Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken



Relevanta dokument
Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken

Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken

Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken

Hållbar stadsutveckling i kvillebäcken

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN


Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.



Hållbara städer - så bygger vi nytt

God bebyggd miljö - miljömål.se


1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT


Miljömål för Luleå tekniska universitet

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Avfallsplan

GAME-dagen 14/ Hållbara transporter (Grön logistik)

Grundläggande Miljökunskap


Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist Ett hållbart samhälle.

SnABbT, snyggt och hållbart

Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Bilaga 5 Miljöbedömning

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Förslag till Verksamhetsplan 2011

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Miljöcertifiering av byggnader


Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

Trollhättan & miljön

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

EN RAPPORT FRÅN ECOEX SLUTRAPPORT FRÅN ECOEX

FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Uppföljning av projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer. Sofie Adolfsson Jörby

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Svensk författningssamling

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Earth Week mars

Temagruppernas ansvarsområde

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Sweden Green Building Council

Spännande arkitektur: Finns det plats för effektiv energianvändning och bra inomhusklimat? Varför inte? /RuF. white. Jos

Stadens utveckling och Grön IT

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Långsiktigt arbete med miljö och klimat. Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Stadens utveckling och Grön IT

Miljöprogram för Malmö stad

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Trollhättan & miljön

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gävleborgs län

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Transkript:

Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken Lägesredovisning till Boverket 2011 (Boverkets diarienummer 1399-4645/2010) 1. Sammanfattning av programmet Hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken har tilldelats ett bidrag på 35 miljoner för att förverkliga sex spjutspetsprojekt inom miljöteknik. Åtgärder fokuserar på insatser i byggnader samt infrastrukturlösningar i större skala. Med åtgärderna ska Kvillebäcken fungera som ett demonstrationsområde för hållbar stadsutveckling och integrerad miljöteknik. Totalt bedöms åtgärderna ge en utsläppsminskning av koldioxid på ca 21 000 ton per år. Målen med investeringarna är bland annat att bygga världens första källsorterande sopsug i hela östra Kvillebäcken. Och att utveckla bekväma, trygga och säkra cykelgarderober som uppmuntrar de boende att använda cykeln för sin dagliga pendling. Ny teknik ska användas för att korttidslagra överskottsenergi från fjärrvärmenätet i byggnaden, tillsammans med fjärrvärmedrivna vitvaror. Investering ska göras i en miljöskyttel över Göta Älv med helt förnyelsebart bränsle och i investeringar i fem avfallsfordon utrustade med den nyutvecklade MDE-tekniken. En åtgärd avser information kring affärsdriven hållbar utveckling och kunskapsutbyte rörande hållbar stadsutveckling. Åtgärd nr 1, 5 och 6 har startat under året. Utbyggnad av källsorterande sopsug pågår. Fyra fordon med metan-dieselteknik har köpts in för användning som renhållningsfordon och arbetet med en informationsplattform för affärsdriven miljöutveckling har startat. Förhandlingar och planering pågår för åtgärd 2, 3 och 4.

2. Om projektområdet Kvillebäcken är en helt ny stadsdel i Göteborg. Kvillebäcken är första etappen i planen att förvandla Backaplansområdet till en del av Göteborgs city. Stadens centrum kommer de närmaste åren att breda ut sig över älven. Enligt planerna ska det nya Kvillebäcken utvecklas till ett attraktivt bostadsområde med cirka 1 600 bostäder och totalt 24 000 kvm, verksamhetsyta som bland annat innehåller små kvartersbutiker, caféer och service. Visionerna för Kvillebäcken är att skapa en levande stadsdel där mötet mellan människor står i fokus och där invånarna kan leva klimatsmart. Allt endast sex minuter från Brunnsparken. Nya Kvillebäcken byggs av ett byggkonsortium. Kvillebäcken blir den första stadsdelen i Göteborg som byggs efter stadens nya tuffa miljökrav. Byggnaderna i stadsdelen kommer att certifieras enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad och uppnå klass silver. Kvillebäcken ska bli ett föredöme och stärka Göteborg som föregångsstad inom hållbar utveckling. Ett avtal, det så kallade Kvillebäcksfördraget, har upprättats där de sju byggherrarna lovar att omvandla Kvillebäcken till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsdel I området ska det skapas attraktiva och levande utemiljöer Området ska knyta an till omgivande stadsdelar och utveckla Hisingen som en expansion del av centrala Göteborg Vi bygger området med en gemensam och rationell hantering av hushållsavfall I Kvillebäcken ska det finnas möjlighet till individuell påverkan Områdets förtecken ska utgöras av social livskvalitet med trygghet och mångfald Vi ska följa Göteborgs Stads program för miljöanpassat byggande i hela området Med livscykeltänkande ska vi bygga Kvillebäcken långsiktigt hållbart, ekonomiskt och ekologiskt Vi ska skapa förutsättningar för miljösmart mobilitet

