Åtta moderata vallöften Ur moderata program, och ur andra texter och uttalanden av moderater har vi plockat fram åtta vallöften på området jobb och arbetsmarknad som moderaterna gav i valrörelsen 2006. Nedan följer en analys av vad dessa löften bygger på, vad löftena innebär och vilken effekt de har fått hittills eller kan tänkas få. 1 Jobbgarantin Jobbgaranti var moderaternas främsta vallöfte på arbetsmarknadsområdet. De sa att garantin skulle innebära att alla som sökte ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet skulle garanteras jobb eller utbildning inom fem dagar. De som inte kunde få jobb någon annanstans skulle beredas arbete inom kommunen. Dåvarande oppositionsborgarrådet i Stockholm Kristina Axén Olin (m) lovade att dessa jobb skulle vara till avtalsenlig lön 1. Efter valet har dock moderaterna valt att omdefiniera vad jobbgarantin innebär. I budgeten för 2009 skriver de på sidan 96: För att nå målet att människor ska ha jobb istället för bidrag har jobbtorg och en jobbgaranti införts. Jobbgarantin innebär att en vuxen person som är beroende av ekonomiskt bistånd på grund av arbetsbrist eller är vuxen arbetsför flykting ges en snabb individuell bedömning och garanteras jobbplan, arbete eller annan insats inom fem dagar Sedan många år tillbaka har staden arbetat aktivt med coachning och med insatser som jobbsökarverksamhet, praktik, utbildning och matchning. Den så kallade jobbgarantin har inte inneburit något förändrat arbetssätt från hur man arbetade under den röd-gröna majoriteten, förutom att ansvaret ligger hos de centralt styrda Jobbtorgen istället för hos stadsdelsnämnderna. Det står klart att den moderatstyrda majoriteten inte lever upp till jobbgarantin så som den definierades innan valet, det vill säga arbete till kollektivavtalsenlig lön eller utbildning inom fem dagar. I budgetdebatten den 17 oktober 2008 kom också ett erkännande från en kristdemokratisk kommunfullmäktigeledamot. Medan såväl moderaterna som folkpartiet negligerade frågan om hur det har gått med löftet om jobbgaranti svarade Dikran Dison (kd): Jag måste erkänna att ni har rätt. Vi har inte levt upp till det. Hade jag fått bestämma hade vi inte ställt det här löftet. Jag som småföretagare vet att det är omöjligt. Nu väntar vi på att moderaterna ska våga göra samma bekännelse. För sanningen är att moderaternas nya definition om en insats ligger långt ifrån det löfte som moderaterna ställde ut i valrörelsen för två år sedan. Då var löftet oerhört tydligt. I deras program 150 000 nya jobb i Stockholm, Göteborg och Malmö står att läsa att: En jobbgaranti ska införas vilken innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag ska erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan utföra erbjudet arbete ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som inte accepterar den erbjudna försörjningsmöjligheten ska heller inte vara berättigad till socialbidrag. 1 Radiodebatt i P5 Radio Stockholm den 13 september 2006.
2 Cirka 10 000 nya jobb i Stockholm i offentlig sektor I moderaternas program 150 000 nya jobb i Stockholm, Göteborg och Malmö skriver moderaterna att de vill skapa 20 000 nya jobb i dessa tre städer genom att satsa på kärnverksamhet som skola och vård. Cirka 10 000 av dessa jobb bör uppstå i Stockholms kommun om moderaternas räkneexempel ska gå ihop 2. I verkligheten har antalet anställda i staden minskat med 6 925 under perioden 2006 till och med 2009. Var sjätte anställd har fått sluta. Antalet anställningar har minskat inom alla verksamhetsområden men minskningen har varit störst i äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och utbildningsverksamheten. Detta samtidigt som antalet Stockholmare fortsätter att bli fler. 3 Cirka 7 500 nya jobb i Stockholm genom ökad konkurrens I samma moderata program skriver moderaterna att de vill skapa 15 000 nya jobb i de tre städerna genom att bryta upp de offentliga monopolen och konkurrensutsätta stora delar av den offentliga verksamheten. För Stockholms del skulle det betyda cirka 7 500 nya jobb. Att en verksamhet konkurrensutsätts och tjänster utförs av en privat aktör istället för en offentlig skapar inga nya jobb, det omfördelar jobb mellan privat och offentlig sektor. Menar man att det skapar nya jobb så utgår man troligtvis ifrån lönesänkningar i och med att verksamheter privatiseras. Eller så menar man att privat sektor skulle vara mer ineffektiv än offentlig och därmed behöva mer personal. Dessutom har vi sett i många fall att när man konkurrensutsätter så minskar till och med personalstyrkan. 3 4 Cirka 17 500 nya jobb i Stockholm genom sänkta arbetsgivaravgifter I det moderata programmet skriver de att de vill skapa 35 000 nya jobb i de tre städerna genom att slopa arbetsgivaravgiften för servicetjänster. Det skulle innebära cirka 17 500 Förslaget om att sänka arbetsgivaravgifterna för delar av den privata tjänstesektorn har dragits tillbaka av regeringen. Istället har arbetsgivaravgifterna höjts för svenska företag, och allra mest för de mindre. För en företagare med 2-3 anställda har arbetsgivaravgiften höjts med över 30 000 kronor per år. Från och med år 2009 har regeringen sänkt arbetsgivaravgifterna generellt med 1 procentenhet, en åtgärd som kostar mer än 7,5 miljarder kronor 2009. Regeringen menar att det ska underlätta för företagandet och skapa fler jobb. I själva verket finns det mycket lite stöd i forskningen för ett sådant samband. I en studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, skriver t ex författarna att såvitt vi vet finns det inga tidigare studier av sänkta arbetsgivaravgifter i enskilda länder som visar på positiva 2 Befolkningen i de tre städerna fördelar sig ungefär med hälften i Stockholm och hälften i Göteborg och Malmö tillsammans. Med den utgångspunkten har vi delat den för alla tre städerna angivna siffran med hälften för att få fram en uppskattad siffra för Stockholm. 3 Vid upphandlingen av Vintertullens äldreboende minskade till exempel personalstyrkan med 26 tjänster.
