Kallelse Föredragningslista l (3) 2015-05-29 Sammanträde Kommunfullmäktige Plats och tid Bohusläns museum, kl. 13:00 onsdagen den l O juni 2015 Ordförande sekreterare Alf Gillberg Annica Åberg Föredragningslista Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS 270!192 2. Folkhälsopris 2015 Dnr KS 2015/00087 3. Kommunens flerårsplan 2016-2018 inklusive budget 2016 Dnr KS 2015/00324 4. Motion från Carina Antonsson (S) och Ingemar Samuelsson (S) angående en sund konkurrens vid upphandlingar Dnr KS 2014/00 l 09 5. Motion från Erik Bergman (FP) angående att skapa en bostadsmässa i Uddevalla Dnr KS 2014/00505 6. Revidering av parkeringsregler i Uddevalla kommun Dnr KS 2015/00312 7. Reviderad upphandlingspolicy Dnr KS 2015/00288 8. Förvärv av Linneaskolan AB inklusive dotterbolaget Linneaskolan Fastighets AB Dnr KS 2015/00290 9. Inrättande av krisledningsnämnd Dnr KS 2015/00271 l O. Reglemente för krisledningsnämnden Dnr KS 2015/00272
Kallelse Föredragningslista 2(3) 2015-05-29 Föredragningslista Föredragande 11. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, flerårsplan 2016-2018 Dnr KS 2015/00321 12. Samhällsbyggnadsstrategi Dnr KS 2014/00428 13. Kommunens delårsrapport april2015 Dnr KS 2015/00279 14. Barn och utbildningsnämndens förslag på förändring gällande avgiftsnivåer för maxtaxa samt justering gällande avgift för förskola, pedagogisk omsorg och frilidshem Dnr KS 2015/00320 15. Årsredovisning 2014 för Kommunalförbundet tolkförmedling Väst D nr KS 2015/00313 16. Ullagande av avgifter för kopior av allmänna handlingar, kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Dnr KS 2015/00314 17. Granskning av arbetet med arbetsmarknadsfrågor, revisionsrapport Dnr KS 2015/00053 18. Granskning av kommunstyrelsens ledning och samordning av internkontrollarbetet, revisionsrapport Dnr KS 20 15/00207 19. Granskning av Uddevalla kommuns brandskyddsarbete, revisionsrapport Dnr KS 2015/00052 20. Granskning avseende inköp och attest, revisionsrapport Dnr KS 2015/00049 21. Granskning av kommunens efterlevnad av finanspolicyn, revisionsrapport Dnr KS 2015/00050 22. Granskning av kommunens krisberedskap, revisionsrapport Dnr KS 2015/00051 23. Granskning avseende pensionsskuld/inrapportering till KPA, revisionsrapport Dnr KS 2015/00048
Kallelse Föredragningslista 3(3) 2015-05-29 Föredragningslista Föredragande 24. Granskning av rutiner för barn och elever l behov av särskilt stöd, revisionsrapporl Dnr KS 2015/00165 25. Val av ledamöter till krisledningsnämnden Dnr KS 2015/00349 26. Val av revisor och revisorsersättare till Thordenstiftelsen Dnr KS 2015/00351 27. Val av styrelseledamöter och lekmannarevisor till Linneaskolan AB respektive Linneaskolan Faslighets AB samt val av ombud vid bolagsstämma i Linneaskolan AB respektive Linneaskolan Faslighets AB D nr KS 2015/00350 28. Avsägelse från Lisbelh Estrada Perez (S) för uppdragel som nämndeman i Uddevalla domsaga Dnr KS 2015/00355 29. Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2015 Dnr KS 2015/00001 30. Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS 2703/87 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till kommunledningskontoret@uddevalla.se eller till Annika Thorström, te!. 0522-69 6105 alt. Till Anna Lena Lundin, te!. 0522-69 6041. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter till sammanträdslokalen.
Protokoll Kommunstyrelsen 2015-05-27 176 Dnr KS 2014/00428 Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2014-10-29 att sända kommunledningskontorets fårslag till samhällsbyggnadsstrategi på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet. Det råder i remissvaren stor samstämmighet kring behovet av en samhällsbyggnadsstrategi som styr och samlar alla krafter i en gemensam riktning vad gäller kommunens bebyggelseutveckling. Gemensamma planeringsprinciper och prioriteringar behövs får att bygga ett samhälle somlever upp till hållbarhetsprinciper såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt. Av remissvaren kan också utläsas önskemål om förtydliganden, preciseringar och svar på frågor som inte primärt behandlas i strategin. Kommunledningskontoret har därfår med utgångspunkt från inkomna synpunkter omarbetat samhällsbyggnadsstrategin men också avgränsat innehållet till frågor som främst berör bebyggelseutveckling ur ett geografiskt perspektiv, dvs. en konkretisering av översiktsplanen kopplat till kommunens bostadspolitiska inriktning. Till samhällsbyggnadsstrategin kopplas en genomfårandeplan som årligen behandlas av kommunfullmäktige i samband med kommunens arbete med budget och investeringar i avsikt att skapa samband mellan kommunens ekonomiska och samhällsmässiga planering. Kommunstyrelsen har också beslutat att infåra en s.k. fårprövning av ärenden om gäller plantillstånd, markansvisning och större exploateringar. I fårprövningsprocessen belyses aktuella projekt ur många olika perspektiv for att dess lämplighet skall kunna kontrolleras redan från början. Förprövning sker med hjälp av transparenta kriterier vilka ger möjlighet att pröva lämplighet inte enbart ur geografiska och infrastrukturella perspektiv utan även utifrån perspektiv som berör attraktivitet, social hållbarhet, folkhälsa, kulturella aspekter osv. Samhällsbyggnadsstrategin föreslås i framtiden fålja översiktsplanen och skall dänned aktualitetsfårklaras eller revideras vmje mandatperiod. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från 2015-05-06. Sammanställning av synpunkter på samhällsbyggnadsstrategi. Samhällsbyggnadsstrategi, fårslag 2015-05-13. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta samhällsbyggnadsstrategin. Justerandes signatur r Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) 2015-05-06 Dnr KS 2014/00428 Handläggare Sven Andersson Telefon 0522-69 61 31 sven.andersson@uddevalla.se Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2014-10-29 att sända kommunledningskontorets förslag tillsamhällsbyggnadsstrategi på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet. Det råder i remissvaren stor samstämmighet kring behovet av en samhällsbyggnadsstrategi som styr och samlar alla krafter i en gemensam riktning vad gäller kommunens bebyggelseutveckling. Gemensamma planeringsprinciper och prioriteringar behövs för att bygga ett samhälle som lever upp till hållbarhetsprinciper såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt. A v remissvaren kan också utläsas önskemål om förtydliganden, preciseringar och svar på frågor som inte primärt behandlas i strategin. Kommunledningskontoret har därför med utgångspunkt från inkomna synpunkter omarbetat samhällsbyggnadsstrategin men också avgränsat innehållet till frågor som främst berör bebyggelseutveckling ur ett geografiskt perspektiv, dvs. en konkretisering av översiktsplanen kopplat till kommunens bostadspolitiska inriktning. Till samhällsbyggnadsstrategin kopplas en genomförandeplan som årligen behandlas av kommunfullmäktige i samband med kommunens arbete med budget och investeringar i avsikt att skapa samband mellan kommunens ekonomiska och samhällsmässiga planering. Kommunstyrelsen har också beslutat att införa en s.k. förprövning av ärenden om gäller plantillstånd, markansvisning och större exploateringar. I förprövningsprocessen belyses aktuella projekt ur många olika perspektiv för att dess lämplighet skall kunna kontrolleras redan från början. Förprövning sker med hjälp av transparenta kriterier vilka ger möjlighet att pröva lämplighet inte enbart ur geografiska och infrastrukturdia perspektiv utan även utifrån perspektiv som berör attraktivitet, social hållbarhet, folkhälsa, kulturella aspekter osv. Samhällsbyggnadsstrategin föreslås i framtiden följa översiktsplanen och skall därmed aktualitetsförklaras eller revideras varje mandatperiod. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från 2015-05-06. Sammanställning av synpunkter på samhällsbyggnadsstrategi. Samhällsbyggnadsstrategi, förslag 2015-05-13.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2015-05-06 2(2) Dnr KS 2014/00428 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta samhällsbyggnadsstrategin. Peter Larsson Kommundirektör Sven Andersson Strateg samhällsplanering Expediera till
Sammanställning synpunkter samhällsbyggnadsstrategi Bolagens synpunkter: Västvatten Västvatten anser att samhällsbyggnadsstrategins grundläggande princip, att utveckla den tätortsnära bebyggelsen och därmed ta tillvara befintliga investeringar och anläggningar, ger bra förutsättningar för en långsiktig hållbar bebyggelseutveckling. strategins inriktning och föreslagna planeringsprinciper ger bra förutsättningar. Planeringsprinciperna är tydliga och enkla att förstå men blir på några punkter för konkreta. ställningstaganden om specifika områden o.likn. bör kunna ske i genomförandeplanen. Det skall finnas kriterier för bedömning av nya projekt som överensstämmer med samhällsbyggnadsstrategins intensioner. Ur Västvattens synvinkel är exempel på frågor som kriterierna bör ge svar på bland annat investeringsbehovet i befintlig infrastruktur, intressekonflikter mellan olika verksamheter och ansvaret att ordna med allmän VA-försörjning. Uddevallahem satsning på tätorten och att befintliga investeringar i infrastruktur, samhällsservice osv är fördelaktigt för Uddevallahem. Bolaget menar samtidigt att en strategi för utveckling av kustzonen är viktig. Kustzonen kan exploateras för boende och bli ett framgångskoncept för kommunen då vattennära boende har en stor attraktionskraft. Definitionen av kustnära områden bör förtydligas. Hamnen är ett hinder för möjligheterna till stadsutveckling. Hamnens ev. flytt, helt eller delvis, måste klargöras skyndsamt så att förutsättningarna för exploatering av tätorten blir tydliga. Kollektivtrafiken bör inte få omfattande inflytande på samhällsbyggnadsprocessen. Bolaget anser att kollektivtrafikbehoven kan lösas i efterhand. Snabba samhällsbyggnadsprocesser är viktiga för att projekt inte skall tappa sin dragningskraft. Frågor som har stor betydelse för planering och projektering av bostäder skall hanteras snabbt i kommunen. Uddevalla Energi Uddevalla Energi framhåller vikten av att utnyttja gjorda investeringar. Staden bör därför växa från centrum och utåt. Närhet till fjärrvärmenätets huvudledningar bidrar till rationella och ekonomiska investeringar. Det är även ur underhålls- och reinvesteringsperspektiv viktigt att veta på vilket sätt och åt vilket håll staden skall växa. Fjärrvärmenätet kan då skapas på rätt plats och med rätt dimensioner vilket ger bästa planeringsförutsättningar och minskad affärsrisken. Vid centrala exploateringar i tätorterna bör plats avsättas för transformatorstationer. Uddevalla Hamnterminal Hamnen tycker att samhällsbyggnadsstrategin är ett förnuftigt dokument. Önskar att skeppsholmspiren beskrivs som del av hamnen.
Nämndernas synpunkter: Social nä m n den Anser att man skall beakta olika boendeformer i kommunen. Bostadsbrist slår mot utsatta grupper och det generella flyktingmottagandet. Såväl enskilda som större boenden behövs. Det behövs även boenden för personer med funktionsnedsättning liksom trygghetsoch/eller seniorboenden. Tillgänglighetsfrågan är mycket viktig för många grupper liksom närhet till kommunikationer särskilt i anslutning till boenden för socialtjänstens brukare. För socialtjänsten är utbyggnad av fibernät i alla kommundelar viktigt då IT inom socialtjänsten är ett område med högt fokus. Kommunala pensionärsrådet och handikapprådet bör få tillfälle att yttra sig i samband med framtagande av nya områdesplaner. Barn och utbildningsnämnden Förskolor och skolor är ofta en del av ett kommundelscentrum och behöver planeras tillsammans med andra kommunala åtgärder. Områdesplaner kan vara ett sätt att se helhetsbehoven i ett område. Frågor om behov av nya förskolor och skolor måste bli tydligare och naturligt ingå i planeringen av nya områden. Kultur och fritidsnämnden En attraktiv och hållbar levnadsmiljö uppnås bäst genom att sätta människan i centrum där kultur, mötesplatser och rekreationsmöjligheter får en framträdande roll. stadens utformning ger förutsättningarna eftersom den fysiska miljön är en given omständighet i möten mellan människor. Multifunktionella samlingsplatser, både inomhus- och utomhus (kulturhus, allaktivitetsparker osv) är viktiga. En förtätning av centrum med blandstadskaraktär (med konst och god arkitektur) kompletterat med fysisk planering för social hållbarhet minskar segregation och bidrar till förbättrad tillit och trygghet osv. Samhällsbyggnadsstrategin saknar beskrivningar över hur den socialt hållbara staden skall växa fram. strategin utgår från befintlig infrastruktur och tekniska lösningar men borde istället utgå från kultur och natur som är värden som avgör var människor vill bo. Kommunen bör också formulera vilka goda värden som finns och skall bevaras för att skapa identitet och självkänsla för de boende. Synen på rivningar bör redovisas. Rivningstomter i stadens centrum är den enskilt störat negativa faktorn mot en attraktiv stad. Omhändertagande av kommunens egna fastigheter och bevarande av byggnader med kulturhistoriskt värde är samhällsekonomiskt framsynt. Markanvisning bör användas i högre utsträckning för att skapa ett hållbart och attraktivt samhälle. Barnperspektivet bör lyftas fram. Barns rörelseyta är begränsad. För barn är behovet av närhet till natur, fritidssysselsättning, kultur och skola centralt. Prioriteringen av kommunens tätorter får inte lägga en död hand över kommunens landsbygd. Kompletterande bebyggelse på landet bör tillåtas.