3. Projektbeskrivning av verksamheten hittills Åtgärd 1. Effektiv insamling av avfall (beviljat stöd 15 936 000 kr) 1.1 Projektgenomförandet Projektet innebär att införa och testa ett tekniksystem som höjer återvinningsgraden av organiskt avfall i Östra Kvillebäcken och på så sätt bidra till att matavfallet kommer till nytta i form av att rötas till biogas som kan ersätta fossila bränslen i t ex fordon. Detta skall göras genom att bygga källsorterande sopsug. Som en del i Kvillebäckens hållbarhetsarbete är det högt prioriterat med utförlig information till de boende om vikten av korrekt sortering i det kretsloppsanpassade boendet. Ett särskilt informationsmaterial tas fram inför inflyttning. Sopsugssystemet byggs med tre fraktioner istället för de fem som beskrevs i ansökan. Fraktion för organiskt avfall, tidningar och restavfall kommer att hanteras med sopsugssystemet med pappersförpackningar och plastförpackningar kommer att hanteras med insamling i kärl i fastigheterna och det gemensamma resurshuset. Detta förändrar dock inte förutsättningarna för att nå målet om hög insamlingsgrad av det organiska avfallet. 1.2 Resultat som uppnåtts Då utbyggnad av sopsugen pågår och ej tagits i bruk än, har ingen uppföljning på miljöaspekterna kunnat göras för 2011. 1.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Information om projekt Kvillebäcken har spridits vid en rad olika tillfällen, både genom Älvstranden Utveckling och andra partners i projektet. Älvstranden Utveckling har själva haft ett 20-tal studiebesök där miljösatsningarna i projekt Kvillebäcken varit huvudtema. Några exempel är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och deltagarna i Delegationen för Hållbara Städer samt projektdeltagare i investeringsprojekten Kongahälla i Kungälv och Nya Krokslätt i Mölndal. På projekt Kvillebäckens hemsida och i allt tryckt material om Kvillebäcken omnämns miljösatsningarna. I samarbete med Business region Göteborg som är partner för åtgärd 6. Innovationsplattform och kunskapsspridning, har workshops genomförts med miljöteknikföretag inom avfallssektorn där vi berättat om Kvillebäckens åtgärder för effektiv avfallshantering. 1.4 Hur tidplan följs Arbetena följer tidplan och pågår till 2017. 1.5 Nationella mål Då åtgärden inte är implementerad ännu har ingen mätning av uppfyllelsen av nationella mål gjorts för 2011.

