Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015



Relevanta dokument
Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer oktober Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Inlåning & Sparande Nummer januari 2014

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer september 2015

Kärlek och pengar En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Inlåning & Sparande Nummer september 2014

Deklarationsdax Åldersskillnader

Sportlovet Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013

Skidor och fjällstugor En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016

96 procent av svenskarna säger att de kommer att agera om bankerna tar ut en avgift för sparkontot eller inför minusränta.

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Privatekonomiskbarometer December2013

Bostadsköpet & tryggheten

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Fritidshuset Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Svårt att navigera i bolånedjungeln

Privatekonomiskbarometer Januari2014

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Bolån. Den 31/10 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,67 procentenheter vilket är 0,01 procentenhet lägre än 30/9.

Bostadspriserna & boräntorna december 2013

Privatekonomiskbarometer Mars2014

Privatekonomiskbarometer November2013

Bolån. Den 31/5 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,75 procentenheter vilket den även gjorde under mars och april.

Bolånet & Amorteringen

Inlåning & Sparande Nummer juni 2014

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Bolån. Den 30/6 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,72 procen vilket är 0,01 procentenhet mer än 30/5.

Privatekonomiskbarometer April2013

Privatekonomiskbarometer Februari2014

Sidan 3 Stora skillnader i ränterisk. Sidan 5 Längre bindningstider på bolånen Sidan 10 Bilaga Regional kommunindelning

Så vill unga bo. Sammanfattning

Bostaden & investeringen del 2

SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER

Iskallt. Enklare än så

Privatekonomiskbarometer Augusti2013

Boräntan, bopriserna och börsen 2017

Hemsparkonto ett tryggt sätt att sänka hyran!

Bolån. Bolåneräntan är fortsatt lägre för lån med 1-års bindningstid än vad den är för ett rörligt bostadslån.

Bo & Låna En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Privatekonomiskbarometer Maj2013

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Bolån. Den 31/9 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,68 procentenheter vilket är 0,01 procentenhet högre än 31/8.

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank.

Fritidshuset Få äger men många vill ha fritidshus - Storstadsborna dominerar fritidshusmarknaden - Skärgården och Östersjööarna populärast

Sparkontoundersökning

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015

Produktvillkor Collector sparkonto

Svenskarna och sparande Resultatrapport

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar våren 2019

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer

Så sparar svenska folket

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar

Pengar och livet. Unga vuxnas sparande och koll på pengar.

Pengar och livet. Unga vuxnas sparande och koll på pengar.

Bolånet & Amorteringen del 2

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april Paul Pedersen Henrik Frizell

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Bara drygt hälften av svenskarna vet vilken ränta de har på sitt bolån och på sitt spar- och lönekonto

Val av bindningstid. Specialstudie 13 januari Sidan 2 Stora skillnader i låntagarnas val av bindningstid

Så Bar nsparar Sve r ig e 2017

Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012

Finansiell rapport tertial

Ekonomiska kommentarer

Nu kan du ge dina sparpengar en god uppväxt

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Fondspararundersökningen 2014

Unga vuxna vill spara i aktier men bristande kunskap gör att många avstår

Vi ska tala om sparpengar.

Bli en nöjd bankkund du också. Vi hjälper dig hela vägen.

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Bostaden & läget. Bakgrund

Konsumenternas Bank- och finansbyrå

AVSNITT 4. Spara och låna. Spara och låna Koll på cashen 1

SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER Q % av de tillfrågade tycker INTE att det är okej om bankerna börjar ta ut en minusränta på sparkontot.

65-åringarna är antagligen Sveriges bästa sparare. De har ofta en stabil ekonomi och kan sin egen vardagsekonomi.

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet

Frågor från mailen 2015 som berör OK ekonomisk förening

Begäran om uppgifter om bolåneräntor, upplåningskostnader och inlåningsräntor

Aktieinvest FK AB, Stockholm VARFÖR?