Samhällsbyggnadsnämnden En samhällsbyggnadsstrategi som syftar till att tydliggöra kommunens prioriteringar för bebyggelse och infrastruktur efterfrågas bland marknadens aktörer och välkomnas. En tydlig vision av hur det politiska systemet vill utveckla kommunen på längre sikt saknas. Ambitionen att växa inifrån och ut är nödvändig då omfattande spridd bebyggelse kan bli mycket kostsam för kommunen med avseende på samhällsservice osv. Fokus bör ligga på att utveckling av centrum i Uddevalla och Ljungskile för att tillvarata gjorda investeringar. Centrum skall stärkas genom fler bostäder och verksamheter- områdesplaner kan vara ett bra verktyg. Allmänna synpunkter Det saknas ett tydligt syfte med samhällsbyggnadsstrategin-en sammanfattande text som tydligt pekar ut den röda tråden. Frågor som Varför den behövs? Vad vi vill uppnå? strategins status i förhållande till övriga mål- och styrdokument behöver också besvaras. Trefyra ledord om strategin syfte borde formuleras: l. Dra nytta av nuvarande samhällsbyggnadsstruktur 2. Stärk stadens/kommunens attraktionskraft 3. Kraftsamla där det gör skillnad Dokumentet är svårläst och dispositionen behöver förändras. strategin bör stå på egna ben och uttrycka sig ännu mer principiellt och inte luta sig mot andra dokument. Områdesplanering är bra för att tillvarata helheten innan detaljutformning påbörjas. Samhällsbyggnadsstrategin bör därför beskriva samhällsutvecklingen ur ett geografiskt perspektiv under rubrikerna: Uddevalla stad (centrum), Ljungskile, Herrestad, Övriga delar av kommunen. Med utgångspunkt från geografiska avgränsningar beskrivs principerna och utgångspunkterna för områdets fortsatta planering, markförvärvsbehov och exploatering, prioriterade utbyggnadsområden för bostäder, handel och verksamheter, behoven av att utveckla tyngdpunkter (t ex mötesplatser, torg, kultur, fritid, mer varierande upplåtelseformer etc.) samt behov av infrastruktursatsningar i form av V/A, vägar och kollektivtrafik. strukturbilder och kartor kan förtydliga. Verksamhetsspecifika synpunkter: Markpolitik De strategiska markreserverna är de mest bärande utvecklingsstrategierna för samhällsbyggnad. Dock saknas en strategi för kommunens markinnehav. Markpolitikens roll behöver en tydligare beskrivning. Centrum, förorenad mark och social hållbarhet Det saknas en tydligt prioriterad färdväg för centrum med tidplan för det som skall utvecklas -bostäder, badhus, kulturhus, kulturliv osv. En beskrivning över hur mjuka värden skall kunna utveckla centrum saknas- t. ex. kulturlivets betydelse ett levande centrum, stadsnära friluftsliv, mänskliga mötesplatser. Områdesplaner bör även kompletteras med en gestaltningsplan för centrum och en trafikstrategi som reducerar kommunens parkeringsnorm. En områdesplan behövs även för Herrestad liksom en plan för hur blandstadskaraktären skall bevaras.
Frågan om förorenad mark liksom översvämningsproblematiken är de mest bärande frågeställningarna för utveckling av Uddevalla centrum och måste utredas och belysas i samhällsbyggnadsstrategin. strategin bör utförligt redogöra för hur förorenad mark och massor skall hanteras. Vattenförsörjning Förtätningar av verksamhetsområden i östra Uddevalla får inte motverka möjligheten att uppnå vattenkvalitetsnormer och inte äventyra råvattenintaget. Intresset för industrimark på Kuröd och Lillesjö är begränsat medan Dyrsten (Herrestad) och områden med skyltlägen runt Torp och E6 samt Fröland efterfrågas. Miljö och kollektivtrafik Förtätningar av tätorterna kan skapa konflikter med biotopöar och spridningskorridorer för växter och djur, men även för rekreation och friluftsliv. En strategi för hur dessa konflikter skalllösas behöver tas fram. Samhällsbyggnadsstrategin borde peka ut kollektivtrafiknoderna i tätorten och lyfta fram transporternas betydelse som samhällsbyggare. Kustzonen, vatten och avlopp Västvattens medverkan i samhällsplaneringen är viktig. Omvandling av fritidshus på bl.a. Fräknestranden kan leda till krav utbyggnad av den allmänna V l A-anläggningen. Planeringsprincipen för V l A på kustzonen kan delas upp i två delar, en för dricksvatten och en för avlopp. För dricksvatten gäller att omvandling/nybyggnation kan medges endast om dricksvattenfrågan är helt löst. För avlopp bör det anges att omvandling/nybyggnation kan medges endast i områden med kommunalt V/A eller om kommunens strategi för enskilda avlopp följs. Det är också en vinst om man också kunde hitta strategier för att samordna infrastrukturen vägar, G/C, el, fiber och kollektivtrafikförsörjning. Finansieringsprinciper Principen att alla kostnader för samhällsbyggnadsprojekt måste vara finansierade innan beslut fattas måste låsas fast. Social hållbarhet Det saknas en social hållbarhetsvision för utveckling i kommunens mest segregerade områden som Lyckorna, Utby, Hovhult och Dalaberg. Hänvisningar, kartor Det behövs en tydlig vision med kartor över var satsningar ska göras. För Uddevalla centrum bör områdesplanen vara en tydlig stadsvisionsbild. Det saknas hänvisningar till kommunens avfallsplan, policy för kretsloppsanpassning av enskilda avlopp, miljökvalitetsnormerna för kommunens vatten (ersätts på sikt av VAplan/vattenplan) samt rapporten om stadsnatur och parker. Naturvårdsprogrammet som är under utarbetande på MSB bör sättas som "under framtagande". Eventuellt bör det också finnas en hänvisning till tekniska kontorets nyss antagna Bestämmelser för skogsinnehavet.