1.6 Mätbara miljöeffekter I förlängningen syftar åtgärden till att minska utsläppen av koldioxid genom att fossila fordonsbränslen såsom diesel ersätts med biogas som produceras av det insamlade matavfallet från stadsdelen Kvillebäcken. Beräkningar av mängd producerad biogas kan göras baserat på mängden matavfall som samlats in. Mängden biogas indikerar då hur mycket fordonsdiesel som kan ersättas och därmed ges hur mycket mindre koldioxid som släpps ut. I ett globalt perspektiv bidrar åtgärden till att minska den globala uppvärmningen. Åtgärd 2. Effektsmarta byggnader och fjärrvärmedrivna vitvaror (beviljat stöd 5 973 650 kr) 2.1 Projektgenomförandet Projektet avser testa ny teknik med stor potential att jämna ut dygnsvariationen i fjärrvärmebehovet och därmed minska den fossila andelen bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Den nya tekniken innebär att en byggnad utnyttjas som kortvarigt energilager i fjärrvärmenätet. Byggnadens termiska massa, det vill säga stomme, radiatorsystem med mera och dess förmåga att lagra energi tas till vara. Utöver det förses huset med fjärrvärmedrivna vitvaror; tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Den senare åtgärden minskar även elbehovet. Ingen av lösningarna avser att reducera energianvändningen, men bidrar ändå till sänkta koldioxidemissioner. Under året har förhandlingar mellan Älvstranden Utveckling AB, Bostadsbolaget och Göteborg energi pågått med syfte att hitta förutsättningarna för effektstyrning av ett bostadshus i Kvillebäcken. Diskussion fortgår. Utveckling av ett attraktivt kunderbjudande för Effektsmart byggnad kvarstår. I dagsläget saknas leverantör av sådana fjärrvärmedrivna vitvaror som efterfrågas av byggherrarna. Asko har presenterat ett koncept (HWC) med varmvattendrivna diskmaskiner, torktumlare och tvättmaskiner. Problemet är att byggherrarna, på grund av sina tillgänglighetskrav, efterfrågar kombinationsmaskiner (tvätt och torktumlare i samma maskin). Arbetet med att lyckas införa varmvattendrivna vitvaror i bostadshus i Kvillebäcken fortgår och möjligheterna kvarstår fortfarande. 2.2 Resultat som uppnåtts Byggnation av bostadshus och infrastruktur pågår. Ännu är inget hus i drift och ingen inflyttning har skett. Därför har inga resultat eller miljöeffekter kunnat följas upp för 2011. 2.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Information om projekt Kvillebäcken har spridits vid en rad olika tillfällen, både genom Älvstranden Utveckling och andra partners i projektet. Älvstranden Utveckling har själva haft ett 20-tal studiebesök där miljösatsningarna i projekt Kvillebäcken varit huvudtema. Några exempel är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och deltagarna i Delegationen för Hållbara Städer samt projektdeltagare i investeringsprojekten Kongahälla i Kungälv och Nya Krokslätt

i Mölndal. På projekt Kvillebäckens hemsida och i allt tryckt material om Kvillebäcken omnämns miljösatsningarna. 2.4 Hur tidplan följs Tidplanen om att ha ett effektsmart hus till utgången 2014 kvarstår. 2.5 Nationella mål Ingen uppföljning ännu. 2.6 Mätbara miljöeffekter Långsiktigt och om tekniken skalas upp till att omfatta 25 % av flerbostadshusen i Göteborg, beräknas åtgärden medföra reducerad fossil fjärrvärmeproduktion orsakade av dygnstopplaster. Det skulle leda till att koldioxidutsläppen reduceras med cirka 15 000 ton per år. Åtgärd 3. Miljöskyttel över älven (beviljat stöd 5 400 000 kr) 3.1 Projektgenomförandet Åtgärden syftar till att möjliggöra en viktig utveckling av kollektivtrafiken över Göta Älv. Ett nytt fartyg med ändamålsenlig utformning och miljöanpassad drift behövs. För att uppnå en konkurrenskraftig trafikering och tillgodose de behov som efterfrågas krävs att två färjor införskaffas. 3.2 Resultat som uppnåtts Planering pågår och ingen uppföljning på miljöaspekterna har gjorts. 3.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Via konferenser och nätverksmöten nationellt och internationellt. (Ex Transportforum, januari 1011 och UITP Waterborne Transport Committee meeting, maj 2011) har erfarenheter och kunskaper kring åtgärden spridits under året. 3.4 Hur tidplan följs Följer tidplan. 3.5 Nationella mål Ingen uppföljning ännu. 3.6 Mätbara miljöeffekter Ingen uppföljning ännu.

