Sida: 1/86 PROMEMORIA Datum: 2011-09-28 Författare: Fredrik Hassel Fastställd: Omvärldsanalys 2011 Innehåll OMVÄRLDSANALYS 2011... 7 1 Utgångspunkter... 7 1.1 Bakgrund och syfte... 7 1.2 Arbetets uppläggning... 8 2 Några slutsatser av omvärldsanalysen... 8 2.1 Övergripande slutsatser... 8 2.2 Intressentstruktur... 10 2.3 Tillsynsbehov... 12 3 VO 1 Strålsäker kärnkraft... 13 3.1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 13 3.2 Mål för verksamhetsområdet... 13 3.3 Verksamhetsområdets intressenter... 14 3.4 Omvärldsförändringar 1 3 år... 15 3.5 Omvärldsförändringar 4 10 år... 16 3.6 Omvärldsförändringar > 10 år... 17 3.7 Rupturer... 17 3.8 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 18 3.9 Möjliga konsekvenser av brister i Strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet... 20 3.10 Tillsyn inom verksamhetsområdet... 20 4 VO 2 Strålsäker hantering av radioaktivt avfall... 22
Omvärldsanalys 2011 Sida: 2/86 4.1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 22 4.2 Mål för verksamhetsområdet... 23 4.3 Verksamhetsområdets intressenter... 23 4.4 Omvärldsförändringar 1 3 år... 25 4.5 Omvärldsförändringar 4 10 år... 27 4.6 Omvärldsförändringar > 10 år... 28 4.7 Rupturer... 29 4.8 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 29 4.9 Möjliga konsekvenser av brister i strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet... 30 4.10 Tillsyn inom verksamhetsområdet... 31 5 VO 3 Strålsäker hälso- och sjukvård... 31 5.1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 31 5.2 Mål för verksamhetsområdet... 32 5.3 Verksamhetsområdets intressenter... 32 5.4 Omvärldsförändringar 1 3 år... 33 5.5 Omvärldsförändringar 4 10 år... 34 5.6 Omvärldsförändringar > 10 år... 34 5.7 Rupturer... 35 5.8 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 35 5.9 Möjliga konsekvenser av brister i strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet... 37 5.10 Tillsyn inom verksamhetsområdet... 37 6 VO 4 Strålsäkerhet internationellt... 38 6.1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 38 6.2 Mål för verksamhetsområdet... 39 6.3 Verksamhetsområdets intressenter... 40 6.4 Omvärldsförändringar 1 3 år... 41 6.5 Omvärldsförändringar 4 10 år... 42 6.6 Omvärldsförändringar > 10 år... 42 6.7 Rupturer... 43
Omvärldsanalys 2011 Sida: 3/86 6.8 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 43 6.9 Möjliga konsekvenser av brister i strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet... 44 6.10 Tillsyn inom verksamhetsområdet... 45 7 VO 5 Strålsäkra produkter och tjänster... 45 7.1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 45 7.2 Mål för verksamhetsområdet... 46 7.3 Verksamhetsområdets intressenter... 46 7.4 Omvärldsförändringar 1 3 år... 48 7.5 Omvärldsförändringar 4 10 år... 49 7.6 Omvärldsförändringar > 10 år... 50 7.7 Rupturer... 51 7.8 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 51 7.9 Möjliga konsekvenser av brister i strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet... 52 7.10 Tillsyn inom verksamhetsområdet... 53 8 VO 6 Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning... 54 8.1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 54 8.2 Mål för verksamhetsområdet... 55 8.3 Verksamhetsområdets intressenter... 55 8.4 Omvärldsförändringar 1 3 år... 56 8.5 Omvärldsförändringar 4 10 år... 57 8.6 Omvärldsförändringar > 10 år... 57 8.7 Rupturer... 57 8.8 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 58 8.9 Möjliga konsekvenser av brister i strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet... 58 8.10 Tillsyn inom verksamhetsområdet... 58 9 VO 7 Nationell strålskyddsberedskap... 59 9.1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 59 9.2 Mål för verksamhetsområdet... 60
Omvärldsanalys 2011 Sida: 4/86 9.3 Verksamhetsområdets intressenter... 60 9.4 Omvärldsförändringar... 61 9.5 Rupturer... 62 9.6 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 62 9.7 Möjliga konsekvenser av brister i strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet... 63 9.8 Tillsyn inom verksamhetsområdet... 63 10 VO 8 Nationell strålsäkerhetskompetens... 64 10.1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 64 10.2 Mål för verksamhetsområdet... 64 10.3 Verksamhetsområdets intressenter... 65 10.4 Omvärldsförändringar... 65 10.5 Rupturer... 66 10.6 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 66 10.7 Möjliga konsekvenser av brister i strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet... 68 11 VO 9 Riksmätplats... 68 11.1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 68 11.2 Mål för verksamhetsområdet... 68 11.3 Verksamhetsområdets intressenter... 68 11.4 Omvärldsförändringar... 69 11.5 Rupturer... 70 11.6 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 70 11.7 Möjliga konsekvenser av brister i strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet... 70 BILAGA 1:... 71 SSM:s ledning och verksamhetsstöd... 71 1 Beskrivning av verksamhetsområdet... 71 2 Mål för verksamhetsområdet... 71 3 Verksamhetsområdets intressenter... 73 4 Ledning... 74
Omvärldsanalys 2011 Sida: 5/86 4.1 Beskrivning av delområdet... 74 4.2 Omvärldsförändringar... 74 4.3 Rupturer... 74 4.4 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 75 5 Ekonomi... 75 5.1 Beskrivning av delområdet... 75 5.2 Omvärldsförändringar... 75 5.3 Rupturer... 76 5.4 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 76 6 Juridik... 76 6.1 Beskrivning av delområdet... 76 6.2 Omvärldsförändringar... 77 6.3 Rupturer... 77 6.4 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 77 7 Personal och arbetsmiljö... 78 7.1 Beskrivning av delområdet... 78 7.2 Omvärldsförändringar... 78 7.3 Rupturer... 79 7.4 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 79 8 IT och internservice... 80 8.1 Beskrivning av delområdet... 80 8.2 Omvärldsförändringar... 80 8.3 Rupturer... 80 8.4 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 81 9 Kommunikation... 81 9.1 Beskrivning av delområdet... 81 9.2 Omvärldsförändringar... 82 9.3 Rupturer... 82 9.4 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM... 82
Omvärldsanalys 2011 Sida: 6/86 10 Möjliga konsekvenser av effektivitetsbrister inom verksamhetsområdet... 83 BILAGA 2:... 84 Förkortningar... 84 Bilagor: 1. SSM:s ledning och verksamhetsstöd (VO 10) 2. Förkortningar
