Windcap Årsrapport 2011 D I R E K T I N V E S T E R I N G I S V E N S K V I N D K R A F T Låg korrelation med aktiemarknaden. Etisk, hållbar och lönsam placering.
Koncept & design Omslagsbild Tryck April 2012 Laika Consulting AB Hedagården vindkraftpark 2
VD har ordet Efter de senaste årens kalla vintrar med höga elpriser fick vi under 2011 istället uppleva en mild höst och vinter. En lägre efterfrågan på el, höga nivåer i vattenkraftmagasinen, bättre tillgänglighet hos kärnkraften samt en fortsatt kraftig utbyggnad av förnybar el innebar väsentligt lägre elpriser än under de senaste vintrarna. Även priset för elcertifikat pressades av den kraftiga utbyggnaden. Under året sjönk medelpriset på el med cirka 30 % och på elcertifikat med närmare 40 % jämfört med 2010. Relativt toppnivåerna från 2008 har priset på el och elcertifikat sjunkit från 90-100 öre/kwh till cirka 50-55 öre/kwh, med andra ord en nedgång om hela 45 % under 3-4 år. Trots sjunkande intäkter har utbyggnaden fortsatt med en tredubbling av vindkraften i Sverige sedan 2008, och under 2011 stod vindkraften för 5 % av Sveriges elproduktion. Större och effektivare vindkraftverk, ökad konkurrens bland tillverkarna samt en starkare kronkurs har sänkt investeringskostnaden per producerad KWh med cirka 20 %, och trenden väntas fortsätta. Utvecklingen för intäkterna är dock betydligt viktigare, och såväl den löpande lönsamheten som värdet på befintliga verk har sjunkit. Nuvarande intäktsnivåer ligger under den långsiktiga nivå som krävs för att generera rimlig avkastning på nyinvesteringar, vilket bör leda till en lägre utbyggnadstakt om inte prisnivåerna för el- och/eller elcertifikat vänder uppåt igen. Utbyggnaden av förnybar elproduktion påverkas även av möjligheten att få attraktiv bankfinansiering. Strängare kapitalkrav och skuldnedskrivningar till Grekland har pressat de europeiska bankerna, och tillsammans med branschens sämre investeringskalkyler har möjligheten till finansiering påverkats negativt. Försvarsmakten har infört i en internationell jämförelse stora så kallade stoppområden omkring ett antal militära flygplatser, vilket påverkat ett stort antal pågående vindkraftsprojekt och framtida utbyggnadsmöjligheter. Utredning och dialog pågår om hur vindkraften och militära flygplatser skall kunna samspela på ett bättre sätt. Under slutet av året delades den svenska elmarknaden in i fyra prisområden. Resultatet blev högre elpriser i södra Sverige och lägre prisnivåer i norra Sverige, vilket framförallt beror på begränsningar i överföringskapaciteten inom landet. Södra Sverige har fått ett mer varierande elpris som påverkas i större utsträckning av den danska elmarknaden. Att vindkraften bidrar positivt till elproduktionen och lägre elpriser har blivit extra tydligt i södra Sverige. Under perioder med kraftig vind har elpriset sjunkit och prisdifferensen mot norra Sverige eliminerats, samtidigt som perioder med svaga vindar drivit upp prisnivåerna. Det krävs stora investeringar för att bygga bort flaskhalsarna i elnätet, och hittills har Svenska kraftnät beslutat att bygga den så kallade Sydvästlänken som ska vara färdig 2014-2015. Från och med årsskiftet 2011/12 anslöts Norge till det svenska elcertifikatsystemet. Förändringen kommer att leda till en större marknad, samt troligtvis en stabilare prissättning på elcertifikat och utbyggnad av förnybar el där det är mest lönsamt. Miljöfrågorna hade låg politisk prioritet även under 2011, och det globala miljömötet i Durban i Sydafrika ledde inte till några avgörande beslut om åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. Kärnkraftolyckan i Japan och oljekatastrofen utanför USA:s kust tillsammans med ett antal stormar, översvämningar och andra händelser visade dock på behovet av förändring. Tyskland överraskade genom sitt beslut att stänga ned äldre kärnkraftverk och att helt avveckla kärnkraften på lång sikt. Under 2011 utvecklades såväl den svenska börsen som svenska och utländska energibolag och miljöfonder svagt. Arise Windpowers aktiekurs sjönk exempelvis med drygt 20 %, men det finns även enstaka positiv exempel som vindkraftsprojektören Eolus Vind vars aktiekurs steg med cirka 10 % under året. När investeringskalkylerna ser relativt sett svaga ut kan vara ett bra tillfälle att investera, men det krävs mod att gå emot marknaden och siffrorna i investeringskalkylerna. Dessutom krävs större kapitalinsatser med initial lägre avkastning i kombination med en långsiktig investeringshorisont. Lägre investeringskostnad och prognostiserad intäktssida bör dock innebära lägre risker samtidigt som potentialen är högre än tidigare för en positiv utveckling av elpriset. En investering i svensk vindkraft bör således vara en attraktiv möjlighet för exempelvis långsiktigt pensionskapital. Under 2012 bedöms el- och elcertifikatpriserna vara fortsatt nedpressade, men de förväntas att vända upp igen under 2013. Investeringar som görs inom de närmaste åren bör därmed ha bättre förutsättningar att ge långsiktig positiv avkastning än de investeringar som gjorts under den senaste 3-4 åren. Mats Crowén Verkställande Direktör, Windcap Fond 1 AB & Windcap Fond 2 AB Windcap Årsrapport 2011 3
