter följande principiella frågeschema: Vad kan hända? (Riskidentifiering, skadehändelser.) Hur ofta kan det hända? (Beräkning av sannolikhet.) Vilka blir konsekvenserna? (Konsekvens av skadehändelse.) Vad blir risken? (Beräkning av risknivå.) Vilka åtgärder krävs för att möjliggöra genomförandet? (Värdering av risk) Sidan 6(26) Tyréns AB

7 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Området Planområdet ligger cirka 10 km väster om Uddevalla centrum på södra sidan om väg 161 och del av Torps köpcentrum. Öster om planområdet, cirka 250 meter bort, sträcker sig E6:an i nord sydlig riktning. Inom planområdet inryms fastigheten Herrestad Torp 1:41, där en bilverkstad ligger och en ny bilhall är planerad, fastigheten Herrestad Torp 1:45 där en vägrestaurang föreslås. Vägrestaurangen planeras förses med en uteservering, i riktning mot väg. I planområdet finns också befintliga bostadsfastigheter) Herrestad Torp 1:28, 1:31 samt bostadshus med tomtområde tillhörande fastighet Herrestad Torp 1:26. Se Figur 2.2. Utöver dessa fastigheter omfattas även markområde där en ny tillfart planeras söder om väg 161. Området visas i Figur 2.1. Figur 2.1 Illustrationsbild av området hämtad från detaljplan för del av fastigheterna, samrådshandling, koncept, maj Sidan 7(26) Tyréns AB

8 Figur 2.2 Del av illustrationskarta, daterad Upprättad av Rådhuset Arkitekter AB. 2.2 Väg 161 Väg 161 går utmed områdets norra sida. Vägen har två filer i vardera riktningen och en skyltad hastighet av 50 km/h. Längs sträckan vid planområdet finns flera trafikplatser dels mot planområdet, dels mot handelsområdet i norr. Väg 161 sträcker sig från planområdet till Lysekil. Till vägen hör även färjeleden över Gullmarsfjorden. Under sommarmånaderna har väg 161 en hög trafikbelastning. I Lysekil finns Preemraff. Väg 161 är rekommenderad transportled för farligt gods mellan korsning vid väg 160 och E6:an. I dagsläget uppgår transportflödet till ungefär fordon per dygn på väg 161 väster om planområdet, varav ungefär 800 fordon är tunga transporter. Vid köpcentrumet är trafiken högre och uppgår till ungefär fordon per dygn varav 1200 fordon utgör tunga transporter. (Trafikverket, 2010) En förstudie genomförs för vägsträckan längs planområdet. Eventuellt kommer vägsträckan justeras. Vad ändringarna omfattar är i dagsläget inte bestämt. Men ändringarna kan omfatta åtgärder som breddning med ytterligare körfält, fria högersvängar, ersätta trafikljus med rondell. Det kan även bli aktuellt med en ny vägsträckning norr om handelsområdet. Dras en ny sträckning kan det bli aktuellt med en omledning av tung trafik till det nya vägnätet. (Enhörning, 2010) Sidan 8(26) Tyréns AB

9 2.3 Riskidentifiering De risker som identifierats är kopplade till vägtrafiken (väg 161) med dess transporter av farligt gods. E6 befinner sig på så långt avstånd att dessa risker ej utreds. Nedan anges ungefärliga avstånd mellan vägkant och fasad. Verksamhet Aktuellt avstånd (till fasad), ungefärligt Max Hamburgerrestaurang Bilhall Bilservice Bilankuten verksamhet, alt kontor Ca m Ca 35 m Ca 75 resp 110 m Mer än 90 m Tabell 2.1 Avstånd till fasad från vägkant. Dessutom finns det en uteservering mellan restaurangen och vägen. Vanligtvis utreds byggnaders placering men även uteserveringen behandlas i den fortsatta utredningen. 2.4 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Davidsson m fl, 1997): 1. Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. 2. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. 3. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. 4. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan placeras i tre kategorier. De kan anses vara acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 2.3 nedan beskriver principen för riskvärdering (Davidsson m fl, 1997). Sidan 9(26) Tyréns AB

