manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning Projekt inom Miljösamverkan Skåne Fastställd 2011-11-10 Version 2011-12-09
innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning om projektet... 6 Granskning av översiktsplan... 9 Översiktsplan, fördjupningar och tillägg till översiktsplanen... 10 Mark- och vattenanvändning - Lokalisering av bebyggelse... 10 Miljökontorens medverkan i översiktsplaneringen... 11 Vad bör man granska?... 12 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 12 Miljökvalitetsnormerna (MKN)... 12 Miljömålen... 12 Infrastruktur... 13 Markanvändning... 13 Naturresurser... 14 Markens lämplighet.... 14 Klimatanpassning... 15 Dagvattenhantering... 15 Natur- och grönområden.... 16 Biologisk mångfald... 16 Buller och bullerfria områden... 17 VA-frågor... 17 Kommunal service... 17 Energihushållning... 17 Energiproduktion... 18 Vattendirektivet... 18 Nationella/Regionala/Kommunens mål och policys.... 18 Miljöstrategiska dokument.... 19 Folkhälsomålen... 19 Avfall... 19 Riksintressen och andra områdesskydd... 19 Strandskydd... 20 Luftövervakning/luftföroreningar... 21 Störande verksamheter... 21 Skyddsavstånd och utredningsavstånd... 22 Vattenresurser... 22 Köpcentra.... 22 Granskning av detaljplan... 25 Vad är en detaljplan (DP)?.... 26 Vad är ett planprogram?... 26 Normalt/enkelt planförfarande... 27 Varför ska miljökontoren ha detaljplaner och program på remiss?... 27 Varför ska miljökontoren lägga tid på granskning av dessa dokument?... 28 Betydande miljöpåverkan/miljöbedömning... 28 Vad ska miljökontoret granska i detaljplanerna?.... 30 Vad medger planen egentligen?... 30 Vad ska och får regleras i en DP?.... 30 Planbestämmelser exempel.... 30 Riksintressen och andra områdesskydd... 31 Strandskydd... 31 Miljöstrategiska dokument.... 31 Lämplig markanvändning... 31 2
Förtätning att bygga yteffektivt... 32 Biltrafik, cykelbanor, parkering etc.:... 32 Avfall... 33 Miljökvalitetsnormer (MKN)... 33 Miljökvalitetsnormer för luft... 34 Miljökvalitetsnormer för vatten.... 34 Avloppsvatten/dagvatten... 35 Markradon och elektromagnetisk strålning.... 36 Markföroreningar... 37 Avstånd till och lokalisering av miljöfarliga samt störande verksamheter... 38 Djurhållning... 38 Vindkraftverk... 39 Buller... 40 Vibrationer... 41 Vegetation samt rekreations- och grönytor... 41 Energihushållning... 43 Granskning av bygglov... 45 Vad är bygg-, rivnings- och marklov och när krävs det lov?... 46 Förhandsbesked... 46 Bygglov... 46 Rivningslov... 47 Marklov.... 47 Anmälan... 47 Miljökontorens medverkan i lovprövningen... 48 Granskning av lovärenden... 48 Lovärenden utanför DP... 48 Lovärenden inom DP... 48 Granskning av lovärenden för bostäder.... 49 ÖP, FÖP m.m.... 49 Natur- och kulturförhållanden... 49 Vatten och avlopp.... 49 Skyddsavstånd/uppmärksamhetsavstånd... 50 Granskning av lovärenden för industribyggnader/miljöfarliga verksamheter... 51 Lokalisering.... 51 Hantering, förvaring och transport av miljöfarlig vara.... 52 Utsläpp till vatten, luft och mark... 52 Avfallshanteringen... 52 VA-lösning.... 52 Buller... 52 Transporter... 52 Granskning av lovärenden för livsmedelsverksamheter... 54 Lokalanpassning... 54 Utrymmen för hantering och förvaring.... 54 Avfall... 54 Granskning av lovärenden för hälsoskyddsverksamheter... 55 Lokalanpassning för främst skolor och förskolor... 55 Avfall... 57 Prövningspliktiga verksamheter... 58 3
Foto: Mentor Demjaha 4
sammanfattning Denna rapports främsta syfte är att utgöra ett stöd (checklista) för den enskilde miljöhandläggaren vid granskning av underlag för översiktsplan, detaljplan och bygglov. Men den kan lika bra utgöra ett stöd för bygg- och planhandläggaren vid framtagandet av nämnda dokument. Rapporten har tre större kapitel där fokus ligger på de områden i översiktsplan, detaljplan och bygglov som bedömts särskilt viktiga att ge stöd i granskningen. Granskningen av planer och lov kan dock inte enbart begränsas till dessa områden, då man som vanligt måste göra en bedömning i det enskilda fallet. Det är viktigt att miljökontoren kommer in tidigt i processerna runt plan och lov. Ju tidigare miljökontoren kommer in i processen, desto effektivare kan en förebyggande miljötillsyn bedrivas. Genom förebyggande arbete kan miljökontoren förhindra att framtida problem som t.ex. buller och lukt uppstår eller att planerad verksamhet inte kan startas då lokalerna inte har anpassats till ändamålet i enlighet med miljöbalkens regler. Det är därför av yttersta vikt att de kontor som inte ges möjligheten att komma in i processen själva tar initiativ så att man blir en del av denna process. I inledningen av respektive kapitel ges en kort genomgång av vad översiktplan, detaljplan och bygglov är och vad dessa planer och lov innebär för miljö- och hälsotillsynen. Här ges också en motivering till varför miljökontoren ska lägga tid på granskningen av planer och lov och vad kommunen vinner på detta. Detta underlag kan med fördel användas av miljökontoren i dialog med byggkontoren då man arbetar för att komma in på rätt steg i processen. 5
inledning om projektet Tätorterna har fortsatt expandera i ytterområdena samtidigt som bebyggelsen i de centrala delarna förtätats, vilket bl a har påverkat tillgången på grönområden och möjligheten till rekreation utomhus nära bostaden. Omvandling av tidigare industriområden till bostadsområden pågår också. I tätorterna utsätts ett stort antal människor för buller av olika slag och nivåerna överskrider ofta riktvärdena både utomhus vid bostaden och inomhus. Trafikbuller upplevs ofta som det största miljöproblemet i tätorter. På senare tid har även problematiken med luft-, mark- och vattenföroreningar alltmer kommit att ställas i fokus. Byggnaderna i sig kan, genom utformning eller byggnadsmaterial, också utgöra grund för problem. Genom åren har exempelvis sjuka hus, radon och bristfällig ventilation blivit problem i bostadsbestånden. Bebyggelsen står också för en stor del, cirka 40 procent, av den totala energianvändningen i Sverige. För att börja angripa dessa frågeställningar på ett organiserat sätt har riksdagen antagit mål för miljökvaliteten inom området formulerat som God