Omvärldsanalys 2011 Sida: 7/86 OMVÄRLDSANALYS 2011 1 Utgångspunkter 1.1 Bakgrund och syfte I följande redovisas Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM:s) omvärldsanalys 2011. Syftet med omvärldsanalysen är att identifiera de omvärldsförändringar som bedöms få betydelse för myndighetens framtida utveckling. Omvärldsanalysen ska ligga till grund för SSM:s verksamhetsplanering för kommande år och för budgetunderlaget för perioden 2013-2015. I omvärldsanalysen redovisas kortfattat omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM som myndighet. Omvärldsanalysen är ett av flera ingångsvärden för GD:s inriktning. I GD:s inriktning görs en samlad bedömning av vad som ska prioriteras i SSM:s verksamhet under det kommande året. GD:s inriktning är i sin tur styrande för myndighetens verksamhetsplanering. Omvärldsanalysen utgår från den indelning i verksamhetsområden som gäller för SSM. Följande verksamhetsområden används: 1 Strålsäker kärnkraft, 2 Strålsäker hantering av radioaktivt avfall, 3 Strålsäker hälso- och sjukvård, 4 Strålsäkerhet internationellt, 5 Strålsäkra produkter och tjänster, 6 Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning, 7 Nationell strålskyddsberedskap, 8 Nationell strålsäkerhetskompetens, 9 Riksmätplats, 10 Effektiv förvaltning.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 8/86 1.2 Arbetets uppläggning I årets omvärldsanalys har framställningen anpassats till den nya indelningen i verksamhetsområden. Dessutom har sakinnehållet uppdaterats och kompletterats med ny text. De viktigaste förändringarna jämfört med förra årets omvärldsanalys är att avsnitt om respektive verksamhetsområdes intressenter samt tillsynsbehov inom verksamhetsområdet - om sådana finns - har tillkommit. Vidare har texten kompletterats med avsnitt om mål för verksamhetsområdet samt om möjliga konsekvenser av brister i strålsäkerheten inom verksamhetsområdet. Som tidigare har omvärldsförändringarna i flertalet fall redovisats uppdelade på tre tidsperioder (1 3 år, 4 10 år och > 10 år). Liksom i 2010 års version redovisas kortfattat möjliga rupturer, dvs. stora och plötsliga händelser som ger upphov till trendbrott. Underlaget för den uppdatering som har skett av 2010 års version av omvärldsanalysen utgörs av intervjuer med ett tjugotal handläggare vid SSM och med företrädare för myndighetens ledningsgrupp. I övrigt har olika typer av skriftligt material gåtts igenom, bl.a. utredningar och planeringsdokument samt risk- och sårbarhetsanalyser. SSM:s avdelningar har haft möjlighet att lämna synpunkter på och kompletteringar till 2011 års omvärldsanalys. 2 Några slutsatser av omvärldsanalysen 2.1 Övergripande slutsatser Den mest framträdande händelsen sedan förra årets omvärldsanalys är givetvis kärnkraftsolyckan i Japan. Denna händelses konsekvenser för SSM:s verksamhet är svåra att överblicka i dagsläget. Det kan dock konstateras att de säkerhetsanalyser som genomförs som en följd av olyckan har krävt och kräver stora arbetsinsatser från SSM:s sida. Detta sker bl.a. i form av deltagande i EU:s och IAEA:s arbete inom detta område. Under hösten 2011 ska på EU:s initiativ s.k. stresstester genomföras på europeiska kärnreaktorer. Även detta kräver stora arbetsinsatser från SSM:s sida. En sannolik effekt av olyckan i Fukushima är att internationella organisationer som EU och IAEA kommer att få en ökad betydelse för det nationella tillsynsarbetet genom skärpta och internationellt samordnade säkerhetskrav.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 9/86 I övrigt kan konstateras att den nya lagen om tillstånd för att uppföra nya kärnkraftsanläggningar trädde i kraft den 1 januari 2011. Den praktiska betydelsen av denna förändring avgörs av näringslivets vilja att investera i ny kärnkraft. Oavsett en eventuell ansökan om nybyggnation kan man dock räkna med att arbetet med modernisering och effekthöjning av befintliga kärnkraftverk kommer att fortsätta. Detta gäller också åtgärder för att driva anläggningarna under längre tid än vad som ursprungligen avsågs. Vidare har ett utredningsförslag om en ny strålsäkerhetslag redovisats. Ny lagstiftning inom detta område beräknas komma inom något år. Den nya lagen medför att många av SSM:s föreskrifter måste omarbetas. SKB inkom den 16 mars i år med en ansökan om att få uppföra en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle. Denna ansökan prövas nu av SSM. Det internationella intresset för prövningen är stort mot bakgrund av att Sverige, tillsammans med Finland, ligger långt framme när det gäller att bygga upp nationella system för slutförvaring av använt kärnbränsle. Förläggningen av ESS-anläggningen till Lund medför att en tillståndsprövning kommer att behöva genomföras också för denna anläggning. SSM:s förslag till åtgärder när det gäller nationell avfallsplan beaktades i regeringens proposition 2009/2010:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Åtgärderna avsåg bl.a. en höjd ambitionsnivå vad gäller omhändertagande av en ökande mängd radioaktivt icke kärntekniskt avfall och kasserade strålkällor. Detta innebär ett fortsatt behov av insatser från samhällets sida i syfte att lokalisera, samla in och deponera sådant avfall. Därigenom ökar också kraven på informations- och utbildningsinsatser från SSM:s sida. International Physical Protection Advisory Service (IPPAS) har gjort en granskning av det svenska fysiska skyddet inklusive informationssäkerhet. Rekommendationerna från denna granskning, liksom de åtgärdsförslag som följer av regeringsuppdraget om ett förstärkt fysiskt skydd vid kärntekniska anläggningar och vid transport av kärnämne, kommer att ställa ökade krav på SSM. Det rör främst uppdateringar av föreskrifter och tillståndsvillkor, ökade gransknings- och tillsynsinsatser samt ökat deltagande i koordinering och samverkan mellan ansvariga myndigheter. I övrigt är de förändringar som har inträffat sedan föregående år begränsade. Allmänt gäller att den tekniska utvecklingen inom vissa områden är snabb. Detta gäller bl.a. laser- och EMF-området. Inom hälso- och sjukvården
