Datum 2010-08-24 Frågor och svar kring kommunalt VA på Norrlandet Frågor som har ställts vid Öppet-Hus i samband med utställning av översiktsplan för Norrlandet under maj och juni 2010. Gästrike Vatten har besvarat de vanligaste frågorna som berör förslaget med kommunalt VA till Norrlandet. 1. Måste man ansluta sig? Generellt är att inom ett verksamhetsområde för VA ska alla fastigheter anslutas och betala för sin egen anslutning. Undantag kan göras om särskilda skäl finns. En sammanfattning av lagstiftningen ger att frågan om anslutning till allmän VAanläggning regleras av åtminstone två olika regelsystem, dels miljö- och hälsoskyddslagstiftningen, dels VA-lagstiftningen. Kommunens miljökontor svarar på frågor som rör om enskilda fastigheter får fortsätta nyttja egna VA-anläggningar sedan den allmänna anläggningen uppförts. VA-lagstiftningen berör inte frågan om faktisk anslutning, utan är istället koncentrerad på avgiftsskyldigheten. Generellt gäller att alla bebyggda fastigheter, samt obebyggda fastigheter som enligt detaljplan är avsedda för bebyggelse inom allmänt verksamhetsområde är avgiftsskyldiga enligt 24 i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, vare sig fastigheten faktiskt ansluts till den allmänna anläggningen eller fortsätter att nyttja egen VA-anläggning. Undantag från avgiftsskyldighet kan föreligga, men möjligheten enligt etablerad rättspraxis är mycket begränsad. Frågan om en fastighet är avgiftsskyldig till den allmänna VA-anläggningen kan prövas av Statens VA-nämnd. 2. Vi arrenderar av kommunen, måste vi också ansluta oss? Om bostaden ägs av arrendatorn måste arrendatorn ansluta sig. Lagstiftningen anger att enligt 2 och 4 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster jämställs arrendator med fastighetsägare.
Sidan 2 av 8 3. Vem fattar beslut om allmänt verksamhetsområde och går ett sådant beslut att överklaga? Kommunfullmäktige fattar beslut om verksamhetsområde för allmän VAanläggning. En fastighetsägare kan överklaga beslutet enligt kommunallagens 10 kap om laglighetsprövning. Rätt att överklaga har alla som äger fastighet även om man inte är skriven i Gävle. Fastighetsägare som inte omfattas av verksamhetsområdet kan väcka talan i Statens VA-nämnd om att fastighetens ska omfattas av verksamhetsområdet. Ett beslut att en fastighet ska ingå i verksamhetsområdet kan inte angripas på VA-rättslig väg, dvs. genom prövning i Statens VA-nämnd. 4. Vad kostar det normalt att ansluta sig till vatten och avlopp i Gävle? Kostnaden för att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp beräknas för varje fastighet enligt en i kommunen fastställd VA-taxa. Anslutningsavgiften enligt nuvarande taxa består av fyra parametrar; förbindelsepunktsavgift, servisavgift, lägenhetsavgift och tomtyteavgift. En normalvilla (tomtyta 800 m2) kostar 96 125 inkl moms att ansluta till det kommunala VA-nätet om man ansluter vatten, avlopp och dagvatten. Till detta kommer fastighetsägarens kostnader för installationen fram till kommunens förbindelsepunkt, där påkoppling till Gästrike Vattens ledningar sker, ca 0,5 m från tomtgräns. Exempel på beräkningar finns på www.gastrikevatten.se under Taxa/Gävle/Anläggningsavgifter 5. Vad är brukningsavgiften per år? Brukningsavgiften består av en fast och en rörlig del. Den fasta kostnaden är enligt taxa 2 000 kr inkl moms (för vatten, avlopp och dagvatten), den rörliga kostnaden styrs av förbrukningen. I Gävle kostar vattnet 15 kr/m3 inkl moms och snittförbrukningen för två vuxna och två barn är 180 m3. 6. Vad kommer det att kosta? Utifrån den översiktliga VA-utredningen från 2008 har den totala kostnaden för utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp på Norrlandet beräknats till 270 miljoner kr exkl moms (uppräknat till 2010-2014 års priser).