Åtgärd 4. Cykelgarderober (beviljat stöd 5 822 800 kr) 4.1 Projektgenomförandet Införandet av cykelgarderoben vid nyexploateringen i Östra Kvillebäcken ska tillfredsställa den ökande efterfrågan på en bekväm, trygg och säker förvaring av cykeln i hemmamiljön. Målet är att det skall finnas cykelgarderober i alla byggnader samt plats för cykelservice. I dagsläget har inte samtliga byggherrar planerat in cykelgarderober i byggnaderna. Då inga hus är färdigbyggda än, så finns fortfarande möjligheter att införa cykelgarderober i enlighet med målnivån. Den tekniktävling som nämns i ansökan beslutades det om att inte genomföra. Varje byggherre driver själv arbetet med att hitta leverantörer och utveckla cykelgarderober som passar i just deras hus. Detta medför att cykelgarderoberna kommer att se olika ut och ha olika lösningar, men det förväntas inte ha någon inverkan på de övergripande miljömålen för åtgärden. 4.2 Resultat som uppnåtts Utbyggnad stadsdelen Kvillebäcken pågår och inga boende har flyttat in ännu. 4.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Information om projekt Kvillebäcken har spridits vid en rad olika tillfällen, både genom Älvstranden Utveckling och andra partners i projektet. Älvstranden Utveckling har själva haft ett 20-tal studiebesök där miljösatsningarna i projekt Kvillebäcken varit huvudtema. Några exempel är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och deltagarna i Delegationen för Hållbara Städer samt projektdeltagare i investeringsprojekten Kongahälla i Kungälv och Nya Krokslätt i Mölndal. Kvillebäckskonsortiets Marknadsgrupp marknadsför och informerar de framtida boende i Östra Kvillebäcken och andra om cykelpendling som det klimatsmarta och snabba alternativet för arbetspendling. På projekt Kvillebäckens hemsida och i allt tryckt material om Kvillebäcken omnämns miljösatsningarna. 4.4 Hur tidplan följs Tidplan följs. 4.5 Nationella mål Ökat cykelpendlande och minskad bilism ger lägre koldioxidutsläpp och mindre buller. Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). Genom mer vardagsmotion förbättras folkhälsan. Ett ökat cyklande på bekostnad av

Biltrafik medför att färre blir störda av trafikbuller. Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet bidra positivt till fyra målområden; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter samt ökad fysisk aktivitet. 4.6 Mätbara miljöeffekter Ökat cykelpendlande och minskad bilism ger lägre koldioxidutsläpp, mindre luftföroreningar och minskat buller i stadsmiljön. Ingen uppföljning av miljöaspekterna har kunnat göras för 2011. Åtgärd 5. MDE-teknik i stadens tunga fordonsflotta (beviljat stöd 960 000 kr) 5.1 Projektgenomförandet Fyra fordon med metan-dieselteknik har köpts in för användning i bland annat Kvillebäcken. Av dessa har en elpåbyggnad. Ytterligare ett fordon kommer att ingå i projektet. Det är en fullhybrid, dvs drivlinan är el-diesel-hybridiserad och påbyggnaden är eldriven. Se beskrivning av ändringar i projektet. Projektet följer den beskrivning som gjorts i ansökan med undantag av att ett av fordonen med elpåbyggnad kommer att vara en fullhybrid där drivlinan är av el-diesel-hybrid typ. Denna kommer att drivas med RME och har ytterligare lägre bränsleförbrukning än den bil som angivits i ansökan. Orsaken till att vi valde att gå ett steg längre i fråga om teknikval än vad som angivits i ansökan är att teknikutvecklingen medgav denna möjlighet och att förändringen bidrar till att i ännu högre grad nå målen för projektet. Fordonen är anskaffade under 2011 och kommer att användas bland annat i Kvillebäcken. Uppföljning kommer att ske under perioden 2012-2014. 5.2 Resultat som uppnåtts Då fordonen endast har använts under en mycket begränsad period under 2011 eller tas i drift först under 2012 så finns ännu inga resultat att redovisa. 5.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Fullhybriden visades upp vid en presskonferens på Gustav Adolfs torg den 22 november. Visningen riktade sig till politiker och tjänstemän inom regionen med koppling till transporter. Även allmänheten kunde ta del av informationen vid denna visning. I samband med detta gick det också ut ett pressmeddelande. Bilen har även omskrivits i flera facktidningar och i Göteborgs Posten. MD-bilarna har under hösten 2011 visats upp vid studiebesök från myndigheterna i Mocambique som en del i ett besök i Göteborgs stad. Vid Gröna korridorers demodag på Lindholmen den 22 september visades MD-bilen med elpåbyggnad upp. Renova deltog, som