bebyggd miljö. Målsättningen innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. I arbetet mot detta mål ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på olika program och strategier som främjar detta. År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Plangranskningen är ur miljösynpunkt mycket viktig då detta ger en möjlighet att framföra synpunkter som kan vara av stor vikt när det gäller att möta de frågeställningar och problem som nämns ovan. I plangranskningen kan belysas hur trafikinfrastrukturen ska planeras för att dels minska transportbehovet, dels minska störningar från det transportarbete som de facto måste utföras. Vidare kan belysas hur man integrerar och utvecklar befintliga naturvärden och hur byggnader med olika ändamål lokaliseras och utformas för att minimera risken för olägenheter (enligt MB) och betydande olägenheter (enligt PBL) för människors hälsa och miljö. Motsvarande, fast i lokal skala, gäller för bygglovsgranskning. Det är i byggloven som detaljerna avseende exempelvis bullerskyddsåtgärder eller marken/byggnadernas användning redovisas. Granskningen kan belysa om behovet av ändamålsenlig och fungerande ventilation för byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid har tillfredsställts. Det varierar mellan Skånes kommuner beträffande vilka rutiner som finns för samråd i och yttrande över plan- och bygglovsärenden. Några av Skånes kommuner har en gemensam nämnd och förvaltning för plan och bygg- respektive miljöfrågor vilket naturligtvis påverkar dessa rutiner i förhållande till de som har separata nämnder och förvaltningar. Det har från många håll framförts önskemål om att inom ramen för Miljösamverkan Skåne genomföra ett projekt beträffande plan- och bygglovsgranskning. Så blev även fallet och arbetet som presenteras i denna rapport har utarbetats under åren 2010 och 2011. Projektets syfte var att ta fram en manual för plan- och bygglovsgranskning samt att öka kunskaperna inom fysisk planering och byggande. Projektet berör i första hand miljönämnder eller motsvarande och tjänstemän inom dessa nämnder som i remissinstansernas roll arbetar med granskning av översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, detaljplaner och bygglovsansökningar. Manualen ska uppmärksamma handläggaren på sakområden som kan vara viktiga att inhämta synpunkter om. Den kan med fördel även användas av andra kommunala tjänstemän i planeringsfrågor enligt ovan. Den nya plan- och bygglag som trädde i kraft i maj 2011 6
ligger till grund för arbetet. Information om Miljösamverkan Skåne samt detta och andra projekt finns på webbplatsen www.miljosamverkanskane.se. Där återfinns också denna rapport såväl som styrgruppens projektbeställning och projektbeskrivningen som ligger till grund för arbetet. Miljösamverkan Skåne är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Skåne län, Kommunförbundet Skåne och Skånes kommuner. En huvuduppgift är att effektivisera tillsynen inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Följande personer har medverkat i arbetsgruppen för Miljösamverkan Skånes projekt Manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning: Martin Berntsen, Ängelholm Susanne Dahlberg, Länsstyrelsen i Skåne län Mentor Demjaha, Länsstyrelsen i Skåne län Lina Dössing, Åstorp, senare Östra Göinge Göran Eriksson, Staffanstorp Birgitta Hartler, Vellinge Erika Hibe, Svedala Torbjörn Håkansson, Malmö (ordförande i arbetsgruppen) Maria Lööf, Malmö Peter Malmquist, Länsstyrelsen i Skåne län Annika Skoog, Lund Lars-Olov Strand, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Anders Sturesson, Söderåsens miljöförbund Göran Jansson, Länsstyrelsen i Skåne län/miljösamverkan Skåne Bo Persson, Kommunförbundet Skåne/Miljösamverkan Skåne Till projektarbetsgruppen har även varit knutit en referensgrupp med särskild kompetens inom plan- och byggområdet: Dick Bengtsson, stadsbyggnadschef Ystad, senare Hörby Malin Gülich, bygglovsarkitekt Ystad Maria Koistinen Hellborg, stadsarkitekt Vellinge Lena Schmidt, bygglovshandläggare Tomelilla Torbjörn Wahlström, 1:e byggnadsinspektör Svedala Kerstin Wulff, samhällsbyggnadschef Ystad 7
Foto: Mentor Demjaha 8
granskning av översiktsplan Granskning av översiktsplan... 9 Översiktsplan, fördjupningar och tillägg till översiktsplanen... 10 Mark- och vattenanvändning - Lokalisering av bebyggelse... 10 Miljökontorens medverkan i översiktsplaneringen... 11 Vad bör man granska?... 12 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 12 Miljökvalitetsnormerna (MKN)... 12 Miljömålen... 12 Infrastruktur... 13 Markanvändning... 13 Naturresurser... 14 Markens lämplighet.... 14 Klimatanpassning... 15 Dagvattenhantering... 15 Natur- och grönområden.... 16 Biologisk mångfald... 16 Buller och bullerfria områden... 17 VA-frågor... 17 Kommunal service... 17 Energihushållning... 17 Energiproduktion... 18 Vattendirektivet... 18 Nationella/Regionala/Kommunens mål och policys.... 18 Miljöstrategiska dokument.... 19 Folkhälsomålen... 19 Avfall... 19 Riksintressen och andra områdesskydd... 19 Strandskydd... 20 Luftövervakning/luftföroreningar... 21 Störande verksamheter... 21 Skyddsavstånd och utredningsavstånd... 22 Vattenresurser... 22 Köpcentra.... 22 9
manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning Granskning av översiktsplan vad är en översiktsplan? Översiktsplan, fördjupningar och tillägg till översiktsplanen Enligt PBL ska alla kommuner ha en översiktsplan (ÖP) som är aktuell och som omfattar hela kommunens yta. ÖP fyller tre viktiga funktioner i kommunen. Den ska fungera som vision för kommunens framtida utveckling, som vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut och som instrument för dialogen mellan stat och kommun gällande de allmänna intressena, riksintressena. Av planen ska framgå mark- och vattenanvändning, bebyggelseutveckling, samordning med andra relevanta nationella och regionala mål, planer och andra program av betydelse för en hållbar utveckling. Den ska också redovisa allmänna intressen och miljö- och riskfaktorer som bör beaktas. Planens innebörd och konsekvenser ska tydligt kunna utläsas i planhandlingarna. Karv på innehåll och förfarande regleras i 4 