Året som gått Vindåret 2011 var mycket bra till skillnad från 2009 och 2010, och utfallet på riksnivå var hela 116 % jämfört med ett normalår. I södra Sverige där Windcaps vindkraftverk är belägna har det inte blåst riktigt lika mycket, men ändå väsentligt mer än under ett normalår. Windcap-gruppens elproduktion uppgick till totalt 18,8 GWh, vilket är en ökning med 2,3 GWh eller knappt 15 % jämfört med föregående år. Elen som producerades motsvarar närmare 3 800 familjers behov av hushållsel. Verkens elproduktion har varit god under året med hög teknisk tillgänglighet förutom ett 2 veckor långt stillestånd för ett av verken i Skåne vilket resulterade i ett produktionsbortfall om cirka 4 %. Det relativt långa stoppet berodde på lång leveranstid av reservdelar från leverantören i Tyskland. Verken i Skåne har producerat 100 % respektive 109 % jämfört med budgeterat nivå vilket är i nivå med länsgenomsnittet men sämre än riksnivån. Ett av verken i Halland har fortsatt att producera sämre än den ursprungliga beräkningen och nådde endast upp till 93 % av budgeterad produktion samtidigt som det andra verket nådde ett utfall om 104 %. Totalt sett uppgick den totala produktionen för gruppen till 101 % av budgeterad volym. Det rörliga elpriset har varierat kraftigt under året med ett beräknat genomsnittspris om cirka 38 öre/kwh, vilket är det en minskning med 30 % från föregående år. Windcap har till stora delar sålt elproduktionen till fasta priser vilket har varit fördelaktigt i takt med sjunkande spotpriser. En större motpartsförlust inträffade dock under året vilket har inneburit att Windcap Fond 1 har fått en större exponering mot det sjunkande spotpriset än tidigare. Elcertifikatpriset har också fortsatt sin negativa bana under året med en prisnedgång om hela 35 % och ett genomsnittligt pris omkring 19 öre/kwh. Den totala rörliga intäktsnivån under året uppgick således till cirka 57 4
öre/kwh vilket är en minskning med cirka 27 % jämfört med 2010. Windcaps snittintäkter under året har sjunkit till 78 öre/kwh vilket motsvarar en nedgång om 12 %. Den väsentligt högre intäktsnivån för Windcap hänger ihop med att stora delar av elproduktionen sålts via fördelaktiga terminskontrakt. Indelningen av den svenska marknaden i fyra elprisområden från och med november 2011 kommer troligtvis att ha en viss positiv påverkan på Windcap. Vi kommer exempelvis att få något bättre betalt för elen från våra verk i södra Sverige, vilket också medför en viss positiv värdeeffekt på verken. Sedan de första investeringarna gjordes har investeringskostnaden däremot sjunkit vilket påverkar de befintliga vindkraftverkens värde negativt. Windcaps investeringsfokus har legat på nyproduktion och om möjligt helägda vindkraftverk. Efter en lång utvärderingsperiod av ett flertal projekt ingicks under våren en preliminär överenskommelse om att investera i ett verk i Halland under byggnation med planerad driftsättning och leverans under det första kvartalet 2012. Slutliga avtal formaliserades under fjärde kvartalet och verket övertogs formellt under första kvartalet 2012 med Windcap Fond 1 som ägare till 67 % och Windcap Fond 2 till 33 %. Förutsättningarna för att erhålla bankfinansiering försämrades återigen under året vilket innebar att Windcap valde att finansiera investeringen med eget kapital. Som ett led i finansieringen såldes det befintliga dotterbolaget Triventus Vindkraft Fond 1 AB med sina 2 delägda verk till projektören. Försäljningen kommer att generera en positiv reavinst under kvartal 1 2012. I och med försäljningen minskar antalet verk som ägs av Windcap-bolagen från 4 till 3, men dessa är å andra sidan helägda av Windcap-gruppen samtidigt som den genomsnittliga investeringskostnaden och snittåldern för verken sjunker. Bygglovsansökan avseende ett 2 MW verk i Ingelstorp som ligger i Ängelholms kommun i Skåne lämnades in till Ängelholms kommun under augusti månad. Windcap Fond 1 AB och Windcap Fond 2 AB äger hälften var av projektet som drivs av vindkraftsprojektören Solid Vind Sverige AB. Efter samrådshandlingar och synpunkter från närboende begränsades ansökan till 1 verk istället för 2 verk. Beslut väntas komma under våren 2012. Utifrån Windcaps perspektiv har de senaste årens omvärldsfaktorer påverkat verksamheten både positivt och negativt. Totalt sett bedöms de negativa faktorerna för närvarande överstiga de positiva, men en försiktigare investeringsstrategi än planerat har delvis begränsat effekterna. Windcap Fond 1 AB, som startade sin verksamhet när prisnivåerna på både intäkter och investeringskostnader låg väsentligt högre än nuläget, har påverkats mer negativt än Windcap Fond 2 AB relativt sett. Sammanfattningsvis kan konstateras att Windcap Fond 1s första investeringar gjordes i ett högt kostnadsläge och har hittills utvecklats ekonomiskt sämre än förväntat, medan utfallet för Windcap Fond 1 och Windcap Fond 2s investering i Triventus Vindkraft Fond 1 utvecklades väl och dessutom betydligt bättre än vad som hade kunnat förväntas under rådande svåra marknadsläge.. W i n d c a p F o n d 1 A B - k o n c e r n e n Omsättningen i Windcap Fond 1-koncernen ökade med knappt 5 % jämfört med föregående år samtidigt som elproduktionen ökade med hela 15 %. Snittintäkten, justerad för kundförlust, sjönk med drygt 11 % till 78 öre/kwh jämfört med 88 öre/kwh. Systempriset på el i Norden sjönk samtidigt med cirka 25 %, och priset på elcertifikat gick ned med drygt 35 %. Ingångna terminsavtal i