en del av KNEG, på konferensen Hållbara transporter i Stockholm den 10 november. Då presenterades fullhybriden. Den 11 november visades samma bil upp vid invigningen av snabbladdningsstation för elbilar som även den hölls på Lindholmen science park. 5.4 Hur tidplan följs Tidplanen följs. Planen var att ta fordonen i drift under 2011-2012 och utvärdera under resten av projektperioden -2014. Fordonen har införts i drift under slutet av 2011 och uppföljning påbörjats. 5.5 Nationella mål Genom att minska förbrukningen av bränslen, framför allt fossila, minskas utsläppen av CO2 men även andra ämnen som NOx, partiklar kan påverkas positivt. Hybridlösningen ger även en tystare miljö både för chauffören och för kringboende. Åtgärden bidrar positivt till nio av de sexton nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt God bebyggd miljö. Minskningen av CO2-utsläpp beräknas genom mätning av bränsleförbrukning. Bullermätningar har genomförts på andra hybridfordon tidigare och kommer inte att genomföras inom ramen för detta projekt. 5.6 Mätbara miljöeffekter De minskade CO2-utsläppen kommer att bidra till minskade klimateffekter. Minskad användning av förbränningsmotorn som följd av elpåbyggnaderna bidrar till minskade bullerproblem. Ny kunskap och ökade erfarenheter av den nya tekniken kan underlätta spridning till andra platser och användningsområden. Åtgärd 6. Innovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning (beviljat stöd 1 357 650 kr) 6.1 Projektgenomförandet Denna åtgärd är den plattform på vilken åtgärderna i Hållbar stadsutveckling Kvillebäcken ska kunna visas upp dels i form av applicerad miljöteknik i levande stadsmiljö samt som integrerad del i stadsbyggnadsprocessen. Genom att bidra till att skapa en fungerande referensanläggning av Kvillebäcken kan Kvillebäcken fungera som besöksobjekt och attrahera utländska delegationer med resultatet att öka antalet affärer för regionens företag samt antalet investeringar till regionen. Målsättningen är att skapa en innovationsplattform och en test-arena för att pröva nya tekniklösningar i praktiken och därmed utveckla hemmamarknaden för involverade företag samt att bidra till kunskapsspridning genom informations- och kommunikationsaktiviteter.

Den miljöteknikutställning i anslutning till Kvillebäcken som står beskriven kan komma att flyttas till Ekocentrum. Detta dels för att skapa synergier med den utställning och det stora antal besökare som årligen kommer till Ekocentrum men även på grund av den satsning som görs i samarbetet ytterligare två projekt i Göteborgsregionen som erhållit investeringsbidrag: Kongahälla och Krokslätt. Vi upplever att ett samarbete mellan 3K kan ge ett större mervärde, en starkare attraktionskraft och större möjlighet för affärer för såväl (Väst)svenska företag som internationella leverantörer. 6.2 Resultat som uppnåtts BRG och Älvstranden Utveckling har tillsammans sammankallat projektledare och kontaktpersoner för alla 3K projekten samt Mistra Urban Futures vid 3 tillfällen under 2011 för att projekten skall kunna bench-marka sina innovativa lösningar med varandra, för att diskutera innovationsplattformen utifrån projektens behov, gemensam kommunikation, utställning och besökshantering. 3 workshops är planerade utifrån projektens behov med fokus på avfallshantering och logistiklösningar, hållbar design och hållbara transporter. Hittills har en workshop avfallshantering och logistiklösningar i stadsdelarna genomförts, dit projektägare, byggbolag och möjliga teknikleverantörer bjöds in. Workshoppen attraherade total 32 deltagare och samtliga deltagande företag hade tre minuter på sig att föra fram hur deras teknik skulle kunna syfta till att uppfylla de mål som är satta av respektive projektägare. Att skapa mötesplatsen där byggherrar och teknikleverantörer kan träffas är ett första steg för att nå uppsatta mål. Kvillebäcken beskrivs även på och länkas till egen hemsida på BRGs webb. Kvillebäcken kommunicerades även i material i samband med Green Week i Bryssel där Göteborg Stad hade en monter och BRG deltog med information och personal. Påbörjat arbete med en permanent monter på Ekocentrum för att kunna hantera besök innan de fysiska platserna kan besökas. 6.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits All information har hittills spridits via hemsida www.businessregion.se/affärsdrivenmiljöutveckling och nyhetsbrev. 6.4 Hur tidplan följs Arbetet med att utveckla innovationsplattformen kommer att intensifieras under 2012-2014. 6.5 Nationella mål En ökad export av svensk miljöteknik är ett uttalat nationellt mål och är en viktig del i regeringens nationella miljöteknikstrategi. Genom vårt arbete med en innovationsplattform kopplat till vår ordinarie verksamhet att utveckla exportmöjligheter och internationella affärer, tror vi att vi kommer kunna uppnå önskad effekt under projektets gång. Utvecklingen av en innovationsplattform syftar till att ge Västsveriges teknikleverantörer referenser på hemmaplan och att utveckla en hemmamarknad, vilket är en avgörande framgångsfaktor i deras exportsatsningar i framöver. 6.6 Mätbara miljöeffekter Finns inga.