10 Område med oaccptabla risker Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras ej Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 2.3 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997). Riskindelningen enligt ovan kan vid en kvantifierad analys jämföras med probabilistiska kriterier. Följande har föreslagits gällande för såväl transport av farligt gods som samhällsplaneringen i övrigt (Davidsson m fl, 1997): Individrisk: 10 5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras och 10 7 per år som gräns för område där risker kan anses som små Skånes riktlinjer avseende riskvärdering Länsstyrelsen i Skåne län fastställde i juni 2007 en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods (RIKTSAM rapport 2007:06). RIKTSAM syftar i första hand till att användas vid planering (detaljplaner etc). Skånes riktlinjer används i flertalet andra regioner och är förmodligen de enda som anger specifika kriterier för olika typer av bebyggelse. RIKTSAM anger vid vilka schablonavstånd som olika typer av markanvändning kan tillåtas utan utredning, se Figur 2.4. Rapporten anger också vilken typ av utredning samt vilka kriterier som gäller för att kunna acceptera att en annan typ av markanvändning kan etableras närmare än schablonavstånden. Sidan 10(26) Tyréns AB

11 Figur 2.4 Figur 10.1 från RIKTSAM (Länsstyrelsen i Skånes rapport 2007:06) Skiss över i RIKTSAM föreslagna skyddsavstånd. På respektive avstånd ges exempel på typisk markanvändning. RIKTSAM anger när en situation bör kunna bedömas tolerabel, givet att utredningsavståndet understigs. I aktuellt fall är det att följande kombinationer av kriterier uppfylls: 1) Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10 6 eller 10 7 per år, beroende på vilken verksamhet som avses. 2) Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder Vägverkets krav på byggnadsfritt avstånd (Väglagen) Inom ett avstånd av tolv meter från ett vägområde får normalt sett inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Länsstyrelsen kan, om det är nödvändigt med hänsyn till Sidan 11(26) Tyréns AB

12 trafiksäkerheten, föreskriva att avståndet ökas, dock högst till 50 meter. I Uddevalla kommun är väg 161, väg med utökad tillståndspliktig zon inom 30 meter Lokala riktlinjer Inga lokala riktlinjer finns Applicerad riskvärdering För aktuell riskutredning har RIKTSAMS krav beaktats i den mån aktuell typ av bebyggelse finns omnämnd. För övriga har kriterium ansatts. Riskmåttet som ska tas fram och för vilket kriterier angivs är riskmåttet individrisk. Även en deterministisk analys bedöms vara lämplig. Se nedan. Tabell 2.2 Applicerad riskvärdering i form av utredningsavstånd, kriterier avseende riskmåttet individrisk och förekomst av krav på deterministisk analys. Verksamhet och planbokstav Vid vilket avstånds krävs utredning? Vilket kriterium för individrisk bör appliceras? Deterministisk analys, förutsatt att utredning krävs? Restaurang, G 1 * 70 m 10 6 per år ja Bilhall, G** 30 m 10 5 per år ja Bilservice, G 30 m 10 5 per år Ja Kontor, mindre, GK 70 m Obs! Verksamhetsanknutna kontor kräver ej utredning per år. ja *Restaurang hanteras ej i RIKTSAM. Verksamheten har bedömts likna handel. Planbokstav för bilservice används med kommentaren att vägrestaurang avses. **Bilhall innefattas i planbokstav för bilservice och likställs därför med denna verksamhet. Uteserveringen bedöms vara likvärdig med restaurang och samma krav ställs på denna utomhusverksamhet. Sidan 12(26) Tyréns AB

13 ANALYS Analysen återfinns i sin helhet i Bilaga A. Sidan 13(26) Tyréns AB

14 3 SLUTSATSER Utifrån de beräkningar som gjorts och redovisas i Bilaga A redovisas här resultatet i form av risknivåer (avseende individrisk), deterministisk analys samt en sammanfattande bedömning. 3.1 Individrisk Individrisken genererad av transport av farligt gods på väg 161 utanför området framgår av Figur 3.1. Individrisk på olika avstånd från transportleden 1,00E-04 1,00E-05 Individrisk, per år 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E Avstånd, m Figur 3.1 Individrisk som funktion av avståndet till vägkant. Den beräknade individrisken vid respektive verksamhet visas i Tabell 3.1. Individrisken jämförs även med respektive acceptanskriterium för respektive verksamhet. Sidan 14(26) Tyréns AB

