Våra viktigaste tips

Relevanta dokument
EnergiPuls: Hållbara Hökarängen. 11 december 2012

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Rinkeby

En ansvarsfull fastighetsägare

Nu bygger vi om i Tensta

ODLING SKAPAR GEMENSKAP OCH TRYGGHET I BAGIS Av: Stockholmshem

Framtidens hållbara miljöer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE

ISBN

Levande lokala centrum

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan Tunabyggen Affärsplan Box Borlänge

Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och n y a jobb

Vår vision. Tillsammans mot en värld med mera LED. Designlight ska vara förstahandsvalet inom LED-belysning. Designlight ska vara förstahandsvalet...

Välkommen till Folksam Fastigheter.

Folkkyrka En Kyrka för Alla


FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Roll, Mål & Sammanhang

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

» Vi ville veta vad de boende i Rinkeby behöver

AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Varför FRAMTIDS- FÖRETAG?

Rapport angående Stockholmshems ytterstadsarbete

Social hållbarhet. Britta Blaxhult Chef projekt och

TL BYGG SÅ BYGGER VI STOLTHET TL BYGG - FÖRETAGET SOM BYGGER STOLTHET

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vi vill förändra världen och vi gör det genom våra hus

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

Sporthallen i Malmberget

FÖRSLAG ATT SKAPA ETT OMRÅDESFÖRETAG (COMMUNITY BUSINESS ) I FORNHÖJDEN OCH EN PLAN FÖR START. VI VILL HA MED DEJ!

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

BORÅS NYA ÖVERSIKTSPLAN ÖP16. Medborgardialog SAMMANSTÄLLNING

Försöksverksamhet i Fagersjö

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Ägardirektiv för Helsingborgshem AB

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

Verksamhetsinriktning hösten 2018

SE-151

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010

från törnrosasömn till ett levande Amiralen

Energivärld i förändring skapar nya möjligheter. Lars Bierlein, Business Innovation 18 september 2013

Godkänt dokument - Peter Lundevall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Vision utveckla Husby

Bostads AB Poseidon 2010

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Småskalig och bostadsnära

Främjande för energieffektivt byggnande EMC- Byggdialog Dalarna

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi

Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar. Kort version

Elevunderlag för Martinskolan och befolkningsutveckling i söderort

Lerum Enkätundersökning 2010

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Vision. Värderingar. Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra

GRO TILLSAMMANS. Klara Hertzell Catharina Caspersson Linnea Sandberg Moa Hörnfalk

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Välkommen till Svenska Bostäder!

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

HÅLLBARHETSPOLICY. Lansa Fastigheter AB. Fastställd vid styrelsemöte

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Verksamhetsplan För besökare, anställda och alla som vill ha kultur i Helsingborg.

Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden Diarienummer 5260/14

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Dags för nya lokaler?

Frågor till dig som söker arbete hos oss

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Catena Investeringscase. Vi länkar Skandinaviens godsflöden

InItIatIvet för. reko arbetsplats

Vision centrumutveckling

Barn och unga för en hållbar utveckling

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

900 sätt att göra Husby ännu bättre!

Kunskapsstråket. En unik position

Vision 2030 Burlövs kommun

VÄX MED VEG TECH. Så växer vi tillsammans i det dagliga arbetet

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

InItIatIvet för. miljö ansvar

Policy för medborgardialog

Prestation Resultat Potential

Syftet med. affärsplanen

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Transkript:

Våra viktigaste tips

Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling. Vill du läsa mer utförligt om projektet rekommenderar vi boken: Hållbara Hökarängen en dokumentation av ett utvecklingsprojekt.

Hållbara Hökarängen del 1 Under 2011 2013 drev Stockholmshem projektet Hållbara Hökarängen med målet att göra 1950-talsförorten Hökarängen ekologiskt, socialt och ekonomiskt mer hållbar och därigenom öka områdets attraktivitet hos befintliga och potentiella bostadsoch lokalhyresgäster. Projektet fokuserade inledningsvis på faktorer som kunde stärka ekonomisk och social utveckling, bland annat centrumutveckling (stärka 50-talskänslan och skapa ett hållbart serviceutbud) och till exempel satsningen på konstnärlig verksamhet. Ett lokalt kontaktnät byggdes upp med framförallt föreningar, företag och engagerade privatpersoner. Parallellt inledde Stockholmshem arbetet med tekniska hållbarhetsinvesteringar inom sitt fastighetsbestånd. Hållbara Hökarängen del 2 Ett Resurseffektivt Hökarängen Del två av projektet, Ett Resurseffektivt Hökarängen, drevs gemensamt av Stockholmshem och Sustainable Innovation under 2012-2015 med finansiering från Energimyndigheten. Projektet gick ut på att involvera boende och verksamma inom ett område till att själva jobba med framförallt energieffektivisering men även andra resursfrågor, eftersom dessa frågor starkt hänger samman, särskilt sett utifrån ett boende- eller företagarperspektiv. Parterna kom fram till att Hökarängen erbjöd en mycket bra plats för att arbeta med dessa frågor och genomförde ett utvecklings- och demonstrationsprojekt. Genom Stockholmshems redan pågående projekt fanns en struktur att bygga vidare på, inte minst när det gällde kunskapen om området och dialogen med boende och olika intressenter. Den pågående och planerade upprustningen och däri energieffektiviseringen av byggnaderna, var också en bra grund för att aktivera boende och verksamheter i området. Totalt finns i området ungefär 4 700 bostäder (Stockholmshem är hyresvärd för närmare 3 000) med cirka 9 000 boende. Merparten är mindre lägenheter, vilket gör området attraktivt för ungdomar i den generationsväxling som pågår. I området finns även mer än 500 lokaler (verksamheter, lager, föreningar).

