El är idag en basvara som nästan ingen kan klara sig utan. Elprylarna i hemmet har blivit oumbärliga. De förbättrar vår komfort, de ökar vår säkerhet, de minskar avstånden och de minskar det manuella arbetet i en tid, när tid är en bristvara. Produkterna som finns i varje hushåll blir fler och fler och trots att de blir allt mer energieffektiva ökar elförbrukningen. Sverige behöver el. Ringhalsgruppen tillverkar en femtedel av den. Vårt miljöarbete tål en granskning 1 Miljöredovisning Ringhals 2002 4-15 Ringhals verksamhetspolicy 4 Betydande miljöaspekter 5 Miljöförbättringar under året 8 Miljöhändelser 9 Måluppfyllelse 10 Miljöprogram inför 2003 11 Miljöfakta 12 EMAS granskningsberättelse 15 Miljöredovisning Barsebäck 2002 16-20 Miljöförbättringar 16 Miljöhändelser 16 Måluppfyllelse 17 Miljöfakta 18 Ordlista 21 Idé och layout: Ringhals och Vattenfall Support Text: Ringhals Foto: Ringhals, Börje Försäter och Pierre Mens Omslag: ColoRic Illustration Tryck: BCB, Varberg Trycksak: BCB 030288
MILJÖREDOVISNING 1 Vårt miljöarbete tål en granskning Utsläpp av växthusgaser har under de senaste åren blivit en allt viktigare miljöfråga. Många elproduktionssätt medför stora utsläpp av bland annat koldioxid, men i Sverige har vi genom vatten- och kärnkraft en näst intill utsläppsfri elproduktion. Kärnkraft är bland de elproduktionssätt som medför lägst emissioner och har minst inverkan på hälsa och miljö.* Vi har nu, genom vår certifierade miljövarudeklaration, fått ytterligare kvittens på att kärnkraft är ett miljövänligt alternativ att producera el på i förhållande till andra produktionssätt, konstaterar Krister Egnér, chef för Säkerhet och Miljö på Ringhals. Och då inte bara i förhållande till annan storskalig produktion, utan även i jämförelse med de sätt som ofta lyfts fram som miljövänliga, till exempel vindkraft. I början av året fick Ringhals en certifierad miljövarudeklaration en EPD för sin el. EPD-systemet bygger på internationella standarder inom ISO-systemet, till exempel livscykelanalyser, och beskriver produktens miljöpåverkan. Systemet är kvalitetssäkrat genom krav på kontroll och löpande uppföljning av ackrediterat certifieringsorgan och är det första system som skapar möjlighet till jämförelser baserade på produktspecifika regler. På Miljöstyrningsrådets hemsida: www.environdec.com/swe, kan du läsa mer om EPD-systemet. Ringhals miljöprövas Ett annat viktigt arbete som pågått hela året är miljöprövningen av Ringhals. Bakgrunden till miljöprövningen är en ny lagstiftning miljöbalken från 1999. Ringhals nuvarande tillstånd vilar på en äldre vattendom och regeringsbeslut. Den nya lagen kräver dock att tillståndspliktiga verksamheter, som inte tidigare prövats enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken, prövas före utgången av 2004. För Ringhalsgruppen är miljöprövningen viktig på flera sätt, säger Krister. Dels är den kopplad till våra tillstånd att köra reaktorerna, bland annat ska tillståndet för Ringhals 2 förnyas före utgången av 2005, dels är miljöprövningen nödvändig för att kunna genomföra de möjliga effekthöjningar som finns i anläggningarna. Men miljöprövningen är också ett mycket bra sätt att få ett samlat grepp över hela miljöarbetet. Dessutom har det gett oss en möjlighet att ta del av synpunkter från närboende och andra som berörs av vår verksamhet. I miljöprövningsprocessen är de samråd som hålls med myndigheter, närboende, berörda organisationer och allmänhet en viktig del. Inkomna synpunkter ska redovisas och beaktas i organisationens arbete med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten. Arbetet med Ringhals miljöprövning har också gett oss en bra grund att stå på när vi startar upp miljöprövningen av Barsebäck, fortsätter Krister. I februari 2003 skickades ansökan in till miljödomstolen i Vänersborg, som under året kommer att behandla ärendet. Vi väntar oss en miljödom vid årsskiftet 2003/2004. Tvättstuga och klorering två aktuella frågor I samband med miljöprövningsarbetet har ett antal förbättringspunkter aktualiserats, bland annat Ringhals tvättstuga där de skyddskläder som används vid Alla har en nalle Mobiltelefonen hur skulle vi klara oss utan den? På tio år har den utvecklats från en exklusiv pryl till var mans egendom. Nyttan är oomtvistad, även om den ibland kan vara störande. Nallen räddar liv, ökar friheten och möjligheterna för det rörliga arbets- och friluftslivet. Idag finns det nästan åtta miljoner mobiltelefonabonnemang. För att ladda dem alla behövs cirka 10 miljoner kwh per år. Om laddaren sitter kvar i eluttaget går det åt mer än dubbelt så mycket. * EU-kommissionens rapport Extern-E visar att kärnkraft är ett av de elproduktionssätt som innebär minst inverkan på hälsa och miljö. En grupp experter har tagit fram en metod för att beräkna miljö- och hälsokostnaderna för olika sorters elproduktion.