Omvärldsanalys 2011 Sida: 10/86 fortsätter utvecklingen mot en ökad användning av avancerade undersöknings- och behandlingsmetoder som ger höga stråldoser. Den analys av kompetensläget inom strålsäkerhetsområdet som SSM har genomfört på regeringens uppdrag visar att myndighetens kompetens måste förstärkas inom vissa områden. En utökad verksamhet inom vissa områden samt stora pensionsavgångar medför dessutom att myndigheten kommer att ha stora rekryteringsbehov under kommande år. En kommande satsning på s.k. servicecenter i statsförvaltningen kan få effekter på myndighetens administration. Inom informationssäkerhetsområdet kan ambitionsnivån för myndighetens interna arbete behöva höjas för att nå upp till de krav som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ställer i sina föreskrifter om informationssäkerhetsarbetet för myndigheter. Under 2012 kommer IAEA att göra en granskning av SSM:s verksamhet. Arbetet har inletts med en egenvärdering och granskningen kommer att göras mot de internationella strålsäkerhetsstandarder som IAEA ger ut. Resultaten av granskningen kan komma att få effekter på bl.a. myndighetens föreskrifter och ledningssystem. 2.2 Intressentstruktur Intressenterna i SSM:s verksamhet kan indelas i följande grupper: Riksdagen/Regeringen/Regeringskansliet Tillståndshavare/verksamhetsutövare/yrkesverksamma Media Allmänhet Primär- och landstingskommuner/statliga myndigheter/affärsverk Företag som inte är tillståndshavare Forskningsstödjande och forskningsutförande organ Strålsäkerhetsmyndigheter i andra länder Europeiska och andra internationella organ Samtliga intressentkategorier har betydelse. De påverkar de olika verksamhetsområdena på olika sätt och betydelsen varierar över tiden. Riksdagen beslutar om lagar och om medel. Regeringen genom Regeringskansliet styr myndighetens verksamhet framför allt genom instruktionen och regleringsbrevet men också genom att ge kompletterande uppdrag. Denna intressentkategori är därför central för samtliga verksamhetsområden. I genomgången av respektive område redovisas därför inte riksdagen/regeringen/regeringskansliet för varje verksamhetsområde.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 11/86 Däremot redovisas om området har särskilda kontakter med Regeringskansliet. Ett exempel på detta är att verksamhetsområde 4 Strålsäkerhet internationellt lämnar expertstöd till Utrikesdepartementet i samband med internationella förhandlingar om nukleär icke-spridning. Tillståndshavarna är speciellt viktiga för de verksamhetsområden som ansvarar för tillsyn. För fyra av områdena verksamhetsområdena 1 Strålsäker kärnkraft, 2 Strålsäker hantering av radioaktivt avfall, 3 Strålsäker hälso- och sjukvård och 5 Strålsäkra produkter och tjänster är tillsyn en central uppgift. Tillståndshavarna är en mycket heterogen grupp, allt ifrån ägare av kärnkraftverk till vårdcentraler och tandläkarmottagningar. Till denna intressentgrupp hör också personal som arbetar inom tillståndshavarnas verksamhet och som i vissa fall omfattas av SSM:s tillsyn. Yrkesverksamma inom sjukvården är t.ex. en grupp som omfattas av SSM:s tillsyn när det gäller personalstrålskydd. Det finns ett stort allmänintresse vad gäller många av de frågor som SSM arbetar med. Därför förekommer en hel del kontakter med media. Händelserna i Fukushima men också mindre allvarliga händelser är exempel på detta. Även frågor om strålning från mobiltelefoner och radon samt strålning från solen och solarier ger upphov till mediakontakter. SSM:s kommunikationspolicy är att låta sina experter inom olika områden uttala sig direkt i media. Därför blir media en intressent som de flesta verksamhetsområden har kontakter med. Det händer också att allmänheten direkt hör av sig med frågor. SSM samverkar inom de olika verksamhetsområdena med statliga myndigheter, kommuner och affärsverk. Samverkan med denna intressentgrupp sker inom samtliga verksamhetsområden. För de områden som arbetar med kärnkraftverken är t.ex. Svenska Kraftnät en viktig intressent därför att kärnkraftverken är beroende av stamnätet för att kunna leverera el. Polisen är en central samverkanspartner för flera verksamhetsområden där frågan om fysiskt skydd är väsentligt. Ytterligare en intressent är företag som inte är tillståndshavare. SSM anlitar svenska och utländska konsulter både för arbete inom Sverige och för sitt internationella arbete. Organ som stödjer eller utför forskning har betydelse direkt eller indirekt för många verksamhetsområden eftersom de påverkas av resultat som uppnås i forskningen. SSM beställer forskning av flera svenska universitet och högskolor. När det gäller kärnenergi samverkar SSM t.ex. med KTH,
Omvärldsanalys 2011 Sida: 12/86 Chalmers och Uppsala universitet. SSM har också en omfattande internationell samverkan på forskningsområdet. Nära samverkan med andra länders strålsäkerhetsmyndigheter förekommer inom flera verksamhetsområden. Detta gäller bl.a. verksamhetsområde 5 Strålsäkra produkter och tjänster där antalet experter på SSM och de nordiska systermyndigheterna är få. Då uppstår ett behov av att utbyta erfarenheter med varandra. Men även andra verksamhetsområden har en omfattande samverkan med SSM:s systermyndigheter i andra länder. Internationella organisationer är en väsentlig intressentgrupp för alla verksamhetsområden. Det internationella atomenergiorganet IAEA är en central aktör inom kärnkraftområdet. EU har också under senare år kommit att bli en allt starkare aktör inom både kärnkraftsområdet och i arbetet med att begränsa strålning inom t.ex. hälso- och sjukvård och genom radon. 2.3 Tillsynsbehov Tillsyn är en väsentlig del av verksamheten inom fyra verksamhetsområden, nämligen verksamhetsområdena 1 Strålsäker kärnkraft, 2 Strålsäker hantering av radioaktivt avfall, 3 Strålsäker hälso- och sjukvård och 5 Strålsäkra produkter och tjänster. Härutöver utgör tillsyn en mindre del av verksamheten inom verksamhetsområde 4 Strålsäkerhet internationellt (kontroll av kärnämne) och verksamhetsområde 6 Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning (bl.a. tillsynsvägledning beträffande radon samt tillsyn som riktar sig mot företag som hanterar trädbränsleaska). Tillsyn förekommer i viss utsträckning också inom verksamhetsområde 7 Nationell strålskyddsberedskap. Detta sker på så sätt att verksamhetsområdet medverkar i de tillsynsinsatser som SSM genomför beträffande kärnkraften. Verksamhetsområdet granskar då de beredskapsförberedelser som kärnkraftsföretagen genomför. Inom de återstående verksamhetsområdena förekommer ingen tillsyn. SSM:s tillsynsobjekt skiljer sig mycket åt och medför att tillsynen behöver genomföras på olika sätt. Som exempel kan nämnas att de tio kärnreaktorerna i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn kräver helt andra tillsynsinsatser än de cirka 7 000 tandläkarmottagningar som har röntgenapparater. I det senare fallet kan en tillsynsmetodik med stora inslag av självskattning behöva utvecklas. Även när det gäller kärnkraftverken kan tillsynsmetodiken