dotterbolaget TVKF 1 AB begränsade nedgången för koncernens intäkter. Direkta drift- och förvaltningskostnader har ökat med cirka 7 %, efter hänsyn tagen till kundförlusten, vilket endast är knappt hälften av den ökade produktionsvolymen om 15 %. Räntekostnaderna ökade med 22 % och extraordinära nedskrivningar avseende Hedagårdsverken innebar att avskrivningarna ökade med hela 49 % vilket resulterade i en kraftig förlust. Kundförlusten och nedskrivningen avseende Hedagårdsverken har sitt ursprung från när Windcap Fond 1 AB gjorde sina första två investeringar under hösten 2008. Vid förvärven avtalades att Windcap skulle överta ett befintligt finansiellt terminsavtal med fast pris motsvarande cirka 80 % av beräknad produktionsnivå som säljaren tecknat med ett större elbolag för att minska risken vid ett eventuellt sjunkande elpris. Då Windcap ej hade någon historik vid tillfället accepterades inte Windcap som ny motpart av elbolaget, utan fick istället teckna motsvarande avtal med säljaren. Under 2010 och 2011 skapades ett positivt kassaflöde och värde från avtalet på grund av sjunkande elpriser, men samtidigt började motparten få ekonomiska svårigheter i efterdyningarna av finanskris och lågkonjunktur som ledde till en konkurs under hösten 2011. Windcap Årsrapport 2011 5
För Windcaps del innebar konkursen en direkt kundförlust om cirka 0,5 mkr, men även sannolikt uteblivna betalningar till och med 2014 som vid konkurstillfället beräknades kunna uppgå till cirka 3,5 mkr. Nyproduktionskostnaden sedan Windcap Fond 1 AB gjorde sina första investeringar i Skåne uppskattas ha sjunkit med 15-20 % vilket tidigare bedömts ha balanserats av värdeökningen i terminsavtalet. I och med motpartens konkurs har styrelsen bedömt att ett extraordinärt nedskrivningsbehov av verken motsvarande det beräknade bortfallet från terminsavtalet om cirka 3,5 mkr förelåg, plus ytterligare en justering om knappt 1 mkr. Totalt innebar konkursen och sjunkande marknadsvärden på vindkraftverk att resultatet belastats med extraordinära kostnader om drygt 4,3 mkr. (tkr) 2011 2010 2009 Intäkter 15 190 14 517 8 011 Rörelsekostnader -3 827-3 114-2 018 Täckningsbidrag 11 363 11 403 5 993 Avskrivningar -13 211-8 877-4 851 Rörelseresultat -1 847 2 526 1 142 Räntenetto -2 700-2 210-555 Minoritetsandel -783-298 -352 Resultat före skatt -5 330 19 203 Koncernens balansomslutning uppgick till 111 728 tkr varav eget kapital uppgick till 57 344 tkr. Koncernens likvida medel ökade med 4,0 mkr och uppgick till 10,5 mkr vid årets slut. Under året genomfördes amorteringar om 4,3 mkr och soliditeten uppgick till 51 %. Koncernen omfattar verksamhet bedriven i dotterbolagen Hedagården Vindkraft 4 AB samt Triventus Vindkraft Fond 1 AB, inklusive dotterbolag. W i n d c a p F o n d 2 A B - g r u p p e n Bolaget är delägare i 2 vindkraftverk via intressebolaget Triventus Vindkraft Fond 1 AB och dess dotterbolag som ägs till 30 %. Ägarandelen motsvarar cirka 40 % av ett 2 MW-verk. Bolagets verksamhet, inklusive dess andel av den underliggande operativa verksamheten i intressebolaget, kan sammanfattas översiktligt enligt nedan. Gruppens omsättning ökade med drygt 21 % under året. Täckningsbidraget ökade med 28 % samtidigt som avskrivningarna ökade med 12 %, vilket ledde till ett förbättrat rörelseresultat om hela 120 %. Räntekostnaderna ökade dock med 17 % och resultatet efter avdrag för minoritetens gav ett resultat om -465 tkr. Andelen i Triventus Vindkraft-koncernen bidrog med 314 tkr samtidigt som bolagets egna resultat uppgick till -779 tkr. Windcap Fond 2 ABs officiella årsredovisning innehåller ingen resultatandel från de indirekt delägda vindkraftverken eftersom inget koncernförhållande råder. Den bokföringsmässiga omsättningen enligt årsredovisningen i bolaget uppgick till 108 tkr med ett negativt resultat före skatt om -779 tkr, inklusive en extraordinär nedskrivning av elcertifikat om 357 tkr. Förutom förvaltningskostnader belastades resultatet även av vissa kostnader hänförliga till emission av aktier och förlagslån. Bolagets balansomslutning uppgick till 20 235 tkr och de likvida medlen uppgick till 13 073 tkr. Det egna kapitalet motsvarade 16 505 tkr, och bolaget hade i slutet av året förlagslån om 3 337 tkr och en soliditet om 82 %. Under första halvåret 2011 genomfördes en aktieemission om 72 200 B-aktier till kurs om 56 kr/aktie vilket motsvarar 4 043 tkr före emissionskostnader. I samband med aktieemissionen fanns även möjlighet att teckna förlagslån med 6 % fast årlig ränta, vilket tillförde bolaget 1 456 tkr. Totalt har bolaget utestående förlagslån om 3 337 tkr vilka löper med 6 % fast årlig ränta. Gruppen Bolaget (tkr) 2011 2010 2011 2010 Intäkter 3 299 2 713 108 147 Rörelsekostnader -1 034-948 -510-557 Täckningsbidrag 2 265 1 765-402 -410 Avskrivningar -1 675-1 497-357 -179 Rörelseresultat 591 268-759 -589 Räntenetto -863-738 -20-75 Minoritetsandel -193-54 0 0 Resultat före skatt -465-524 -779-664 6