2 MILJÖREDOVISNING Under sommarens revision på Ringhals 1 genomfördes inspektion av generatorerna. Varje anläggning har fyra separata reservkraftdieslar för att trygga elförsörjningen vid eventuella externa och interna driftstörningar. arbete inne i kärnkraftanläggningarna tvättas. Hur reningen av tvättvattnet kan förbättras är en fråga som diskuterats under senare år och som även lyfts fram under prövningsprocessen, säger Krister. Idag innehåller det tvättvatten som släpps ut tvätt- och sköljmedel samt mindre mängder radioaktiva ämnen. Utsläppen som sker är mycket små och hanteringen följer de tillstånd som finns för verksamheten, men eftersom frågan lyfts fram tycker vi det varit viktigt att ta tag i den och se över på vilket sätt vi kan bli bättre. Projektering av en ny tvättanläggning, som även ska användas för att ta hand om kläder från Barsebäck, påbörjades under året. Tvättanläggningen kommer att förses med ett reningssteg för att avskilja de radioaktiva ämnen som finns i tvättgodset. Genomförda tester visar att det sker en avskiljning av suspenderat material samtidigt som mängden syreförbrukande ämnen sjunker. En annan fråga som varit aktuell under många år är kloreringen av kylvattenkanalerna. På Ringhals 3 och 4 doseras under delar av året natriumhypoklorit för att undvika att musslor och havstulpaner växer på ytor i systemet vilket kan orsaka driftstörningar. I flera år har man sett över hur man kan minska användningen av natriumhypoklorit utan att påverka driften. Under en prövotid kommer därför inte hypoklorit att doseras i huvudkylvattenkanalen, utan istället kommer mekanisk rening av kanalerna att göras under de årliga sommaravställningarna, på samma sätt som idag sker på Ringhals 1 och 2. Arbetet är ett led i att minska den totala kemikalieanvändningen i verksamheten. För att säkra kylningen av de fyra anläggningarna behöver dock fortfarande en mindre del av det totala kylvattenflödet doseras med natriumhypoklorit under delar av året. Barsebäck ISO-certifierat På Barsebäck började året med att verksamheten blev certifierad enligt ISO 14001. Under arbetet med att certifiera verksamheten enligt ISO 14001 har stor kraft lagts på att förbättra miljöledningssystemet, säger Göran Larsson, chef för Säkerhet och Miljö på Barsebäck. Att vårt system nu fungerar fick vi bekräftat i januari 2003 när det var dags för en första uppföljning efter certifieringen. Dessutom har vi nu ett enhetligt ledningssystem för miljöfrågor över hela Ringhalsgruppen. En förbättring till följd av ISO-certifieringen är att Barsebäck fått en bättre sortering av det konventionella avfallet, med bland annat fler återvinnings- och sorteringscentraler runt om i anläggningen. Under 2002 har även Barsebäck fått ett bättre system för att rapportera och åtgärda möjliga arbets- eller miljörisker som medarbetarna observerar. Årets stora projekt på Barsebäck, PRIM-projektet, där ett stort antal rördelar byttes ut på Barsebäck 2, var också ett led i att än mer förbättra anläggningens säkerhet. Bland annat minskas nu behovet av återkommande provningar och därmed stråldoserna till personalen. Under slutet av året gjordes också en
MILJÖREDOVISNING 3 Våra kärnkraftverk använder havsvatten för att kyla processen. Varje sekund pumpas 10 000-tals liter havsvatten genom anläggningarna. Krister Egnér och Göran Larsson chefer för Ringhalsgruppens Säkerhet och Miljö. uppföljning av den WANO peer review (World Association of Nuclear Operators) som genomfördes på Barsebäck under 2000. WANO gjorde då en omfattande granskning av organisationens säkerhetskultur, dvs vilka attityder som råder och hur man efterlever de regler och rutiner som är viktiga för säkerheten. I en WANO peer review kommer experter från andra kärnkraftverk och granskar olika delar av verksamheten, säger Göran. De förbättringsförslag som noteras är ofta värdefulla i dubbel bemärkelse, de leder dels till förbättringar av säkerheten, men ofta också till att organisationen höjer effektiviteten. Att få in externa ögon som ser på verksamheten är viktigt, men lika viktigt är det att vi deltar i WANOs granskningar och bidrar med vår erfarenhet. På så sätt kan vi hela tiden förbättra säkerhetsarbetet inom branschen. MVG för miljö och säkerhet Ringhalsgruppens miljöindex gav nästan full pott under förra året och hamnade på plus 3 på en skala som sträcker sig från minus 4 till plus 4. Resultatet är en förbättring med en enhet från 2001. Flera av anläggningarna visade på mycket låga stråldoser till personalen. På Ringhals 1 hade man den lägsta dosen någonsin och på Ringhals 2 och 3 var doserna de näst lägsta. De förlängda revisionerna på Ringhals 4 och Barsebäck 2 resulterade dock i att den totala summan blev något högre 2002 än föregående år. Utsläppen till omgivningen är fortsatt mycket låga. Under förra året ledde en ny föreskrift från SSI till förändrade beräkningsmodeller för utsläpp av radioaktiva ämnen. Numera mäts även utsläppen av kol-14, som tidigare schablonberäknades. Den nya mätmetoden visar att Ringhalsgruppens anläggningar under 2002 bidrog med enbart en promille av vad den naturliga bakgrundsstrålningen ger till de närmast boende. Metoden visar även i vilken form kol-14 uppträder, vilket är av avgörande betydelse när man bestämmer utsläppens effekter i omgivningen. Den nya beräkningsmetoden visar att vi under alla år fram till nu kraftigt överskattat utsläppens storlek. 2002 var också ett bra år sett ur säkerhetssynpunkt. Precis som miljöindex hamnade Ringhalsgruppens säkerhetsindex på plus tre, vilket är bättre än målvärdet. Varken på Ringhals eller Barsebäck inträffade någon händelse under året som ledde till en notering på den internationella sjugradiga INES-skalan (International Nuclear Event Scale), däremot slutrapporterades en flera år gammal avvikelse som fick en etta på skalan. Antalet arbetsolyckor per 1 000 anställda är fortsatt få i jämförelse med annan industri. Under 2002 inträffade 12 olycksfall (inklusive inhyrd personal) som krävde sjukskrivning. En viktig faktor är Ringhalsgruppens kontinuerliga arbete för att eliminera bakomliggande orsaker till att olyckor inträffar.
