Genomförd tillsyn över utbildningen vid Stefanskolan i Stockholms kommun (1 bilaga)

Föreningen Stefanskolan Kristinebergsparken 112 52 STOCKHOLM Genomförd tillsyn över utbildningen vid Stefanskolan i Stockholms kommun (1 bilaga) Skolverket har till uppgift att utöva tillsyn över fristående grundskolor. Tillsynen avser att kontrollera att de krav som ställs för godkännande alltjämt uppfylls av skolan. Skolverket har genomfört tillsyn över utbildningen vid Stefanskolan i Stockholms kommun. Skolverket konstaterar att Stefanskolan alltjämt uppfyller kraven för godkännande och har fortsatt rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. På Skolverkets vägnar Ragnar Eliasson Skolråd Bilaga Rapport Gunilla Arvidson Undervisningsråd Kopia till Stockholms kommun samt enligt fastställd sändlista TILLSYN ÖVER UTBILDNINGEN VID STEFANSKOLAN I STOCKHOLMS KOMMUN 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Fristående skolor för skolpliktiga elever regleras i skollagens 9 kapitel. I 2 anges vad som krävs för godkännande: "En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas

mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 3. att skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal."... 5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning." Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Skolan erinras om att den från och med den 1 november 1997 enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet är skyldig att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar, som visar dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. 1.2 Genomförande Enligt 9 kap. 11 skollagen står fristående grundskolor under tillsyn av Statens skolverk. Med anledning av detta har tillsyn genomförts vid Stefanskolan i Stockholms kommun. Tillsynen har bestått av dokumentstudier och ett besök vid skolan den 28 januari 1998 utfört av undervisningsråden Gunilla Arvidson och Anna Kjellberg. Besöket har föregåtts av telefonsamtal med skolans huvudman för informationsutbyte och planering. Intervjuer har genomförts med huvudmannen, rektorn, lärare, elever och föräldrar. Lektionsbesök har genomförts. Viss komplettering av uppgifter har gjorts efter besöket. Tillsynen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för godkännande enligt 9 kap. 2 skollagen och 1 kap. förordningen om fristående skolor. 1.3 Tidigare tillsyn Skolverket har genomfört tillsyn vid Stefanskolan 1995. Vid tillsynen konstaterades att skolan alltjämt uppfyllde kraven för godkännande. (Dnr 94:1884). 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten som skall uppfyllas 2.1 Skola Stefanskolan är en kristen fristående skola belägen i Kristineberg i Stockholm. Skolan godkändes 1980 för skolpliktiga elever, årskurserna 1-9. Vid Skolverkets tillsynsbesök var antalet elever i skolan 182.

Vid skolan bedrivs också sexårsverksamhet och fritidshem. 2.2 Huvudmans rättskapacitet Skolans huvudman är Föreningen Stefanskolan, registrerad som ideell förening med organisationsnummer 802009-4994. 2.3 Stabilitet Skolverket har tagit del av räkenskaperna för verksamhetsåret 1996/97. Resultaträkningen uppvisar ett underskott på 347 kronor. En revisionsberättelse för samma räkenskapsår har upprättats av föreningens två revisorer. Skolan har uppvisat en budget för 1997/98. Skolan har här räknat med ett underskott på 265 000 kronor. Detta beror enligt rektorn på att det vid upprättandet av budget fanns vissa osäkra faktorer, t.ex. skolpengens storlek, uthyrning av lokaler och resurstilldelning från kommunerna för elever med särskilda resursbehov. Enligt en senare uppgift från rektorn är utfallet t.o.m. april månad 1998 ett positivt nettoresultat i stället för det budgeterade negativa resultatet. Elevantalet varierar i årskurserna 1-5 mellan 9 och 18 elever per årskurs. Årskurserna 6-9 har mellan 24 och 30 elever. Skolans elevprognos visar på en elevminskning från 182 innevarande läsår till 171 för 1998/99. Enligt rektorn finns en kö av elever till de högre årskurserna men inte till årskurs 1. Att färre föräldrar väljer Stefanskolan för sina barn kan enligt styrelsen och vissa föräldrar bero på den höga andelen invandrarelever i skolan. Elevsammansättningen har förändrats från att 1995 bestå av 44 procent elever med invandrarbakgrund, till 60 procent innevarande läsår. 2.4 Principer för intagning Vid tillsynen av Stefanskolan 1995 konstaterade Skolverket att skolan var öppen för alla och att ansökningsdatum och syskonförtur skulle vara avgörande om antalet sökande översteg antalet platser. I samband med att föräldrar ansöker för sitt barn att gå över till Stefanskolan från någon annan skola begär Stefanskolan in kompletterande uppgifter från avlämnande klassföreståndare. De uppgifter som efterfrågas rör elevers behov av särskilt stöd i syfte att Stefanskolan skall kunna planera sin verksamhet efter elevernas behov. Biträdande rektor fattar beslut om intagning. Principer för intagning av elever till Stefanskolan är en fråga som starkt engagerade skolan vid tidpunkten för tillsynsbesöket. Skolan hade före besöket sänt skrivelser till Skolverket med frågor och synpunkter på intagningsförfarandet. Dessa redovisas kortfattat i det följande. Som svar på en fråga från skolans rektor till Skolverket redovisade Skolverket i brev den 4 augusti 1997 vilka regler som gäller för intagning av elever i fristående skolor.