4. Ekonomisk uppföljning 2011 Åtgärd Åtgärd 1. Effektiv insamling av avfall Åtgärd 2. Effektsmarta byggnader och fjärrvärmedrivna vitvaror Åtgärd 3. Miljöskyttel över älven Åtgärd 4. Cykelgarderober Total investering enligt ansökan Miljörelaterad stödberättigad kostnad 2011 Totalts nedlagda kostnad 2011 Beviljat stöd DHS 53 119 915 4 170 347 4 170 347 15 936 000 Utnyttjat stöd 2011 * 4 170 347 24 800 000 0 0 5 973 650 0 105 000 000 0 0 5 400 000 0 Åtgärd 5. MDE-teknik i stadens tunga fordonsflotta 20 100 000 0 0 5 822 800 0 8 500 000 1 660 000 6 465 000 960 000 Åtgärd 6. Innovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning 4 525 491 27 213 27 213 1 357 650 ** 512 000 *** 20 410 SUMMA 216 045 406 5 857 560 10 662 560 35 450 100 4 702 747 * Utnyttjat stöd uppgår till 100 % av möjligt stöd. ** Utnyttjat stöd är 14 000 högre än möjligt stöd. Regleras i nästa lägesrapport. *** Utnyttjad stöd uppgår till 75 % av möjligt stöd. Beviljat stöd Göteborgs Stad har beviljats stöd med 35 450 100 kronor till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Av detta stöd har Göteborg Stad erhållit 26 587 575 kronor motsvarande 75 procent av stödet i förskott. 5. Förändringar jämfört med ansökan Inte några ändringar och avvikelser har lyfts till Boverket för beslut i förväg. Förändringarna har bedömts som små och påverkar inte resultaten i åtgärderna. Åtgärd 1. Effektiv insamling av avfall Sopsugssystemet byggs med tre fraktioner istället för de fem som beskrevs i ansökan. Fraktion för organiskt avfall, tidningar och restavfall kommer att hanteras med sopsugssystemet med pappersförpackningar och plastförpackningar kommer att hanteras med insamling i kärl i fastigheterna och det gemensamma resurshuset. Detta förändrar dock inte förutsättningarna för att nå målet om hög insamlingsgrad av det organiska avfallet. Åtgärd 2. Effektsmarta byggnader och fjärrvärmedrivna vitvaror Inga förändringar i projektet jämfört med ansökan.

Åtgärd 3. Miljöskyttel över älven Inga förändringar i projektet jämfört med ansökan. Åtgärd 4. Cykelgarderober Den tekniktävling som nämns i ansökan beslutades det om att inte genomföra. Varje byggherre driver själv arbetet med att hitta leverantörer och utveckla cykelgarderober som passar i just deras hus. Detta medför att cykelgarderoberna kommer att se olika ut och ha olika lösningar, men det förväntas inte ha någon inverkan på de övergripande miljömålen för åtgärden. Åtgärd 5. MDE-teknik i stadens tunga fordonsflotta Projektet följer den beskrivning som gjorts i ansökan med undantag av att ett av fordonen med elpåbyggnad kommer att vara en fullhybrid där drivlinan är av el-diesel-hybrid typ. Denna kommer att drivas med RME och har ytterligare lägre bränsleförbrukning än den bil som angivits i ansökan. Orsaken till att vi valde att gå ett steg längre i fråga om teknikval än vad som angivits i ansökan är att teknikutvecklingen medgav denna möjlighet och att förändringen bidrar till att i ännu högre grad nå målen för projektet. Åtgärd 6. Innovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning Inga förändringar i projektet jämfört med ansökan.