4 MILJÖREDOVISNING RINGHALS Ringhals verksamhetspolicy Vi skall producera el på ett sätt som tillgodoser intressenternas relevanta krav och behov. Fakta Ringhals miljöledning På Ringhals ingår miljöledning i den ordinarie styrningen av verksamheten. De miljöutredningar vi har genomfört ligger till grund för hur vi värderar miljöfrågor. Utifrån dem har vi även kunnat fastställa vilka våra betydande miljöaspekter är. Viktiga miljöavsnitt i Ringhals verksamhetsstyrsystem är verksamhetspolicyn och interna riktlinjer för miljöskydd och miljökontroll. Kort- och långsiktiga miljömål tas fram och uppdateras årligen tillsammans med de miljöprogram som sätts upp för att nå målen. Vi ska uppfylla externa krav, som lagstiftning och krav från koncernen och kunder. Skydd mot större miljötillbud är inbyggt i anläggningskonstruktionen och i interna driftrutiner. Detta stöds ytterligare av intern räddningstjänst och haveriberedskap. I ledningssystemet slås fast att miljöarbetet ska granskas i de ordinarie kvalitetsrevisionerna. Det står även att miljörapportering till myndigheter ska kompletteras med öppen intern och extern miljöredovisning. Förutom att uppfylla gällande krav i lagar, förordningar, föreskrifter och givna tillstånd, skall vi uppnå detta genom att (utan inbördes rangordning): optimera säkerhetsarbete och riskhantering så att alla resurser och komponenter på ett jämnstarkt sätt bidrar till god reaktorsäkerhet, tillvarata och utveckla den samlade kraften av all kunskap, erfarenhet, förmåga, värderingar och ambitioner hos alla medarbetare för att stärka vår verksamhet, integrera säkerhets- och miljöaspekter i all vår verksamhet och bygga vårt miljöarbete på helhetssyn, ständig förbättring, effektivt resursutnyttjande och miljöanpassat omhändertagande av restprodukter, bedriva ett aktivt riskanalys- och säkerhetsarbete för att skydda omgivning, personal, egendom, verksamhet och resultat, stärka medarbetarnas kunskaper om Ringhalsgruppens förutsättningar, villkor och verksamhet i syfte att öka företagets värde, bedriva en inköpsverksamhet som präglas av affärsmässighet med hög etisk och moralisk grundsyn samt välja leverantörer och varor som överensstämmer med våra dokumenterade kvalitets- och miljövärderingar, säkerställa en öppen, saklig, relevant och snabb kommunikation såväl I omgivningslaboratoriet kontrolleras regelbundet prover från närområdet. inom företaget som mellan företaget och omvärlden, upprätthålla god etik med attraktiv arbetskultur där alla växer både som människor och som kollektiv för att bevara företagens tydliga identitet. Fastställd april 2002.
MILJÖREDOVISNING RINGHALS 5 Betydande miljöaspekter Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning, så även kärnkraften. På Ringhals gör vi en värdering av vilka miljöaspekter som är av betydelse samtidigt som vi ser till att de tas omhand på bästa sätt. En ny värdering görs varje år varvid förbättringsbehov identifieras och prioriteras. Värderingen görs av de som bedriver den miljöpåverkande verksamheten tillsammans med personer som har hög kompetens inom miljöområdet. Förbättringsbehoven förs in i den ordinarie planeringsprocessen och mål sätts för vad som skall uppnås. Vid värderingen tar vi hänsyn till de myndighetskrav som alltid skall uppfyllas och vår egen verksamhetspolicy. Även medarbetarnas och kundernas förtroende för vårt miljöarbete är viktigt. Ringhals betydande miljöaspekter är uppdelade i tre huvudgrupper kärnbränslecykelns miljöfrågor, konventionella miljöfrågor samt styrning, kontroll och stöd där var och en kan ha eller få någon inverkan på miljön. De beskrivs i korthet nedan. Kärnbränslecykelns miljöfrågor Uranbrytning, anrikning, bränsletillverkning och bränsleinköp Inköp av bränsle till Ringhals reaktorer sker genom Vattenfall Bränsle AB. De svenska kärnkraftföretagen ställer specificerade miljökrav på leverantörer och tillverkare av kärnbränsle och förvissar sig om att de efterlevs genom återkommande granskningar av företagen. Samtliga led i bränsletillverkningen bedöms och kontrakt tecknas med godkända leverantörer. En mindre andel uran kan köpas på spotmarknaden men även där köper vi från godkända leverantörer. Uranmalmen bryts i gruvor, för att därefter transporteras till ett uranverk i närheten för utvinning och vidareförädling av urankoncentrat. I en anrikningsanläggning ökas halten av klyvbara atomer. Slutligen pressas uranet samman till små cylindrar bränslekutsar på en bränslefabrik. Kutsarna sätts ihop till bränslestavar och slutligen till bränsleelement. Tillverkning av uranbränslet kräver mycket energi och ger utsläpp till luft av bland annat svaveldioxid, kväveoxid och koldioxid. Radioaktivt avfall Allt material som lämnar reaktoranläggningarnas kontrollerade områden undersöks med avseende på strålningsnivån. Det avfall som produceras delas in i tre kategorier: låg-, medel- och högaktivt avfall. Om strålningsnivån för avfallet ligger under ett satt gränsvärde kan det behandlas som vanligt icke radioaktivt avfall efter godkännande av Kärnkraftsinspektionen och enligt Strålskyddsinstitutets föreskrifter. Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av använt bränsle som skickas till CLAB (Centralt Lager för Använt Bränsle). Under minst ett år förvaras det utbrända kärnbränslet i vattenbassänger inne i kraftverket, innan det förpackas i specialkonstruerade behållare för transport till CLAB. Efter minst 40 års mellanlagring kommer det högaktiva avfallet enligt planerna att djupförvaras i den svenska berggrunden. Det måste hållas skilt från de ekologiska systemen i cirka 100 000 år men redan efter cirka 1 000 år har 99 procent av aktiviteten försvunnit och avfallet är då endast farligt om det skulle förtäras eller på annat sätt komma in i en människa. Det medelaktiva avfallet består till största delen av filtermassor och skrot. Detta blandas med betong och gjuts in i Står men går ändå Fjärrkontrollen är fantastisk! När man sjunkit ner i soffan behöver man minimalt med energi för att slå på TV:n, videon eller stereon. Men fjärrkontrollen har också bidragit till att många av våra elprylar står i standby-läge och det drar energi lite i onödan. Även om det är lite så beräknar Nutek att summan av all tomgångsförbrukning i hushållen är drygt 400 miljoner kwh per år. Barsebäck 2 får köra nästan en månad för att producera elen.