I skrivelse till Skolverket den 14 oktober 1997 framför skolans biträdande rektor att andelen invandrarelever i skolan uppgår till i det närmaste 70 procent totalt och ännu högre andel i de lägre årskurserna. Skolan vill arbeta för att få en jämnare fördelning mellan svenska elever och invandrarelever. Nuvarande regler leder till en segregation, där endast ett fåtal svenska elever söker sig till skolan och en hel del även söker sig bort från skolan. Han efterfrågar Skolverkets kommentarer till problemet och råd om vad skolan kan göra inom ramen för regelverket för att uppnå en jämnare fördelning. I skrivelse från Stefanskolans rektor den 29 december 1997 till Skolverket beskrivs hur två elevers ansökningar till skolan avslagits på grunder som enligt rektorn strider mot gällande regler. I ett av fallen har en elev tagits in på prov, men sedan inte fått fortsätta. Rektorn efterfrågar Skolverkets syn på denna hantering liksom på frågan om invandrarkvotering, som drivs av styrelsen. Skolverket delgavs i samband med tillsynsbesöket ett förslag från Stefanskolans styrelse den 13 januari 1998 om en komplettering av skolans intagningsrutiner. Kompletteringen lyder: " Skolan vill verka för att på ett bra sätt integrera invandrade kulturer med den svenska kulturen. Barn från hem där svenska inte är första språk skall därför i Stefanskolan få en miljö som präglas av det svenska språket, för att få en maximal möjlighet att lära sig svenska bra. Det är därför viktigt att antalet svensktalande elever inte blir i minoritet i klasserna. Vid intagning strävar skolan därför efter att välja en princip om att i varje klass inte ha mindre än 50 % barn, som har svenska som sitt första språk " Vid tillsynsbesöket framfördes vid intervju med föräldrar synpunkten att skolan tar emot för många elever med särskilda behov av stöd. Skolan har inte tillräckligt med resurser för att klara av det på ett bra sätt, menade man. Styrelserepresentanterna menade vid intervjun med dem att skolan tar emot resurskrävande elever till skolan, innan deras resursbehov är utrett. Sedan skolan väl tagit emot eleven, kan det vara svårt att få ut tillräckliga resurser från elevens hemkommun, menade de. Styrelsen menade att skolan inte skall ta emot eleverna förrän de är utredda. Vad gäller extra resurser för invandrarelever, har Stockholms kommun som princip att låta en viss resurs följa med eleven avseende undervisning i modersmål respektive svenska som andraspråk. Rektorn uppger att resursen täcker skolans kostnader för denna undervisning. 2.5 Bedömning Elevens hemkommun är skyldig att lämna bidrag till en fristående skola med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov, efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Den fristående skolan kan inte vägra att ta emot en elev vars föräldrar ansöker om intagning, såvida inte mottagandet skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan. Skollagen tillåter inte en intagning där eleverna kvoteras utifrån etnisk eller annan bakgrund.