12 Juni 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft

Transkript:

Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015 Sparandet på bankkonton ökade med 5 procent 2014 trots rekordlåga sparräntor. Nästan lika många kvinnor som män öppnade sparkonton hos SBAB en mer jämställd fördelning än tidigare. INLÅNING & SPARANDE NR 1 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 20 JANUARI 2015

Högre andel kvinnor, unga och gamla bland kontospararna 2014 Under 2014 ökade kvinnornas andel av nyöppnade sparkonton hos SBAB från 47 till 49 procent. Åldersgruppen mitt i livet, 31-60, minskade sin andel av de nyöppnade sparkontona medan unga och gamla ökade sin andel. En förklaring till detta kan vara att män samt de mellan 31 och 60 har valt andra sparformer än sparkonton i. Män är exempelvis ofta mer positivt inställda till risk än kvinnor och kan ha valt aktier och fonder framför sparkontot. Nya regelverk för bolån kan göra att gruppen mellan 31 och 60 som ofta har stora lån, väljer att amortera på sitt bolån istället för att spara pengar på sparkonto. Den här rapporten baseras på de 245 000 sparkonton som finns hos SBAB, varav ca 37 000 konton öppnades 2014. Under 2014 satte SBABs sparkunder in totalt 10,2 miljarder kronor. Totalt summerar hushållens sparkapital hos SBAB till 45 miljarder kronor. 5 procent mer på sparkonton trots rekordlåg sparränta Det totala kontosparandet i Sverige fortsätter att öka. Mellan januari och november 2014 (SCBs statistik för december är ännu inte officiell när den här rapporten skrivs) ökade hushållens sparande på bankkonton med 64 miljarder kronor till 1 352 miljarder. Det är en ökning på nära 5 procent. Detta trots att sparräntorna har sjunkit under hela et och i genomsnitt bara varit 0,4 procent. Efter Riksbankens senaste sänkning av reporäntan till noll i oktober, var den genomsnittliga sparräntan i november 0,2 procent. Skillnaden i ränta mellan olika aktörer är stor. Som bäst g det att få drygt 1,5 procent på sparkontot med bibehållen insättningsgaranti och fria uttag, och som sämst blir det hos några av storbankerna som ger noll procent på det man exempelvis valt att kalla för enkla sparkontot eller förmånskonto. Vem satte in pengar på sparkontot 2014? I den här rapporten har vi undersökt vem som öppnade sparkonto hos SBAB under 2014.. Sparandet 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 på bankkonton ökade med 5 procent förra et trots att sparräntan i genomsnitt bara var 0,4 procent. Genomsnittlig sparränta på bankkonton utan bindningstid, med fria insättningar och uttag. 2006-2014 0,50 0,00 Sparränta % INLÅNING & SPARANDE NR 1 2015 2 SBAB PRIVATEKONOMI 20 JANUARI 2015

Lika många män som kvinnor öppnade sparkonto 2014 Totalt sett är fler sparare hos SBAB män än kvinnor. 53 procent av alla sparkonton som öppnats 2007-2014 ägs av män, och 47 procent ägs av kvinnor. Förra et såg det lite annorlunda ut. Nästan lika många sparkonton öppnades då av kvinnor (49 %) som av män (51 %). Det genomsnittliga saldot ökade 7 procent under 2014 Det genomsnittliga saldot på alla sparkonton är 257 000 kronor. Saldot på konton som öppnades under 2014 är i genomsnitt sju procent högre, 276 000 kronor. På sparkonton öppnade mellan 2007 och 2014 har männen i genomsnitt ett saldo på 277 000 kronor. Förra et var snittet strax över 300 000 kronor, en ökning med 8 procent. Kvinnorna har historiskt ett genomsnittligt saldo på kontot på 236 000 kronor. Förra et var saldot på nyöppnade konton 252 000 kronor, en ökning med 7 procent. Det genomsnittliga saldot på kvinnors konton har därmed vuxit nå got mindre. Varför ökar kvinnornas andel av nya sparkonton? En bidragande orsak till att kvinnornas andel av nya sparkonton ökar kan vara att männen har valt andra sparformer än sparkontot i. Män är ofta mer villiga att ta högre risk än kvinnor, vilket bland annat visar sig i hur man sparar. Kvinnor sparar oftare på sparkonton, medan män i något högre grad väljer fonder och aktier. Att sparräntan är extremt låg kan därför medföra att män i högre grad valt annat sparande, som exempelvis fonder och aktier. Andel av SBABs sparkonton som ägs av män respektive kvinnor. Hela stocken samt konton öppnade 2014 54,00% 52,00% 50,00% 48,00% 46,00% 44,00% 42,00% 47% 53% 49% TOTALT 2014 51% Kvinna Man Genomsnittligt saldo på män respektive kvinnors sparkonto hos SBAB. Hela stocken samt konton öppnade 2014 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 235 583 276 992 251 933 300 041 Kvinna Man 50 000 0 Totalt 2014 INLÅNING & SPARANDE NR 1 2015 3 SBAB PRIVATEKONOMI 20 JANUARI 2015