Sidan 3 av 8 7. Varför blir utbyggnaden för Norrlandet så dyr? Utbyggnaden av vatten och avlopp till Norrlandet kommer att bli mer kostsam än till andra områden i Gävle. Detta beror på att området redan är bebyggt så hänsyn måste tas till befintlig bebyggelse och till områdets stora natur- och kulturvärden. De geografiska förhållandena innebär att det blir relativt långa ledningssträckor i förhållande till anslutningsbar bebyggelse. Topografin varierar och ställer krav på fler pumpanordningar än normalt. Berggrunden i området innebär att sprängning krävs i vissa partier för ledningsdragning. 8. Vad blir min anslutningsavgift? På uppdrag av Gävle kommun har Gästrike Vatten beräknat en storleksordning på kostnaden för anslutning. Utifrån den preliminära totalkostnaden, 270 miljoner kr exkl moms, beräknas kostnaden till 300 000 400 000 kr inkl moms per fastighet. Till detta kommer kostnader för arbete på egen fastighet. Det är viktigt att komma ihåg att avgiften för den enskilda fastigheten bestäms av den VA-taxa som gäller vid tidpunkten för inkoppling. Det vill säga efter att VA-anläggningen har byggts ut och att förbindelsepunkt för fastigheten upprättats. 9. Hur kan kostnaden bli så hög som 300 000-400 000 kr? Blir det dyrare för oss som redan bor i området än de som flyttar in senare? Anslutningsavgiften är, se fråga 4, beroende av ett antal olika parametrar. Det görs ingen skillnad vid avgiftsberäkningen om det rör sig om anslutning av gamla befintliga byggnader eller om det är fråga om nyexploatering. Kostnaden för utbyggnad ska fördelas rättvist. Hur en fördelningsnyckel mellan olika områden inom Norrlandet ska se ut (ett eller flera särtaxeområden) och hur hänsyn till områdesledningar för kommande bostäder ska tas, kommer att utredas ytterligare. Den redovisade siffran är inte ett fastställt pris utan en storleksordning för att politiker, tjänstemän och boende ska få en uppfattning om kostnaden för att dra ut kommunalt VA till Norrlandet enligt förslaget i översiktsplanen 2010. 10. Hur kan det kosta så olika i olika områden? När en förfrågan om anslutning till kommunala VA-nätet kommer, görs först en kontroll om fastigheten ligger inom det allmänna verksamhetsområdet för VA. Om så är fallet måste Gästrike Vatten ansluta fastigheten, till för området gällande taxa. Ligger fastigheten däremot utanför verksamhetsområde
Sidan 4 av 8 undersöker Gästrike Vatten om de tekniska förutsättningarna att ansluta fastigheten finns. Om en bedömning görs att fastigheten kan kopplas in på det kommunala VAnätet, ges en anslutningspunkt och avtal skrivs med fastighetsägaren där Gästrike Vattens kostnad för inkopplingen ska täckas. Från anslutningspunkten får fastighetsägaren själv bekosta grävning, återställning och eventuella pumplösningar etc. samt drift och underhåll av det egna ledningsnätet. 11. Får särtaxa verkligen användas, bör inte vatten vara en rättighet och kosta lika för alla? När kom lagen om att varje område ska bära sina VA-kostnader? Gästrike Vatten ska se till att en utbyggnad är kostnadsneutral, dvs. ha täckning för alla kostnader. Beräkningarna för Norrlandet visar att om den sedvanliga taxan används, får inte Gästrike Vatten in hälften av kostnaderna. Gästrike Vatten måste då föreslå att en särtaxa tillämpas vid en utbyggnad. Redan 1955 års VA-lag innehöll en möjlighet för VA-huvudmannen att låta avgiften påverkas av kostnaderna, när kostnadsskillnaderna mellan olika fastigheter/områden var avsevärda. I 1970 