H ä n d e l s e r e f t e r r a p p o r t p e r i o d e n s u t g å n g Under kvartal 1 2012 har vindkraftsparken i Väby, Halland färdigställts. Det innebar att ett verk förvärvats till 67 % av Windcap Fond 1 och till 33 % av Windcap Fond 2 i enlighet med ett avtal från 2011. Verket ingår i en park om 6 st Vestas 2 MW-turbiner som kommer att drivas av det gemensamma driftsbolaget Väby Driftintressenter. Genom driftsbolaget sprids den intäkts- och driftsmässiga risken över hela parken istället för ett enskilt verk. Den genomsnittliga produktionsnivån är beräknad till 5 600-5 800 MWh per år och verk vilket motsvarar cirka 1 100 hushålls elkonsumtion. Investeringskostnaden beräknas uppgå till knappt 6 kr/kwh vilket är drygt 10 % lägre än verken som byggdes och förvärvades under 2009 via Triventus Vindkraft Fond 1 AB. Triventus-verken, som ägdes i form av aktier i Triventus Vindkraft Fond 1 AB, såldes under kvartal 1 2012 som en del i finansieringen av det nya verket i Väby. Trots generellt sjunkande nyproduktionskostnader för vindkraftverk såldes verken till en prisnivå som genererade ett positivt resultat. Förklaringen till den relativt sett goda utvecklingen ligger framför allt i dess befintliga terminskontrakt som är tecknade på idag mycket attraktiva nivåer. Efter köpet av Väby och försäljningen av Triventus Vindkraft som genomfördes under kvartal 1 2012 kommer Windcap Fond 1s verksamhet att minska, men blir mer renodlad och dessutom obelånad. Windcap Fond 2 har cirka 8,5 mkr kvar att investera och har extern finansiering i form av förlagslån om knappt 3,5 mkr tecknade av aktieägare. Extern finansiering bedöms för närvarande inte skapa något direkt mervärde för aktieägarna varför den ursprungliga målsättningen avseende belåningsgrad inte heller kommer att eftersträvas. En verksamhet finansierad med endast eget kapital, eller med begränsad belåning, minskar möjligheten till att nå det ursprungliga avkastningsmålet men minskar samtidigt risknivån i bolagen vilket prioriteras i en marknad som även fortsättningsvis bedöms vara utmanande. Windcap Årsrapport 2011 7
Analys av el- och vindkraftsmarknaden g l o b a l t i l l v ä x t p å v i n d k r a f t s m a r k n a d e n Globalt sett fortsätter vindkraftens kraftiga tillväxt. Totalt uppskattas vindkraft med en effekt om cirka 42 000 MW ha installerats, och Kina dominerar totalt med cirka 44 % av den totala installerade effekten följt av USA med 17 %. Indien, Tyskland och Storbritannien upptar de följande platserna på topplistan, och Sverige ligger på en imponerande niondeplats motsvarande 1,9 % marknadsandel efter en snabb klättring de senaste åren. De 10 största länderna svarade för cirka 87 % av världens totala utbyggnad under året. Inom EU installerades 9 600 MW vindkraft under 2011, vilket är i nivå med 2010 men lägre än toppåret 2009. Totalt installerades 10 300 MW i hela Europa, och den totala effekten uppgick till knappt 94 000 MW inom EU och 96 600 MW i hela Europa. Av dessa 96 600 MW installerades 91 % på land och 9 % till havs. Merparten av havsinstallationerna genomfördes i Storbritannien. Vindkraftens installerade effekt motsvarade drygt 10 % av den totala installerade produktionskapaciteten under året, och totalt stod förnybar el för 71 %. Sedan 1995 har den genomsnittliga installationen av vindkraft ökat med drygt 15 % per år, och den ökade med 21 % under 2011. Bruttoinvesteringarna i Europa i ny elproduktion uppgick till knappt 45 000 MW under 2011, och efter utrangeringar blev nettotillskottet 35 500 MW. Detta motsvarar en ökning om knappt 4 % vilket är en historisk toppnotering. Störst ökning inom utbyggnad av elproduktionskapaciteten genomfördes inom solkraft som stod för 47 %, följt av gaseldad elproduktion (22 %), vindkraft (21 %) och kolkraft (5 %). Investeringarna i förnybar elproduktion motsvarade 71 %, men gas är ett snabbt ökande område och även utbyggnaden av kolkraft börjar återigen att öka. Störst utfasning genomfördes inom kärnkraft (Tyskland) med knappt 6 300 MW i avvecklad effekt. Kolkraften har fortfarande den största installerade effekten i Europa med 26 %, vilket motsvarar en minskning med 2 procentenheter. Därefter följer gas med 23 %, vilket innebär en ökning om 7 procentenheter sedan år 2000. Vattenkraftens och kärnkraftens andelar har båda minskat till 14 % vilket är en nedgång med 8 procentenheter för kärnkraften och 4 procentenheter för vattenkraften. Vindkraften har däremot ökat med drygt procentenheter till 10 %. Den oljebaserade elproduktionen har halverat sin andel under perioden, från 12 % till 6 %. 8
De största investeringarna i vindkraft i Europa genomfördes i Tyskland följt av Storbritannien, Spanien, Frankrike och Sverige. Totalt fanns mest vindkraft i Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Storbritannien, Danmark och Sverige. Danmark toppar listan med drygt 25 % av den totala elkonsumtionen från vindkraftsel. Spanien och Portugal ligger på en andel om knappt 16 % följt av Irland och Tyskland. EU:s genomsnitt ligger på 6,3 % och Sverige har en vindkraftsandel om knappt 4,5 %. Slovakien, Slovenien och Malta är de enda europeiska länderna som saknar el från vindkraft. Elproduktionen från vindkraft beräknas uppgå till drygt 200 TWh motsvarande 6,3 % av elkonsumtionen inom EU. s v e r i g e Totalt installerades 354 (+50) nya vindkraftverk under 2011 med en samlad effekt om 754 (+151) MW, vilket ger en genomsnittlig storlek om 2,1 MW. Snittstorleken per verk uppgick till 1,7 MW under 2010 vilket innebär att snittstorleken ökade relativt sett mer än antalet verk under året. Utbyggnadstakten är i absoluta tal den största hittills, både i antalet verk och installerad effekt. Den totala investeringsvolymen under 