NACH WIEN TILL WIEN Duetten An Wien Till Wien kommer ur sista akten av operetten Der Zigeunerbaron - Zigenarbaronen i tre akter. Den hade premiär på Theater an der Wien 1885. TEXT: Mór (Maurus/Moritz) Jókai (1825-1904). Ungersk folklivsforskare och författare. Jókai kommer från den protestantiska delen av Ungern och studerade juridik. Jókai var också tidningsredaktör. Från 1847 gav han ut den litterära tidskriften Eletképek. 1845 flyttade Jókai till Pest för att starta en litterär karriär och inom ett år gav han ut Working Days - Hétköznapok. Han var politiskt aktiv och deltog i marsrevolutionen 1848. På grund av att hans sida förlorade måste han gömma sig. Under 1860-talet satt han i parlamentet och från 1896 hade han livslångt medlemskap i överhuset. Jókai skrev 100 romaner och 200 berättelser. Det var heroiska verk, romantiskt idealiserade noveller och romaner, som skulle inge hopp och förtröstan. Han blev efter en tid en folklig berättare, som skrev om bönder, byliv, lantliga marknader och fester i Ungern. Hans viktigaste nationalhistoriska verk är Transylvaniens guldålder (1852), En ungersk nabob (ståthållare, rik person, 1854) och Zoltán Kárpáthy (1853). I Den nye godsägaren (1863) kritiserade han tidens sociala och moraliska förfall. I författarna Viktor Hugos och Charles Dickens anda blev han en föregångare till den ungerska realismen med En lyckans guldgosse (1873). Han jämförs också med Walter Scott och Alexandre Dumas, père (= d.ä.). Hans romaner är översatta till 25 språk och han översatte själv sina verk till tyska. Det är hans novell Saffi (1883) som ligger till grund för operetten Der Zigeunerbaron - Zigenarbaronen. Libretto: Ignaz Schnitzer (1839-1921). Österrikisk journalist och författare. Schnitzer föddes i den del av Slovakien, som då hörde till Österrike Ungern, men
han flyttade till Wien 1857. Schnitzer var musikkritiker på Fremdenblarr och från 1865 redaktör för tidningen D Debatte och Peter Ljoyd. I Pest grundade han Neuen Pester Journals 1869 och var dess ledare till 1880. Från 1881 var han tillbaka i Wien och arbetade där som fri författare och journalist. Ignaz Schnitzer översatte och bearbetade ungerska verk t.ex. Der Prätendent (1881), lustspelet Rauschgold (1879) och skrev opera- och operettlibretton t.ex. till operetten Husarenblut (1894) och operan Muzeddin (1883). Librettot till Zigenarbaronen skrev han utifrån novellen Saffi, som han fått av Jókai. Handlingen: 1700-tal. Efter flera år landsflykt återvänder den unge adelsmannen Sandor Barinkay (tenor) till familjens gods i Ungern (På mina färden jorden kring). Det har under svinuppfödaren Kálmán Zsupans (bas) ledning förfallit. Sandor blir intresserad av Csupans dotter Arsena (sopran). Den gamla zigenarkvinnan Csipra (alt), som bor granne till godset tillsammans med dottern Saffi (sopran), känner igen godsägarsonen och traktens zigenare utropar honom till Zigenarbaron. Han blir förälskad i den unga zigenarflickan Saffi (Så fattig och trogen är ingen på jorden) och det blir ett äkta zigenskt bröllop. För att bli en värdig make till henne drar Barinkay ut i krig på zigenarnas sida som ledare för en trupp zigenare. Som belöning blir han adlad och får veta att Saffi är ägare till en gömd skatt (Med blick i blick och mun mot mun, Saffi+Barinkay). Saffi visar sig vara dotter till den siste turkiske ståthållaren - paschan i Ungern. Till seger för Österrike-Ungern i valsernas Wien. MUSIK: Johan Srauss d.y. (1825-1899). Österrikisk operettkompositör, som kallades Valskungen. Han är son till Johann Strauss d ä (1804-1849), som var kapellmästare, och bror till Joseph (1827-1870) och Eduard (1835-1916). Fadern var avogt inställd till att sönerna ville bli musiker. Liksom brodern Joseph tog Johann i smyg lektioner i fiol och komposition för en musiker i faderns kapell. Han startade ett eget danskapell och debuterade som kapellmästare bl.a. med ett