kap. PBL. ÖP är inte ett juridiskt bindande dokument som t.ex. en DP, men den ska antas politiskt och bl.a. berörda myndigheter, grannkommuner och alla kommunens medborgare måste få tillfälle att ge synpunkter. Detta sker genom samråd och utställning som regleras enligt PBL för att säkra att den plan kommunfullmäktige antar har tillkommit under rättssäkra och demokratiska former. För att hålla ÖP aktuell kan kommunen göra ändringar i form av fördjupningar eller tillägg (t.ex. fördjupningar för tätorter eller tätortsdelar, värdefulla natur- och kulturhistoriska områden eller tematiska tillägg för exempelvis vindkraftetablering). För dessa ändringar gäller samma krav på innehåll och förfarande som för ÖP. Mark- och vattenanvändning Lokalisering av bebyggelse De allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse finns i 2 kap. PBL. Enligt 2 kap. 2 PBL ska vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillämpas. Enligt 10 samma kap. ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. MB eller i föreskrifter som har meddelas med stöd av 5 kap. MB följas. Bebyggelse enligt PBL ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, jord-, berg- och vattenförhållandena, möjligheten att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, möjligheten att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, risken för olyckor, översvämning och erosion. Vid lokaliseringsbedömningar ska hänsyn även tas till energiförsörjning och energihushållningen, trafikförsörjningen, parker och andra grönområden, möjligheten att hantera avfall och möjligheten för personer med funktionshinder att använda om rådet. 10
Miljökontorens medverkan i översiktsplaneringen Det finns inget krav i vare sig PBL eller MB på att ÖP, DP eller bygglov ska remitteras till miljökontoren. Förvaltningslagen stipulerar dock att myndigheter ska hjälpa varandra : I 7 förvaltningslagen anges att En myndighet ska inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter om det behövs och i 4 samt 6 står att en myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd etc. till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde samt ge andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten (miljökontoret). För att miljökontorens synpunkter ska kunna beaktas i processen utan att det skapar ett stort merarbete är det av yttersta vikt att miljökontoren är med från den absoluta starten. I många fall besitter miljökontoren en för kommunen unik kunskap och kompetens som är av vikt för arbetet med översiktplanen. Således är det viktigt att miljökontoren involveras i diskussionerna, innan ÖP:n går på remiss. Detta innebär dock inte att Miljönämnden eller motsvarande inte ska ha ärendet på remiss. Det är en väsentlighet att remisser sänds ut även till miljökontoren och deras nämnder. Det är därför av vikt att miljökontoren bevakar uppstarten och initieringen av en ny ÖP. Det bör ligga i planansvarigs uppdrag att mycket tidigt i processen ta kontakt med miljökontor och flera större förvaltningar inom kommunen för att ta in synpunkter på sådant som måste beaktas och sådant som bör beaktas. Det är därför av vikt att miljökontoren får flera tillfällen att yttra sig över innehåll och faktaunderlag till ÖP. För att miljökontoren inte ska missa uppstarten av arbetet, bör kontoret kontinuerligt bevaka agendan hos kommunfullmäktige och kommunstyrelse samt ha en kontinuerlig dialog med den funktion som ansvarar för ÖP-arbetet i kommunen. I denna dialog ska det framföras att kontoret vill vara med tidigt. Erhålls ingen inbjudan så är det vår starka rekommendation att kontoret bjuder in sig själv. Detta kan ske antingen genom att man begär ett möte med anledning av ÖP-arbetet eller skriver en formell skrivelse om vad kontoret anser att man ska beakta i arbetet. Foto: Mentor Demjaha 11
manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning Granskning av översiktsplan Vad bör man granska? En ÖP är ett för kommunen mycket viktigt dokument, då den beskriver kommunens vision för kommunen de närmaste åren. Det är därför av vikt att man noggrant granskar alla de delar som anknyter till miljö och hälsoskyddstillsynen. Detta är av vikt för att vi ska kunna bygga ett hållbart samhälle samt för att minska framtida problem, i vårt fall främst de som är kopplade till miljö och hälsofrågorna som miljökontoren har tillsyn över. Nedan beskrivs kortfattat ett antal punkter som bedömts vara generellt viktiga för att en ÖP ska hålla en acceptabel nivå utifrån detta perspektiv. För varje område beskrivs varför vi tittar på det (och därmed även vad vi tittar på inom området) samt i möjligaste mån hänvisningar till lagar och vägledningar. Områdena upptagna i detta dokument är endast de som bedömts vara generellt återkommande, varje enskild kommun kan tänkas ha fler områden och fler styrande dokument som denna skrift inte hänvisar till. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Till en ÖP måste det finnas en MKB enligt 2 kap. 10 PBL. MKB regleras i 4 kap 34 och 35 PBL och reglerna hänvisar direkt in i 6 kap 7, 12 och 13 MB. En MKB ska redovisa rimliga alternativ till planförslaget, hur miljöaspekter har integrerats i planen och motiven till varför planförslaget valts i stället för andra alternativ. Kommunen ska också i en särskild sammanställning redogöra för hur MKB:n och synpunkter från samråd har beaktats. >> Läs mer: Länsstyrelsens plan PM 2:1 2007-10-12, Miljöbedömningar Miljöbedömningar av planer, Boverkets handbok (?!) Miljökvalitetsnormerna (MKN) Vid planläggning ska MKN i 5 kap miljöbalken eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. >> Läs mer: Miljökvalitetsnormerna för vatten och översiktsplaneringen, Länsstyrelsen Jönköping Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Naturvårdsverkets handbok, Luftguiden, Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Handbok 2011:1 Miljömålen Det är av vikt att en översiktsplan beaktar riksdagens och de regionala och lokala miljömålen. Detta kan göras på många sätt, men det är av vikt att det i ÖP-arbetet och den slutgiltiga planen beskrivs på ett tydligt sätt. Det ska vara uppenbart att man har beaktat de miljömål som är aktuella för kommunen. Många miljömål återkommer i olika delar av arbetet, en summering av arbetssättet bör dock lyftas fram på en central plats. ÖP:n är ett viktigt styrmedel för att uppnå de nationella, regionala och lokala miljömålen. Kommunen bör i ÖP beskriva de miljömål man bedömer berörs av föreslagen markanvändning och vidare ange de strategier som kommunen arbetar med för att de uppsatta miljömålen ska kunna uppnås. 12