2011 bedöms ha uppgått till cirka 12 000 mkr. Vid utgången av 2011 fanns det cirka 2 050 (1,700) vindkraftverk i drift i Sverige med en sammanlagd effekt om cirka 2 900 (2 150) MW, vilket motsvarar 1,4 (1,25) MW i genomsnitt per verk. Prognosen för 2012 är en fortsatt stark utbyggnad med cirka 400 planerade verk med en effekt om totalt 950 MW, vilket motsvarar en medeleffekt om 2,35 MW. Elproduktionen under 2012 bedöms uppgå till cirka 7,7 TWh, vilket innebär en ökning om drygt 25 %. Investeringsvolymen förväntas därefter att bromsa in om nuvarande låga eloch elcertifikatpriser kvarstår. Trenden är också tydlig att både själva verken och projekten blir allt större, och fokus flyttas från Sveriges södra delar till glesbefolkade områden i norr. Den småskalighet som tidigare drev branschen framåt i Sverige får allt mindre betydelse och utrymme och har istället ersatts med storskaliga projekt drivna av större energibolag, stora energiförbrukande företag, fastighetsbolag och kommuner samt internationella investerare. Under året har ett antal nya vindkraftsleverantörer etablerats på den svenska marknaden. De inkluderar bland andra kinesiska Sinovel, som storleksmässigt är näst störst på världsmarknaden efter danska Vestas, samt spanska Gamesa och indiska Suzlon. Från de senaste årens 2 MW-verk med cirka 100 meter höga torn och 150 meters totalhöjd har det blivit allt vanligare med 2,5 MW-verk, och även ända upp till 3 MW, samt totalhöjder uppåt 185 meter. Fler leverantörer har utvecklat direktdrivna turbinmodeller utan traditionell växellåda, vilket är en dyrare teknik men som samtidigt är både lättare och driftsäkrare på grund av färre komponenter. Service- och underhållsmarknaden domineras fortfarande av turbintillverkarna vilket lett till inlåsningseffekter med låg konkurrens och höga priser som följd, men successivt börjar fristående servicebolag etableras på marknaden. Vindkraftutbyggnad i Sverige 6 000 Produktion (GWh) Antal vindkraftverk Effekt (MW) Källa: Elforsk, Svenska Kraftnäts kontoföringssystem, Cesar samt Energimyndigheten. 4 000 2 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 Windcap Årsrapport 2011 9
f i n a n s i e r i n g Den finansiella oron i Europa och nya kapitalregler för banksystemet har generellt sett lett till en restriktivare syn på utlåning vilket förstärkts av de sjunkande el- och elcertifikatpriserna. Lägre intäktsnivåer försämrar det löpande kassaflödet vilket innebär sänkta belåningsgrader och höjda räntemarginaler, som i sin tur minskat mervärdet av en extern bankfinansiering. Kombinationen av snabbare värdeminskning än planerat och försämrade kassaflöden kommer även att leda till ökade bankkrav på befintliga belånade vindkraftsägare. Hävstång via extern finansiering kan bidra till en förbättrad avkastning på eget kapital, men kan också försämra avkastningen. En förutsättning för upptagande av bankfinansiering är att den bedöms skapa ett mervärde till bolaget och dess aktieägare. Utifrån marknadens negativa värdeutveckling och Windcaps förutsättningar bedöms extern bankfinansiering för närvarande snarare ha en negativ än positiv effekt på avkastningen. e l p r o d u k t i o n Elproduktionen uppgick till cirka 145 TWh under 2011 vilket endast motsvarande en marginell ökning om knappt 1 % från föregående år. Relativt lågkonjunkturåret 2009 var produktionen 9 % eller drygt 12 TWh högre. Vattenkraft svarade för 45 % av den totala elproduktionen, kärnkraft för 40 %, värmekraft för 11 % och vindkraft för drygt 4 %. Produktionen från vindkraft är nu större än produktionen från en genomsnittlig kärnkraftsreaktor. Elkonsumtionen under året sjönk med knappt 6 %, delvis beroende på en mildare vinter med lägre uppvärmningsbehov i bostadssektorn. Lägre konsumtion och något högre elproduktion ledde till en svensk nettoexport om 7,2 TWh under året. Detta motsvarande 5 % av produktionen under 2011 och kan jämföras med en nettoimport om 2,1 TWh under 2010. Elproduktionen från vindkraft ökade kraftigt under 2011, från 3,5 TWh under 2010 till 6,1 TWh eller +74 %. Ökningen berodde på en kombination av en kraftig ökning av antalet verk, större effekt per nyinstallerat verk samt mycket goda vindförhållanden under året. Efter två svaga vindår Produktionsutfall Sverige 100 % 98 110 108 104 107 84 91 103 94 102 88 98 92 101 94 90 110 110 94 90 116 Procent av genomsnittsår 75 % Källa: Energimyndigheten, Driftsuppföljning vindkraft, Energiinnehåll 50 % 25 % 0 % 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 elpris vs börsen Utveckling för elpriset och den svenska börsen Elpriset Stockholmsbörsen Utveckling avser det rörliga elpriset samt Stockholmsbörsen (OMX Stockholm PI) i genomsnitt per månad under perioden januari 2000 - december 2011. Källa: Nordpool/Nasdaq OMX. 600 400 200 0-100 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Elpriset 302 % Stockholmsbörsen -7 % 10