Unga och gamla har öppnat flest sparkonton 2014 Den åldersgrupp där andelen nyöppnade konton ökade mest 2014 var i åldern 21-30. Av det totala antalet konton utgör de 10 procent, men av nyöppnade konton 2014 utgjorde de 16 procent. Även åldersgruppen 0-20, där man f förmoda att det ofta är en målsman som öppnat konto åt en minderig, ökade sin andel av nya konton något. Den tredje gruppen som ökade sin andel av öppnade konton var de som är 61-70, det vill säga kring pensionsåldern. Historiskt utgör de 23 procent av alla konton, men under 2014 var andelen 26 procent. Åldersgruppen mitt i livet stod för en mindre andel av nya sparkonton än tidigare Den grupp som framför allt minskar sin andel av nyöppnade konton är de mellan 41 och 50. Totalt sett st de för 18 procent av alla konton, men 2014 stod de för 13 procent av alla nya konton. Även åldersgrupperna 31-40 och 51-60 utgör en mindre andel 2014 än de gjort historiskt. Varför minskar de mellan 31 och 60 sin andel av nyöppnade sparkonton? De yngsta och äldstas andel av nyöppnade konton ökade förra et. Samtidigt minskade de mitt i livet, mellan 31 och 60, sin andel av nya spakonton. En möjlig bidragande orsak är att de mellan 31 och 60 har valt andra sparformer än sparkonton, och att det är därför deras andel har minskat. En möjlighet är att fler väljer att placera i fonder och aktier som har högre risk men också kan ge en högre avkastning än sparkontot gör idag. Det kan också vara så att den här gruppen, som ofta har stora bolån, i högre grad väljer att amortera för att anpassa sig till kommande regeländringar. Saldot på kontot stiger med åldern Ju högre ålder, desto högre saldo på sparkontot. Inte så konstigt, med tanke på att ett bra sparande är något som byggs upp under lång tid och växer med en. I genomsnitt har de som är mellan 0 och 20 44 000 kronor på sparkontot, medan de över 81 har 484 000 kronor i genomsnitt. Störst nominell ökning sker mellan 51-70, då ofta barnen flyttat ut vilket gör att kostnaderna minskar. Man är två vuxna som jobbar och bolånen har till viss del amorterats ner vilket också sänker kostnaden och ger mer pengar över till sparande. Andel av alla sparkonton per åldersgrupp, totalt och konton öppnade 2014. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 4% 3% 0 10% 128 510 kr 88 187 kr 43 990 kr 0-20 21-30 18% 18% 18% 16% 16% 16% 31-40 13% 186 845 kr 41-50 287 434 kr 51-60 23% 26% 484 328 kr 442 019 kr 402 932 kr 61-70 9% 8% 71-80 Totalt 2014 2% 2% Genomsnittligt saldo på alla sparkonton efter åldersgrupp (hela stocken) 81- INLÅNING & SPARANDE NR 1 2015 4 SBAB PRIVATEKONOMI 20 JANUARI 2015

För frågor eller information om Inlåning & Sparande, vänligen kontakta: Maria Landeborn, Privatekonom SBAB Telefon: 0766-447 881, maria.landeborn@sbab.se Tor Borg, Chefsekonom SBAB Telefon: 0766-118 09 02, tor.borg@sbab.se Karin Hellgren, Presschef SBAB Telefon: 0706-68 38 24, karin.hellgren@sbab.se Inlåning & Sparande är en publikation från SBAB. Inlåning & Sparande har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvarig för brevet: Maria Landeborn, telefon 0766-447 881. Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Inlåning & Sparande men ange alltid källa. SBAB Bank AB (publ) Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Postadress: Box 27308 102 54 Stockholm Tel 08-614 43 00 Fax 08-611 46 00 Internet: www.sbab.se E-post: info@sbab.se (Org.nr. 556253-7513) INLÅNING & SPARANDE NR 1 2015 5 SBAB PRIVATEKONOMI 20 JANUARI 2015