6 MILJÖREDOVISNING RINGHALS plåtbehållare kokiller som slutförvaras i SFR (Slutförvar För Radioaktivt driftavfall). För varje avfallskolli som lämnar Ringhals har innehåll och strålningsnivå registrerats. Radioaktiviteten i detta avfall har en livslängd på några hundra år och avfallet är då ej längre farligt ur strålningssynpunkt. Lågaktivt avfall utgörs huvudsakligen av kasserade rördelar, isoleringsmaterial, arbetskläder och liknande. Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. En del av det lågaktiva avfallet deponeras i ett specialkonstruerat markförvar på Ringhals område. Efter 50 år har radioaktiviteten sjunkit till den omgivande naturens nivå och avfallet är då ej längre farligt ur strålningssynpunkt. Förvaret är byggt för att hindra radioaktivitet att komma ut till omgivningen åtminstone i 100 år, som myndigheternas krav föreskriver. Övrigt lågaktivt avfall slutförvaras i SFR. Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs gemensamt av de svenska kärnkraftföretagen ansvarar för CLAB och SFR och planeringen för den framtida förvaringen av avfallet. Säker drift av Ringhals Anläggningarna drivs, underhålls och utvecklas i enlighet med krav vi själva fastställt liksom enligt myndigheternas krav. Kontinuerlig övervakning av driften och rondningar i anläggningarna ger oss goda möjligheter att identifiera eventuella brister med säkerhets- och miljöpåverkan. Vi har väl förberedda åtgärder för att hantera störningar i ordinarie verksamhet dygnet runt. Dessutom har vi en speciell organisation med räddningstjänst och haveriberedskap för att ta hand om större störningar. Utsläpp av radioaktiva ämnen Liksom alla andra kärnkraftverk släpper Ringhals ut små mängder radioaktiva ämnen till atmosfären och via kylvattnet ut i havet. Utsläppen består huvudsakligen av kortlivade nuklider vilket göra att aktiviteten minskar mycket snabbt. Gränsvärdet för utsläppen är satt för att inte ge påverkan på människor i omgivningen. Den extra stråldos, som utsläppen medför för de närboende utgör mindre än en hundradel av utsläppsgränsen och en tusendel av den naturliga strålning som finns överallt från himmel, berggrund m m. Inte någon gång sedan starten i mitten av sjuttiotalet har våra utsläpp ens varit i närheten av gränsvärdet. Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Spill- och avloppsvatten från reaktoranläggningarnas kontrollerade områden tas om hand, renas och kontrollmäts innan det släpps ut till havet. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen fördröjs inne i anläggningen innan utsläpp sker via skorstenen, där storlek och sammansättning mäts. Känsliga dosimetrar finns utplacerade i omgivningen runt Ringhals. Med jämna mellanrum kontrolleras även prover från jordbruket, fiske och vegetation. Provtagning från växt- och djurriket visar enbart ytterst små mängder radioaktivitet i tång och musslor i närheten av kylvattenutsläppet. Någon påverkan av detta har inte kunnat observeras. Provresultaten kontrolleras av oberoende myndigheter. Konventionella miljöfrågor Kylvatten Ringhals tar in stora mängder havsvatten för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Havsvattnet är emellertid helt skilt från de radioaktiva systemen i anläggningarna. Vid full effekt på alla fyra blocken används totalt cirka 170 m 3 kylvatten per sekund. Vattnet värms upp ungefär 10 grader innan det släpps ut igen till havet utanför Ringhals udde via tunnlar. På 400 500 meters avstånd från utsläppspunkten är vattnets temperatur, tack vare strömförhållandena, högst ett par grader över den normala. För att förhindra musslor och havstulpaner från att växa på ytor i de delar av kylvattensystemet som kyler säkerhetssystem, tillsätts natriumhypoklorit under delar av året. Till huvudkylvattnet förs också förbrukat processvatten. I processen används bl a borsyra, lut och svavelsyra. Beståndsdelarna i de här ämnena förekommer naturligt i havsvatten. Under färden genom kylvattentunnlarna neutraliserar en stor del av kemikalierna varandra innan de når utsläppspunkten. I kombination med det stora kylvattenflödet gör det att koncentrationen vid utsläppspunkten blir obetydligt högre än i det omgivande havet. Fiskeriverkets återkommande kontrollprogram visar på vissa förändringar av artsammansättningen inom ett mycket begränsat område. Vissa fiskarter trivs i det varma vattnet och söker sig dit, medan andra gör motsatsen och minskar i antal. Även floran är påverkad vid utsläppspunkten på grund av det varma vattnet och den starka strömmen. På ett avstånd av 500 meter från utsläppspunkten har förändringarna i stort sett upphört. Miljö- och avfallsfrågor I verksamheten uppkommer en mängd olika sorters övrigt avfall med potentiell miljöpåverkan. Ringhals förbrukar, liksom de flesta stora industrianläggningar ett flertal olika kemikalier och råvaror. Vi använder diverse syror, oljor och batterier. För att kunna ta hand om detta på ett bra sätt har vi byggt en miljöstation där vi separerar och förvarar restprodukterna i väntan på omhändertagande. Det giftiga ämnet hydrazin används i vissa processystem för att förhindra korrosion. Hydrazinhanteringen sker i slutna system och ämnet omvandlas vid användningen till ammoniak eller kväve. Vi har tillstånd att använda hydrazin för angivet ändamål från arbetsmiljöinspektionen. En viktig del vid avfallshantering är källsortering av det konventionella avfallet. För närvarande sorterar vi i cirka 25 olika fraktioner. Under de senaste åren har det osorterade industriavfallet stadigt minskat. Ringhals anlitar enbart godkända transportörer och mottagare av både det farliga avfallet och det konventionella avfallet. Styrning, kontroll och stöd Egenkontroll Det är viktigt att de som ansvarar för