Omvärldsanalys 2011 Sida: 13/86 behöva omprövas och utvecklas. Bl.a. kan händelserna i Fukushima medföra att nya krav kan komma att ställas på tillsynen. Tillsynsplaner i någon form finns för verksamhetsområdena 1 Strålsäker kärnkraft, 2 Strålsäker hantering av radioaktivt avfall och 3 Strålsäker hälsooch sjukvård. Inom verksamhetsområde 5 Strålsäkra produkter och tjänster har en tillsynsplan fastställts för tillsyn av yrkesverksamhet. Miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) föreskriver att en operativ tillsynsmyndighet varje år ska upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt Miljöbalken. SSM kan därför behöva vidareutveckla sin tillsynsmetodik, bl.a. genom att ta fram en utförligare tillsynsstrategi och genom att uppdatera befintliga tillsynsplaner. Även kompetenskrav, utbildning, metoder m.m. inom tillsynen behöver utvecklas. 3 VO 1 Strålsäker kärnkraft 3.1 Beskrivning av verksamhetsområdet Verksamhetsområdet Strålsäker kärnkraft omfattar SSM:s verksamhet avseende driften av de tio kärnreaktorerna i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn samt bränslefabriken i Västerås (Westinghouse). I verksamhetsområdet ingår även tillståndsprövning avseende höjning av termisk reaktoreffekt och avseende nya kärnreaktorer samt frågor om fysiskt skydd och informationssäkerhet i anslutning till dessa verksamheter. Frågor om förvaring och hantering av radioaktivt avfall från det svenska kärnkraftsprogrammet samt åtgärder beträffande övriga kärntekniska anläggningar behandlas i verksamhetsområde 2 Strålsäker hantering av radioaktivt avfall (kapitel 4). Beredskapsåtgärder samt forskningsinsatser vad gäller det svenska kärnkraftsprogrammet ingår inte heller i verksamhetsområde 1 Strålsäker kärnkraft. Dessa verksamheter behandlas som fristående verksamhetsområden i kapitel 9 och 10. 3.2 Mål för verksamhetsområdet Det övergripande målet för verksamhetsområdet är att kärnkraften i Sverige används på ett strålsäkert sätt och att strålsäkerheten i verksamheten och vid anläggningarna hela tiden utvecklas på ett positivt sätt. SSM ska uppnå detta genom att:
Omvärldsanalys 2011 Sida: 14/86 vara pådrivande när det gäller att förbättra strålsäkerheten, minska sannolikheten för olyckor och begränsa utsläpp samt att vara pådrivande för att säkerhetskulturen ska utvecklas och stärkas, verifiera att tillståndshavarna följer gällande krav och tar sitt strålsäkerhetsansvar, pröva ansökningar om tillstånd för att driva verksamhet på ett sätt som gör att verksamhet uppfyller kraven enligt regelverket, utveckla myndighetens föreskrifter och allmänna råd så att de är ändamålsenliga, enkla och begripliga samt att de utgår från internationell praxis. 3.3 Verksamhetsområdets intressenter Tillståndshavarna nuvarande och eventuellt tillkommande är den intressentkategori som generar mest arbete inom verksamhetsområdet. Tillståndshavare för Ringhals kärnkraftverk är Ringhals AB, för Forsmarks kärnkraftverk Forsmarks Kraftgrupp AB och för Oskarshamns kärnkraftverk OKG AB. Tillståndshavare för bränslefabriken i Västerås är Westinghouse Electric Sweden AB. Det finns ett stort allmänintresse när det gäller frågor om svensk kärnkraft. Detta påverkar SSM:s verksamhet direkt och indirekt. Kontakter med media är därför viktiga. Händelserna i Fukushima - men också mindre allvarliga händelser - ger upphov till mediakontakter. SSM:s kommunikationspolicy är att låta experter inom olika områden uttala sig i media. Därför har händelserna i Fukushima inneburit att man inom verksamhetsområdet har haft en hel del kontakter med media under våren 2011. Allmänheten hör sällan av sig direkt men har ibland frågor inom kärnkraftsområdet. Forskningen har betydelse för kunskapsuppbyggnaden inom områden som är väsentliga för kärnkraften. Forskning om kärnkraft bedrivs inom Sverige bl.a. vid KTH, Chalmers, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Samverkan sker också med utländska forskare. KTH, Chalmers och Uppsala universitet bedriver också utbildning inom kärnkraftsområdet. Bland svenska myndigheter/affärsverk är Svenska Kraftnät en viktig intressent med hänsyn till att kärnkraftverken är beroende av stamnätet för att kunna leverera el till samhället. Polisen är en viktig intressent vad gäller det fysiska skyddet. MSB, länsstyrelserna och andra aktörer i beredskapsorganisationen för kärnkraftsolyckor såsom kommuner och landsting är också viktiga intressenter.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 15/86 FN-organet IAEA är den viktigaste globala aktören på kärnkraftsområdet. IAEA har genomfört omfattande insatser för att samordna det internationella arbetet efter kärnkraftsolyckan i Japan. SSM har deltagit med egen personal i vissa av dessa aktiviteter. EU har under senare år blivit en allt viktigare aktör. De stresstester som EU har tagit initiativet till efter händelserna i Japan är ett exempel på detta. Ytterligare en viktig intressentkategori är strålsäkerhetsmyndigheter i andra länder. Inom verksamhetsområdet sker en direkt samverkan med myndigheter i t.ex. Finland, Storbritannien, Schweiz och USA. 3.4 Omvärldsförändringar 1 3 år I det korta tidsperspektivet kan verksamheten inom verksamhetsområdet komma att påverkas av nedanstående omvärldsförändringar. En ny lag som tillåter ansökningar om att uppföra nya kärnkraftsreaktorer trädde i kraft den 1 januari 2011. Den praktiska betydelsen av denna förändring avgörs av näringslivets vilja att investera i ny kärnkraft och av hur de politiska förutsättningarna utvecklas. EU har antagit ett kärnkraftsdirektiv och ett nytt direktiv om personalstrålskydd. En översyn av det internationella och det nationella regelverket inom kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet pågår. Detta arbete kan komma att intensifieras som en följd av olyckan i Fukushima. Olyckan i Fukushima medför att stora resurser kommer att satsas i många länder på att analysera olyckan och dess konsekvenser för det egna landets säkerhetsarbete. De stresstester som man har kommit överens om inom EU är ett exempel på detta. Stresstesten ska vara färdiga den 31 december 2011. Under augusti 2012 kommer ett extra insatt kärnsäkerhetskonventionsmöte att genomföras. Det kan leda till ytterligare aktiviteter och lärdomar av Fukushimahändelsen. SSM har regeringens uppdrag att i samråd med Rikspolisstyrelsen, Svenska kraftnät och MSB se över behovet av förstärkt fysiskt skydd vid kärnkraftsanläggningarna. Uppdraget ska vara klart den 31 december 2011. Omfattande säkerhetsmoderniseringar, förstärkt fysiskt skydd, drift- och underhållsoptimeringar samt höjd termisk effekt kommer att genomföras vid kärnkraftsanläggningarna. Teknikskifte vad gäller övergången från analog till digital teknik för