15 Tabell 3.1 Avstånd mellan respektive verksamhet och väg samt den beräknade individrisken vid respektive avstånd. Verksamhet Aktuellt avstånd (till fasad), ungefärligt Vid vilket avstånds krävs utredning? Utreds vidare? Satt acceptanskriterium Beräknad risknivå Acceptabelt? Hamburgerrestaurang/ Restaurang, G 1 * Ca m 70 m Ja 10 6 per år 1,5*10 7 per år Ja Bilhall, G Ca 35 m 30 m Nej Bilservice, G Ca 70 resp 110 m 30 m Nej Kontor, mindre, GK Ca 70 resp 100 m 70 m Nej Ja Ja Ja Beräkningar för individrisken tyder på att samtliga verksamheter uppfyller ansatt acceptanskriterium, alternativt att befintligt avstånd överstiger utredningsavstånd. 3.2 Sammanfattande bedömning och behov av riskreducerande åtgärder De beräknade risknivåerna utgör inte någon grund för att kräva riskreducerande åtgärder när det gäller byggnaderna. Avståndet mellan hamburgerrastaurangen och vägkant är drygt 40 meter. Avståndet bedöms som acceptabelt gällande brandspridning och kriterium för individrisk understigs. Åtgärder bör däremot vidtas för att reducera riskbilden för individer som vistas på uteserveringen vid hamburgerrestaurangen. Åtgärderna kan bestå av exempelvis en tät trottoarkant (eller mur) längs vägbanan där bullervall saknas (omkring 20 35cm hög). Syftet är att begränsa en pöls (brandfarlig vätska) utbredning i riktning mot uteserveringen. Höjden på kanten/muren är vald så att den inte ytterligare ska förvärra en farligt gods olycka genom att riva hål på en tank, vilket kan inträffa om kanten/muren är något högre än föreslagen höjd. Kanten ska placeras ca 5 m från vägkant för att få önskad effekt. Ett annat alternativ är att placera uteserveringen i skydd av byggnad. I så fall kan byggnad förläggas närmare väg 161, dock minst 30 m från vägkant. Vid detta avstånd uppfylls båda krav avseende individrisk och deterministisk analys. Sidan 15(26) Tyréns AB

16 I detaljplanen bör säkerställas av vägrestaurang ej tillåts närmare än 30 m från vägkant. Sidan 16(26) Tyréns AB

17 4 REFERENSER Banverket, 2009, Järnvägen i samhällsplaneringen, F /SA20 Carlsson, B. & Swanberg, M., telefonkontakt med Preemreff AB, Säkerhetssamordnare respektive Kemikalieinköpare, Davidsson m fl, Värdering av risk, Rapport P21 182/97, Räddningsverket, Karlstad, Enhörning, M., projektledare Trafikverket, telefonkontakt , tel Fischer, S., Forsén, R., Hertzberg, O., Jacobsson, A., Koch., B., Runn, P., Thaning, L., Winter, S., Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Metoder för bedömning av risker. Försvarets Forskningsanstalt, Stockholm, Fredén, S. (2001). Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket, Miljösektionen, rapport 2001:5. Johansson, M., Chen brandskyddsavdelning Uddevalla Räddningstjänst, tel , telefonkontakt 8/ Kylefors, M. (2001), Cost Benefit Analysis of Separation Distances, Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola. RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län, Samhällsbyggnadsenheten, Räddningsverket, Farligt Gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering, Rapport B20 209/98, Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Kartläggning av vägtransporter med farligt gods, Rapport P21 359/00, Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Handbok i kommunal riskanalys inom räddningstjänsten, Rapport PUBR16 038, Karlstad, Trafikverket, kartor med trafikflöden, transportera/vaginformation/vagtrafikfloden och medelhastigheter/kartor medtrafikfloden/, Information hämtad VTI, Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg. Väg och transportforskningsinstitutets rapport 387:4, Sidan 17(26) Tyréns AB

18 ØSA (2003). Utredning av säkerhetsåtgärder i detaljplan, Uppdrag åt Räddningsverket. ØSA (2004). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (avseende transport av farligt gods på väg och järnväg), Uppdrag åt Länsstyrelsen i Skåne län. Sidan 18(26) Tyréns AB