MILJÖREDOVISNING RINGHALS 7 verksamheten ser till att lagar, föreskrifter och regler följs. Genom att kontrollera den egna verksamheten förvissar man sig om att så är fallet. Ringhals har ett flertal viktiga kontrollfunktioner för att se till att verksamheten har så liten inverkan på miljön som möjligt. Inne i anläggningen sker kontroll och uppföljning vid hantering av miljöfarliga produkter. Prioritering av förbättringsbehov De betydande miljöaspekterna skall årligen värderas. Förbättringsbehov skall identifieras och prioriteras. De högst prioriterade förbättringsbehoven ingår i Ringhalsgruppens miljöprogram och de följs upp via Ringhalsgruppens miljöindex. De medelhöga förbättringsbehoven skall omhändertas i ansvarig avdelnings verksamhetsplanering tillsammans med avdelningens del i de högst prioriterade förbättringsbehoven. Leverantörsbedömning Alla större och viktigare leverantörer ska vara leverantörsbedömda med avseende på miljö. Vi ställer samma krav på leverantörerna som på oss själva när det gäller miljön. De råvaror som köps från främmande land måste vara producerade i enlighet med landets miljöregler. Miljökompetens Vår verksamhetspolicy och våra betydande miljöaspekter ska vara kända hos varje anställd. Alla ska genomgå ett utbildningspaket inom miljö senast ett år efter anställning. Dessutom ska alla anställda inneha goda kunskaper om sina egna arbetsuppgifter och den miljöpåverkan de kan ge upphov till. Transporter av kärnbränsle och avfall Alla transporter till och från, samt inom Ringhals ska ske på ett godkänt och miljöriktigt sätt. Detta bedöms vid leverantörsbedömningar.
8 MILJÖREDOVISNING RINGHALS Miljöförbättringar under året Ombyggnad av doseringsanläggning för hydrazin På Ringhals 2 har en ombyggnad av doseringsanläggningen för hydrazin genomförts. Syftet var att minska förbrukningen av hydrazin, som är en tillståndspliktig kemikalie, och i stället dosera ammoniak. Ammoniak är en kemikalie som har liten påverkan på miljön. Dosering av klor till kylvattentunnlar För att undvika att kylvattentunnlarna sätts igen av musslor har man under musslornas settlingsperiod doserat klor. Under hösten slutade Ringhals 3 och 4 att dosera klor till huvudkylvattenkanalen. Dosering av klor ska enbart ske till hjälpkylvattenkanalerna. Detta innebär att klorförbrukningen minskar. Istället kommer man att rensa tunnlarna oftare. Miljövarudeklaration för el Under 2002 erhöll Ringhals EPD-certifikat dvs miljövarudeklaration för elproduktionen. EPD, är det första system som gör det möjligt att jämföra olika produkters och tjänsters miljöpåverkan. EPD-systemet bygger på internationella standarder inom ISO-systemet t ex livscykelinventeringar. Det är öppet för alla produkter och tjänster och skapar möjligheter till jämförelser baserade på produktspecifika regler. Systemet beskriver potentiell miljöpåverkan och är kvalitetssäkrat genom krav på kontroll och löpande uppföljning av ackrediterat certifieringsorgan. Systemet förvaltas av Miljöstyrningsrådet som är ett bolag ägt av Miljödepartementet, svenskt näringsliv och kommunerna. Certifierade miljövarudeklarationer är viktiga informationskällor i all produktion. Eftersom el är en betydande råvara i många produkter kommer certifierade miljövarudeklarationer för el att vara av stort värde för många av Vattenfalls kunder. EPD-data för el kan direkt användas i kundens egen EPD. EPD-systemet är ytterligare en byggsten för företag som vill bidra till att utveckla mer kvalificerad produktrelaterad miljöinformation. Ledningssystem Ledningssystemet omarbetades under 2002 till att bli ett gemensamt system med Barsebäck då Ringhals och Barsebäck blev en gemensam organisation 1 april 2002. Avsikten är att den röda tråden från externa krav till korrekt utförande skall framgå tydligt. Utbildning i hur ledningssystemet ser ut och skall tillämpas genomfördes under 2002 för all personal. Avveckling av freon Utbyte av köldmedia mot miljövänligare ämnen än freon R22 har genomförts under 2002. Vid årsskiftet fanns endast 38 kg R22 kvar. R22 finns i början av 2003 endast kvar i utrustning för komfortkyla. De byts efterhand som de når sin tekniska livslängd med beaktande av gällande påfyllnadsförbud. Utsläpp av tvättvatten från tvättstugan Ringhals har enligt vattendom tillstånd att släppa ut avloppsvatten från tvättstugan. Länsstyrelsen har ifrågasatt lämpligheten eftersom det innebär att vi släpper ut syreförbrukande ämnen i Kattegatt. Utredning om förbättrad rening har bedrivits under några år. Mängden syreförbrukande ämnen har mätts för både 2001 och 2002. Uppskattningsvis motsvarar utsläppen 100 kg syreförbrukande ämnen från tvättstugan, vilket är betydligt mindre än tidigare uppskattning. En ny tvättstuga projekteras med utrustning för vattenrening. Miljöprövning Se redovisning på sidan 11.