Genomförandeplanen Det är positivt med en genomförandeplan som processas övergripande i kommunen skapar helhetssyn. Förprövning ökar tydligheten.
Partigruppernas synpunkter: Uddeva Ilapartiet Bra strategidokument som föredömligt visar vikten av kommunen utvecklas trivsamt med målet att utveckla boende och etableringar. Kommunens befolkningsökning bör i princip tillföras tätorten för att stimulera näringslivets tillväxt och öka kommunens attraktivitet. strategin bör tydligare peka ut att centrumkärnan skall växa, vilket kan innebära större byggrätter {på höjden). Fokus på maritim del i Uddevalla från Hasselbacken ut mot Byfjorden. Ett bolag bör skapas för effektivare hantering och utveckling av kommunens fastigheter. Landsbygdens småorter {Ljungskile, Hogstorp, Lane-Ryr) bör förtätas och utvecklas. Verksamhetsområden bör skapas efter det större vägnätet {E6, v 44, v 161, v 678 {Bratterödsleden). Kommunen bör erbjuda alla företag och medborgare fiber. Centerpartiet Det behövs en samhällsbyggnadsstrategi för både kort och lite längre sikt. Det är beklagligt att ÖPU som var ett sammanhållande forum för dessa frågor har lagts ned. Samverkan och medborgardialoger bör utvecklas. Ett mer hållbart samhälle förutsätter energiförsörjning genom alternativa energikällor vilket bör krävas vid upphandling som är ett bra styrmedel för att nå viktiga samhällsmål som mer grönt, socialt, företagsam öppen och jämställd kommun. En flytt av stadshuset till centrum skulle bidra till ett mer levande centrum. Det är viktigt att utveckla hela Uddevalla- centrum behöver våra mindre tätorter och vice versa.
Övriga synpunkter: Tillväxt Uddevalla Kommunens befolkningsökning bör i huvudsak ske i tätorten. Näringslivet behöver ett större befolkningsunderlag. Den ur historiskt perspektiv omfattande nybyggnationen på landsbygd riskerar leda till konflikter med jord/-skogsbruk. Landsbygdens småorter kan tillåtas en försiktig förtätning men får absolut inte utvecklas till tätorter. Sundskogen får exv. inte byggas ihop med Ammenäs-Skäret, bebyggelsen efter Fräknestranden får inte bli en samlad enhet. Mark för verksamheter kan ev. tillåtas söder om Torpområdet men får inte komma i konflikt med odlingsmark. Kommunens utveckling bör ske i samhällsbyggnadsstrategins linje där tätortsutveckling sker i samklang med landsbygdens karaktär. Sveriges Byggindustrier Uddevalla Centrumutveckling är bra men utvecklingen saknar tydlig geografisk riktning som kan gynna stadsbilden och skapa mervärden för exv. en central kollektivtrafiknod eller vattennära lägen. En ide för hur översvämningsproblemen skalllösas i centrum bör redovisas. Tätorternas tillväxt inifrån och ut är bra men förutsätter att attraktiva centrumnära områden tillåts bebyggas. Områdesplaner är ett bra verktyg. Förtätnings- och utvecklingsplaner bör redovisas i en karta som förklarar vilka områden som avses. Uddevalla har ett attraktivt läge genom sin närhet till kusten men tillväxt förutsätter fler faktorer framför allt kommunikationerna mot Göteborg fungerar. Tillväxtfaktorer bör behandlas i samhällsbyggnadsstrategin.
Samhällsbyggnadsstrategi Ver 2015-05-13
2 Innehållsförteckning Samhällsbyggnad och hållbarhet... 3 Inriktning............ S Genomförande... 8 UDDEVALLA TÄTORT... 11 Planeringsprinciper... 14 UUNGSKILE TÄTORT...... 15 Planeringsprinciper...... 15 ÖVRIGA TÄTORTER......... 16 Planeringsprinciper... 16 KUSTZONEN......... 17 Planeringsprinciper..... 17 Kartor... 18 Samhällsbyggnadsstrategin är framtagen av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar. Kommunfullmäktige beslutade (2015-01-14) om s.k. förprövning av projekt innan plantillstånd, markanvisning eller andra exploateringsinitiativ. Kommunstyrelsen beslutade (2015-05-xx) om kriterier för bedömning av projekt i förprövningsprocessen. Kommunfullmäktige antog 2015-xx-xx samhällsbyggnadsstrategin med tillhörande genomförandeplan.
3 Samhällsbyggnad och hållbarhet Samhällsbyggnad är en samverkan av åtgärder och aktiviteter som utgår från människors behov. Bostadsbyggandet är den viktigaste delen men förutsätter vägar, vatten och avlopp, el- och värmesystem osv. vilka bildar den struktur som också blir utgångspunkt för en fortsatt utveckling av samhälle och boende. En attraktiv levnadsmiljö måste dessutom ta hänsyn till natur och miljö, service och kommunikationer samt skapa förutsättningar för rekreation, kulturliv, trygghet osv. Hållbarhetsaspekterna i samhällsplaneringen måste därför betonas. En hållbar samhällsutveckling ur ett miljöperspektiv, ett socialt perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv skall prioriteras. Social hållbarhet innebär att vi i samhällsplaneringen utgår från människors olika behov och skapar ett samhälle som bidrar till trygghet, hälsa och delaktighet. Vi skall också långsiktigt bevara naturens resurser och minska negativ påverkan på människor och natur. Resurshushållning, energiförsörjning, byggnadsteknik osv. är viktiga delar i ett ekologiskt tänkande. Ur ett ekonomiskt perspektiv skall vi också hushålla med mänskliga och materiella resurser. Denna samhällsbyggnadsstrategi tar sin utgångspunkt i översiktsplanen och dess beskrivning över användning av mark och vatten. Samhällsbyggnadsstrategin är en konkretisering av översiktsplanen och formulerar med hänsyn till de bostadspolitiska riktlinjerna och övriga måldokument ett antal planeringsprinciper för kommunens utveckling. strategin är ett underlag för kommunens gemensamma agerande - ett politiskt styrdokument som utgör en planeringsinriktning och beställning till kommunens nämnder, styrelser och bolag. Till samhällsbyggnadsstrategin kopplas en genomförandeplan som prioriterar projekt som skall genomföras eller utredas vidare innan ett eventuellt genomförande. strategin och dess genomförandeplan är därmed ett underlag för kommunens verksamhetsplanering och budget för planering, investeringar, exploatering osv. Samhällsbyggnadsstrategin lägger fokus på utveckling av bostäder och verksamheter men samhällsbyggnad berör i hög grad fler politikområden som energi, miljö, kulturmiljövård, naturvård, lokalförsörjning osv. Kommunens målsättningar och olika styrdokument bildar tillsammans det handlingsutrymme samhällsplaneringen har att förhålla sig till. Utgångspunkt Handlingsutrymme Konkretisering Prioriteringar ÖVERS/KTSPLAN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM ANDRA MÅL- och STYRDOKUMENT SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGI GENOMFÖRANDEPLAN
4 ~ : BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM, RIKTLINJER FÖR LOKAFÖRSÖRJNING, MARKANVININGSm.-------------------------------------------------------------------, ~ ~ o < r > ~ ::;:: V? Hur?. N..? _-<.. z ar. ar. ::;:: z G) en en -l ::0 ~ m G) z )>: ::0 z G) en r < en ~ o r =i u; A )> ~ Var bygger vi bostäder och verksam hetsområde n? STRATEGI lo ÅR Vilka prioriteringar gör vi för att nå önskad utveckling? l! Ii SAMHÄLLS BYGGNADS- GENOM- FÖRANDEPLAN ÅR 1-3 l vilken ordning genomför vi önskade projekt? ~ ~ r z ~ ~ m ~---------------------------------------------------------------- J m ::0 ::0 KULTURMILJÖVARDSPROGRAM, NATURVÅRDSPROGRAM, EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER r ~ Q : ~ o r o _-<.. m z m ~ ~ r ~ ~ en -l ~ m G) ::0 r z Översiktplan och samhällsbyggnadsstrategi foljs i framtiden åt och skall revideras eller aktualitetsforklaras varje mandatperiod. Genomforandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag for budget och verksamhetsplanering.