19 1 BILAGA A Riskanalys I detta kapitel redovisas riskanalysen mer i detalj. 1.1 Transport av farligt gods på väg Fördelning För transporter av farligt gods finns ett särskilt regelverk (Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg, ADR) vilket reglerar bl.a. hur godset förpackas, märks och etiketteras, vilka mängder som tillåts, vilken utbildning föraren ska ha, samt vilken utrustning fordonet ska medföra. Farligt gods redovisas vanligen genom att ange vilken klass godset tillhör. Väg 161 är en primär transportled för farligt gods fram till väg 160, vilket innebär att den är rekommenderad för transporter av farligt gods. Vid korsningen mellan väg 161 och 160 övergår rekommendationen för transporter i södergående riktning mot Stenungsund längs väg 160 parallellt med E6:an som också är rekommenderad för transporter med farligt gods. Längs sträckan har främst tankstationer identifierats som mottagare av transporterna samt något enstaka båtvarv. Bensinstationer mottar generellt två leveranser per veckan. Väg 161 sträcker sig vidare mot Lysekil med färjetransport en mindre sträcka längs vägen. Tidigare var Preemraff i Lysekil en stor avsändare av brandfarlig vätska (bensin, diesel och dylikt) men vägtransporter har numera utgått (Carlsson, B. & Swanberg, M, 2010). Sträckan mellan väg 160 till färjelägret är inte rekommenderad för farligt gods, men transporter kan inte uteslutas. Enligt personal på färjelägret sker ungefär 2 transporter per dygn. I Lysekil har inga specifika mottagare eller avsändare identifierats. Då inga specifika mottagare har identifierats längs väg 160, 161 eller i Lysekil har fördelningen mellan transporter bedömts motsvara det genomsnittliga flödet på de svenska vägarna. Fördelningen mellan klasserna visas i Tabell 1.1. Sidan 19(26) Tyréns AB

20 Tabell 1.1 Fördelning mellan olika ADR klasser. Transporterna har bedömts motsvara den generella fördelningen för riket. ADRklass Ämne Andel (%) Klass 1 Explosiva ämnen och föremål 0,9% Klass 2 Gaser 12,0% Klass 3 Brandfarligt vätskor 76,9% Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen 0,9% Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 1,2% Klass 6 Giftiga ämnen 0,6% Klass 7 Radioaktiva ämnen 0,1% Klass 8 Frätande ämnen 7,2% Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0,3% Antalet transporter med farligt gods har bedömts till 10 stycken per dygn. Bedömning är gjord utifrån att E6:an går parallellt längs väg 160 och antas användas i en högre utsträckning än väg 160, väg 161 inte är rekommenderad väg för transporter mot Lysekil samt att inga mottagare eller avsändare förutom mindre tankstationer har identifierats längs väg 161 eller väg 160. Samtal har även förts med räddningstjänsten i denna fråga Sannolikhet för olycka Sannolikheten för en farligt gods olycka, definierad som en olycka med ett fordon lastat med farligt gods där det farliga godset läcker ut, beräknas enligt VTI modellen, redovisad i Räddningsverket (1996). Sannolikheten för olycka är relaterad till vägens utformning och hastighet samt antalet transporter med farligt gods som passerar vägavsnittet per dag. Antalet förväntade olyckor med fordon skyltade med farligt gods N, beräknas enligt: N=O*((Y*X)+(1-Y)*(2X-X 2 )) Där O = Olyckor (antal/år på vägdelen) X =Andel transporter skyltade med farligt gods Y =Andel singelolyckor Förväntat antal farligt gods olyckor beräknas med följande antaganden och indata: Sidan 20(26) Tyréns AB

21 Tabell 1.2 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år Väg 161 Kommentar Vägtyp (se tabell 2.2 i Räddningsverket, 1996) Tätort, 50 km/h, gata/väg Vägsträcka 300 m ÅDT fordon/dygn Prognos för Andel transporter skyltade med farligt gods Olyckskvoten (antal olyckor per år) enligt Räddningsverket, ,04 % 10 st transporter per dygn. 1,2 Andel singelolyckor 0,15 Index för farligt gods olycka 0,03 (I) Förväntade antalet olyckor med farligt gods 7,3*10 5 (N*I) I de fortsatta beräkningarna används 7, per år som värde på förväntat antal olyckor med farligt gods (så kallade farligt gods olyckor, dvs. olyckor som leder till utsläpp av farligt gods) Konsekvenser av olycka Farligt gods utgörs av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser, brandfarliga kondenserade gaser, giftiga vätskor, brandfarliga vätskor och frätande vätskor. Massexplosiva ämnen kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålnings och tryckskador. Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en poolbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en pga. värmepåverkan kokande vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan Sidan 21(26) Tyréns AB