blev årets produktionsutfall hela 116 % relativt ett normalt vindår, vilket är det högsta utfallet under den senaste 20-årsperioden. Energiinnehållet har varit som lägst 84 % och som högst 116 % av den genomsnittliga historiska nivån. På länsnivå blåste det mest i Örebro län, Västra och Östra Götaland och minst i Dalarna och Kronobergs län. På regional och lokal nivå ökar variationen i vinden vilket innebär att produktionsutfallet på ett enskilt verk i normalfallet ligger kring +/- 20 % snarare än +/- 10 % på årsbasis. Utfallet på månadsbasis varierar ändå mer med ett normalt intervall kring +/- 50 %. e l p r i s En lägre efterfrågan på el, framför allt på grund av en mildare vinter i kombination med mycket god tillgänglighet i vattenmagasinen och något högre kapacitetsutnyttjande hos kärnkraften, ledde till sänkta elpriser relativt de senaste åren. Snittpriset på el i Sverige under 2011 uppgick till cirka 43 öre/kwh jämfört med 54 öre/kwh för 2010, vilket motsvarar en minskning med 30 %. Systempriset i Norden uppgick till cirka 42 öre/kwh jämfört med cirka 51 öre/kwh året innan. Elterminspriserna fram till år 2017 uppvisar för närvarande en ökningstakt om 1,7 % per år vilket ligger något under inflationsmålet. Från och med november 2011 delades Sverige in i fyra elprisområden, vilket har medfört att elpriset periodvis varit dyrast i södra Sverige (område 4) och billigast i de två nordliga prisområdena (område 1 och 2). Prisvariationerna inom landet är en konsekvens av obalanser mellan utbud och efterfrågan samt flaskhalsar i överföringskapaciteten i stamnätet. Generellt sett är elproduktionen större än efterfrågan i de norra delarna av landet samtidigt som ett omvänt förhållande råder i de södra delarna. Södra Sverige har fått en tydligare koppling till den danska elmarknaden med stor andel kol- och vindkraft. När vindkraften i Danmark och södra Sverige går på högvarv tenderar elpriset att sjunka och omvänt stiga vid svaga vindförhållanden. Prisdifferenserna kommer göra det lönsammare att bygga ut både elproduktion i, och nätkapaciteten till, södra Sverige och över tiden förväntas differenserna att minska. e l c e r t i f i k a t Elcertifikatpriset nådde sin historiskt högsta nivå under hösten 2008 om cirka 38 öre/kwh. Sedan hösten 2009 har priset varit inne i en fallande trend och under första halvåret 2010 sjönk priset kraftigt, från 31 öre/kwh till 22 öre/kwh. Under andra halvåret stabiliserades priset och vid utgången av året låg det rörliga priset på 23 öre/kwh, vilket motsvarar en nedgång om hela 25 %. Under 2011 fortsatte prisnivån att sjunka, och vid utgången av året var priset nere på knappt 15 öre/kwh vilket motsvarar en nedgång med hela 35 % under året och 60 % sedan toppnoteringen. Medelpriset under 2011 uppgick till cirka 19 öre/kwh. Terminspriserna har uppvisat samma negativa mönster som det rörliga priset och terminspriserna på 2-3 års sikt indikerar endast en årlig prisökning motsvarande 2-3 % per år. För att stimulera den norska utbyggnaden av förnybar elproduktion har Norge anslutit sig till det svenska stödsystemet med elcertifikat från och med 2012. Det kortsiktiga resultatet av detta är en osäkerhet bland elmarknadens aktörer om vilka effekter det kan få på utbyggnaden av förnybar elproduktion i Sverige och priset på elcertifikat vilket sannolikt förstärkte det senaste årets prisnedgång. Bedömningen bland experter är att Norges medverkan initialt kommer öka efterfrågan på elcertifikat vilket bedöms stabilisera samt öka priset under 2012 och 2013. Från och med 2013 kommer kvoten som påverkar efterfrågan att höjas samtidigt som systemet förlängts till och med 2035. En extra höjning av kvoterna sker under 2013 och 2014 för att minska det överskott av elcertifikat som för närvarande har byggts upp i systemet på grund av en snabbare utbyggnadstakt än väntat kombinerat med lägre efterfråga under finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Om inte dessa åtgärder får en prishöjande effekt bedöms investeringstakten i förnybar elproduktion kraftig avta då avkastningen på en investering för närvarande inte bedöms uppfylla ett långsiktigt avkastningskrav. En lägre investeringstakt kommer troligtvis att leda till ett underskott av elcertifikat över tid med ökade priser som följd, vilket återigen bör stimulera till ökad utbyggnad. Ledtiderna för denna utveckling är dock långa. Windcap Årsrapport 2011 11
Aktie- och ägarinformation e m i s s i o n Windcap Fond 2 AB genomförde en nyemission om 72 200 B-aktier till kursen 56 kr per aktie under våren 2011, vilket motsvarande ett kapitaltillskott om 4 043 tkr (före emissionskostnader). Totalt uppgick antalet B- aktier till 377 100, och antalet totala aktieägare uppgick till drygt 200 stycken vid årets slut. I samband med aktieemissionen emitterades även en kombination av B-aktier och förlagslån, så kalllade Units. Förlagslån om 1 456 tkr tecknades med en fast årlig ränta om 6 % och en löptid till och med 2015-12-31. Totalt uppgick bolagets förlagslån till 3 337 tkr vid årets slut. Windcap Management AB har under kvartal 4 2011 omvandlat 825 000 röststarka A-aktier till kapitalmässigt motsvarande 8 250 B-aktier. Detta minskade Windacp Management ABs röstandel till 48,7 %, vilket innebär att Windcap Fond 2 AB inte längre är ett dotterbolag till Windcap Management AB. Antalet A-aktier i Windcap Fond 2 AB uppgår efter omvandlingen till 175 000 och antalet B-aktier till 385 350. E g e t k a p i t a l o c h r ä t t t i l l u t d e l n i n g Rätten till utdelning för ägare av A- respektive B-aktier styrs av dess andel av det tillskjutna egna kapitalet i relation till den initiala teckningskursen för A- respektive B-aktierna. A-aktieägarna i Windcap Fond 1 AB erhåller således 1/50-del av B-aktiernas utdelning respektive 1/100-del i Windcap Fond 2 AB. 12
