Hävkraft från EU för sysselsättning Strukturfondsperioden 2007 2013
Innehåll 3 Hävkraft från EU för sysselsättning 4 Stöd för sysselsättningsutveckling från EU:s strukturfonder 6 Inverkan på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp 7 EU-stödet riktas via program 9 Mera information 10 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden? 11 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska socialfonden? 12 Hur skall jag gå tillväga för att få EU-stöd? 14 Från vilka andra håll kan jag ansöka om stöd för utvecklingsprojekt? Edita Prima Ab 4/2008
Hävkraft från EU för sysselsättning Till huvudmålsättningarna i EU:s strukturfondsprogram hör stimulans av sysselsättningen och reduktion av arbetslösheten. EU finansierar sådana finländska projekt som stimulerar sysselsättningen i Finland. Starka och konkurrenskraftiga företag samt mindre strukturskillnader mellan olika regioner har central betydelse för sysselsättningen. Vid sidan om sysselsättningen fokuserar strukturfondsprogrammen på fortsatt arbetsmarknadsnärvaro och förebyggande av utslagning. Europeiska unionens strukturfonder beviljar tilläggsfinansiering för verksamhet som stimulerar kompetensen, sysselsättningen och konkurrenskraften i Finland. Syftet är även att bereda människor och regioner jämlika möjligheter. Målsättningen är ett Finland som har arbetsplatser, kunnig arbetskraft, framgångsrika företag och en innovationsstimulerande atmosfär. Finland bör vara ett land i vilket människor vill leva, bo och arbeta. Den sysselsättningsstimulerande EU-finansieringen styrs till dem som behöver den mest. Stöden styrs framförallt till unga, arbetslösa vuxna, invandrare, handikappade och andra grupper som riskerar utslagning samt till projekt som eftersträvar ökad jämlikhet mellan olika regioner. Även sysselsatta personer, deras närmiljöer och de sysselsättande organisationerna gynnas av nyttan av framgångsrika projekt. Sysselsättningsrelaterade utvecklingsprojekt kan realiseras i hela Finland. 3
Stöd för sysselsättningsutveckling från EU:s strukturfonder Tilläggsfinansiering för sysselsättningsstimulerande projekt beviljas ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Fondernas verksamhetslinjer bestämmer programmålen och vilka projekt som finansieras. Europeiska regionala utvecklingsfonden stöder bland annat sysselsättningen i landskapen och utvecklingen av de regionala arbetsmarknadernas attraktionskraft. ERUF-stöd beviljas sådana projekt som har så bred inverkan som möjligt på regionens och dess invånares välmående och på sysselsättningen. Europeiska socialfonden stöder företagens och organisationernas anställningsbenägenhet och skapandet av nya arbetsplatser genom höjande av kompetensnivån och utveckling av lämpliga sysselsättningsstödjande tjänster. Det sysselsättningsstimulerande ESF-stödet styrs till projekt som prioriteras i ESF-programmet. 4
Med hjälp av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) stöds sysselsättning runt om i Finland.
Inverkan på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp Miljökonsekvensbedömningen är en central komponent i de projekt som erhåller EU-stöd. Det miljömässigt bästa resultatet uppnås då de positiva och negativa miljökonsekvenserna identifieras redan i samband med projekturvalet. Finlands lagstiftning förutsätter projektrelaterad miljökonsekvensbedömning. Samarbete på olika nivåer, mellan projektrealiserare, myndigheter, näringsliv och olika organisationer, förekommer i alla projektskeden. Till kompanjonskap och samarbete uppmuntras vid både projektplaneringen och -realiseringen. Ett av EU:s stödkriterier gäller främjandet av jämlikhet i hela samhället mellan bland annat könen, åldersklasserna och befolkningsgrupperna. Även den nationella lagstiftningen stipulerar jämlikhet mellan könen vid projektrealiseringen. Ett gott humör förbättrar livskvaliteten och främjar sysselsättningen 6 Wire ( kraft från nätverk till humana lösningar i livet ) är ett utvecklingsprojekt som förvaltas och leds av Jyväskylä yrkeshögskola och som delvis finansieras av Europeiska Socialfonden ESF. Utgångspunkten för Wire är att stöda sysselsättningen av arbetslösa på den öppna arbetsmarknaden samt att säkra tillgången på arbetskraft till företagen. Som metoder används bl.a. utbildning, aktivering och arbetscoachning. Eine Vesander bekantade sig med Wire på arbetskraftsbyrån. Hon gläds åt projektets sätt att motivera och aktivera den arbetssökande: Människan möts som en individ, vilket gör att utgångspunkten redan från början är positiv och inspirerande. Tröskeln för att delta i de kurser som programmet erbjuder, i aktiveringen samt i arbetscoachningen är låg och därför fungerande. Tack vare Wire-projektet har Eine Vesander sedermera utbildat sig till rehabiliteringsinstruktör vid Jyväskylä yrkeshögskola. Nuförtiden arbetar hon på demensföreningen i Jyväskylä. Wires projektchef Antti Hakulinen vid Jyväskylä yrkeshögskola