Gräv där du står Var närvarande Öppna ett kontor där människorna finns. Var hela tiden öppen för dialog och sök samarbeten med de aktörer som finns på plats. Börja med att ta vara på de initiativ som redan finns och knyt ihop dem med varandra. Låt olika aktörer mötas och se vad som uppstår. Utgå från befintliga kvaliteter och de människor som bor i stadsdelen/området. Även om målet är att ändra vissa saker, att energieffektivisera, skapa nya mötesplatser, rusta upp, renovera, ändra vanor eller annat är det viktigt att utgå från det som finns i stadsdelen. Finns där redan en verksamhet eller en lokal grupp som fungerar är det bättre att stärka dessa än att starta en ny. Ha en öppen dörr och välkomna dem som kommer på besök oavsett vilket ärende de har. Projektet är ju till för dem som bor och verkar på orten och de kan inte störa. Tvärtom är den dagliga kontakten just själva meningen och med ett kontor på gatan når ni alla typer av människor.

Lyssna, lyssna, lyssna Visa respekt för de boende. Bygg hellre vidare på sådant som är positivt än att ta bort sådant som ni inte tycker fungerar bra. Mixa annorlunda Säg aldrig att en stadsdel ska förbättras, de som bor där är stolta över sitt område. Hitta metoder för att lyssna på alla typer av människor och var öppna med allt ni gör. Tänk strategiskt och okonventionellt kring centrumutvecklingen. Det handlar om att skapa en bra mix av lokalhyresgäster som kan göra skillnad, inte bara om att få lokalerna uthyrda. Lyssna på dem som bor i området och utgå från vad de vill ha för aktörer i sitt centrum.

Tänk trivsel Gör snyggt och tryggt, även små detaljer är viktiga. Genom att snygga upp och fixa skyltar som avspeglar verksamheterna, sätta upp bra belysning och fokusera på detaljer är det lättare att få de boende att uppskatta och vara stolta över sin stadsdel. Investera och involvera Involvera de tekniska hållbarhetsinvesteringarna i projektet. I Hållbara Hökarängen gjordes stora hållbarhetsinvesteringar i hus och mark. Genom att involvera dessa delar blir det möjligt att föra en dialog med hyresgäster när åtgärderna införs. Vet de boende att bostadsföretaget sparar 40 procent energi är det lättare att motivera dem att också bidra. Finns det matavfallsinsamling och källsortering i ett tidigt skede ökar det också motivationen och minskar klagomålen.

Fråga och engagera Gå ut brett i ett tidigt skede. Dörrknackning och andra aktiviteter som når många människor görs med fördel tidigt i projektet. Då kan idéer och synpunkter samlas in för att sedan bli till delprojekt. Genom att ha många prenumeranter till nyhetsbrevet och en bred allmän medvetenhet om projektet blir det lättare att nå ut till flera personer. Det ska vara kul! Gör sådant som folk tycker är roligt. Ta reda på vad de boende och de lokala aktörerna är intresserade av och utgå från det. Vill de odla, satsa på det. Vill de jobba med tekniska prylar, satsa på det. Att göra roliga saker tillsammans skapar engagemang. Det är inte lätt att nå dem som inte är intresserade av miljö och hållbarhet. Ett sätt kan vara att koppla ihop det med något annat. En klädbytardag eller en loppis är ett klassiskt exempel, det sparar pengar och underlättar samtidigt som det bidrar till hållbarhet. Man kan också tänka sig att ta upp hållbarhetsfrågan vid till exempel ett fotbollsevenemang för att nå nya grupper.

Komplettera i liten skala Testa gärna komplementprojekt i ett bostadskvarter. Att satsa på transportfrågor med hela stadsdelen som bas visade sig svårt. Vill man nå mätbara resultat för transporter eller energianvändning i hemmet kan det vara bra att välja ut ett bostadskvarter eller bostadshus och testa lösningar där. Våga testa nytt Låt projektet vara öppet och testa olika idéer. Vi vet inte hur det hållbara samhället eller vägen dit ser ut, därför måste vi våga prova olika saker. Att misslyckas är okej om vi tar reda på vad som gick fel och drar konstruktiva slutsatser. Det går inte att få alla att börja använda bokashikomposter eller sluta med bil. Men det går att få en liten testgrupp att ändra sina vanor och där går det också att se mätbara effekter i form av minskad energianvändning eller minskad sopmängd. Utifrån dessa erfarenheter kan sedan fler nås. En energisnål lampa kan sedan bli en del i ett bostadsbolags tillvalssortiment.

Till sist projekt ska inte vara för evigt Satsa på överlämningen och skapa institutioner som kan leva kvar när projektet är slut. Se till i god tid att planera för hur olika delprojekt ska överlämnas till de aktörer som har deltagit i projektet. Det handlar dels om att ordinarie förvaltare involveras, dels om att stötta lokala initiativ och aktörer att driva vidare sådant som har startats upp. skyldigheter finns med gör det lättare för båda parterna och minskar risken för att andra hyresgäster klagar. Samma sak med hyresfria lokaler, genom att klargöra hyresgästens skyldigheter kan lokalen bli en tillgång och missförstånd undviks. En större odling kräver en förening som sköter den, tillfälliga frivilliga krafter räcker inte. För att odlingssatsningar eller hyresfria lokaler för kulturverksamhet ska kunna finnas kvar efter projektets slut krävs att det skapas en struktur som upprätthåller detta. Brukaravtal där odlarens respektive hyresvärdens Lycka till önskar vi på Hållbara Hökarängen!