års VA-lag ersattes möjligheten till särtaxa med en skyldighet att införa särtaxa. Sedan Högsta domstolen i två fall godtagit införande av särtaxa redan vid beaktansvärda kostnadsskillnader, ändrades den gamla VA-lagen till att uttryckligen ange detta år 1996. Den nya lagen om allmänna vattentjänster från 2007 har motsvarande reglering, dvs. en skyldighet att införa särtaxa vid beaktansvärda kostnadsskillnader: 31 Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Om vattentjänsterna för viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. Vad som utgör beaktansvärda kostnadsskillnader kan givetvis diskuteras. Gästrike Vatten avser att följa lagstiftarens intentioner, som kan utläsas i prop. 1995/96:188 sid 14 och 44. Det innebär att beaktansvärda kostnadsskillnader anses föreligga om kostnadsskillnaden i ett område överstiger 20-30 procent. 12. Är det vanligt att kommunen tar ut extra avgifter om det visar sig att etablering av VA- nätet blir dyrare än att det ryms inom den givna taxan? Vid en utbyggnad av nya bostäder och då befintligt område ska ingå i ett verksamhetsområde gör Gästrike Vatten en kalkyl för att se om kostnadstäckning ges enligt vanliga taxan. Om täckningsgraden är för låg (men även för hög) ska
Sidan 5 av 8 särtaxa tillämpas, se även punkt 11. Inom Gävle kommun är Norrlandet det första område där särtaxa föreslås tillämpas. 13. Blir kostnaden per fastighet lika längs hela utbyggnadsområdet? Som framgår under fråga 9 och 11 ovan så är det kostnadsskillnaderna som avgör om särtaxa ska införas, och hur den i så fall ska utformas. Frågan om särtaxa måste utredas ytterligare om Gästrike Vatten får uppdraget att gå vidare med utbyggnad av kommunalt VA till Norrlandet. Inriktningen har varit att hela Norrlandet ska utgöra ett särtaxeområde men det måste undersökas ytterligare. Erfarenheter visar att man kan utgå från att anslutningsavgiften ökar för att följa den allmänna kostnadsutvecklingen. För fastigheter som ansluts flera år senare än de som anslutits i början kan avgiften därför bli högre. 14. När ska man betala? Först när den så kallade förbindelsepunkten är anvisad, dvs. när fastigheten kan anslutas till kommunalt VA ska anslutningsavgiften betalas. 15. Hur säkra är de uppskattade kostnaderna för VA-utbyggnaden? Kan det bli ännu högre avgifter än de som redovisas nu? De belopp som Gästrike Vatten redovisat är för att full kostnadstäckning ska ges utifrån befintlig budgetkalkyl. Det är inte ett slutgiltigt förslag på kostnad för särtaxa. Inte förrän en fördjupad utredning, projektering och upphandling av entreprenör har gjorts kan ett mer säkert belopp ges. 16. Skulle det vara möjligt att ta ut kostnaden för utbyggnaden genom en särtaxa på brukningsavgiften istället för en mycket hög anslutningsavgift? Att ta ut särtaxa på brukningsavgifter för att finansiera utbyggnaden är ovanligt. Kommunen har sedan lång tid valt, liksom flertalet kommuner gör, låta utbyggnadskostnaderna täckas av anläggningsavgifter medan drifts- och underhållskostnader finansieras genom brukningsavgifter. Det finns dock inget juridiskt hinder att ta ut såväl anläggnings-, som drift- och underhållskostnader endast genom brukningsavgifter. 17. Är skattefinansiering möjlig för att minska VA-anslutningsavgifterna? Det finns inget hinder för kommunen att gå in med skattemedel. Till befintlig budgetkalkyl på 270 miljoner kr tillkommer kapitalkostnader. Dessa kostnader motsvarande ca 6-8 miljoner kr/år föreslås kommunen stå för.