EU-stödet riktas via program Programmen för EU-stöd fastställs för en sjuårsperiod. Den nuvarande programperioden omfattar åren 2007 2013. EU-stödet reserveras separat för varje programår. Stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden beviljas under programperioden 2007 2013 via fem regionala program i Södra, Östra, Västra och Norra Finland samt på Åland. Programmen baserar sig på utvecklingsbehoven i respektive region. I programmen definieras strategin och åtgärderna, den därmed förbundna finansieringen samt resultatmätarna. I Fastlandsfinland utbetalas stödet från Europeiska socialfonden via ett program, som är uppdelat i en riksomfattande del och regionala delar. Programmen beskrivs noggrannare i programbroschyrerna. konstaterar att EU-finansieringen har gjort verksamheten möjlig. Hakulinen betonar att det är av central betydelse att hitta en gemensam vilja för att projektet ska lyckas: Den gemensamma visionen måste vara kristallklar. Utifrån den uppstår strategin och åtgärderna, med vars hjälp man kan uppnå målsättningarna. Jyväskyläregionen har fungerat som banbrytare vid utvecklingen av hälso- och aktiveringsåtgärder för arbetslösa. Till exempel de stärkande aktiveringsperioderna, som bottnar i hälsokontroller, har upplevts som mycket betydelsefulla åtgärder för att förbättra livskvaliteten. På olika ställen i Jyväskylä har man även startat motionsgrupper, som hundratals arbetslösa deltar i varje år.. 7
Företag, läroanstalter, forskningsinstitut, kommuner och andra rättsliga samfund eller sammanslutningar av dessa kan söka om EU-stöd för sina projekt.
Mera information Vad innebär EU-stöd i praktiken? EU-stöd innebär i praktiken att en del av det offentliga projektstödet utgörs av EU-stöd från antingen Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden, medan resten av stödet kommer från nationella offentliga finansiärer. Utöver stöden skall projekten omfatta en viss självfinansiering. Stödets typ och belopp varierar enligt den offentliga finansiären, projektets innehåll och den nationella lagstiftningen. Var kan man ansöka om EU-stöd och var hittar man ytterligare information? De offentliga finansiärerna berättar om ansökningsförfarandet och eventuella ansökningstider på sina webbplatser. Finansiärernas kontaktuppgifter finns i slutet av broschyren. Vem kan ansöka om EU-stöd? Projektrelaterat EU-stöd kan sökas av företag, läroinrättningar, forskningsinstitut, kommuner, ekonomiska regioner och andra behöriga organisationer samt kombinationer av dessa. 9
För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden? Syftet med Europeiska regionala utvecklingsfondens program är att stimulera sysselsättningen och att öka regionernas konkurrens- och livskraft. Med hjälp av programmen eftersträvar man en ökning av sysselsättningen framförallt i landets svagast sysselsatta regioner. Europeiska regionala utvecklingsfonden beviljar stöd för bland annat: innovativitetsutveckling och klusterbildning, utveckling av ny miljöteknologi, förbättring av regionernas nåbarhet, främjande av kvinnoföretagsamhet, inledande av nya skapande projekt inom servicebranschen, företags generationsväxling, små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraftsutveckling, utveckling av sysselsättningsstimulerande närmiljöer och tjänster. 10
För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska socialfonden? Syftet med Europeiska socialfondens program är att stimulera sysselsättningen och främja anställningsmöjligheterna genom utveckling av kompetens och servicestrukturer. Med stöd från Europeiska socialfonden främjas jämlikheten, förebyggs utslagning, utvecklas kompetensen, arbetsförhållandena och personalens välmående samt utvecklas system som underlättar arbetsmarknadens funktioner och aktiverar människor att delta i arbetslivet. Europeiska socialfonden beviljar stöd för bland annat: lindring av bristen på arbetskraft, utveckling av flexibla rekryteringsmodeller som kan användas vid förändringsrelaterad brist på arbetskraft, sysselsättning av personer som blir arbetslösa till följd av strukturförändringar, sysselsättning av unga, främjande av fortsatt närvaro på arbetsmarknaden, åtgärder som syftar till att reducera antalet studieavbrott, åtgärder för att bemöta arbetskraftens åldrande, utveckling av arbetstagarnas kompetens och arbetsgemenskaperna, ökning av små och medelstora företags samt deras personals globaliseringsberedskap, främjande av ny företagsamhet, främjande av kongruens mellan utbildning och arbetsliv och övergång från studier till arbetsliv, främjande av arbetsrelaterad immigration. 11