MILJÖREDOVISNING RINGHALS 9 Miljöhändelser under 2002 En händelse med potentiell miljöpåverkan har inträffat under året. Händelsen har lett till översyn av rutiner och teknik. Läckage av olja till kylvattenkanalen Den 18 juli upptäcktes under en rondning på Ringhals 1 att oljenivån i en kylare för turbinlager sjunkit. Det visade sig att oljekylaren läckte och att cirka 1,5 m 3 olja läckt ut till kylvattenkanalen. Ingen påverkan på recipienten kunde konstateras. Under revisionsavställningen på Ringhals 1 renoverades tubpaketen på samtliga turbinoljelagerkylare. Tubpaketen hade tidigare bytts under revisionsavställningen 2000. Utredning pågår och dialog förs med leverantören om vidare hantering. Reaktorinneslutningen i det här fallet på en av Ringhals tryckvattenreaktorer är ett gastätt tryckkärl byggt för att klara stora påfrestningar. Redovisning av tillstånd Använt bränsle förvaras i bassänger intill reaktorn. Efter cirka ett år transporteras det till ett förvar vid OKG i en specialbehållare. All hantering sker under vatten. Ringhals redovisar till berörda myndigheter hur gällande tillstånd efterlevs och resultaten av genomförda kontrollmätningar. När miljöredovisningen färdigställdes tydde allt på att Ringhals uppfyllt alla krav i de gällande miljö- och säkerhetsrelaterade tillstånden.
10 MILJÖREDOVISNING RINGHALS Måluppfyllelse 2002 Miljömålen för all verksamhet på Ringhals sammanvägs till ett miljöindex som tillämpas från och med 1999. Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. I tabellen redovisas i vilken mån Ringhals har nått de mål som angetts inför 2002 och målvärden inför 2003. Som framgår av tabellen nåddes alla mål utom två utsläpp av växthusgas samt läckage av olja. Måltal Målvärde 2002 Utfall 2002 Målvärde 2003 RINGHALS MILJÖINDEX 2 3 2 Kollektivdos 3,4 mansv 2,55 mansv 3,6 mansv Utsläpp av växthusgas (SF6) Läckage 1 % = 23 kg 32 kg 1) 1 % i förhållande till installerad volym Utsläpp av växthusgaser från 3 % av installerad kylmaskiner. Nytt år 2003 mängd HFC Läckage av olja med 100 l 1500 l 2) 100 l omgivningspåverkan Specialutbildade strålskyddare ser till att personalen inte utsätts för onödig strålning genom att mäta, kontrollera och skärma av där arbete ska utföras. 1) Svavelhexafluorid (SF6) används i ett kapslat ställverk. Läckaget var 1,4 procent av installerad mängd vilket fortfarande är över Ringhals internt satta mål, 1 procent. Åtgärder vidtogs även 2002 för att minska läckagen. Ytterligare åtgärder kommer att genomföras under 2003. 2) Se föregående sida. 3) Ny beräkning gäller från 2002. Se vidare text och diagram under miljöfakta. 4) Vi skall driva och underhålla Ringhals så att det inte uppstår skador eller läckage på uranbränslet och i detta jämföra oss med övriga kärnkraftverk. De kärnkraftsaggregat som inte motsvarar bästa kvartil för världens kärnkraftverk av motsvarande konstruktion skall förbättra sig med 20 procent under 2002. 5) Vi skall sträva mot att driva miljöfrågor så väl att vi inte får allvarliga anmärkningar vid myndighetsinspektioner, och eliminera brister i verksamheten direkt i anslutning till upptäckt. Högst 1 missad tidsram eller återkommande påpekande från myndighet. Osorterat industriavfall Högst 20 % osorterat 28 ton = 6 % Högst 15 % osorterat Klagomål från närboende 0 allvarliga 0 allvarliga 0 allvarliga Dos i msv till de närmast boende från 0,0003 msv 3) 0,0001 msv 3) 0,00018 msv 3) utsläpp av radioaktiva ämnen. Exklusive dos från kol-14 Bränsleindex 4) Bästa kvartil för Bästa kvartil för Bästa kvartil för kärnkraft respektive kärnkraft respektive kärnkraft respektive 20 % förbättring 20 % förbättring 20 % förbättring Inga förelägganden, förseningar vid 1 missad tidsram Ingen 1 missad tidsram myndighetsförfrågningar eller Inget föreläggande Inget föreläggande återkommande påpekanden från myndighet för yttre miljö 5) Miljöolyckor/större miljötillbud 0 respektive 1 0 respektive 0 0 respektive 1 Aktivt arbete med betydande Upprättade planer Upprättade planer Upprättade planer miljöaspekter med stort skall följas har följts skall följas förbättringsbehov: Mål för 2002 Klorering av kylvatten Miljöprövning Mål för 2003 Miljöprövning Tvättstuga Minskning utsläpp av radioaktiva ämnen Kampanj om renhet i system Förbättring av transport av farligt gods Förnya tillstånd att använda hydrazin