Skolverket bedömer att de två fall av avslag av intagningsansökan som beskrivits i skrivelse från rektorn inte är förenliga med principen som skall gälla för intagning till fristående skolor, nämligen att de skall vara öppna för alla barn. Skolverket bedömer att Stefanskolan uppfyller de allmänna förutsättningar för verksamheten som krävs för fortsatt godkännande. Skolverket förutsätter att Stefanskolan beaktar vad som anförts ovan beträffande intagningen till skolan. 3 Krav på att utbildningen väsentligen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar grundskolans 3.1 Skolans organisation och ledning Skolan har en rektor och en biträdande rektor. Ansvarsområden för rektor, biträdande rektor respektive arbetsenhetsledare framgår av skolans arbetsplan. Rektorn ansvarar t.ex. för externa kontakter och budgetarbete. Biträdande rektorn har det pedagogiska ledningsansvaret. Skolan omfattar årskurserna 1-9. Varje årskurs bildar en undervisningsgrupp med undantag av årskurs 9 som har två undervisningsgrupper. Årskurserna 1-3, 4-6 respektive 7-9 bildar var och en sin arbetsenhet. Varje klass har en klassföreståndare med huvudansvar för klassen. Arbetsenheterna och kollegiet har möte en gång i veckan. En gång per månad ordnas personalmöte, då all personal deltar. 3.2 Lärarkompetens Skolan har under läsåret 23 lärare anställda inklusive skolledarna. Alla klasslärare för årskurserna 1-6 har pedagogisk utbildning med inriktning på den undervisning de bedriver. För undervisning i matematik, fysik och kemi i de högre årskurserna har skolan en lärare med utländsk gymnasielärarkompetens kompletterad med kurser vid svensk lärarutbildning. Hon är för närvarande tjänstledig från skolan. Under tiden undervisar andra lärare vid skolan i dessa ämnen, bl. a. en ingenjör i fysik, en mellanstadielärare med fördjupning i bl.a. kemi, alla med pedagogisk utbildning. Den ordinarie läraren i idrott är utbildad 4-9-lärare med inriktning på bl. a. idrott. Hon är dock tjänstledig för närvarande och ersätts av en vikarie utan sådan utbildning. I samhällsorienterande ämnen undervisar en lärare med akademisk utbildning i geografi, historia, ekonomi och pedagogik. Rektorn framhöll vid tillsynsbesöket att skolan behöver en utbildad speciallärare. Skolan har en fortbildningsplan för läsåret 1997/98. Under läsåret har man bl.a. haft en doktorand från högskolan som varit med i diskussioner om vad skolans kristna profil innebär för verksamheten. Lärarna deltog i Skolforum 97, där var och en valde ett seminarium. Man samverkar också med andra fristående skolor i fortbildningssammanhang. Elever ur årskurserna 8 och 9 intervjuades vid besöket i skolan. En elev överlämnade också ett brev från sin klass. De uttryckte missnöje med en del lärare. "De är dåliga pedagoger, ställer för låga krav, en del förödmjukar och sårar elever, invandrarelever behandlas orättvist av vissa lärare", var synpunkter som eleverna framförde. Eleverna menade att problemen till

stor del beror på konflikter inom skolan. Bland de intervjuade föräldrarna var omdömena om lärarna varierande. En del menade att undervisningen inte alltid fungerar tillfredsställande på grund av att skolan har för många elever med behov av särskilt stöd i förhållande till de resurser som finns vid skolan. 3.3 Lokaler och utrustning Skollokalerna är belägna i de båda flyglarna till Kristinebergs slott på Kungsholmen i Stockholm. Idrottshall finns inom området. Där har en del klasser sin undervisning i idrott och hälsa. Andra klasser har sin undervisning i Alvikshallen, som skolan hyr vissa tider. Skolan har lokaler för textilslöjd, trä- och metallslöjd, musik samt bild. Nya lokaler finns sedan hösten 1997 för hemkunskapsundervisning. För undervisning i naturorienterande ämnen finns en laborationssal. Skolan har också ett eget bibliotek, matsal och ett uppehållsrum för eleverna. Det finns en dator i varje klassrum. I ett rum finns Internet-anslutning. Enligt lärarna har skolan bytt ut många gamla läromedel mot nya. De anser att de har goda möjligheter att köpa läromedel och utrustning. Eleverna tyckte att de hade många gamla läroböcker. 3.4 Undervisningens innehåll och organisation Skolan följer i stort sett Lpo 94 och tillhörande kursplaner. Skolans timplan omfattar 6 773 timmar, dvs. drygt 100 timmar mer än grundskolans. De ämnen som har fler timmar i Stefanskolan än i grundskolan är svenska, matematik, slöjd och idrott. Skolans val utgörs av kristendomskunskap. Skolan har utarbetat lokala arbetsplaner för respektive ämne. De intervjuade lärarna uppgav att de i det arbetet har visst samråd med lärare i andra skolor. De får också idéer och inspiration från bra läromedel. Undervisning i engelska börjar man med i årskurs 4. Som språkval har skolan tyska och franska, där undervisningen börjar i årskurs 7. Drygt 100 elever är berättigade till modersmålsundervisning, varav ca hälften deltar i sådan undervisning. All sådan undervisning sker utanför timplanen. Drygt 100 elever läser svenska som andraspråk. Som ett komplement till undervisningen i kristendom arrangeras en gång i månaden skolgudstjänster. 3.5. Arbetssätt och arbetsformer Skoldagen börjar med morgonbön i respektive klass. Enligt de intervjuade lärarna varieras arbetssättet i undervisningen. Eleverna får söka fakta på olika sätt. De arbetar också i projekt, gör skärmutställningar, egna individuella arbeten osv. Det förekommer i vissa fall nivågruppering av eleverna, t.ex. i matematik och svenska som andraspråk. Varje läsår arbetar alla i skolan med ett speciellt temaområde för att befrämja årskursövergripande arbete och fokusera några viktiga ämnesområden. Under detta läsår genomförs