5 Jfr Mål för nationell bostadspolitik << Inriktning En långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad möter konsumenternas efterfrågan genom ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Samhällsplaneringen måste därfor vara ändamålsenlig och sträva efter att ge alla människor en god livsmiljö, främja utveckling och tillväxt men samtidigt hushålla med energi- och naturresurser. Genom riktlinjer for bostadsförsörjningen formulerar kommunen sina mål for bostadsförsörjningen. Verktygen för att nå den önskade utvecklingen är bl.a. översiktsplanering, en aktiv markpolitik, marköverlåtelse-och exploateringsavtal, allmännyttiga bostadsföretag osv. Kommunens översiktsplan antogs 2010 och beskriver inriktningen för användning av kommunens mark- och naturresurser samt var bostäder och verksamheter ska förläggas. Den övergripande strategin for planering av boende: -Möjliggör en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn till hållbar utveckling. - Ta Uddevalla ett steg närmare ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energianvändningen och bli oljeoberoende. Översiktsplanens rekommendationer for ny bostadsbebyggelse är: Övervägande del av ny sammanhållen bebyggelse ska etableras i tätorterna Uddevalla och Ljungskile. Kompletterande sammanhållen bebyggelse kan i vissa fall (t ex om V/Aanslutning finns) forläggas till Skredsvik, Hogstorp, Lane-Ryrs Fagerhult, Kyrkbyn, Rotviksbro eller till kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile alternativt mellan Utby och Sundsandvik Utökade byggrätter inom t ex fritidshusområden kan medges om prövningen görs i ett sammanhang så att helhetsbilden är klar. Detta forutsätter godkända V l A -lösningar. Kommunen ska sträva efter att blanda upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar vid både ny- och ombyggnation. I kommunens bostadsförsörjningsprogram redovisas uppgifter om bostadsbeståndet och de behov eller utmaningar kommunen har att möta i den framtida bostadsplaneringen. Fokus for bostadsförsörjningen är att: l. Tillgodose en hållbar bostadsutveckling 2. Tillgodose ett boende for alla 3. Tillgodose bostäder för särskilda grupper 4. Tillvarata kulturhistoria, befintligt bostadsbestånd och miljön kring boendet. Målen for en hållbar bostadsutveckling pekar på vikten av att utnyttja befintliga strukturer och att väga in kollektivtrafikförsörjning och gång- och cykelvägar redan i planeringsfasen. Samarbetet med bostadsmarknadens aktörer behöver stärkas for att nå mål om energieffektivitet och blandade upplåtelseformer osv. Kommunen behöver mer aktivt medverka till att få till stånd ett varierat bostadsutbud som tillgodoser bostadsbehoven för olika grupper. Förtätning av kommunens orter skall ske på sådant sätt att natur- och kulturhistoriska värden inte går till spillo.
6 Den politiska majoriteten har i sin strategiska plan för 2015-2018 pekat ut ett levande centrum i Uddevalla som ett prioriterat område. Vägen dit är aktiviteter, samverkan med andra aktörer och att utnyttja det vattennära läget. Utgångspunkten är handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. Kommunen skall aktivt medverka till verksamheter som skapar aktiviteter och därför verka för tillkomsten av ett kulturhus och ett centralt beläget stadshus. Den regionala transportinfrastrukturen behöver utvecklas och samhällsplaneringen i högre grad ta hänsyn till kollektivtrafik och gång/cykel. Samhällsplanering och bostadsplanering berör flera olika politikområden. Kommunen har en rad mål- och styrdokument som beskriver det önskvärda läget inom områden som miljö, energi, näringsliv, landsbygd, kultur osv. Samhällsbyggnadsstrategin sätter fokus på bebyggelseutveckling. I planprocessen och genomförandeskedet fångas dock de olika perspektiven upp som formar det samhälle vi utvecklar tillsammans. EN ÖKANDE BEFOLKNING Kommunen har en positiv befolkningsutveckling genom inflyttning och på senare tid även pga. födelseöverskott. Ur ett historiskt perspektiv har kommunen vuxit befolkningsmässigt lika mycket på landsbygd som i tätort. Attraktiva kustområden lockar till boende på såväl landsbygd som i tätorterna närområde vilket bidragit till en gles samhällsstruktur. Utvecklingen förstärks genom att de senaste tio årens bostadsproduktion till övervägande del skett som småhus. 2003-2012 byggdes ca l 100 nya bostadslägenheter i Uddevalla kommun, varav ca 300 i flerbostadshus och ca 800 i småhus. I genomsnitt innebär det 11 O lägenheter/år. I Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen redovisas att det behövs ca 175 nya bostadslägenheter per år under den kommande sexårsperioden. Målsättningen är att 20 % bör ha hyresrätt som upplåtelseform. I dagsläget finns antagna detaljplaner som möjliggör i storleksordningen l 300 nya bostäder. I pågående detaljplaner bedöms i storleksordningen 800 nya bostäder vara under prövning. Detta innebär att behovet för kommande tioårsperiod teoretiskt är tillgodosett men i praktiken ser det annorlunda ut då inte alla planer blir genomförda och flera planer inte längre lever upp till önskade hållbarhetsperspektiv. Nya bostäder måste därför planeras med utgångspunkt från nya planeringsprinciper och ett hållbart tänkande. Framtida bostadsbebyggelse skall bidra till att skapa en samhällsutbyggnad i önskad riktning.
