Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Relevanta dokument
Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel fordon med dubbade vinterdäck

Dubbdäcksandelar i kommunerna inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP)

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

LVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde

LVF 2012:10. Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson

Utbyggnad av Biomedicum, Solnavägen

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Kv Tunet 5 i Södertälje

Ny energianläggning i Upplands Bro

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Lilla Essingen, kv Primus

Ny bebyggelse vid Mikaelsplan, Kungsgatan, Uppsala kommun

Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Kv. Stora Frösunda, Solna

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje

Årstastråket, etapp 1, Stockholm

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

Arninge resecentrum, Täby

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Kv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen

Västra Ursvik, Sundbyberg

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Påbyggnad av takvåningar i Kv Trollhättan, Gallerian i Stockholm

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Akalla 4:1 vid Rinkebysvängen, Stockholm

Vi anpassar dagens start och avslut till tågtidtabellerna. * Tåg anländer Gävle kl ca 09:45 * Tåg avgår 15:10 från Gävle.

Lut. Årstafältet Rapport. stockholm.se/arstafaltet. The Capital Of Scandinavia

Inverkan av tyst asfalt på PM10-halter längs E4 Utvärdering av mätningar under 2015 och 2016

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Kommittédirektiv. Åtgärder mot höga partikelhalter i tätort. Dir. 2014:32. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014.

Väg 222, tpl Kvarnholmen

På gång i Trafikverket region Stockholm fortsatt arbete med åtgärder för att klara MKN och mål för Luft Regional Luftvårdsdag

Alphyddan BERÄKNADE HALTER PARTIKLAR, PM10, OCH KVÄVEDIOXID, NO 2, I UTOMHUSLUFTEN ÅR Magnus Brydolf LVF 2014:26

LVF 2013:16. Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren

Barkarbystaden år 2030

Marievik, Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR Sanna Silvergren 5.

Luftutredning vid kv Månstenen i Solberga

Kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Luftföroreningar i tunnlar

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan

Luftkvalitetsutredning Startboxen 1 & 2 vid Järva krog i Solna

Granskning av luftkvalitetsutredning ger skäl att ifrågasätta att miljökvalitetsnormer klaras vid detaljplan, kv. Månstenen

LVF 2013:30. Kv Heimdal, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020.

Partiklar i Stockholmsluften

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Kv. Pyramiden, Solna

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

LVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) i Södermanlands län år 2015

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Partikelutsläpp och hälsa

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Transkript:

LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS, MAJ 2013

Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Rapporten har granskats av: Boel Lövenheim Uppdragsnummer: 2013056 Daterad: 2013-05-24 Handläggare: Magnus Brydolf, 08-508 28 925 Status: Granskad Miljöförvaltningen i Stockholm Box 8136 104 20 Stockholm www.slb.nu 2

Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Partiklar, PM10... 4 Metodbeskrivning, räkning på parkerade personbilar... 5 Metodbeskrivning, räkning på rullande personbilar... 5 Resultat... 5 Medverkande kommuner... 5 Dubbandelar, parkerade personbilar... 7 Dubbandelar, rullande personbilar... 8 Jämförelse av dubbandelar mellan parkerade och rullande personbilar... 8 3

Sammanfattning I tilläggsprogrammet för år 2013 initierade Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund en kartering av dubbdäcksandelar inom förbundets verksamhetsområde under perioden januari till mars 2013. Syftet var att öka kunskapen om dubbdäcksanvändningen i området och lägga grunden för en kommande trendstudie. Av Luftvårdsförbundets 41 kommuner i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län deltog 28 i karteringen. Trots att var tredje kommun inte medverkade var den geografiska täckningen ändå god med stort deltagande i norr och söder och något mindre i mellersta delen. Varje kommun räknade mellan 330 och 1260 parkerade personbilar. Resultaten visar en tydlig gradient med 80-89 % dubbandel i de norra delarna och 60-70 % i södra Stockholms län. I Stockholmsområdet var dubbandelen lägst, 50-60 %. Sammantaget ger underlaget en god bild av dubbdäcksanvändningen inom verksamhetsområdet år 2013. Under motsvarande period räknade SLB-analys dubbandelar på rullande personbilar i 12 kommuner. Jämförelsen av dubbandelar mellan parkerade och rullande personbilar visar relativt god överensstämmelse i de flesta kommuner. Inledning Dubbdäckens slitage på vägbanan genererar partiklar som vid torrt väglag virvlar upp i luften och kan då andas in av människor och påverka hälsan. Under dubbdäckssäsongen utgör dessa slitagepartiklar det största haltbidraget av partiklar från trafiken. Dubbdäcksandelen har stor betydelse för partikelbidragets storlek där en högre andel dubbade däck innebär större partikelutsläpp vid samma trafikflöde och fordonshastighet. Inom ramen för tilläggsprogrammet för år 2013 initierade Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund en kartering av dubbdäcksandelar inom förbundets verksamhetsområde. Syftet var att öka kunskapen om dubbdäcksanvändningen i området och lägga grunden för en kommande trendstudie. En förbättrad kunskap skulle även innebära högre kvalitet på indata till haltberäkningar och kartläggningar av partikelhalter i LVF:s kommuner. Projektet utformades som ett frivillig åtagande för samtliga kommuner inom förbundets verksamhetsområde. Partiklar, PM10 Vägtrafiken är den största utsläppskällan av PM10, partiklar mindre än 10 µm, i regionen där dubbdäckens vägslitage utgör det största haltbidraget. Andra utsläppskällor är avgaspartiklar, sandning, slitage från bromsar och intransport från källor utanför regionen. Längs vissa hårt trafikbelastade gator och trafikleder inom Luftvårdsförbundets verksamhetsområde överskrids nuvarande miljökvalitetsnorm för PM10. 4