Hur skall jag gå tillväga för att få EU-stöd? Gå tillväga på följande sätt om du vill ansöka om EU-stöd för ett projekt som främjar sysselsättningen: Kontakta personer som är intresserade av idén och vill utveckla den vidare. Kontakta även personer som berörs av utvecklingen. Försäkra dig om att idén stöds av din egen organisation och av nödvändiga samarbetspartner. Diskutera projektet med regionens offentliga finansiär. För att säkerställa att projektet kommer rätt igång, bör det diskuteras med finansiärerna redan i planeringsfasen. Vid sidan om strukturfondsprogrammen bör du även bekanta dig med strategierna och realiseringsplanerna i den egna regionens landskapsprogram. Uleåborgs terminal för kombinerade transporter förbättrar regionens konkurrenskraft 12 Terminalen för kombinerade transporter ligger i närheten av logistikcentralen i Oritkari hamn i Uleåborg. Logistikcentralen togs i bruk år 2004. Den betjänar regionens företag på ett sätt som märkbart förbättrar näringslivets logistiska konkurrenskraft. Med den nya logistikcentralen minskade lastbilstrafiken märkbart i södra delen av centrum, eftersom terminalen ersätter den tidigare lastningsplatsen för lastbilståg som fanns på Uleåborgs godsbangård. I terminalen lastas årligen ca 30 000 fordon. Lastbilstågen som lämnar Uleåborg i sydlig riktning kan köras med ellok utan att stanna och utan att byta lok rakt igenom Uleåborgs godsbangård och vidare mot destinationen. Terminalområdet förverkligades i samarbete mellan Uleåborgs stad, VR Aktiebolag och Banförvaltningscentralen. Förutom finansiering från samarbetsparterna fick projektet stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
EU-stöden är alltid tidsbundna och relaterade till innehållet i ett avgränsat projekt. För projekten uppgörs alltid en projektplan, som omfattar innehåll, arbetsfördelning, målsättning, faser, budget, finansieringsplan och tidsschema. I de flesta fallen görs stödansökan elektroniskt i systemet EURA2007. Stöd som beviljats av TE-centralerna, TEKES forsknings- och utvecklingsfinansiering samt Finnvera Abp:s lån och garantier söks på separata ansökningsblanketter och enligt separat förfarande. Den offentliga finansiären ger ytterligare information om inlämning av stödansökningar. Bekanta dig med EU-programmen, målsättningarna, ansökningstiderna och andra villkor på webbadressen www.strukturfonder.fi. Sidan innehåller länkar till regionernas och de offentliga finansiärernas webbplatser. Finansiärerna ger experthjälp i projektets planerings- och inledningsfaser. 13
Från vilka andra håll kan jag ansöka om stöd för utvecklingsprojekt? Europeiska unionen har även andra sysselsättningsstimulerande program. Läs mer på Europeiska unionens webbplats www.europa.eu. Finland har flera nationella sysselsättningsfrämjande utvecklingsprogram och stödsystem De finansiärer som nämns i denna broschyr ger ytterligare information. Landsbygdens utveckling stöds via landsbygdens utvecklingsprogram. Ytterligare information: jordoch skogsbruksministeriets webbplats på adressen www.mmm.fi och TE-centralens webbplats på adressen www.te-keskus.fi. Tekes finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt med bland annat produktutvecklingslån. Företags och offentliga forskningsinstituts forsknings- och utvecklingsprojekt kan upptas i Tekes pågående teknologiprogram. Ytterligare information finns på Tekes webbplats på adressen www.tekes.fi. 14
FINANSIÄRER Finnvera Abp www.finnvera.fi Länsstyrelserna http://www.laaninhallitus.fi Landskapsförbunden www.reg.fi Utbildningsstyrelsen www.oph.fi Vägdistrikt www.tiehallinto.fi Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Tekes www.tekes.fi Arbetskrafts- och näringscentralerna www.te-keskus.fi Kommunikationsministeriet www.lvm.fi Undervisningsministeriet www.minedu.fi Inrikesministeriet www.intermin.fi Social- och hälsovårdsministeriet www.stm.fi Arbets- och näringsministeriet www.tem.fi Miljöministeriet www.ymparisto.fi
www.strukturfonder.fi