7 SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGINS SYFTE Samhällsbyggnadsstrategin är en konkretisering av kommunens översiktsplanering med fokus på hur vi kan utveckla ett attraktivt samhälle där våra resurser utnyttjas på det mest fördelaktiga sättet. Det innebär att vi ska sträva efter ett synsätt och en arbetsmetod som ser till det gemensammas bästa. En grundläggande inställning är därför att, så långt det är rimligt, ta tillvara de investeringar och anläggningar som redan är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. På motsvarande sätt innebär det också ett effektivt utnyttjande av etablerad kommunal service. Ett större fokus på tätorternas utveckling är nödvändig för att tillvarata samhällets redan gjorda investeringar och för en mer hållbar samhällsutveckling. Ökat boende och fler verksamheter inom tätorterna ger ökad attraktivitet och bättre service som resultat. Centrumkärnan i Uddevalla behöver vitaliseras inte minst mot bakgrund av den externa handelns starka utveckling och ett allt för litet boende i stadens centrala delar. Potentialen finns - inte minst i stadens mest centrala del Kampenhof- men också i obebyggda kvarter, omvandlingsområden med tillgång till goda kommunikationer genom tåg och buss. Ett levande centrum i Uddevalla bör för överskådlig tid ges mycket hög prioritet och vara i fokus för gemensam kraftsamling. Samhällsbyggnadsstrategin syftar till: 1. Att utveckla samhället på ett hållbart sätt genom att dra nytta av nuvarande samhällsbyggnadsstruktur - Bygg där det redan finns (eller är enkelt att komplettera) vägar, vatten och avlopp, värme, kollektivtrafik 2. Att stärka stadens attraktionskraft - Bebygg de obebyggda kvarteren, låt staden växa inifrån och ut 3. Att samla utvecklingskrafter i samma riktning och fokusera på färre saker för att göra skillnad
8 Genomförande Samhällsbyggnadsstrategin har ett l 0-årigt perspektiv och anger planeringsprinciper som skall tillämpas i detta tidsperspektiv. strategin är därmed en anvisning till kommunens nämnder och bolag om vilka åtgärder som bör vidtas inom respektive verksamhetsområde för att de gemensamma utvecklingsmålen skall nås. Kommunen som organisation kan dock inte ensam förverkliga alla åtgärder som behövs för att nå önskad utveckling. Enskilda och kommersiella aktörer kan högst väsentligt vara en del i den kraft som behövs för att förverkliga gemensamma visioner. Ett nära samarbete mellan kommun och marknadens aktörer är därför av avgörande betydelse för framgång. Samhällsbyggnadsstrategin är en kompass som pekar ut riktningen för alla som vill medverka i bebyggelseutvecklingen under de närmaste åren. I den till samhällsbyggnadsstrategin kopplade genomförandeplanen görs konkreta prioriteringar av vilka objekt/projekt som skall genomföras de närmaste åren. Genomförandeplanen redovisar projekt i tre kategorier: l. Pågående projekt 2. Projekt med beslut om startigenomförande inom den närmaste treårsperioden 3. Projekt med beslut om ytterligare utredning innan beslut om genomförande kan fattas Genom prioritering och beslut om nya projekt kan den framtida utvecklingen påverkas och styras mot de uppsatta målen för samhällets utveckling. För vissa projekt kan ett bättre beslutsunderlag vara en förutsättning innan genomförande kan bli aktuellt. Genomförandeplanen ingår som del av kommunens flerårsplan. Hösten/vintern Förslag till 3-årig genomförandeplan från kommunens förvaltningar och Uddevalla Vatten AB. Föreslagna projekt är kostnads- och intäktsberäknade och bedömda enligt kriterierna för förprövning. Januari Mars/april Juni Hösten Kommunstyrelsens beslut om budgetförutsättningar för budgetdialog under våren. Genomförandeplanen ingår som en del i beslutet (jfr årsplaneringen för lokalförsörjningsplanen) och utgör grund för investeringsplaneringen. Genomförandeplanen presenteras i budgetdialogen. Kommunfullmäktige fastställer budget inkl. genomförandeplan, vilken innefattar projekt som är finansiera de och utgör beställning till Samhällsbyggnadsnämnden och Uddevalla Vatten AB. Nämnder och bolag planerar genomförandet av kommunfullmäktiges beställning.