W i n d c a p F o n d 1 A B A k t i e s l a g A n t a l k r / a k t i e E g e t k a p i t a l ( t k r ) * K a p i t a l a n d e l R ö s t a n d e l A-aktier 400 000 1 400 0,6 % 49,1 % B-aktier 1 248 000 50 62 400 99,4 % 50,1 % Summa 1 648 000 62 800 100,0 % 100,0 % W i n d c a p F o n d 2 A B A k t i e s l a g A n t a l k r / a k t i e E g e t k a p i t a l ( t k r ) * K a p i t a l a n d e l R ö s t a n d e l A-aktier 175 000 0,50 87 0,5 % 47,6 % B-aktier 385 350 52,60 20 270 99,5 % 52,4 % Summa 560 350 20 357 100,0 % 100,0 % Ovanstående siffror avser situationen per 2011-12-31. Våren 2011 genomförde Windcap Fond 2 AB nyemission till kursen 56 kr per B-aktie. * Före emissionskostnader Ägarfördelning Windcap Fond 1 Kapitalfördelning Windcap Fond 1 70,7 % 17,5 % 18,3 % 30,2 % 9,6 % 1,3 % 0,8 % 8,0 % 22,7 % 20,8 % ägare med 1 000-2 000 aktier ägare med 10 001-25 000 aktier ägare med 2 001-5 000 aktier ägare med > 25 000 aktier ägare med 5 001-10 000 aktier Ägarfördelning Windcap Fond 2 Kapitalfördelning Windcap Fond 2 5,3 % 1,5 % 11,9 % 10,2 % 22,2 % 20,9 % 24,8 % 58,3 % 25,5 % 19,6 % ägare med 400-1 000 aktier ägare med 1 001-2 000 aktier ägare med 5 001-10 000 aktier ägare med 10 001-20 000 aktier ägare med 2 001-5 000 aktier Windcap Årsrapport 2011 13
Vindkraftverk under förvaltning Hedagården 4 Hedagården 4 ligger utanför Landskrona i Skåne och ingår i en vindkraftspark om totalt sex verk. Verket är tillverkat av Enercon med en tornhöjd om 63 meter. Årsproduktionen uppgår till omkring 3 700 MWh vilket motsvarar behovet av hushållsel för omkring 750 hushåll. T I L L V E R K A R E E F F E K T H Ö J D Ä G A R E Enercon 1,5 MW per verk 63 meter Windcap Fond 1, 100 % Hedagården 5 Hedagården 5 ligger utanför Landskrona i Skåne och ingår i en vindkraftspark om totalt sex verk. Verket är tillverkat av Enercon med en tornhöjd om 63 och har en årsproduktion som uppgår till omkring 3 500 MWh. Årsproduktionen motsvarar behovet av hushållsel för cirka 700 hushåll. T I L L V E R K A R E E F F E K T H Ö J D Ä G A R E Enercon 1,5 MW per verk 63 meter Windcap Fond 1, 100 % Sotared 5 Sotared ligger norr om Falkenberg och ingår i en vindkraftspark om fem verk. Verket är tillverkat av Vestas med en tornhöjd om 105 meter och har en beräknad årsproduktion om 6 000 MWh. Sotareds årsproduktion motsvarar behovet av hushållsel för drygt 1 200 hushåll. T I L L V E R K A R E E F F E K T H Ö J D Ä G A R E Vestas 2 MW per verk 105 meter Windcap Fond 1, 36 % Windcap Fond 2, 18 % Klevagården Sotared Klevagården Klevagården är tillverkat av Enercon med en tornhöjd om 78 meter. Den beräknade årsproduktionen för verket är 5 500 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel för drygt 1 100 hushåll. Verket ligger i närheten av Varberg strax norr om Sotared och ingår i en park om två verk. T I L L V E R K A R E E F F E K T H Ö J D Ä G A R E Enercon 2 MW per verk 78 meter Windcap Fond 1, 40 % Windcap Fond 2, 20 % Hedagården 14
Klevagården vindkraftspark Sotared vindkraftspark Hedagården vindkraftpark Windcap Årsrapport 2011 2009 15
Windcaps elproduktion Året inleddes med en mycket svag januarimånad, men avslutades med rekordproduktion under december vilket resulterade i att den totala årsproduktionen marginellt överträffade den budgeterade produktionen om 18,7 GWh. Jämfört med helåret 2010, som var relativt vindsvagt, ökade produktionen med hela 2,3 GWh eller 15 %. Totalt sett producerade verken i Skåne drygt 7 500 MWh brutto under året vilket motsvarar knappt 105 % av den budgeterade produktionen. Resultatet översteg föregående års produktion med drygt 7 %. Verkens produktion var i linje med utfallet på länsnivå då vindindexet för Skåne uppmätte 107 %. Det ena verket drabbades dock av ett 10 dagars produktionsstopp under hösten. Detta resulterade i ett bortfall om cirka 170 MWh och innebar att verkets tillgänglighet sjönk till knappt 96 %, och att utfallet jämfört med budget blev drygt 100 %. Justerat för produktionsstoppet skulle utfallet istället ha uppgått till 105 %. Det andra verket överträffade däremot budgeten med ett utfall om hela 109 %, och tillgängligheten var dessutom god och uppgick till drygt 98 %. Verket levererade el under hela 90 % av den möjliga tiden med 29 % av sin maximala kapacitet. Verket i Sotaredsparken i Halland överträffade sin budget med ett utfall om knappt 104 % och en tillgänglighet om knappt 98 %. Verket producerade el under 80 % av den möjliga tiden och levererade cirka 36 % av sin teoretiska kapacitet, vilket är en mycket hög nivå. Trots det goda utfallet hamnade resultatet under länssnittet i Halland som uppgick till hela 117 %. Verket i Klevagården i Halland ökade sin produktion med drygt 20 % jämfört med föregående år, men nådde trots detta endast upp till drygt 91 % av sin ursprungliga beräknade nivå samtidigt som det mycket närliggande grannverket överträffade sin produktionsbudget. Trots mycket likartade förutsättningar kan produktionen avvika från de teoretiskt beräknade nivåerna med mer än 10 % mellan verk inom en och samma vindkraftspark. Windcap Fond 1 - koncernen Total månadsproduktion 2011 MWh 20 000 15 000 10 000 5 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Windcap Fond 1 - koncernen Total elproduktion 2011 MWh 3 000 2 000 1 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 16