effekter [på sysselsättningen]. 4 I samma studie utvärderas ett försök då arbetsgivaravgifterna sänktes med 10 procentenheter i Norrlands inland och delar av inre Svealand (2002-2004). I undersökningen hittas inga statistiskt säkerställda förändringar i sysselsättningen jämfört med områden som inte fick ta del av sänkningen. 5 Om inte en sänkning på 10 procentenheter medför högre sysselsättning, verkar det märkligt av regeringen att tro att en sänkning på 1 procentenhet skulle göra det. 5 Cirka 5 000 nya jobb i Stockholm med hushållsnära tjänster I moderaternas program skriver de att de vill skapa 10 000 nya jobb i Stockholm, Göteborg och Malmö genom att införa skattereduktion för hushållsnära tjänster. Det skulle innebära cirka 5 000 Skattereduktionen för hushållsnära tjänster infördes den 1 juli 2007. Hittills har reduktionen inte alls utnyttjats i den utsträckning som regeringen räknat med. I vårpropositionen 2007 trodde regeringen att svenskarna skulle ansöka om skattereduktion för hushållstjänster för 700 miljoner kronor bara under andra halvåret 2007. Utfallet blev betydligt lägre: under 2007 beviljades 120 miljoner kronor i avdrag 6, och 2008 440 miljoner kronor. 7 Genomsnittlig arbetskostnad för den tjänst man söker avdrag för är ca 9600 kr. Det verkar alltså som att de allra flesta använder sig av skattereduktionen för enstaka insatser som exempelvis flyttstädning, men att de inte är beredda att betala för hushållsnära tjänster så ofta som regeringen räknat med. Det innebär att moderaternas prognoser för hur många jobb som ska skapas med hjälp av skatteavdraget är djupt orealistiska. Detta stämmer också väl överens med erfarenheter från andra länder. I Finland, som genomfört en liknande skattereduktion, uppskattades nettotillskottet av årsarbetstillfällen kopplade till skattereduktionen till mellan 560 och 744 för traditionella hushållsgöromål i hela landet. De finska erfarenheterna av systemet pekar, enligt Konjunkturinstitutet, i riktning mot att det skulle skapas cirka 3 000 jobb i hela Sverige 8. Inte ens om alla dessa skulle skapas i Stockholm når man moderaternas löfte. 6 Cirka 25 000 nya jobb i Stockholm genom nystartsjobben I det moderata programmet skriver de att de vill skapa 50 000 nya jobb i Stockholm, Göteborg och Malmö genom att införa nystartsjobb. Det skulle innebära cirka 25 000 nystartsjobb i Stockholm. Nystartsjobb är infört. Kort går det ut på att företaget slipper betala arbetsgivaravgift för lika lång tid som den nyanställde tidigare arbetslöse har varit arbetslös. Dock kortast ett år. Enligt Arbetsförmedlingens senaste månadsstatistik hade 31 918 personer nystartsjobb nationellt (maj 2010). För Stockholms kommun visar samma statistik att 2489 personer 4 Bennmarker, Mellander, Öckert, Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen? IFAU Rapport 2008:16 5 Man hittar visserligen en svag, positiv sysselsättningseffekt genom ökat nyföretagande och genom att färre företag avvecklas, men denna effekt medförde endast ca 470 jobb till en kostnad av ca 800 000 kr per jobb. Det innebär att man hade kunnat få nästan dubbelt så många sysselsättningstillfällen genom att direkt subventionera jobb i företagen. 6 Hushållsnära tjänster mest för höginkomsttagare, SCB Välfärd nr 2 2009. 7 Hushållsnära tjänster ökade i popularitet, pressmeddelande från SCB 2010-02-11 8 Konjunkturinstitutets rapport Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära tjäsnter, 2005.