9 NYA PROJEKT Nya initiativ och ideer - såväl interna som externa - skall alltid prövas mot kommunens måldokument och samhällsbyggnadsstrategi. Kommunfullmäktige har därför som en del i samhällsbyggnadsprocessen beslutat om en s.k. förprövning av projekt. Genom denna förprövningsprocess kan nya projekt tidigt bedömas utifrån breda aspekter och strategiska överväganden innan tillstånd till fortsatt planering kommer att ges. Beslut avseende planbesked, markanvisning eller större exploateringsinitiativ bereds gemensamt av kommunens förvaltningar och bolag mot på förhand fastställda kriterier (kommunstyrelsen). Behovet av bostäder eller mark och lokaler för verksamheter prövas ur såväl ekonomiska som genomförandemässiga aspekter men också ur perspektiven social hållbarhet, folkhälsa, miljö osv. Förprövningen resulterar i en rekommendation om positivt eller negativt beslut om planbesked, planuppdrag, markanavisning eller exploatering som underlag för kommunstyrelsens beslut i ärendet. Planbesked PLANSKEDE Program Programsamråd Detaljplan Samråd Bearbetning d pi Utställning BVGGSKEDE Förstudier Projektering Utförande FÖRVALTNING5-5KEDE Drift Underhåll
11 UDDEVALLA TÄTORT Den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort är från 1996 men en ny är under framtagande. Samråd har ägt rum under hösten 2014. Den fördjupade översiktsplanen betonar att Uddevalla centrum behöver höja sin attraktivitet och sin konkurrenskraft och lyfta fram stadens unika värden inom kulturhistoria, maritim anknytning, natur osv. Fler människor skall bo och verka i centrum varför staden behöver fler centralt placerade bostäder som skapar underlag för handel, service och aktiviteter. Den befintliga infrastrukturen skall av hållbarhetsskäl utnyttjas för tätortens utveckling. strategin i den fördjupade översiktsplanen är därför att staden skall förtätas och skyddas för översvämning. Ä ven bostadsförsörjningsprogrammet betonar att den fysiska planeringen skall verka för ett minskat transportbehov och bygga på exiterande infrastruktur. BOENDE En utgångspunkt för nybyggnation är resurseffektivitet och hållbart tänkande vilket innebär en ny sammanhållen bebyggelse skall förläggas inom tätorten. staden skall förtätas med hänsyn till kollektivtrafikens stråk, gemensamma uppvärmningssystem, tillgång till service osv. För Uddevalla gäller också att det maritima skall utvecklas liksom stadens centrum som en generator för mänskligt liv och aktivitet. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs också en möjlig utveckling med ny sammanhållen bebyggelse i tätortsnära områden. Dessa områden utgör en potential för Uddevallas framtida utbredning men innebär också relativt stora investeringar i infrastruktur osv. Bebyggelse i centrum och den redan bebyggda tätortsstrukturen bör därför exploateras först. Tätortens tillväxt bör ske inifrån och ut för att utnyttja redan gjorda investeringar och för att stärka kollektivtrafikens stråk. Nya tätortsnära områden skall därför inte startas för byggnation inom genomförandeplanens tidigare del. Detaljplaner bör dock för några av områdena fårdigställas för att hålla beredskap för framtida behov. Det bör i övrigt vara en generell ambition att utveckla blandstadskaraktären. Integrerade funktioner med bostäder, handel, verksamheter och service inom samma område skapar mötesplatser och förutsättningar för en trygg stad som är befolkad stora delar av dygnet. I den blandade staden är det också nära till det mesta, vilket underlättar det vardagliga livet och minskar bilberoendet Blandstadskaraktären kan förstärkas genom förtätningar och omvandling av områden som idag är ensartade. Det innebär konkret att fler bostäder skall byggas i stadskärnan, men också att stadskärnan kan förstärkas med ytterligare funktioner såsom handel, service, kulturhus, badhus och stadshus. OMRÅDESSTUDIER Den övergripande markanvändningen studeras inom ramen för översiktsplaneringen. I tätort är nästa steg i planeringsprocessen vanligtvis upprättande av detaljplaner vilket innebär att problemställningar och möjligheter riskerar att studeras för översiktligt eller för detaljerat. För vissa områden finns ett behov av djupare områdes- eller grannskapsanalyser för att se saker i ett sammanhang. Med en områdesplan som beskriver områdets disposition kan en utveckling påbörjas steg för steg tillsammans med intresserade externa aktörer.
12 Områdesplaner upprättas av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar och aktörer. HANDEL OCH LEVANDE CENTRUM Handeln är stark i Uddevalla och av regional betydelse. Handelsplatsen Torp dominerar genom sin omfattning och sitt utbud samt ett strategiskt läge i vägnätet. Externa handelsplatser bygger dock i hög grad på bilburna besök vilket innebär nackdelar ur hållbarhetssynpunkt Stor uppmärksamhet skall därför riktas mot centrum som plats för handel och mänskliga möten. Levande centrumkärnor är av stor betydelse för kommunens attraktivitet. I centrum finns mötesplatserna, kommunikationerna och det inre liv som varje tätort måste ha för att skapa identitet och självkänsla. Centrumutveckling gynnas av fler boende i staden, bättre kommunikationer, utvecklad handel och service osv. I centrum finns flera obebyggda tomter liksom Kampenhofsområdet med mycket stor potential att utvecklas till stadens nya hjärta. Fokus skall läggas på en utveckling av stadens centrum. Kommunen skall inte medverka till ytterligare utveckling av den externa handelsverksamheten. Inga ytterligare handelsområden skall tillkomma och handelsplatsen Torp bör ytmässigt anses vara fårdigexploaterat VERKSAMHETER F.n. finns f.n. drygt tolv hektar industrimark som är detaljplanelagd och iordningställd med kommunen som markägare och som är möjlig att sälja. Utöver detta finns ytterligare ca 50 hektar (30 på Lillesjö resp. 20 på Fröland) med detaljplan för industriändamål som är på väg att iordningställas. Ur detta perspektiv finns det en god framförhållning vad gäller planlagd industrimark som är i kommunal ägo, men det finns ändå skäl att planera för ytterligare industrimark för att kunna tillgodose näringslivets olika behov. Några av de största områdena för verksamheter (industri och hantverk) finns i den östra delen av tätorten Uddevalla. En primär ambition bör vara att förstärka och utveckla dessa genom att studera hur förtätning och komplettering kan ske utan att för den skull göra avkall på behovet av grönska också i verksamhetsområden. Goda skyltlägen utmed de stora vägarna brukar nämnas som en framgångsfaktor och därför tas upp som önskemål vid etableringar. Försiktighet bör råda vid placeringen, då skalan på byggnader och öppna ytor för upplag mm ofta påverkar de kvaliteter som finns i landskapsrummet negativt. För att minska transportbehovet bör i första hand närhet till trafikplatser utmed de stora vägarna studeras när annonslägen eftersträvas. V/Aförsörjningen, tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar bör också värderas. När staden förtätas och utvecklas utmed vattnet måste detta stå i samklang med andra vattennära verksamheter, framför allt hamnverksamheten. I hamnens målbild ingår att verksamheten finns på Sörvik och Fröland. Om Fröland ska utvecklas som hamnområde är en industrispårsanslutning avgörande. Förutsättningarna för en sådan spåranslutning bör utredas ytterligare För att förstärka blandstadskaraktären bör förutsättningarna för att bedriva ej störande verksamheter i anslutning till bostäder studeras i samband med detaljplanearbeten för nya områden och vid utveckling av befintliga.