Infrastruktur En fungerande infrastruktur i ett samhälle är viktig för att samhället ska fungera. I många fall styrs kommunens inställning till biltrafik i tätbebyggelse utifrån lokala politiska beslut och dessa bör framgå i planen. Trafikleder på väg eller järnväg och i vissa fall även båt föranleder dock buller och förhöjda halter av luftföroreningar. Har man i planen beaktat dessa utsläpp och gjort bedömningar på om ett område klarar av trafikbelastningen? Bedömningar bör ske minst med avseende på luftemissioner och buller. Vid planering av områden ökar även trafiken i närområdet. Har man gjort konsekvensbedömningar av detta? För att möjliggöra till alternativ bör möjligheter till god kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar vara väl beskrivna och utredda i planen. I vissa fall kan det finnas politiska beslut som styr omfattningen av denna kommunikationsform. Hur beaktar planen möjligheten till så kallade stationsnära områden? >> Läs mer: Infrastrukturproposition (1996/97:53) Markanvändning Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras (Plan- och bygglag 2010:900). Konsekvenser av föreslagen användning ska redovisas. Ska man blanda verksamheter och bostäder i samma område behöver man visa hur detta ska kunna ske utan störningar. Jordbruksmark Hur påverkas befintlig åkermark av ÖP:n? Tas befintlig åkermark i anspråk för bebyggelse? Om jordbruksmark avses användas till bebyggelse ska detta redovisas och vilken klass jordbruksmarken har. Förtätning/yteffektivt byggande I ÖP:n ska det ingå mål för hushållning med mark där det klart och tydligt framgår vilka områden som är tänkta som bebyggelseområden och vilka som ska undantas från exploatering. Om man vill omvandla gamla industri- och verksamhetsområden bör det beskrivas hur detta kan göras. Förtätning av städer innebär att öka exploateringsnivån i den byggda miljön. Det kan ske på många olika sätt t.ex. genom tillbyggnader, påbyggnader eller rivning och nybyggande med högre exploateringsgrad. Omvandling av äldre industri- och hamnområden till tät stadsbebyggelse är ett vanligt exempel. Ur ett hållbarhetsperspektiv innebär det att värdefull natur- och jordbruksmark sparas och att transportbehovet minskar och därmed utsläppen. Det medför också att befintlig infrastruktur som vägar, ledningsnät, service m.m. kan utnyttjas effektivare. Eventuella kompensationsåtgärder I planen bör det finnas förslag på hur kompensationsåtgärder ska göras vid bortfall av natur i samband med föreslagna exploateringar. Det kan ske i område intill exploateringen eller i andra fall i andra områden. Översiktplanen bör peka ut områden som kan bli aktuella. Områdena kan antingen vara till exempel åkermark som omvandlas till äng eller att kvaliteten höjs på befintligt parkområde genom utveckling av vegetationen. 13
manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning Granskning av översiktsplan Naturresurser För att uppnå målet om hushållning och resurseffektiv hantering av naturresurser genom fysisk planering är det nödvändigt att naturresurserna behandlas på ett tidigt stadium i fysisk planering och integrerat med andra frågor. Det är därför av vikt att man redan i översiktsplanen redovisar hur kommunen har arbetat och avser att arbeta med hushållning av energi- och naturresurser samt förebyggande av avfall. Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser ska ske på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska förbrukning av naturresurser och främst använda förnybara energikällor. Markens lämplighet Vid framtagandet av ÖP är det väsentligt att en generell kunskap om de geotekniska förhållandena är kända. Vilka områden utgörs av fyllning, sediment, morän, lera etc och vilka förutsättningar ger detta för framtida byggnation utifrån ett miljö- och hälsoperspektiv? Markavvattning Kräver ÖP:ns genomförande en kontinuerlig markavvattning? Vad innebär det för behov av tillstånd? Hur påverkar det omgivningen om ett större markområde avvattnas? Svaren bör ges redan i översiktsplanen. Radon Radon finns naturligt i större eller mindre omfattning. Det är därför ett måste att generella kartor avseende markradon finns med i underlaget till en ÖP samt att radonsituationen sammanfattas i ÖP:n. Rasrisk Inom kommunen kan det finnas områden som beroende på den lokala geologin eller ingrepp i geologin kan ha förhöjda risker för ras. I en ÖP måste dessa områden definieras. Det kan vara kopplat till en framtida exploatering eller kopplat till de beredskapsinsatser man måste ha beredskap för. Vad innebär ett ras för kommunen, t.ex. elavbrott, avbrott i vattenförsörjning, översvämning m.m? Vilka åtgärder behöver vidtas inom kommunen med anledning av rasrisken och hur påverkar det miljö och hälsa? Markföroreningar Vid efterbehandling av förorenad mark ska saneringsnivåer fullt ut följa den markanvändning som planen anger. Vid framtaganden av en ÖP bör man tydligt redovisa vilka områden där ett utredningsbehov avseende föroreningar är nödvändigt eller förväntas. Finns en känd status bör detta anges i arbetet. Enligt PBL finns det inskränkningar i hur DPer får planläggas på förorenade områden. Dessa tydliggör att bygglov inte får beviljas på ett planlagt område förrän marken är åtgärdad med avseende på föroreningar. >> Läs mer: Förorenade områden och fysisk planering, NV rapport 5608 14