hade nystartsjobb här, alltså betydligt färre än den summa moderaterna diskuterar i sitt program. Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterar i en utvärdering av nystartsjobben 9 att det inte rått brist på potentiella nystartsjobbare, och att man därför hade kunnat förvänta sig att fler fått ta del av denna åtgärd. Nystartsjobben är ungefär samma typ av subventionerad anställning som det sedan tidigare inrättade anställningsstödet. Det är alltså inget nytt med subventionerade anställningar och nystartsjobben innebär inte några nya icke-subventionerade jobb, eller riktiga jobb som de borgerliga kallade det före valet. Arbetsmarknadsstyrelsen visar också att i en jämförelse med de tidigare plusjobben har nystartsjobben sämre effekt. Färre av dem som haft ett nystartsjobb kommer ut i sysselsättning efter att de slutat sitt nystartsjobb, jämfört med dem som haft ett plusjobb. 10 Enligt arbetsförmedlingen får endast en av tio stanna hos arbetsgivaren när nystartsjobbet är slut. Enligt regeringens egna analyser är undanträngningseffekterna av nystartsjobben 70 procent. Det innebär att den absoluta merparten av dem som har fått ett nystartsjobb skulle ha fått jobb ändå - utan subvention. 7 Cirka 10 000 nya jobb i Stockholm genom sänkt internationellt bistånd I programmet om storstäderna skriver moderaterna att de vill skapa 20 000 nya jobb i de tre städerna genom ett minskat internationellt bistånd. Det skulle innebära cirka 10 000 Hur deras koppling mellan minskat bistånd och ökad sysselsättning ser ut är inte preciserat i rapporten. Vi kan bara gissa att dessa jobb skulle skapas i offentlig sektor. Än så länge bedriver moderaterna motsatt politik. 8 30 000 nya jobb genom jobbtorg, jobbgaranti och kommunalt beslutad socialbidragsnivå I juni 2006 kom moderaterna i Stockholm med programmet 3 förslag för 30 000 nya jobb. De tre förslagen var jobbtorg, jobbgaranti och att kommuner själva ska få bestämma socialbidragsnivån. Jobbtorg innebär att samla arbetsmarknadens olika aktörer och därmed sänka trösklarna för den arbetssökande. Enligt programmet ska jobbtorgen samla följande aktörer: arbetsförmedlingen, stadens arbetsmarknadsresurser, landstinget, samarbetskommuner, arbetsgivare i behov av att anställa, bemanningsföretag, banker, utbildningsföretag och arbetssökande. Jobbtorg infördes 1 januari 2008. Jobbtorgen har inneburit att ansvaret för stadens arbetsmarknadsverksamhet har flyttat från stadsdelsnämnderna till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden men kan i sig inte anses ha skapat några nya jobb. Dessutom har de inte inneburit någon samlokalisering med andra aktörer såsom var ursprungstanken. 9 Uppföljning av nystartsjobben, Arbetsmarknadsstyrelsen, dnr 0200-005426-02 10 ibid
Av samtliga inskrivna på Jobbtorgen år 2009 lämnade 18,1 procent jobbtorgen på grund av att de fått arbete. Det kan jämföras med att 44 procent av de inskrivna fortfarande var inskrivna på jobbtorgen efter ett år. Vad gäller jobbgaranti ser vi i punkt 1 att garantin varken har införts eller inneburit några Vad det gäller stramare bidragsgivning (kommunalt beslutad socialbidragsnivå) skriver man i programmet att: För att trygga stadens finanser och stoppa de ökande socialbidragskostnaderna i staden måste också kommunerna ges en reell möjlighet att på ett ansvarsfullt sätt stävja kostnadsutvecklingen. Vi vill därför ställa krav på regeringen att Stockholm ska få ta över ansvaret för de egna socialbidragsnivåerna. Moderaterna verkar tycka att de hjälper de bidragsberoende ur sin situation genom de drivkrafter som lägre ersättningar innebär. Men risken att bli sjuk eller arbetslös påverkas i stor utsträckning av kön, ålder, ursprung och samhällsklass. Tilläggas kan att medelbidraget i dag ligger på cirka 7 700 kronor i månaden, något som få skulle kalla en hög ersättning. Dessutom har den borgerliga majoriteten tagit bort utlägget för SL-kort ur socialbidragsnormen. Förutom att det drar undan tio procent av månadsinkomsten för de allra mest ekonomiskt utsatta stockholmarna är det också kontraproduktivt eftersom det försvårar för folk att ta egna initiativ vad gäller jobbsökande, åka på anställningsintervjuer, besöka sin arbetsförmedling osv. En annan svaghet med detta resonemang är att det bygger på att det finns jobb att ta och att problemet är individens drivkrafter, inte efterfrågan i ekonomin. Inget av de tre förslagen i programmet ger ett enda riktigt jobb.