kulturprojektet "Tillsammans i Stockholm". Vid tillsynsbesöket pågick repetition av en musikal som ingick i detta temaarbete. De lektioner som besöktes var traditionella lärarledda lektioner. En lärare framförde i intervjun att hon tidigare hade mycket grupparbete i sin undervisning, men tyckte nu att det var för stora nivåskillnader mellan eleverna för att det skulle fungera. Man måste koncentrera sig på att få alla godkända, menade läraren. 3.6 Skolans resultat Enligt rektorn låter respektive lärare eleverna utvärdera undervisningen varje termin. Resultatet behålls av respektive lärare. Skolan har också deltagit i en läsundersökning i årskurs 8 för Stockholms skolor vårterminen 1997. Stefanskolans medelvärde på testet var 26,5. Årskurs 8 bestod av 30 elever varav 20 invandrarelever. Medelvärdet för Stockholms skolor var 30,1 för alla elever, 31,3 för svenska elever och 26,2 för invandrarelever. De nationella proven för årskurs 5 genomförs vid skolan. I de prov som genomfördes våren 1997 fanns i svenska ett litet fåtal elever som uppnådde målen otillräckligt. Övriga elever fördelade sig ungefär lika på "är på god väg" och "uppnår målen helt". I matematik respektive engelska fanns också ett litet fåtal elever som "uppnått målen otillräckligt". Övriga hade "uppnått målen tillräckligt". Stefanskolan ger betyg från och med årskurs 4. Betyg ges också i ordning och uppförande. Skolan har Skolverkets medgivande att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som gäller för den offentliga grundskolan. Grundskolans betygssystem inklusive betygskriterier tillämpas på Stefanskolan. Respektive lärare utarbetar betygskriterier i de olika ämnena. En av Stockholms kommuns skolinspektörer har besökt Stefanskolan för samtal och stöd, bl.a. om det nya betygssystemet, vilket uppskattades mycket. De 22 elever som gick ut årskurs 9 våren 1997 hade ett genomsnittligt medelbetyg på 3,40, vilket kan jämföras med genomsnittet 3,55 för samtliga fristående grundskolor och 3,25 för kommunala grundskolor. Hösten 1997 gick alla utom en på nationella program i gymnasieskolan. 3.7 Bedömning Skolverket bedömer att Stefanskolan uppfyller de krav som ställs på utbildningen för att den väsentligen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar grundskolans. Elevernas uttalanden om en del lärares bemötande av elever, som framkommit vid tillsynen är enligt Skolverkets bedömning så allvarliga att skolan bör ta dem till sig och arbeta för en positiv utveckling i det avseendet.