Klimatanpassning I ÖP ska hänsyn tas till kommande klimatförändringar. ÖP:n bör beskriva hur man tar hänsyn till rådande klimatförändringar. Olika scenarier kan bli aktuella och man bör vara tydlig med vilka prognoser man utgår från. Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) och klimatpropositionen, En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat (2008/09:162) kan ge mer information. Havsvatten/grundvattenhöjning Med dagens förväntade havshöjning och förändrad nederbördsomfattning är det av vikt med en noggrann beskrivning av hänsyn till förväntade höjningar av havsnivån. I kustnära lägen är det också viktigt att beakta framtida grundvattennivåer. Det är viktigt att redovisa de eventuella skyddsåtgärder som kan behövas till följd av klimatförändringar. >> Läs mer: PlanPM 1:2 2009-04-20 Stigande havsnivå, Länsstyrelsen Skåne Dagvattenhantering Vad innebär ÖP:n för behovet av omhändertagande av dagvatten? Sker det genom öppna system, duplikat eller enskilda ledningar för dagvatten? Om nya dagvattenlösningar krävs t.ex. vid nybyggnation, kan det krävas tillstånd enligt miljöbalken. Här måste miljökontoren vara aktiva med att informera i ett tidigt skede, så att god framförhållning erhålls. Det är viktigt att utbyggnadsområdets förutsättningar för dagvattenhantering lyfts fram. Det totala behovet av åtgärder i och utanför området måste redovisas. Exempel på riktlinjer i översiktsplanen gällande dagvatten Principer för omhändertagande av dagvatten vid ny bebyggelse. Peka ut områden där utflödet av närsalter kan minskas genom att skapa våtmarker, återskapa öppna system och slingrande förlopp med mera för att bromsa upp och rena vattnet. Sådana åtgärder prioriteras i de vattendrag där belastningen är högst. Inga nya direkta dagvattenutsläpp till sjöar eller vattendrag. De våtmarker som är klassade som objekt med höga till mycket höga naturvärden enligt våtmarksinventeringen ska undantas från exploatering. Restriktioner för ny känslig bebyggelse i översvämningsdrabbade områden. Peka ut områden där endast verksamheter utan utsläpp till vatten är lämpliga. Exempel på ställningstaganden i översiktsplanen En dagvattenpolicy/dagvattenplan/strategi ska arbetas fram. Tillsammans med vattenråden ska ett lokalt åtgärdsprogram utvecklas för kommunens vattenförekomster. Ett åtgärdsprogram för att minimera risken för översvämning ska arbetas fram. Skapa odlingsfria zoner längs vattendragen så att näringsämnen inte spolas bort med ytvattnet. Ange till vilket år man ska ha byggt ut kommunalt avlopp till vissa områden, för att lösa ny eller befintlig bebyggelse. Ange till vilket år man ska ha åtgärdat de avloppsanläggningar som inte följer miljöbalkens krav. >> Läs mer: PlanPM Dagvatten, Länsstyrelsen Skåne 2009 15
manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning Granskning av översiktsplan Natur- och grönområden Det ska finnas natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god kvalitet och tillgänglighet så att behovet av utomhuslek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Natur- och grönområden i och nära tätorter bör hänga samman i en struktur som gynnar både människors rekreationsbehov och djur- och växtliv. >> Läs mer: Programmet Närmare till naturen i Skåne Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård, Skåne i utveckling 2003:60 Biologisk mångfald I översiktsplanen bör man uppmärksamma om det till exempel finns: naturreservat och nationalparker, områden med landskapsbildsskydd, biotopskyddsområden, strandskydd, hotade arter vilka skyddas genom artskyddsförordningen, område som ingår i länets naturvårdsprogram, område som ingår i länets ängs- och hagmarksinventering samt i länets ängs- och betesinventering, områden som hyser rödlistade arter, djur- och växtskyddsområde, nyckelbiotoper, naturvärden, sumpskogar. Översiktsplanen bör redogöra för hur dessa områden ska beaktas i planeringen så att livsmiljöerna inte skadas. >> Läs mer: PlanPM 1:1 2010-04-12, Artskydd, Länsstyrelsen i Skåne län PlanPM, Biotopskydd Information om länets ängs- och betesinventering, databasen TUVA, Jordbruksverket Information om rödlistade arter, Artportalen, Artdatabanken Foto: Anders Sturesson 16
Buller och bullerfria områden I vår urbana miljö finns det ofta områden med mer eller mindre buller. I tätorten, längs med vägar och järnvägar är buller frekvent förekommande. Vid framtagandet av en ÖP är det därför mycket viktigt att man gör en djupare granskning av det buller som kommer att uppstå med framtagen ÖP. Bullerproblematiken måste därför belysas och redovisas i ÖP:n. Omfattningen av denna redovisning bör vara kopplad till omfattningen av förändringar i ÖP. Redovisningen ska innehålla problemområden där buller som är störande kan uppstå och därmed förvarna att inom dessa områden krävs extra åtgärder då man går in i DPeskedet. I en ÖP bör man även planera för bullerfria områden och identifiera dessa. Definitionen för ett bullerfritt område beror på läget och det förväntade bullret, vilket gör att decibelnivån för ett bullerfritt område varierar beroende på läget. I de fall riktvärden överskrids bör kompensationsåtgärder genomföras. >> Läs mer: Länsstyrelsen Skåne län, PlanPM Buller Bullerfria områden i Skåne, del 1 & 2, God ljudmiljö mer än bara frihet från buller, NV rapport 5709 Boverkets allmänna råd avseende buller i planeringen (2008:1) VA-frågor Vid anläggandet av ny bebyggelse eller en utökad bebyggelse är det av vikt att avloppsfrågan granskas och redovisas i ÖP:n. Behovet av allmän VA-anläggning och VA-planering ska framgå. Hur avser kommunen att lösa avloppsproblematiken? Detta gäller både spill och dagvatten. Kräver åtgärderna tillstånd enligt MB innan utbyggnad kan ske (t.ex. ny anläggning eller utbyggnad av reningsverk)? Enskilda avlopp Inom vissa områden av en ÖP är inte kommunalt avlopp tillgängligt och i vissa fall inte heller planerat för framtiden. Är det ur ett miljö- och hälsomässigt perspektiv lämpligt med enskilda avlopp? Har detta behandlats i ÖP:n? Kommunal service Man bör i ÖP:n granska så att tillgången till kommunal service är tillgodosedd bl.a. vid ny bostadsbebyggelse. Exempel på kommunal service som bör finnas är kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, skola och barnomsorg, vatten- och avlopp, äldrevård, avfallshantering, dagligvaruhandel, fjärrvärme, sjukvård och rekreation. Energihushållning I en ÖP kan man med god planering underlätta för en ökad energihushållning samt öka möjligheterna för utnyttjandet av hållbar energi. Till varje ÖP bör det rimligen finnas ett underlag som redovisar energibehovet samt hur man ska arbeta för att minska detta behov. Här bör det beskrivas om förutsättningar för miljömässigt bra uppvärmning av bostäder och lokaler finns på platsen. I ÖP:n kan man beakta transportbehovet av både människor och gods. Hur görs detta på bästa sätt? En utökad kollektivtrafik ger oftast ett bättre resursutnyttjande av energin i drivmedel. En studie över möjligheterna till vindkraft påvisar möjligheter att ställa om till grön el. Vidare bör även möjligheter för fjärrvärme och energi från t.ex. avfallsförbränning studeras. Vilken möjlighet har man att utnyttja överskottsenergi från befintlig eller kommande industri? 17
manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning Granskning av översiktsplan Energiproduktion Olika energislag kan vara aktuella för energiproduktion. Översiktplanen bör redovisa hur energiproduktionen ska ske för olika områden och konsekvenser av denna. Vilka förutsättningar ger planen för förnybar energi? Hur kommer fjärrvärme och fjärrkyla att produceras och utvecklas i kommunen? Biobränsle kan bestå av t ex pellets, ved eller biogas. Eldning av sådant kan orsaka lokal påverkan och störningar i närmiljön om det sker på ett felaktigt sätt eller om de lokala förhållandena är sådana att närboende får in rök i sina bostäder. Detta kan för enskilda fall regleras i MB och för områden i PBL genom DP. I kommunen ska det enligt lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:435) finnas en energiplan. Denna är i vissa fall sammanslagen med klimatstrategin till en energi- och klimatplan. Vattendirektivet Översiktsplanen är mark- och vattenplanering. Det är kommunens ansvar att verka för att vattendirektivet uppnås. I en ÖP ska det tydligt framgå att MKN och vattendirektivet kan följas. I planen ska det framgå hur kommunen arbetar med att förbättra vattenstatus inom planens område. Det ska framgå hur kommunen jobbar med att uppfylla åtgärdsprogrammet för vatten. I detta arbete ingår det att utveckla vattenoch avloppsvattenplaner, vilka bör utgöra en naturlig del av en översiktsplan. Kommunen bör: implementera resultatet av VA-planer i ÖP:n i form av riktlinjer, redovisa samtliga vattenförekomster eller åtminstone de förekomster som inte uppnår god status, tydligt redovisa med text och kartor de vattenområden som har dålig vattenkvalitet och som därför särskilt måste beaktas vid planering och byggande, analysera miljöproblemen i de vatten som inte når god status, ange kommunens mål, rekommendationer och strategier för hur påverkan på vattenkvaliteten ska hanteras i efterföljande planer och beslut, beakta miljökvalitetsnormerna när markanvändning och riktlinjer föreslås, analysera konsekvenserna av de föreslagna strategierna, samverka mellan översiktsplaneringen och arbetet med lokala åtgärdsprogram för vatten, arbeta avrinningsområdesvis. >> Läs mer: Miljökvalitetsnormerna för vatten- och översiktsplaneringen, Länsstyrelsen Jönköping Nationella/Regionala/Kommunens mål och policys I den nya Plan- och bygglagen stärks översiktsplanens strategiska funktion genom att det av planen ska framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Kommunen i sin helhet och även miljökontoren som en del har ofta politiska policys som bör beaktas vid framtagande av en ÖP. Det är viktigt att det finns en stringens i de politiska besluten som fattas av kommunen. Ett viktigt dokument kan vara om kommunen har en miljöpolicy eller liknande. Exempel på policys och liknande: bostadsförsörjningsplan, ortsanalys, policy för bevarande av estetiska och arkitekturhistoriska värden, policy för miljöanpassad 18
transportstrategi, riktlinjer för god tillgänglighet till service och handel, lokala kulturmiljöprogram, policy för hållbar energiförsörjning, riktlinjer för grönstruktur och rekreationsområden. Miljöstrategiska dokument Miljöstrategiska dokument ska beaktas i planläggningen. De ska uppmärksammas i planbeskrivningen. Det varierar mycket mellan kommunerna vilka strategiska dokument som finns på lokal nivå. Det finns även regionala och nationella dokument att förhålla sig till. Exempel på strategiska dokument: miljömål, naturvårdsprogram, dagvattenpolicy, VA-plan, trafikförsörjningsplan, klimat- och energiplan, vindbruksplan m.fl. Folkhälsomålen Arbetet med de nationella folkhälsomålen ska beskrivas i ÖP:n. I en ÖP kan man arbeta för att främja flertalet av dessa mål. Att det finns mål och hur man väljer att främja dessa ska framgå i ÖP:n. Mycket av det arbete som görs i framtagandet i en ÖP är kopplat till folkhälsomålen, t.ex. trygga och goda uppväxtvillkor som kan nås genom en god stadsplanering inklusive områden för barnomsorg, skola och sjukvård, ökad fysisk aktivitet kan nås genom fler idrottsanläggningar, cykelbanor m.m. ÖP:n ska skapa de fysiska förutsättningarna för att folkhälsomålen ska kunna uppnås. >> Läs mer: Statens folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/ Avfall Vid fastställandet av en ÖP finns det en hög sannolikhet att avfallshanteringen påverkas. Detta kan bero på ökade bostadsytor, fler verksamhetsområden eller en förändrad sammansättning av bostadstyp och verksamhetstyp. Hur avser kommunen arbeta med dessa frågor? Hur överensstämmer ÖP:n med den kommunala avfallsplanen? Kommunal avfallsplan ingår i kommunens renhållningsordning. Planen bör redovisa lägen för återvinningscentraler och hur störningarna genom transporter och hantering blir förenliga med miljöbalkens krav. Om kommunen har egen förbränningsanläggning för avfall ska detta framgå i planen. Riksintressen och andra områdesskydd Finns det områden för riksintresse, Natura 2000, naturreservat etc. inom kommunen ska dessa beaktas i ÖP:n. I översiktsplanen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap MB redovisas och kommunen ska också ange hur den avser att tillgodose dem. Detta innebär att Natura 2000-områdena ska redovisas och att det ska framgå hur den planerade framtida markanvändningen kan komma att påverka skyddet för områdena. Riksintresse är geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen. Det kan exempelvis vara så att områdena innehåller naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet. Men det kan också vara så att områdena är viktiga för att de ska användas till någon exploatering, till exempel för vägar, järnvägar eller en energianläggning (t.ex. vindkraft). Områdena kan också vara viktiga för en näring, som t.ex. fiske. Det är bara när markanvändningen ska ändras som det kan få någon betydelse att ett område är av riksintresse. Pågående markanvändning påverkas alltså inte. De lagar som kräver att hänsyn tas till områden av riksintresse framgår av förordningen om hushållning med mark- och vattenområden. 19
manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning Granskning av översiktsplan Strandskydd Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (7 kap 13 MB). Kommunens intentioner för stränderna bör vara en tydlig del i översiktsplanens samlade miljö- och markanvändningsstrategi. En bred analys och redovisning av vattenområden i ett tidigt skede underlättar framtida ställningstaganden och beslut. Viktiga strandskyddsfrågor att ta upp i översiktsplanen: Hur ser kommunens tillgång på vattenområden ut och hur är de fördelade i kommunen? Visa vilka vattenområden som har strandskydd respektive inte har strandskydd. Visa vilka områden som omfattas av andra skydd enligt 7 kap miljöbalken eller är av riskintresse. Visa vilka områden som har inventerats respektive inte har inventerats. Vilka värden finns för människor, växter och/eller djur? Vad har landskapet och stränderna för karaktär? Orördhet/exploateringsgrad? Kulturhistoriska sammanhang? Regionala och mellankommunala frågor? En tydlig karta som visar en helhetsbild av allt vatten och alla strandområden är A och O! Eventuellt utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden). >> Läs mer: planpm 2.3 2010-02-25 Strandskydd, Länsstyrelsen Skåne Riktlinjer för områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Foto: Mentor Demjaha 20
Luftövervakning/luftföroreningar Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Även Skånes delmål som länsstyrelsen har tagit fram kan vara vägledande. Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel för att nå godtagbar miljökvalitet. När normerna för luft överskrids ska ett åtgärdsprogram tas fram. MKN finns för kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10 ) I ÖP:n ska det framgå hur kommunen avser att följa gällande MKN (PBL 4 kap. 1, andra stycket, 3e punkten). Viktiga frågor att beakta i ÖP Exempel på arbetsmetod i ÖP Bidrar exploatering och utbyggnad till ökade utsläpp av förorenande ämnen till utomhusluft genom: ökad vägtrafik? ökat utsläpp från industri- eller energiproducenter? ökad sjötrafik och hamnverksamhet. Hur bidrar kommunens utbyggnadstakt och förtätning av tätorter till ökad exponering av förorenad luft (dvs. fler antal människor som exponeras för föroreningshalter)? Vilka föroreningshalter kommer människor i planerad bostadsbebyggelse att utsättas för? Vilka föroreningshalter kommer människor som trafikerar planerade cykelvägar att utsättas för? 1. Ta fram mätresultat och kartor som beskriver hur olika halter av luftföroreningar förhåller sig geografiskt över kommunen. (http://www2.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/tillstandeti-miljon/luft/skanes-luftvardsforbund/rapporter/ Pages/Publikationer.aspx) 2. Analysera hur exploateringsområdet förhåller sig till aktuell luftkvalitet. 3. Identifiera de största potentiella hoten som negativt kan påverka luftkvaliteten. 4. Identifiera hur människor i planerad bostadsbebyggelse kommer att utsättas för luftföroreningar. 5. Identifiera skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kan minska påverkan (både i punkt 3 och 4). 6. ompröva och förändra planförslaget om det behövs för att kunna följa normerna och miljömålen. >> Läs mer: Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Naturvårdsverkets handbok, Luftguiden, Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Handbok 2011:1 Störande verksamheter I en kommun förekommer alltid någon form av störande verksamhet. De som är vanligt förekommande är industriverksamheter, hästgårdar samt lantbruk. Även köpcentra, speditionsterminaler och bangårdar kan upplevas som särskilt störande. De störande verksamheterna bör beskrivas allmänt och särskilt fokus bör läggas på större verksamheter samt verksamheter i närheten av bostadsbebyggelse. Denna del är av vikt för att förutse påverkan från buller och luftföroreningar inom kommunen. Vid prövning av större anläggningar enligt MB tas hänsyn till närområdet där ibland de boende. Vid fastställande av en ÖP är det av vikt att man på samma vis beaktar de risker som kan uppstå vid reservation av markyta för vissa typer av verksamheter. Man måste studera vad det innebär att exploatera i närheten av redan befintlig verksamhet. Vid befintlig verksamhet bör det genomföras en bedömning av bullerpåverkan på det tilltänkta exploateringsområdet, detta oavsett vilken typ av användning som förväntas. Vidare måste riskerna för explosion och brand utvärderas i planläggningen 21
manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning Granskning av översiktsplan så att nybyggnation och dess verksamheter inte begränsas av befintliga verksamheter. I samtliga fall måste även nyuppkomna transportvägar och buller och föroreningssituationen längs med dessa utvärderas. Man måste vara medveten om att verksamheter med tillstånd är mycket svåra att flytta eller att ändra villkoren för tillståndet. Detta betyder att även om man planerat för viss typ av byggnation runtom kan denna få en påverkan som inte kan förändras. I fråga om hästgård och lantbruk uppstår det ibland frågeställningar om lukt. Efter det att byggnation kommit på plats innebär en sådan problematik ofta en begränsning av hästgården eller lantbruket. För att förhindra detta måste ett rimligt avstånd, med hänsyn till buller och luktproblematik, mellan bostadshus och hästgård/lantbruk alltid hållas redan i ÖP:n. Skyddsavstånd och utredningsavstånd Skyddsavstånd är rekommenderade avstånd till befintliga och planerade verksamheter. Generella rekommendationer om skyddsavstånd finns i Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete. Utredningsavstånd bygger på dessa allmänna råd och är det avstånd som länsstyrelsen normalt inte anser bör underskridas