Sidan 6 av 8 18. Ingår kostnaden för vägar i kalkylerade 270 milj. kr för VA-utbyggnaden? Kostnader för vägar ingår inte i VA-kalkylen. Kostnaden innefattar planering och utbyggnad av ledningar fram till varje befintlig fastighet samt fram till varje exploateringsområde. 19. Vad är avskrivningstiden på anläggningen? Varför ska en VA-investering betalas i sin helhet under första året? Olika avskrivningstider tillämpas för olika delar av en VA-anläggning. Gästrike Vatten tillämpar allmänt vedertagna avskrivningstider, utifrån beräknad ekonomisk livslängd. Gästrike Vatten tar inte ställning till varför lagstiftaren valt att låta VA-huvudmän ta ut investeringskostnaden direkt av fastighetsägarna men vill framhålla att det inte innebär att VA-anläggningen direktavskrivs, utan såväl investering som anläggningsavgifter periodiseras i enlighet med gällande anvisningar. Redovisningen följer därigenom bestämmelserna i Bokföringslagen, Årsredovisningslagen samt Aktiebolagslagen. 20. Har alternativa kommunala VA-lösningar, t.ex. ledningar i havet utretts? I VA-utredningen från 2008 föreslås huvudledningarna gå mellan fastigheterna längs sträckan Engeltofta Engesberg, i samordning med strandpromenaden som föreslås i översiktsplanen. Ett alternativ till detta är att lägga huvudledningarna längs Bönavägen. Detta alternativ har valts bort pga risk för höga berglägen och fördyrande bergsschakt. Området söder om Bönavägen kan då inte heller anslutas med självfall utan fler pumpar måste anläggas. Från Engesberg Hakskär föreslås huvudledningarna gå i anslutning till vägnätet (främst Bönavägen, Utvalnäsvägen, Harkskärsvägen). En alternativ sträckning som övervägts är sjöförlagda ledningar mellan Östra Bönan och Södra Utvalnäs. Detta alternativ har valts bort pga. stora djup nedanför Gråberget, ankringsplats för sjöfarten samt servitut för fast fiskeredskap. 21. Finns det möjlighet att skapa gemensamhetsanläggningar genom bildande av samfällighetsföreningar? Hur fördelas kostnaderna i så fall? Kommunen kan välja att tillgodose sådana önskemål. Hur man väljer att dela in området och hur kostnaderna ska fördelas beror på vilken lösning man väljer.
Sidan 7 av 8 22. Varför redovisas inte detaljerna hur ni har räknat fram kostnaderna? Gästrike Vatten har valt att inte redovisa enstaka detaljer då beräkningarna baseras på en översiktlig VA-utredning. Den huvudsakliga kostnaden är anläggandet av VA-ledningar, ca 65 %. Kostnaden för ledningsutbyggnad varierar beroende på svårighetsgraden att schakta, pris per meter ligger mellan 2 000 4 500 kr exkl moms. Kostnaden för olika typer av pumpstationer är för LTA-pumpar (lätt tryckavlopp) ca 30 000 kr och för huvudpumpstationer ca 800 000 kr. Exakta antalet pumpstationer går inte att beräkna förrän en detaljprojektering är klar. Kostnader för ledningsrätt, projektering, kontroll, bygglov mm är inräknade i den totala kostnaden. 23. Kommer kommunen lösa in befintliga anläggningar? Riktlinjer för ersättning kommer att tas fram av kommunen. 24. Vi bor nära Engeltofta Backe och befintlig VA-ledning, kan vi ansluta oss direkt? Gästrike Vattens inriktning är, för fastigheter inom området Norrlandet samt fastigheterna mellan Gävle Hamn och Engeltofta, att avvakta handläggning av VA-anmälningar tills beslut om eventuellt verksamhetsområde för VA tagits i kommunfullmäktige. Planen är att kommunfullmäktige behandlar frågan hösten 2010. Inriktningsbeslutet är taget med stöd av MMP mötet (mark, miljö och planberedning) den 9 mars 2010 där beslut togs om att ställa ut fördjupad översiktsplan under våren, och där tidplan togs för beslut i fullmäktige med påföljande projektering och utförande. För information om hantering av VAanmälan, se fråga 10. 25. Har ni tittat på hur andra kommuner har löst frågan? Är det någon som fått betala så mycket som 400 000 kr för VA tidigare? Gästrike Vatten och kommunen studerar ett tiotal kommuner för att finna goda exempel på såväl finansiering som teknik mm. 26. Kan EU-medel finansiera delar av VA-utbyggnaden? Internationella kontoret i Gävle kommun har kontaktats för att utreda frågan vidare. Generellt gäller att EU-medel inte finns att tillgå för avgränsad lokal utveckling i ett land eller på en ort. Kombineras den lokala utvecklingen däremot med likartad utveckling, regionalt, nationellt eller internationellt, kan möjlighet till medel finnas.
Sidan 8 av 8 27. Det ser ut som om ledningarna går över min tomt, stämmer det? Det kartunderlag som finns framtaget är inte så detaljerat att lösningar för enskilda tomter kan utläsas. Utgångspunkten i VA-utredningen har varit att placera ledningar utanför tomtmark för att minska ingrepp på enskilda fastigheter.