4 Krav på att utbildningen väsentligen skall motsvara grundskolans allmänna mål och värdegrund 4.1 Skolans mål Av skolans arbetsplan framgår att "bibeln är den värdegrund Stefanskolan har. Målsättningen är att eleverna i bibeln skall finna mönstret för sin livsstil och komma fram till en sund, öppen och levande kristen tro". Verksamheten vilar också på Lpo 94:s värdegrund enligt skolan. 4.2 Elevernas ansvar och inflytande Skolan har ett elevråd, som består av två elever från varje klass. Ordförande väljs varje år. En lärare är kontaktperson i elevrådet. Elevrådet sammanträder en gång i månaden. För varje klass finns ett klassråd. Därifrån förs viktiga frågor vidare till elevrådet via klassombuden. De lärare som intervjuades menade att det inte förekommer så mycket elevinflytande i undervisningen. Det kan röra sig om att välja vilken film klassen skall se, eller i vilken ordning man skall gå igenom olika undervisningsmoment. Eleverna har inte så mycket åsikter, tyckte de. Lärarna menade att eleverna känner till betygskriterierna i vissa ämnen, men inte i alla. I de lägre årskurserna försöker lärarna nedtona betygens roll. Det är föräldrarna som vill att betyg skall ges redan i årskurs 4, menar de. Av de elever som intervjuades var de flesta med i elevrådet. De tyckte att de får vara med och planera undervisningen bara i något enstaka ämne. I de flesta ämnen vet de inte vad som krävs för att få ett visst betyg. De tyckte att de har svårt att få gehör för sina synpunkter. De har tidigare t ex skrivit skrivelser till styrelsen. Men inget händer, menade de. De tyckte att "det var bättre förr. Nu trycker de bara ner oss". Eleverna menade vidare, att lärarna bara tar upp negativa saker i utvecklingssamtalen med föräldrarna. Elevens val omfattar två veckotimmar i alla årskurser. I årskurserna 1-3 organiseras verksamheten årskursvis. Här utgör elevens val en fördjupning och förstärkning av ämnet svenska. I de högre årskurserna är grupperna åldersblandade. Här utökas utbudet med flera "ämnen". Nya val görs två gånger per termin. 4.3 Allsidighet och saklighet Enligt skolans målsättning präglas undervisningen av en kristen grundsyn. I skolans kursplaner för kristendom sägs bl. a. att "när det gäller andra religioner och trosuppfattningar är strävan att vara saklig och att göra dem rättvisa utifrån deras egna utgångspunkter". Man tar också upp frågan om världen har utvecklats eller skapats av Gud och går igenom huvuddragen i evolutionsteorin. Som ytterligare underlag för bedömning av undervisningens allsidighet och saklighet har Skolverket olika dokument från skolan, intervjuer, lektionsbesök och tillgängliga läromedel.

4.4 Elever med behov av särskilt stöd För att tillgodose behovet av särskilt stöd hos vissa elever använder sig Stefanskolan av olika lösningar, t.ex. delade klasser och nivågruppering. Skolan har en utbildad folkskollärare, som arbetar som speciallärare. Rektorn menar att skolan också behöver en utbildad speciallärare. Elevvården vid skolan består av tre olika delar: elevvårdsteam, elevvårdskonferens och antimobbningsteam. Skolan har också kamratstödjare. 4.5 Bedömning Skolverket bedömer att Stefanskolans utbildning väsentligen motsvarar grundskolans allmänna mål och värdegrund. Elevernas synpunkter tyder dock på att elevernas ansvar och inflytande i skolan bör utvecklas. 5 Samarbete med hem och samhälle 5.1 Samarbete med hemmen I skolans arbetsplan finns en plan för samverkan med hemmen. Här säger man att föräldrarna alltid är välkomna till skolan för att delta i arbetet. Föräldramöte hålls en gång per termin. Skolan håller utvecklingssamtal med elev och föräldrar en gång per termin. Inför samtalen skall alla parter vara förberedda. Samtalen kan resultera i ett åtgärdsprogram. I årskurserna 1-6 får föräldrarna veckobrev med information om provresultat mm. Varje höst ordnar skolan Öppet hus, då föräldrar och andra intresserade inbjuds till skolan. Ungefär två tredjedelar av föräldrarna är medlemmar i Föreningen Stefanskolan. Enligt intervjuade föräldrar är det dålig anslutning på årsmötena. Någon menade att det är svårt att få föräldrarnas engagemang, eftersom många bor långt från skolan. De intervjuade styrelseledamöterna menade att det låga medlemsantalet beror på att invandrarföräldrarna har svårt att förstå den skriftliga informationen. Viss information ges på spanska. 5.2 Kontakter med samhälle och arbetsliv Eleverna är ute på prao två veckor i vardera av årskurserna 8 och 9. Eleverna får själva ordna praoplatser om de vill, annars ordnar skolan det. De elever som intervjuades var mycket nöjda med praon. Som exempel på praoplatser nämndes hunddagis, tidning, stall och mataffär. Eleverna tyckte inte att de gör så många studiebesök. Det som nämndes var tingsrätten, Nordiska muséet, Skansen och bio. 5.3 Bedömning

Skolverket bedömer att Stefanskolan uppfyller de krav som ställs på samarbete och kontakter med hem och samhälle. 6 Övrigt Skolsköterska finns i skolan tre dagar i veckan, skolpsykolog en dag i veckan. Skolläkare kommer till skolan vid behov. Skolan tar inte ut några elevavgifter och tillhandahåller gratis skollunch för eleverna.