13 KOMMUNAL SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR En utgångspunkt för planering av den offentliga servicen är att ta tillvara de investeringar som är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. Bostäder och verksamheter skall därför i huvudsak förläggas till tätorterna där det idag finns tillgång till offentlig service av olika slag. Ökande befolkning, ändrad åldersstruktur och lokaler som åldrats osv. innebär att nya anläggningar ändå måste uppföras. Kommunen upprättar därför en lokalförsörjningsplan med ett tioårigt perspektiv för behovet av t.ex. förskolor, skolor och äldreboenden. Syftet är att kommunen ska ha en helhetssyn på sina lokaler som innebär en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. Lokalförsörjningsplanen samordans med samhällsbyggnadsstrategin och utgör underlag i budgetarbetet. Kommunal service omfattar även större anläggningar eller andra gemensamma anläggningar för olika behov såsom badhus, brandstation, stadsbibliotek och kulturhus. Dessa anläggningar utgår från speciella behov och är därför oftast föremål för omfattande utredningar, gemensam planering och olika politiska överväganden. INFRASTRUKTUR OCH V/A MM Kommunal infrastruktur omfattar olika typer av anläggningar som t.ex. gator, vatten och avlopp, allmänna ytor och kommunikationspunkter. Huvudinriktningen i samhällsplaneringen är att befintliga anläggningar ska utnyttjas så väl som möjligt. Nyinvesteringar i infrastruktur är ibland nödvändiga och en förutsättning för etablering av nya bostäder och verksamhetsområden. Omvänt kan investeringar i infrastruktur vara strategiska och en katalysator för stadsförnyelse och utveckling inom tätorten. Kommunikationer är en central del i människors vardag. Ur hållbarhetsaspekt bör fler resor ske med kollektiva transportslag för att minska det totala transportarbetet. I Uddevalla tätort skall busslinjenätet hållas i större stråk för att bli tillgängligt och effektivt. Tydliga busstråk ger en struktur för kompletterande bostadsbebyggelse. För de regionala resorna mot framför allt Göteborg skall tåg vara det primära transportslaget Kommunen skall därför genom sin planering i staden förbättra förutsättningarna för resor med tåg. Ett bättre stationsläge för tåg med bytespunkt för bussar, pendelparkeringar är viktiga pusselbitar som måste passas in i utvecklingen och utformning av centrumkärnan. I Uddevalla finns en översvämningsproblematik som är reell och som i ett framtida perspektiv kan förhindra fortsatt exploatering i staden. Åtgärder som löser de faktiska problem som redan finns måste därför genomföras liksom åtgärder som i ett längre tidsperspektiv kan påvisa att en lösning finns eller förberetts.
14 Planeringsprinciper BOENDE Förtäta och komplettera med fler bostadshus i Uddevalla stadskärna. Potentialen i områdena Kampenhof och söder om Bäveån skall tillvarats och prioriteras som centrala delar i utvecklingen av Uddevalla centrum. Komplettera och förtäta med bostäder av varierande karaktär inom den bebyggda tätortsstrukturen och inom bebyggda stadsdelar med närhet till kollektivtrafik ocb cykelvägar. Boende liksom andra funktioner i tätorternas centrala delar skall prioriteras. För tätmtsnära bostadsområden fullföljs planuppdragen för senare exploatering. S.k. utvecklingsområden_skall avvakta framtida beslut om planläggning för eventuell framtida exploateting. HANDEL Etablering av handel, service och verksamheter i Uddevalla stadskärna skall uppmuntras som ett led i att skapa ett levande centrumkämor. Upprustning och förnyelse av det offentliga rununet ska11 bidra till att stärka centrum som mötesplats. Extern l1andelsverksamhet bidrar till god service för boende och besökare men skall inte tillåtas att bli det enda alternativet. Handelsområdet Torp skall ytmässi.gt anses som fårdigutvecklat med undantag för pågående detaljplaner. Tnga nya handelsområden skall etableras. VERKSAMHETER Nya verksamhetstomter skall erbjudas genom förtätning och utveckling av befintliga industriområden framför allt på Kuröd och Lillesjö. I områden som skall förnyas inom tätorterna skal] möjligheten att blanda verksamheter med bostäder beaktas och uppmuntras. Verka för att hamnens verksamhetsområde begränsas och flyttas västerut. INFRASTRUKTUR MM Säkerställ så att översvämning inte förhindrar fortsatt utveckling av Uddevalla centrum Förbättra och utveckla nya cykelvägar som ett tryggt, miljömässigt och hälsoinriktat transportsätt. Utveckla och använd kollektivtrafikens noder som motor j utvecklingen av stadens kärna.
15 LJUNGSKILE TÄTORT Den fördjupade översiktsplanen för Ljungskile tätort antogs 2006. Planen syftar till att orten skall utvecklas som ort för åretruntboende. De särdrag och kvaliteer som gör Ljungskile till en attraktiv ort att bo i skall bibehållas eller förstärkas. Utbyggnad kan enligt översiktsplanen ske både genom bebyggelseförtätning inom planlagda områden och genom att helt nya områden utvecklas utanför de planlagda områdena. För verksamheter utpekas främst delar av Aröd som lämpligast. Ljungskile skall planeras för en måttlig bebyggelseutveckling för åretruntboende men med tanke på Göteborgsregionens kraftiga expansion skall beredskap finnas för en snabbare ökningstakt. Utvecklingen skall ske på ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbart sätt och som tillvaratar ortens särdrag och kvaliteer. Ny bebyggelse ska lokaliseras så att det blir möjligt att få en bra och ekonomiskt rimlig komplettering av ortens infrastruktur. Stor vikt skallläggas vid bra förbindelser och samhällelig och kommersiell service. De stora rekreationsvärdena i Ljungskites omgivningar skall respekteras och beaktas. Ljungsile har ökat sin befolkning dels genom nybyggnation under framför allt 1980-90 talet. Därtill kommer en tillväxt genom att många sommarhus permanentats för helårsboende i bl.a. Lyckorna området. Tätorten är utsträckt i norr-sydlig riktning vilket ytterligare förstärkts genom den nybyggnation som på senare tid tillkommit i samhällets norra del. Förtätning inom befintlig bebyggelse minskar behovet av investeringar i vägar och V/A-system, bebyggelsen hålls ihop och ökar närheten till service och kommunikationer. Inom tätortens befintliga bebyggelseområden finns fortfarande förtätningsmöjligheter framförallt i centrala delar varför obebyggda naturmarker kan sparas så länge som möjligt. Två tätortsnöra utbyggnadsområden ar utretts och för det ena- skarsjövallen - har planarbete påbörjats. Området förutsätter dock stora kommunalla investeringar och överensstämmer i lägre grad med de bostadsbehov som f.n. framkommit i Ljungskile. Flerbostadshus i centrala lägen skall prioriteras. Planeringsprinciper Förtät-a och komplettera bebyggelsen inom tätortens bebyggda delar. Prioritera flerbostadshus i centrumnära lägen som stärker serviceutbudet lokalt och bidrar till omflyttning från småhus inom samhället. Färdigställ planen för det tätortsnära området kring Skarsjövallen för bebyggelse med va1ierande karaktär. Exploatering skall dock göras efter marknadsmässiga bedömningar.