Omvärldsanalys 2011 Sida: 16/86 styrningen av kärnkraftverken ökar komplexiteten och skapar ett svåröverskådligt system. Driftsäkerheten vid anläggningarna kan påverkas. Dessutom kan risken för dataintrång öka. Regeringens krav på en förstärkt tillsyn av kärnkraften kvarstår under perioden. Inledningsvis kommer åtgärderna framförallt att inriktas mot Ringhalsverket på grund av identifierade säkerhetsbrister. Bränslefabriken i Västerås ökar produktionen och nya metoder för avfallshantering införs. Detta och identifierade säkerhetsproblem medför att ökade satsningar behöver göras på tillsynen av denna anläggning. De omfattande moderniserings- och effekthöjningsprojekt som pågår kan även i framtiden komma att medföra stora påfrestningar på kärnkraftsföretagens organisationer. Detta kan ge upphov till säkerhetsproblem. Planer för livstidsförlängning av kärnkraftverken kan komma att påverkas av olyckan i Fukushima. Det finns planer på att uppföra en svensk utbildnings- och träningsreaktor. Frågor om finansiering och lokalisering diskuteras och kan följas av en tillståndsansökan redan inom något eller några år. 3.5 Omvärldsförändringar 4 10 år I det medellånga tidsperspektivet kan verksamheten inom verksamhetsområdet komma att påverkas av nedanstående omvärldsförändringar. Arbetet med omfattande säkerhetsmoderniseringar, förstärkt fysiskt skydd, drift- och underhållsoptimeringar samt höjd termisk effekt vid kärnkraftsanläggningarna kommer att fortsätta. Takten i genomförandet av säkerhetsförbättringarna påverkas av tillgången på kompetens inom branschen, branschens leveransförmåga vad gäller komponenter och system till anläggningarna samt erfarenheterna av nu pågående moderniseringsprojekt. Krav kommer att ställas på en förlängning av drifttiden för anläggningarna utöver den tid på ca 40 år som de ursprungligen konstruerades för. Längre fram kommer frågan om det är tekniskt möjligt att fortsätta driften av vissa anläggningar att aktualiseras. Om industrin ansöker om att få uppföra nya kärnkraftsreaktorer kommer en omfattande tillståndsprövningsprocess att sättas igång och pågå under större delen av perioden. Om en utbyggnad av kärnkraften genomförs i Europa och övriga världen kan kompetens- och resursbrist uppstå också i Sverige. En hårdare
Omvärldsanalys 2011 Sida: 17/86 konkurrens om personal och andra resurser ökar kostnaderna för myndigheter och tillståndshavare. Om vissa länder avvecklar kärnkraften, som Schweiz och Tyskland har aviserat, kommer många kompetenta personer att finnas tillgängliga på sikt. Behovet av kompetens inom det kärntekniska området kommer att öka i förhållande till dagens nivå. Detta skärper kraven på utbildningskapacitet vid universitet och högskolor. Det krävs naturligtvis också att tillräckligt många går utbildningarna. Både SSM och kärnkraftsindustrin har ansvar för att det finns erforderlig kompetens på sikt. 3.6 Omvärldsförändringar > 10 år I det långa tidsperspektivet kan verksamheten inom verksamhetsområdet komma att påverkas av nedanstående omvärldsförändringar. Synen på kärnkraften som energikälla i det svenska samhället och i världen kan komma att förändras. EU: s klimat- och energipaket med målet att 2020 ha minskat utsläppen av växthusgaser med 20 % i förhållande till 1990 år nivå kommer att påverka utvecklingen i Europa och få effekter på synen på olika energikällor. Frågor som rör möjligheten att på ett säkert sätt driva befintliga reaktorer i ett längre perspektiv kommer att bli allt mer aktuella. Detta gäller framför allt i det fall man väljer att inte ersätta befintliga reaktorer med nya. Frågan om hur Sverige ska säkerställa tillräcklig kompetens vid anläggningarna och vid myndigheten i de sena avvecklingsskedena av kärnkraften behöver också aktualiseras. I det fall nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas kommer gamla reaktorer att avvecklas och rivas under samma tidsperiod. 3.7 Rupturer Rupturer kan bl.a. orsakas av nedanstående händelser. Kärntekniska olyckor i Sverige eller i omvärlden med omfattande konsekvenser. (Fukushima kan ses som ett exempel på detta). Tekniska genombrott av olika slag. Förändrade ekonomiska förutsättningar. Terroristattacker mot kärnkraftverk.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 18/86 Extrema elpriser, såväl höga som låga. Upptäckt av konstruktionsfel som berör många reaktorer med samtidiga driftsstopp som följd. 3.8 Omvärldsförändringarnas konsekvenser för SSM Politiska beslut om kärnkraftens framtid och näringslivets eventuella intresse av att investera i ny kärnkraft kan få långtgående konsekvenser för SSM:s verksamhet inom kärnkraftsområdet. Beroende på om dessa beslut medför avveckling, utbyggnad eller fortsatt förvaltning och modernisering av kärnkraften ställs olika krav på verksamhetens innehåll, omfattning och utformning. De säkerhetsanalyser som genomförs som en följd av olyckan i Fukushima har krävt och kräver stora arbetsinsatser från SSM:s sida. Detta sker bl.a. i form av deltagande i EU:s och IAEA:s arbete inom detta område. På litet längre sikt kan ett ökat arbete för SSM med utredningar, översyn av regelverk och krav på en utökad tillsyn förväntas. Erfarenheterna från den tillsyn som har genomförts under de senaste åren visar att ytterligare resurser behövs för denna verksamhet. Fler inspektioner behöver genomföras och tillsynen av säkerhetskulturen förstärkas. Det är också angeläget att utveckla de samlade strålsäkerhetsvärderingarna, dels i syfte att verifiera att tillståndshavarna tar sitt säkerhetsansvar, dels för att myndigheten i god tid ska kunna upptäcka systematiska brister i säkerhetsarbetet. De omfattande arbetena med moderniseringar och effekthöjningar i befintliga kärnkraftsanläggningar som beräknas pågå under större delen av 2010-talet medför att SSM måste tillföra resurser också till granskningar och uppföljningar av de åtgärder som genomförs vid anläggningarna. Som en följd av moderniseringar och vissa teknikskiften, bl.a. digitalisering av kontrollrum, måste SSM förstärka sin kompetens inom flera områden. Under 2010-talet kommer också ansökningar om långtidsdrift för befintliga kärnkraftsreaktorer att behöva behandlas. En förlängning av kärnkraftsanläggningarnas driftstid utöver den ursprungligt analyserade tiden på ca 40 år kan ge upphov till åldersförändringar i material, komponenter och system. Detta måste bevakas i tillsynen av berörda anläggningar. Dessutom behöver myndigheten klargöra vilka ytterligare säkerhetsförbättringsåtgärder som kan bli nödvändiga för sådana långa drifttider. Det är även nödvändigt att ta