22 härledas till farligt gods i ADR klass 1, 2, 3, 6 och 8. Brandfarliga fasta ämnen i ADRklass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i ADR klass 5, radioaktiva ämnen i ADR klass 7 och övriga ämnens i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i Tabell 1.3. Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80 % percentilen i beräkningar över variationen i utfall på grund av olika vindhastigheter, hålstorlekar etcetera. Det vill säga det avstånd som uppnås i 80 % av fallen. Konsekvensberäkningarna har simulerats med iterationer i för att säkerställa att all variation har beaktats. De flesta ingående variabler och andra förutsättningar har tilldelats statistiska fördelningar istället för att representeras av en punktskattning (beräkningar genomfördes i samband med att Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, RIKTSAM, för Länsstyrelsen i Skåne län med iterationer i Hela fördelningen på utfall redovisas i Figur 1.1. Tabell 1.3 Representativa scenarier för olika skadehändelser med transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka understigs i 80 % av fallen. Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln Vätska, B Pölbrand direkt 30 7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 50 8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 30 9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd Vätska, B, G Giftmoln 110 Sidan 22(26) Tyréns AB

23 Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp x, Avstånd,m Detonation UVCE BLEVE Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur 1.1 Fördelning över riskavstånd för tio olika riskscenarier. Totalt iterationer ligger till grund för redovisningen Beräkning av individrisk utomhus Med information om olika olyckors konsekvensområde, fördelningen av transporterat gods i olika klasser, hastigheter samt det förväntade antalet olyckor med fordon som medför farligt gods kan individrisken utomhus beräknas, se Figur 1.2. I beräkningarna har ingen hänsyn tagits till vägens eller byggnadernas utformning med eventuella riskreducerande åtgärder. Individrisk på olika avstånd från transportleden 1,00E-04 1,00E-05 Individrisk, per år 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E Avstånd, m Figur 1.2 Individrisk som funktion av avståndet utomhus längs väg 161. Beräkningar tyder på att samtliga verksamheter uppfyller ansatt acceptanskriterium för individrisk. Sidan 23(26) Tyréns AB

24 1.2 Deterministisk analys En deterministisk analys försöker förutse störningar som kan inträffa. I det aktuella fallet dominerar olyckor som orsakas av brandfarliga vätskor. Av denna anledning görs beräkningar för skydd mot brandspridning. Som dimensionerande skadefall väljs utsläpp av brandfarlig vätska med fördröjd antändning. Det dimensionerande skadefallet är inte nödvändigtvis det värsta fallet som kan inträffa, utan ett scenario som faktiskt kan inträffa med en rimlig sannolikhet och med allvarliga konsekvenser. Det värsta fallet skulle kunna vara total kollaps av en tankbil, medan utsläpp av ett fack i en tankbil kan anses vara ett dimensionerande skadefall. Strålningsberäkningar har därför genomförts för en pöl med brandfarlig vätska (bensin) med arean 300 m 2. Pölstorleken är bedömd utifrån vägbanans bredd och lutning samt att vätskan har goda förutsättningar att spridas utanför vägbanan där bullervall saknas. Längs väg 161 vid planområdet är en bullervall upprättad från cirkulationsplats fram till gång /cykeltunneln. I höjd med tilltänkt hamburgerrestaurang finns inga direkta höjdskillnader som skulle kunna ha en strålningsreducerande inverkan. Vid en olycka med brandfarlig vätska bedöms vätska kunna spridas utanför vägbanan med ungefär fem meter ned mot cykelbana där bullervall saknas ned mot cykelbana. Utbredningen av pölen bedöms få en rektangulär form. Enligt Boverkets byggregler bör strålningsnivån vid en brand understiga 15 kw/m 2 mellan byggnader i minst 30 minuter. Strålningsintensiteten reduceras kraftigt med avståndet från strålningskällan och 15 kw/m 2 understigs vid ett avstånd om ca 22 meter från pölens kant. Hänsyn har ej tagits till att vinden kan påverka flamman. En pöl skulle också kunna få större area. Avståndet mellan hamburgerrastaurangen och vägkant är drygt 40 meter. Avståndet från vägkant till restaurangens tillhörande uteservering är ungefär 25 meter. Vid 25 meters avstånd beräknas strålningsintensiteten till ungefär 10 kw/m 2, vilket kan föranleda brännskador hos individer. Fordon kan också avvika i riktning mot byggnader där bullervall saknas. Avviker fordon från vägbanan kommer ett eventuellt utsläpp ske närmare fasad än om fordonet stannar på vägen. Där bullervall saknas går en cykelbana intill väg 161. Cykelbanan är nedgrävd mellan vägbana och hamburgerrestaurang, vilket medför att en eventuell avåkning möjligen begränsas till cykelbanan. Höjdskillnaden av cykelbanan, jämfört med vägbanan och planområdet, kommer ha en reducerande effekt av strålningsintensiteten. Inträffar olyckan vid sidan av vägbanan bedöms därför strålningsintensiteten motsvara strålningsintensiteten vid vägbanan. Sidan 24(26) Tyréns AB