Hedagården 4 Elproduktion per månad, MWh 2011 2010 2009 600 400 200 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hedagården 5 Elproduktion per månad, MWh 2011 2010 2009 600 400 200 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Sotared Elproduktion per månad, MWh 2011 2010 2009 1 000 800 600 400 200 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Klevagården Elproduktion per månad, MWh 2011 2010 2009 600 400 200 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Windcap Årsrapport 2011 17
Resultat- samt balansräkning Windcap Fond 1 AB Koncernen omfattar verksamhet bedriven i dotterbolagen Hedagården Vindkraft 4 AB samt Triventus Vindkraft Fond 1 AB, inklusive dotterbolag. Koncernens elproduktion ökade med 15 % medan omsättning ökade endast med 4 % pga lägre intäkter från såld el och elcertifikat. El- och nätersättningar stod för R E S U L T A T R Ä K N I N G k o n c e r n 2 0 1 1-0 1-0 1 2 0 1 1-1 2-3 1 (Belopp i tkr) 2011 2010 i n tä k t e r Nettoomsättning 15 190 14 529 Övriga rörelseintäkter 1-12 k o s t n a d e r Råvaror och förnödenheter -1 192-1 172 Övriga externa kostnader -2 635-1 907 Personalkostnader 0-35 Avskrivningar -13 211-8 877 Resultat före finansiella poster -1 847 2 526 f i n a n s i e l l a p o s t e r Ränteintäkter och liknande resultatposter 109 1 Räntekostnader och liknande resultatposter -2 809-2 210 Resultat efter finansiella poster -4 547 317 Minoritetsandel -783-298 Årets resultat före skatt -5 432-224 18
cirka 70 % av intäkterna och elcertifikaten svarade för 30 %. Direkta kostnader steg med 0,75 mkr motsvarande 23 % varav knappt 0,5 mkr avser en kundförlust på elterminsavtal. Justerat för kundförlusten ökade kostnaderna med 9 % samtidigt som räntekostnaderna steg med 0,6 mkr motsvarande 27 %. Avskrivningarna uppgick till totalt 13,2 mkr varav 4,3 mkr är att betrakta som extraordinära vilket resulterade i ett underskott om 4,5 mkr, före minoritetens andel och skatt. b a l a n s R Ä K N I N G k o n c e r n 2 0 1 1-1 2-3 1 (Belopp i tkr) 2011-12-31 2010-12-31 A n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r Maskiner och andra tekniska anläggningar 93 092 105 542 Goodwill 1 067 1 457 Intresseföretag 20 20 O m s ä t t n i n g s t i l l g å n g a r Kundfordringar 45 489 Övriga fordringar 1 506 2 423 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 104 5 470 K a s s a o c h b a n k Kassa och bank 10 494 6 500 Summa tillgångar 111 728 121 901 E g e t k a p i t a l Aktiekapital 1 648 1 648 Bundna reserver 98 1 251 Fria reserver 61 030 60 101 Årets resultat -5 432-224 Minoritetens andel 1 473 690 A v s ä t t n i n g a r Latent skatt 2 220 2 118 K o r t f r i s t i g a s k u l d e r Skulder till kreditinstitut 2 580 2 675 Leverantörsskulder 156 196 Skatteskulder 24 0 Övriga skulder 2 513 2 454 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 481 1 805 l å n g f r i s t i g a s k u l d e r Skulder till kreditinstitut 36 505 40 755 Övriga skulder 8 432 8 432 Summa eget kapital och skulder 111 728 121 901 Windcap Årsrapport 2011 19
Resultat- samt balansräkning Windcap Fond 2 AB Bolagets operativa verksamhet bedrivs via intressebolaget Triventus Vindkraft Fond 1 AB och dess dotterbolag vars koncernmoderbolag är systerbolaget Windcap Fond 1 AB. Windcap Fond 2 ABs ägarandel i intressebolaget motsvarar cirka 40 % av ett 2 MW-verk. Nedanstående siffror speglar den totala verksamheten i Windcap Fond 2 AB, inklusive dess andel av verksamheten i intressebolaget. Den officiella årsredovisningen innehåller endast bolagets egna intäkter och kostnader och inkluderar inte de indirekt delägda vindkraftverken eftersom inget koncernförhållande råder däremellan. Gruppens omsättning ökade med 21 % till 3,3 mkr under år 2011. Kostnaderna ökade med 5 % och avskrivningarna ökade med 12 % vilket innebar att resultatet före räntenetto ökade till 0,6 mkr. Räntekostnaderna ökade liksom minoritetens andel av resultatet, vilket resulterade i ett underskott om knappt 0,5 mkr motsvarande en förbättring om cirka 0,1 mkr jämfört med 2010. På bolagsnivå ökade underskottet med drygt 0,1 mkr till 0,8 mkr, varav knappt 0,4 mkr avser extraordinär nedskrivning av innehavet av elcertifikat. Bolagets balansomslutning ökade med 4,5 mkr till 20,2 mkr, varav investeringar och ägarlån till intressebolag uppgick till 6,0 mkr. Bolagets likvida medel var 13,1 mkr i slutet av året. Det egna kapitalet ökade till 16,5 mkr genom en nyemission som tillförde 4,0 mkr (före emissionskostnader). Dessutom upptogs ytterligare förlagslån om 1,5 mkr. R E S U L T A T R Ä K N I N G i n k l u s i v e 3 0 % a v t r i v e n t u s v i n d k r a f t f o n d 1 a b - k o n c e r n e n 2 0 1 1-0 1-0 1 2 0 1 1-1 2-3 1 Gruppen Bolaget (Belopp i tkr) 2011 2010 2011 2010 i n t ä k t e r Nettoomsättning 3 191 2 566 Övriga rörelseintäkter 108 147 108 147 k o s t n a d e r Råvaror och förnödenheter -446-391 Övriga externa kostnader -570-557 -493-522 Personalkostnader -17-35 -17-35 Avskrivningar -1 675-1 497-357 -179 Resultat före finansiella poster 591 233-759 -589 f i n a n s i e l l a p o s t e r Ränteintäkter och liknande resultatposter 154 1 153 1 Räntekostnader och liknande resultatposter -1 016-738 -173-75 Resultat efter finansiella poster -271-504 -779-664 Minoritetsandel -193-54 Årets resultat före skatt -464-558 -779-664 20