Omvärldsanalys 2011 Sida: 19/86 fram kriterier för att bedöma när en kärnkraftsanläggning inte kan drivas vidare av säkerhetsskäl. Dessa arbetsinsatser ställer också krav på utökning av SSM:s resurser. Inom ramen för det uppdrag som SSM har fått av regeringen att göra en översyn av förmågan att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämne mot antagonistiska hot har en internationell expertgrupp under IAEA:s ledning under våren genomfört en granskning (IPPAS) av det svenska systemet för fysiskt skydd, inklusive informationssäkerhet. Gruppens rekommendationer omfattar bl.a. förbättringar och förtydliganden i regelverk, myndighetens ansvar, samordning mellan myndigheter, förstärkt tillsyn, samverkan mellan tillståndshavare och polismyndigheter samt kompletterande åtgärder vid de kärntekniska anläggningarna. De åtgärdsförslag som följer av regeringsuppdraget beräknas ställa utökade krav på SSM avseende bl.a. uppdatering av föreskrifter och tillståndsvillkor, ökade gransknings- och tillsynsinsatser samt deltagande i den ökade koordinering och samverkan mellan ansvariga myndigheter som kommer att föreslås. Nya EU-direktiv inom kärnsäkerhets- och personstrålskyddsområdet medför att SSM måste revidera ett antal föreskrifter. En samlad strålsäkerhetslag kommer också att medföra ett omfattande arbete med en revidering av föreskrifter. Om det blir aktuellt att bygga nya kärnkraftverk i Sverige behöver SSM inledningsvis ta fram föreskrifter och andra regler som dessa ska uppfylla för att kunna drivas under en stor del av 2000-talets första århundrade. De förändringar som kan förväntas inom kärnkraften under de kommande åren innebär att myndigheten behöver anställa mer personal. Dessutom kommer många av SSM:s specialister inom kärnsäkerhetsområdet att gå i pension under de närmaste åren. Generationsväxlingen inom myndigheten måste förberedas i god tid genom nyanställningar och följa en strategisk plan för kompetensöverföring. Den ökade osäkerheten om kärnkraftens framtida utveckling till följd av händelserna i Japan medför att SSM måste ha beredskap att hantera olika handlingsalternativ vad gäller inriktningen av verksamheten inom verksamhetsområdet Strålsäker kärnkraft. Om det blir aktuellt att under 2010-talet ta ställning till ansökningar om att få bygga nya kärnkraftverk ställs SSM inför en helt ny situation. I ett sådant läge krävs omfattande personalförstärkningar, uppbyggnad av kompetens om nya reaktortyper och revidering av delar av det regelverk som styr kärnkraftens verksamhet.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 20/86 Myndighetens personal kan behöva utökas med upp till 60 medarbetare. Även arbetssätt och organisation kan behöva modifieras. Om säkerhetsanalyserna efter olyckan i Fukushima visar att omfattande ombyggnadsåtgärder krävs i äldre kärnkraftsreaktorer kommer SSM att tvingas att satsa stora resurser på granskning och annan tillsyn av ombyggnadsarbetena. Ett alternativt scenario är avveckling av de äldre kärnkraftverken. Ett utökat internationellt samarbete i säkerhetsarbetet och internationellt samordnade säkerhetskrav kan också få stor betydelse för SSM:s tillsynsarbete. 3.9 Möjliga konsekvenser av brister i Strålsäkerhetsarbetet inom verksamhetsområdet Kärnkraftverk i drift Ett reaktorhaveri påverkar stora delar av samhället psykologiskt, miljömässigt och ekonomiskt. Såväl akuta som långsiktiga skador uppstår. Radioaktiva ämnen kan också av andra skäl än ett reaktorhaveri spridas till omgivningen. Effekterna av detta kan bli omfattande och långvariga. Brister i personalstrålskyddet kan utsätta anställda för strålningsrisker. Förlust av kärnämnen och radioaktiva ämnen kan skapa förutsättningar för antagonistiska handlingar med radiologiska bomber eller liknande. Bränslefabriken i Västerås Radioaktiva ämnen kan spridas till omgivningen vilket påverkar människor och miljö i närområdet. Förlust av kärnämnen kan leda till antagonistiska handlingar med radiologiska bomber eller liknande. 3.10 Tillsyn inom verksamhetsområdet Tillsyn är en väsentlig del av aktiviteterna inom verksamhetsområdet. Tillsynsobjekten utgörs av de tio kärnkraftsreaktorer som är i drift samt
Omvärldsanalys 2011 Sida: 21/86 bränslefabriken i Västerås. Tillsynen utövas genom s.k. bastillsyn inom ett antal områden. Bastillsynen kompletteras med specifika tillsynsinsatser som föranleds av inträffade händelser, resultatet av de samlade strålsäkerhetsvärderingar som genomförs eller av farhågor som har väckts. Utöver bastillsynen genomförs årliga värderingar av säkerhetsläget samt återkommande säkerhetsprövningar vid anläggningarna. Detta arbete bedrivs i enlighet med den plan för tillsyn, m.m. som fastställts för perioden 2010 2014. Tillsynen styrs till stor del av de aktiviteter som tillståndshavarna genomför. Under senare år har bl.a. frågor om kärnkraftverkens elförsörjning samt säkerhetskulturen vid kärnkraftverken prioriterats i tillsynsarbetet. Ökad tid ska nu läggas på tillsyn av organisations- och bemanningsfrågor eftersom SSM befarar att de neddragningar av underhåll och personal som gjordes under 1990-talet kan ha fått negativa konsekvenser. Även det fysiska skyddet och informationssäkerheten vid kärnkraftsanläggningarna kräver en förstärkt tillsyn mot bakgrund av de ökade krav som har ställts och som kommer att ställas på tillståndshavarna. Detta gäller även beredskapsplaneringen. Vid sidan av det löpande arbetet enligt tillsynsplanen genomför SSM ett antal utredningar som kommer att få betydelse för tillsynens framtida inriktning inom verksamhetsområdet. En av dessa utredningar är ett regeringsuppdrag som avser ett antal övergripande säkerhetsfrågor. Dessa rör bl.a. en samlad värdering av det hittills bedrivna arbetet med moderniseringar av kärnkraften, tillsynsmetodik samt frågor som aktualiseras vid en livstidsförlängning av befintliga reaktorer. Även åtgärder som behöver vidtas vid anläggningarna med anledning av olyckan i Fukushima ska redovisas. Detta arbete ska vara klart 2012. Som framgår av konsekvensavsnittet ovan rekommenderar den internationella grupp som genomfört en granskning (IPPAS) av det svenska systemet för fysiskt skydd en förstärkt tillsyn inom området. Detta avser SSM lyfta fram inom ramen för regeringsuppdraget att göra en översyn av förmågan att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämne mot antagonistiska hot. Gruppen föreslår också att SSM ska få en utökad roll och ansvar när det gäller säkerhetsprövning av anställda i kärnteknisk verksamhet samt ökat ansvar för tillsyn av det fysiska skyddet även enligt säkerhetsskyddslagen.