utan att det finns särskilda motiv och undersökningar genomförda. Planläggning av bostäder/ motsvarande inom utredningsavståndet förutsätter att kommunen i samverkan med företaget och gärna i samråd med länsstyrelsen studerar de förutsättningar som råder i det enskilda fallet. I normalfallet räknas utredningsavståndet från verksamhetens tomtgräns. Avstånd till och villkor för befintliga tillståndspliktiga verksamheter bör studeras, framför allt med avseende på vilka möjligheter till utvidgning av verksamheten som tillståndet medger. I dessa fall bör miljökontoret upplysa om att eventuell planerad bebyggelse kan komma att inskränka verksamhetens tillstånd. Dessa frågor bör givetvis även beaktas för andra verksamheter, dock är det rättsliga skyddet inte lika starkt för anmälningspliktiga/u-verksamheter som för tillståndspliktiga. Vattenresurser Samtlig bebyggelse är beroende av färskvatten. Hur beaktas detta i planen? Tas tillräcklig hänsyn till skydd av färskvatten inom kommunen? Saknas det färskvatten i kommunen ska det beskrivas hur färskvatten säkerställs. Kommunen ska ha en vattenförsörjningsplan som kan ligga som underlag till ÖP:n. Kopplingar till den regionala vattenförsörjningsplanen bör också göras. Köpcentra Köpcentra kan ligga både centralt och utplacerade i utkanten av tätorten eller strax utanför tätorten. Huruvida en placering är lämplig rent miljömässigt beror på många parametrar. Om de ska finnas eller inte är dock i första hand en politisk fråga, miljötillsynsmyndigheten bör dock uppmärksamma ett antal parametrar. Vid anläggning av köpcentra kommer en ökad belastning till området att ske genom ökade person- och godstransporter. Vid flertalet etableringar utanför centrum kan det leda till en utarmning av centrum och därmed ytterligare ökning på transporter. Detta leder till ökat buller och ökade luftföroreningar. Anläggningen kan leda till att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids, vilket är ett giltigt skäl för länsstyrelsen att kalla in en kommande DP för prövning. Det är således av vikt att man redan vid granskningen av översiktsplanen ser över de effekter på främst buller och luftföroreningar som kan förväntas av en etablering. Resor till externa handelsetableringar görs enligt Länsstyrelsen i Skåne län till 90 % med bil, vilket strider mot miljömålet mins 22
kade transporter. För att motverka risken för överskridande av miljökvalitetsnormer är det därför av vikt att man redan i ÖP-arbetet planerar för enkel kollektiv kommunikation (bussar, tåg) och i vissa fall kan det vara befogat att begränsa parkeringsplatser och enkelrikta vägar om det finns risk för överskridande av normer. Vid etablering av köpcentra utanför stadskärnan finns det risk att centrat läggs på tidigare oexploaterad mark. Det är då av vikt att granska lokaliseringen gentemot andra alternativa lokaliseringar i kommunen. Detta ska ske både i ett perspektiv i förhållande till transporter, buller, miljökvalitetsnormer samt till markens lämplighet (t.ex. jordbruksmark kontra skog). >> Läs mer: Extern handel i planeringen en lägesredovisning, Länsstyrelsen i Skåne län, 2008 23
Foto: Mentor Demjaha 24
granskning av detaljplan Granskning av detaljplan... 25 Vad är en detaljplan (DP)?.... 26 Vad är ett planprogram?... 26 Normalt/enkelt planförfarande... 27 Varför ska miljökontoren ha detaljplaner och program på remiss?... 27 Varför ska miljökontoren lägga tid på granskning av dessa dokument?... 28 Betydande miljöpåverkan/miljöbedömning... 28 Vad ska miljökontoret granska i detaljplanerna?.... 30 Vad medger planen egentligen?... 30 Vad ska och får regleras i en DP?.... 30 Planbestämmelser exempel.... 30 Riksintressen och andra områdesskydd... 31 Strandskydd... 31 Miljöstrategiska dokument.... 31 Lämplig markanvändning... 31 Förtätning att bygga yteffektivt... 32 Biltrafik, cykelbanor, parkering etc.:... 32 Avfall... 33 Miljökvalitetsnormer (MKN)... 33 Miljökvalitetsnormer för luft... 34 Miljökvalitetsnormer för vatten.... 34 Avloppsvatten/dagvatten... 35 Markradon och elektromagnetisk strålning.... 36 Markföroreningar... 37 Avstånd till och lokalisering av miljöfarliga samt störande verksamheter... 38 Djurhållning... 38 Vindkraftverk... 39 Buller... 40 Vibrationer... 41 Vegetation samt rekreations- och grönytor... 41 Energihushållning... 43 25
manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning Granskning av detaljplan vad är en detaljplan (dp)? En DP är ett juridiskt bindande dokument. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett markområde. Planen reglerar hur marken får användas (t.ex. för bostäder, handel, kontor och park), byggnadernas placering och utformning (storlek, höjd, fasadmaterial, avstånd till tomtgräns m.m.). En DP gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny. En DP består av en plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och fastighetsförteckning. Ibland ingår även illustrationskarta, program och/eller miljökonsekvensbeskrivning. Som underlag för DP:n kan även finnas självständiga utredningar, t.ex. geoteknisk utredning, trafikutredning, bullerutredning och arkeologisk utredning. Det är endast själva plankartan med bestämmelser som är ett juridiskt bindande dokument, alltså inte beskrivning, planillustration och övrigt material som utgör ett underlag och ett förtydligande av hur plankartan kan (och bör) tolkas. Detta är mycket viktigt att tänka på vid granskningen. Vad är ett planprogram? I vissa fall föregås en DP av ett planprogram. Där utreds de stora frågorna, som lämplig användning av området, vägar, vatten- och avloppsfrågor med mera. Om ett program utarbetas ska kommunen samråda med länsstyrelsen, myndigheter, föreningar och sammanslutningar samt enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av programmet. Precis som under samrådsskedet till DP:n hålls det ett samrådsmöte och man har möjlighet att lämna synpunkter. Efter samrådet sammanställs och kommenteras de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse. Innehållet i denna redogörelse ligger sedan till grund för det fortsatta planarbetet. Programmet godkänns av planansvarig nämnd, men är inte juridiskt bindande. Foto: Mentor Demjaha 26