MILJÖREDOVISNING RINGHALS 11 Miljöprogram inför 2003 Ringhals har fastlagt ett miljöprogram för 2003. Avsikten med programmet är att Ringhals skall nå sina miljömål. För miljöprogrammet finns ansvariga enheter angivna. De ansvariga ser sedan till att resurser avsätts och att tidplan tas fram och följs. Miljöprövning 1999 fick Sverige en ny miljölagstiftning en miljöbalk som innebär en samordnad och breddad lagstiftning på miljöområdet. En nyhet i förhållande till äldre lagstiftning är att även driften av befintliga kärnkraftverk skall miljöprövas. Ringhals prövar såväl den nuvarande verksamheten, som möjliga framtida förändringar, till exempel effekthöjning, större ombyggnader och andra förändringar av verksamheten. En ansökan om förlängt tillstånd av markförvaret för lågaktivt avfall sker parallellt med prövningen av den övriga verksamheten, men ingår inte i ansökan enligt miljöbalken. Målsättningen är att få en miljödom för Ringhals vid årsskiftet 2003/2004. Prövningen inleddes i januari 2002 med tidiga samråd med Länsstyrelsen och enskilda särskilt berörda. Syftet med samråd är att Ringhals både skall informera om verksamheten samt hämta in kunskap och synpunkter från särskilt berörda. En redogörelse för det tidiga samrådet har lämnats till Länsstyrelsen som beslutade att verksamheten skall klassas som betydande miljöpåverkan. Som ett andra steg hölls utökade samråd med en vidare krets berörda allmänhet, myndigheter och organisationer. Efter de utökade samråden upprättades en miljökonsekvensbeskrivning MKB där synpunkterna som kommit fram i samråden är en viktig del. En MKB ger underlag för en samlad bedömning av hur verksamheten påverkar miljön och ingår som en del i den ansökan som lämnas in till miljödomstolen. Fakta Miljöprogram I Ringhals miljöprogram ingår åtgärder eller regelbunden uppföljning av: Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Undvikande av att potentiella miljöstörande ämnen kommer ut i avloppsreningsverk, kylvatten och havet. Avveckling av kemiska produkter som är klassade som miljöfarliga eller potentiellt miljöfarliga Källsortering Programmet för att minska läckaget av svavelhexafluorid, SF6, från ett kapslat ställverk ingår i Ringhals 1 underhållsprogram. Läckagemängderna ska följas kontinuerligt under 2003 och åtgärder vidtas i händelse av läckage. Program för att minska läckaget av andra växthusgaser som freon. Miljöprövning, se text intill. I en miljökonsekvensbeskrivning ges en samlad bild av verksamhetens påverkan på miljön. På www.ringhals.se kan du läsa mer om miljöprövningen.
12 MILJÖREDOVISNING RINGHALS Miljöfakta år 2002 Utsläpp av radioaktiva ämnen i procent av gränsvärdet 100 80 60 40 20 0 98 99 00 01 Årsutsläpp i % av gränsvärdet 02 Utsläpp av radioaktiva ämnen Liksom alla andra kärnkraftverk släpper Ringhals ut små mängder radioaktiva ämnen, framför allt till atmosfären. En mindre del går, via kylvattnet, ut i havet. Beräkningen är baserad på mätningar 2002 och stråldosen till de närmast boende beräknas till 0,0007 msv år 2002 inklusive dos från kol-14, vilket är mindre än en hundradel av utsläppsgränsen och mindre än en tusendel av den naturliga bakgrundsstrålningen. Cirka sex sjundedelar av den beräknade stråldosen kom år 2002 från utsläpp av kol-14. Tidigare år har ett schablonvärde för kol-14 använts vid beräkningar av utsläppen till luft. Under 2002 har mätutrustningar för kol-14 installerats. I diagrammen nedan redovisas stråldosen beräknad för den åldersgrupp som erhåller högst dos, barn 7 12 år. För att ge en rättvisande bild har värdena för 1998 2001 beräknats på samma sätt som för 2002. Eftersom kol-14 inte mättes före 2002 redovisas konservativa värden för 1998-2001 för dosen från kol-14. Stråldoser och strålskydd Stråldoserna till egen personal och entreprenörer var mycket låga 2002. Det är fjärde året i rad som Ringhals understiger 1976 års kollektivdos summan av alla individdoser. 1976 var bara två av de fyra reaktorblocken i drift. Personalens stråldoser underskrider med marginal gränsvärdet 50 msv. I diagrammen redovisas dels hur stråldoserna fördelar sig, dels en jämförelse mellan Ringhals stråldoser och motsvarande för utländska kärnkraftverk. Dosfördelning msv Antal personer 800 700 Stråldoser vid kokvattenreaktorer, mansv 3,5 3,0 Stråldoser vid tryckvattenreaktorer, mansv 2,0 600 500 400 300 200 100 0 0,1 1 1 5 5 10 10 15 15 20 20 25 Dosintervall i msv Dosfördelning Ringhals 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 98 Barsebäck Ringhals 1 Sverige 99 00 01 USA Japan 02 1,5 1,0 0,5 98 Ringhals 2 Ringhals 3 Ringhals 4 99 00 01 USA Japan Frankrike 02 Fakta Stråldoser mäts i millisievert, msv. Varje svensk erhåller i genomsnitt cirka 4 msv från naturlig bakgrundsstrålning, strålning i boendet och medicinsk användning. För arbete med strålning har Strålskyddsinstitutet (SSI) fastställt en övre gräns 50 msv under ett år. Medeldosen vid svenska kärnkraftverk är cirka 3 msv. Kollektivdosen mäts i mansievert, mansv. Kollektivdosen för en anläggning motsvarar summan av alla stråldoser som uppmätts vid anläggningen under året.