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 22/86 Härutöver har olyckan i Fukushima initierat ett stort antal säkerhetsaktiviteter på internationell nivå. EU:s stresstester har tidigare nämnts. Ett omfattande arbete pågår också inom IAEA. En följd av olyckan i Fukushima kommer sannolikt bli att internationella organisationer som EU och IAEA kommer att få en ökad betydelse för det nationella tillsynsarbetet genom skärpta och internationellt samordnade säkerhetskrav. SSM kommer bl.a. att beröras av ett extra granskningsmöte som nästa år kommer att genomföras inom ramen för kärnsäkerhetskonventionen. Under våren 2012 ska SSM också sammanställa en nationell rapport om kärnsäkerheten. Denna rapport kommer att kräva en hel del arbetsinsatser från myndighetens sida. 4 VO 2 Strålsäker hantering av radioaktivt avfall 4.1 Beskrivning av verksamhetsområdet Verksamhetsområdet Strålsäker hantering av radioaktivt avfall omfattar verksamheter avseende hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall samt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. I verksamhetsområdet ingår bl.a. frågor som rör avfallshantering (och utsläpp) vid kärnkraftverken samt driften av de kärntekniska verksamheterna i Studsvik, Ranstad, Clab i Oskarshamn och SFR i Forsmark. Vidare ingår verksamheten vid de fem reaktorer som är under avveckling vid Barsebäck, Studsvik och Ågesta, liksom avvecklingsplaneringen vid kärntekniska anläggningar i drift. Verksamhetsområdet omfattar även SKB:s inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle, det fysiska skyddet av samt informationssäkerheten vid de kärntekniska avfallsanläggningarna inom verksamhetsområdet. I verksamhetsområdet ingår också det finansiella system för avveckling och slutförvar av kärntekniska anläggningar och avfall som regleras av finansieringslagen respektive Studsvikslagen. I hanteringen av radioaktivt avfall ingår även åtgärder i syfte att uppnå en säker hantering av icke kärntekniskt radioaktivt avfall inklusive omhändertagande av herrelösa strålkällor. Icke kärntekniskt radioaktivt avfall uppstår inom sjukvård, industri, forskning och utbildning. Sådant avfall kan även uppstå som en bieffekt inom verksamheter där vissa processer koncentrerar radioaktiva ämnen som finns naturligt, t.ex. i aska eller i vatten. En tredje kategori av icke kärntekniskt radioaktivt avfall är kasserade konsumentartiklar som innehåller radioaktiva ämnen. Det sistnämnda rör sig
Omvärldsanalys 2011 Sida: 23/86 främst om brandvarnare. Beredskapsåtgärder samt forskningsinsatser vad gäller hanteringen av radioaktivt avfall ingår inte i verksamhetsområdet Strålsäker hantering av radioaktivt avfall. Dessa verksamheter behandlas som fristående verksamhetsområden i kapitel 9 och 10. 4.2 Mål för verksamhetsområdet Det övergripande målet för verksamhetsområdet är att utvecklingen i samhället ska resultera i att radioaktivt avfall hanteras på ett strålsäkert sätt så att människor och miljö skyddas mot skadlig verkan av strålning. För att detta ska vara möjligt måste radioaktivt avfall hanteras och slutförvaras på ett sådant sätt att det inte kommer på avvägar, används i brottsligt syfte eller ger upphov till olägenheter för kommande generationer. SSM bidrar till detta genom att: vara pådrivande när det gäller att förbättra strålsäkerheten, minska riskerna för olyckor och begränsa utsläpp samt att utveckla säkerhetskulturen, verifiera att tillståndshavarna följer gällande krav och tar sitt strålsäkerhetsansvar, pröva ansökningar om tillstånd för att driva verksamhet på ett sätt som gör att verksamheten uppfyller kraven enligt regelverket, utveckla myndighetens föreskrifter och allmänna råd så att de är ändamålsenliga, enkla och begripliga samt att de utgår från internationell praxis, granska tillståndshavarnas kostnadsberäkningar, föreslå avgifter och säkerheter samt följa upp att de medel som avsätts i fonder används så effektivt som möjligt. 4.3 Verksamhetsområdets intressenter Viktiga intressentkategorier för verksamhetsområdet omfattar tillståndshavare och verksamhetsutövare, regionala och centrala myndigheter, vissa kommuner och ideella organisationer, experter och forskare samt media och allmänhet.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 24/86 Tillståndshavarna omfattar aktörer som hanterar och förvarar kärnavfall, t.ex. SKB, kärnkraftsanläggningarna, Studsvik och Svafo samt vissa andra industrier. Till denna intressentkategori hör också de kärnkraftsanläggningar som är under avveckling (Barsebäck, Ågesta, forskningsreaktorerna i Studsvik samt industrianläggningen i Ranstad). Inom slutförvarsprövningen sker en samverkan med berörda kommuner, länsstyrelser, ideella organisationer och många statliga myndigheter. För att pröva slutförvarssystemet krävs också omfattande expertstöd av konsulter och forskningsorganisationer med specialkompetens inom olika tekniska och vetenskapliga områden med relevans för prövningen. Avstämningar görs även med Kärnavfallsrådet som är rådgivande till regeringen i slutförvarsfrågor. Kärnavfallsrådet är en viktig remissinstans också när det gäller finansieringsfrågor. Den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden tar emot och förvaltar avgiftsmedel från kärnkraftsbolagen och andra innehavare av kärntekniska anläggningar. Avgifterna ska bl.a. finansiera framtida utgifter för att ta hand om använt kärnbränsle och andra restprodukter. Riksgälden granskar kreditvärdigheten hos de företag som går i borgen för säkerhetsbelopp enligt finansieringslagen. Konjunkturinstitutet bistår med långsiktiga makroekonomiska antaganden. Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket har betydelse i de fall då radioaktiva ämnen kan komma att spridas i miljön. Vid miljöprövning och miljötillsyn har SSM kontakter med länsstyrelser och miljödomstolar. I samband med frågor om fysiskt skydd och informationssäkerhet har myndigheter som polisen, MSB och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) betydelse. Internationella organisationer som EU och IAEA har betydelse som kravställare och normgivare vad gäller hanteringen av radioaktiva ämnen. Direktiv från EU måste omsättas i svensk lagstiftning och påverkar i förlängningen SSM:s föreskrifter. Inom arbetet med slutförvar och avveckling sker en omfattande samverkan med OECD/NEA. Ett exempel på detta är den s.k. peer review som genomförs av NEA inom ramen för slutförvarsprövningen. Verksamhetsområdet har också vissa kontakter med strålsäkerhetsmyndigheter i andra länder, framför allt de i Finland och i Frankrike. Det finns också ett stort allmänintresse när det gäller frågor om radioaktivt avfall, särskilt slutförvar av använt kärnbränsle. Detta påverkar SSM:s
Omvärldsanalys 2011 Sida: 25/86 verksamhet direkt och indirekt. Kontakter med media är därför viktiga. SSM:s kommunikationspolicy är att låta experter inom olika områden uttala sig i media, vilket innebär en hel del mediakontakter inom verksamhetsområdet. 4.4 Omvärldsförändringar 1 3 år I det korta tidsperspektivet kan verksamheten inom verksamhetsområdet komma att påverkas av nedanstående omvärldsförändringar. Hantering av kärnavfall och använt kärnbränsle En ansökan om att etablera ett slutförvar för använt är sedan den 16 mars 2011 under prövning av SSM. Detsamma gäller en kompletterad ansökan om att etablera en inkapslingsanläggning. En ansökan om att få bygga ut SFR väntas inkomma till myndigheten under 2013. Uppdaterade föreskrifter om avfallshantering och avveckling vid kärntekniska anläggningar kommer i slutet av 2011. I dessa har implementering av internationella krav samt sammanslagning av tidigare föreskrifter skett. Verksamheten i Studsvik bl.a. hantering av radioaktivt avfall från flera länder är komplex och kan komma att diversifieras ytterligare samt utökas, bl.a. genom en ny förbränningsanläggning. En harmonisering av lagstiftning på avfallsområdet med lagstiftning för konventionellt avfall pågår. Detta kan komma att påverka befintliga system för omhändertagande. Nya friklassningsföreskrifter kommer att träda i kraft den 1 januari 2012. Detta innebär en ny typ av rapportering och nya tillsynsinsatser. EU:s avfallsdirektiv (direktiv om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall) har trätt i kraft under året och ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast augusti 2013. Direktivet är ett gemenskapsramverk som ska säkerställa att medlemsstaterna sörjer för lämpliga nationella arrangemang för en hög säkerhetsnivå vid hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 26/86 Avveckling av kärntekniska anläggningar Verksamheten vid Barsebäck kommer att bedrivas i oförändrad omfattning, med undantag för ett intensifierat omhändertagande av avfall från drifttiden. Verksamheten i Ranstad kommer att läggas om till avveckling med start av radiologisk sanering och demonteringsarbeten under 2011. Denna verksamhet beräknas pågå till 2016. Finansieringsfrågor Tillämpningen av den nya finansieringslagen ställer högre krav på såväl industrins kostnadsberäkningar som på SSM:s egna beräkningar. Studsvikslagen är förlängd att gälla i ytterligare sex år, t.o.m. 2017 och anpassas till reglerna om Kärnavfallsfonden i finansieringslagen, vilket ställer högre krav på såväl industrins kostnadsberäkningar som SSM:s egna beräkningar. Dessa förändringar träder ikraft den 1 januari 2012. Nya kostnadsberäkningar/rivningsstudier ska tas fram av industrin för samtliga kärnkraftverk. Hantering av icke kärntekniskt radioaktivt avfall EU:s avfallsplan för radioaktivt avfall ska implementeras. Fastställandet av en nationell avfallsplan för icke kärntekniskt radioaktivt avfall medför att rutiner och ansvar för hantering av denna typ av avfall behöver etableras. Mot bakgrund av EU:s förordning om end-of-waste bedöms en ökad uppmärksamhet behöva ägnas frågor om ansamling av radioaktiva ämnen i anslutning till olika industriella processer, t.ex. inom massaindustrin och vid hanteringen av skrot. Skärpta krav på kontroller vid gräns mot tredje land kan bli resultatet av pågående diskussioner inom EU samt Tullverkets regeringsuppdrag att i samverkan med SSM se över gränskontrollen för radioaktiva ämnen från länder utanför EU. Fysiskt skydd Den utredning om förstärkt fysiskt skydd av kärnkraftsanläggningar som SSM bedriver tillsammans med polisen, Svenska Kraftnät och MSB berör också förvars-anläggningarna vid Forsmark och Oskarshamn. Utredningen ska vara klar den 31 december 2011.
Omvärldsanalys 2011 Sida: 27/86 4.5 Omvärldsförändringar 4 10 år I det medellånga tidsperspektivet kan verksamheten inom verksamhetsområdet komma att påverkas av nedanstående omvärldsförändringar. Hantering av kärnavfall och använt kärnbränsle Om regeringen tillstyrker SKB:s ansökningar om att få uppföra en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle förväntas byggandet av anläggningarna påbörjas under perioden. Förberedelser för en utbyggnad av SFR-anläggningen i Forsmark kommer att genomföras under perioden. Enligt SKB:s nuvarande planer kommer en ansökan att lämnas in under 2013. Utbyggnaden beräknas starta 2016. Avveckling av kärntekniska anläggningar Arbetet med att riva Barsebäcksanläggningen förväntas påbörjas. Arbetet med att riva kärnkraftvärmeverket Ågesta förväntas påbörjas. Rivning av forskningsanläggningarna i Studsvik. Finansieringsfrågor Studsvikslagen kan upphöra att gälla under perioden om tillräckligt med medel finns avsatta i Kärnavfallsfonden (Studsviksfonden). Mer preciserade kostnadsberäkningar/rivningsstudier för bl.a. kärnkraftverken, särskilt då ett antal anläggningar (BKAB, Ågesta, R2/R2-0) är under avveckling. Utbetalningarna från Kärnavfallsfonden blir omfattande om bygget av anläggningar inom slutförvarssystemet påbörjas. Hantering av icke kärntekniskt radioaktivt avfall Verksamheter som genererar icke kärntekniskt avfall kommer att behöva utarbeta avfallsplaner. Former för slutförvar av icke kärntekniskt radioaktivt avfall etableras under perioden. Former för slutförvar av icke kärntekniskt radioaktivt avfall etableras under perioden. Kampanjer för insamling av gammalt radioaktivt avfall kan komma att genomföras.