eget stycke Die Gunstwerber. Hans kapell blev berömt och efter två år gjorde de sin första turné till Ungern och Rumänien. Senare blev det turnéer i Ryssland, Frankrike, England och USA. 1848 efterträdde Johan Srauss d.y. den berömde Lanner som kapellmästare vid ett borgarregemente och efter faderns död 1849 tog han över efter honom också. I början av 1860 lät Srauss d.y brodern Eduard mer och mer ta över orkestern och turnéerna. Han drog sig tillbaka från offentligheten för att ägna sig helt åt komponerandet. Han gifte sig med sångerskan Henriette (Jetty) von Treffz. Bland hans mest kända verk från denna tid är Accelerationen (1860), Morgenblätter (1864) och An der schönen blauen Donau (1867). Under en resa till Italien skrev han Wo die Citronen blüh n, Rosen aus dem Süden och Frühlingsstimmen. Seid umschlungen Millionen tillägnade han Brahms. Hans första operett Indigo und die 40 Räuber hade premiär 1871. Hans mest uppskattade operett jämsides med Der Zigeunerbaron - Zigenarbaronen var Die Fledermaus - Läderlappen (1874). Under ett besök i Budapest 1883 bad Strauss Jókai om en text till en ny operett. Jókai visade honom då novellen Saffi. Stora delar av musiken till Zigenarbaronen komponerade han innan han hade texten under en sjukdomsperiod på kurorten Franzensbad och Ostende. Uvertyren var egentligen ett förslag till ungersk nationalhymn, som Strauss skickade in till en tävling. Han vann första pris, men eftersom han var österrikare så använde man inte hans bidrag utan tog en ungrares förslag till nationalhymn i stället. Att sjunga: Nunnornas kör (ur operetten Casanova arr. Felton Rapley, R Schanzer, E Welisch, även trestämmigt arr. av Ralph Benatsky), Ach, ich darf nicht hin zu dir (Adele+Rosalinde), Cheer up (ur Läderlappen, arr. H Geehl) och So Wollen Wir Uns Denn Verbunden (ur Wienerblut).
NACH WIEN So voll Fröhlichkeit Gibt es weit und breit Keine Stadt wie die Kaiserstadt keine so fein, Wo so frisch und kühn Flotte Weisen sprühn. Dich erfüllt ach die Lust, nach Gesang, Weib und Wein, Wo bei Lichterglanz, Und Gesang und Tanz Uns in Lust und in Jubel die Nächte vergeh'n, Wo die Rebe blüht Und heiss die Liebe glüht, Wo alle Menschen das Leben versteh'n! O voll Fröhlichkeit Nach dem Kampf u. Streit Zieh'n auch wir in die lust'ge Kaiserstadt ein, Wo so frisch und kühn Flotte Weisen sprühn, Dich erfüllt ach die Lust, nach Gesang, Weib und Wein, Wo bei Lichterglanz, Und Gesang und Tanz Uns in Lust und in Jubel die Nächte vergeh'n, Wo die Rebe blüht, Und heiss die Liebe glüht, Wo alle Menschen das Leben versteh'n!
TILL WIEN Till Wien! Vitt och brett, så glad finns ej någon stad, valser klingar där i dess atmosfär. Får man längtan till sång, och till kärlek och vin! Ja, när sorl och dans strö kring Pratern glans är det som ingen sorg mer på jordklotet fanns! Sådan sång och dans finns ingen annanstans. Det är så, att man kan mista sin sans! Ja, där vart hjärta slår, slår i livets vår ja dit en var bör gå för att leva få! Dit där sång och dans ge åt livet glans dit där kvinnoskratt ljuda dag och natt! Och där hjärtat slår i livets vår! Till det sköna Wien alla fly som bin för att suga av blommornas rusande vin! Vid dess blåa ström livet som en dröm flyter bort i nirvana och allt viskar glöm! Där i ljus och glans under sång och dans
där av druvans blod du hämtar kraft och mod! Och gläds att livet du leva förstod! Ja, ja dit en var bör gå! Svensk text: Frans Hedberg