Metodbeskrivning, räkning på parkerade personbilar LVF:s dubbräkningar utgick från samma metod som Trafikverket använder http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/showitem.aspx?id=5810 Detta för att resultaten skall vara jämförbara. Metoden definieras enligt följande kriterier. Tidsperiod för räkning, januari-mars Räkning görs på parkerade personbilar Minst 600 personbilar räknas under perioden Obegränsat antal räkningstillfällen under perioden Räkningar görs på minst tre olika typer av parkeringsplatser Räkningarna kan göras på alla typer av parkeringsytor som; längs lokalgator, centralt eller utanför tätort utanför köpcentra vid alla typer av evenemang vid offentliga inrättningar vid privata arbetsplatser infartsparkering / pendlarparkering parkeringshus Metodbeskrivning, räkning på rullande personbilar Dubbräkningar på rullande personbilar görs på torra körbanor där det är möjligt att höra skillnaden mellan odubbade och dubbade däck. Antal räknade fordon är ca 200 per räknigstillfälle. Räkningar på rullande trafik år 2013 utfördes av Magnus Brydolf, Billy Sjövall och Michael Norman vid SLB-analys. Resultat Medverkande kommuner Av Luftvårdsförbundets 41 kommuner deltog 28 i karteringen. Dessa är markerade med grönt i figur 1. Trots att var tredje kommun inte medverkade är den geografiska täckningen ändå god med stort deltagande i norr och söder och något mindre i mellersta delen. 5

Figur 1. Medverkande kommuner 6

Dubbandelar, parkerade personbilar I varje kommun räknades mellan 330 och 1260 parkerade personbilar, se tabell 2. Ockelbo, Upplands Väsby, Järfälla och Ovanåker kom inte upp till kravet på 600 räknade bilar men är ändå med i sammanställningen. Resultaten visar en tydlig gradient med 80-89 % dubbandel i de norra delarna och 60-70 % i södra Stockholms län. I Stockholmsområdet var dubbandelen lägst, 50-60 %. Sammantaget ger underlaget en god bild av dubbdäcksanvändningen inom verksamhetsområdet år 2013. Syftet med projektet att öka kvaliteten på indata till kommande haltberäkningar och kartläggningar av partiklar i förbundets kommuner är uppfyllt. En upprepning av undersökningen med några års intervall kan lägga grunden för kommande trendstudier. Tabell 2. Antal räknade personbilar och dubbandelar per kommun 7

Dubbandelar, rullande personbilar I tolv kommuner räknade SLB-analys dubbandelar på rullande personbilar under perioden januari-mars år 2013, se tabell 3. Antalet räkningstillfällen var en till två i samtliga kommuner utom i Stockholm där kontinuerliga räkningar beställts av Stockholms trafikkontor. Tabell 3. Dubbandelar på rullande personbilar Jämförelse av dubbandelar mellan parkerade och rullande personbilar I figur 2 och 3 visas dubbandelar i kommunerna där röda siffror avser parkerade personbilar kompletterat med SLB-analys räkningar på rullande personbilar, blå siffror. Överensstämmelsen är relativt god mellan räkningarna på parkerade och rullande personbilar i de flesta kommuner. I Södertälje, Lidingö och Sollentuna är avvikelserna som störst, 15-20 %. En förklaring kan vara att räkningarna på rullande personbilar i dessa kommuner gjordes längs huvudleder där en stor del av trafiken kör in till Stockholm. Dubbförbudet på Hornsgatan och de kampanjer som uppmanat bilisterna att byta till friktionsdäck kan ha påverkat trafikanter som kör in till Stockholm att i större utsträckning använda friktionsdäck. 8

Figur 2. Dubbandelar för parkerade (röda) och rullande (blå) personbilar i den norra och mellersta delen av verksamhetsområdet 9

Figur 3. Dubbandelar för parkerade (röda) och rullande(blå) personbilar i södra delen av verksamhetsområdet 10

Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 41 kommuner, landstingen i Stockholm och Uppsala län samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker även med länsstyrelsen i Stockholms län. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl.a. mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. POSTADRESS: Box 38145, 100 64 Stockholm BESÖKSADRESS: Västgötagatan 2 TEL. 08 615 94 00 FAX 08 615 94 94 INTERNET www.slb.nu/lvf 11