25 1.3 Osäkerheter Individrisk Det finns osäkerheter i indata, modell och antaganden. Den största osäkerhetsfaktorn gäller indata, och utgörs av det faktiska antalet transporter med farligt gods. För bedömningen av antalet transporter på väg 161 har vedertagna schablonvärden från VTI 1996 använts för att bilda en uppfattning av antalet transporter. Antalet transporter uppgår då till ungefär 20 stycken per dygn. Efter ytterligare analys av avsändare och mottagare längs vägsträckan bedömdes i samråd med Uddevalla räddningstjänst antalet transporter vara färre och bedömdes till 10 stycken per dygn (Johansson, 2010). Väg 160 är lämplig att använda som omledningsvägnät om E6:an behöver stängas. Vid dessa tillfällen kommer antalet transporter med farligt gods förbi planområdet att öka markant. Scenariot bedöms som undantagsfall och analyseras inte vidare. Längs sträckan har ett mindre antal tankstationer identifierats. Utöver dessa har inga specifika avsändare eller mottagare av farligt gods har identifierats, varav en genomsnittlig fördelning för hela riket har använts med alla farligt gods klasser. Genom att använda ett rikstäckande genomsnitt bedöms analysen bli mer konservativ, eftersom flera av godsklasserna har ett längre konsekvensavstånd än de som är specifika vid tankstationer. Individrisken har beräknats med 50 % högre ÅDT samt dubbla antalet transporter med farligt gods. Resultatet visas i Figur 1.3. Individrisk på olika avstånd från transportleden 1,00E-04 1,00E-05 Individrisk, per år 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E Avstånd, m Figur 1.3 Osäkerhetsanalys gällande transporter med farligt gods. Nedre linjen avser 10 transporter med farligt gods per dygn. I den övre har antalet transporter dubblerats. Sidan 25(26) Tyréns AB

26 En översiktlig beräkning av individrisken med ungefär det dubbla antalet transporter för väg 161 har genomförts. Individrisken skiljer sig något, men understiger fortfarande 1*10 6 vid de olika verksamheterna och ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga. En annan parameter som har stor betydelse vid beräkningarna av risknivån är vägsträckans längd. I analysen har 300 meter använts för väg 161. Detta är en överskattning för många av de tänkbara scenarier, men det finns även scenarier med längre påverkansområde. Sammantaget är användandet av 300 meter en konservativ skattning, eftersom majoriteten av scenarierna har kortare påverkansområde. Osäkerheterna kan påverka den beräknade risknivån både uppåt och nedåt. Det finns skäl som talar för att beräkningen av risken är att betrakta som konservativ och valda indata innebär en förskjutning mot högre risk Deterministisk analys Den deterministiska analysen ska utgå från ett scenario som bedömts som bedömts som rimligt. I det aktuella fallet har en pölbrand på 300 m 2 använts. Troligen kommer spridningen av pölen bli mindre, med en kjolutformning på vägbanan ned till vägkanten. Vid vägkanten finns risk för spridning från vägbanan där bullervall saknas ned till den intilliggande cykelbanan, men pölstorleken kommer troligen att bli mindre trots risken för spridning utanför vägbanan. I beräkningarna för strålningsintensiteten har en rektangulär pöl använts vilket ger lägre flamhöjd jämfört med en cirkulär pölbrand. Flamhöjden har i sin tur inverkan på strålningsintensiteten. Ju högre flamhöjden är, desto högre blir strålningsintensitet. En rektangulär pöl bedöms dock som troligare på vägbanan då pölen begränsas av vägkant mellan körriktningarna. Sidan 26(26) Tyréns AB