MILJÖREDOVISNING RINGHALS 13 RADIOAKTIVT AVFALL Sort Mängd 2002 Kommentar för 2002 Mängd 2001 Högaktivt till CLAB 56 ton Uranvikt för 126 patroner 70 ton 27 ton övrigt material Medelaktivt till SFR 120 ton Slutförvar 116 ton Lågaktivt till SFR 0 ton Slutförvar 137 ton Lågaktivt till Studsvik 0 ton Till smältning och friklassning 9 ton Lågaktivt till markförvar 0 ton Nästa deponeringskampanj tidigast 2003 0 ton Variationerna mellan åren beror främst på att avfall sänds i kampanjer till mottagaren MATERIAL OCH RESURSFÖRBRUKNING Sort Mängd 2002 Kommentar för 2002 Mängd 2001 Uran 72 ton Enbart uran redovisas 73 ton Bränsle 146 m 3 bensin Innefattar både Ringhals egen bilpark och 115 m 3 bensin resor i tjänsten med egen bil, hyrbilar samt resor med taxi till Landvetter Bränsle 159 m 3 diesel 68 m 3 miljödiesel till transporter och 290 m 3 diesel brandövning, 91 m 3 för provkörning av reservkraftdieslar och värmepanna Hypoklorit 770 ton 30 milligram per kilowattimme 744 ton Borsyra 26 ton 1 milligram per kilowattimme 19 ton Svavelsyra 86 ton 3 milligram per kilowattimme 143 ton Saltsyra 50 ton 2 milligram per kilowattimme 70 ton Lut 106 ton 4 milligram per kilowattimme 90 ton Jonbytarmassa 50 ton 2 milligram per kilowattimme 41 ton Hydrazin (100 %) 8 ton Förbrukad mängd 10 ton Rengöringsmedel 12 ton Aceton, avfettningsmedel, diskmedel, 17 ton sprit, lösningsmedel, rengöringsmedel, sköljmedel, tvättmedel och väteperoxid Färskvatten 781 000 m 3 800 000 m 3 Cement 113 ton Varav 20 ton fiberbetong för lockgjutning 128 ton av kokiller UTSLÄPP TILL LUFT Sort Mängd 2002 Kommentar för 2002 Mängd 2001 Freon R22 (HCFC) 6 kg 10,5 kg SF6 32 kg Svavelhexafluorid används i ställverken 70 kg Utsläpp bensinmotorer, 522 ton CO 2 21 milligram koldioxid per kilowattimme 427 ton CO 2 dieselmotorer och 1,8 ton NO X 0,07 milligram kväveoxider per kilowattimme 2,0ton NO X brandövning 0,02 ton SO 2 0,001 milligram svaveldioxid per kilowattimme 1,4 ton SO 2 Radioaktivt avfall Mängden radioaktiva restprodukter är i stort sett konstant från år till år. Speciellt gäller detta bränslet. Ser man tillbaka är det däremot så att bränslet idag utnyttjas mer effektivt. Från starten för snart 25 år sedan har detta inneburit en minskning av bränsleförbrukningen per producerad kwh samtidigt som årsproduktionen ökat. Förbrukningen nu är cirka 60 ton per år, som medelvärde för de senaste fem åren. När det gäller låg- och medelaktivt avfall strävar vi hela tiden efter att hålla nere volymen på olika sätt. Det görs genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt på kontrollerat område. En del saker kan tvättas rena från radioaktivitet och friklassas. En annan möjlighet är att komprimera avfallet. Material- och resursförbrukning Resursförbrukningen redovisas som uttag från förråd eller leverans direkt till tank. Den ökade bensinförbrukningen under 2002 beror på att fler biltransporter kördes mellan Barsebäck och Ringhals efter sammanslagningen av företagen. Ringhals använder el dels för drift av processystem, dels för kontor. Den el som används internt på verket avräknas vid beräkning av nettoproduktion. Aktiva åtgärder för att minska åtgången av kommunalt vatten har genomförts under de senaste åren. Från år 1999 till 2002 har åtgången minskat med 20 procent. Utsläpp till luft Transporter och provkörningar av våra reservkraftdieslar leder till utsläpp av bland annat koldioxid, kväveoxidföreningar och svaveldioxidföreningar. Den ökade bensinförbrukningen under 2002 leder till ökade utsläpp av dessa gaser. Utsläpp av svaveldioxid har beräknats med aktuella data för svavelhalt i bensin och diesel. Utsläpp reservkraftdieslar 241 ton CO 2 9,5 milligram koldioxid per kilowattimme 609 ton CO 2 5 ton NO X 0,2 milligram kväveoxider per kilowattimme 11 ton NO X 0,2 ton SO 2 0,006 milligram svaveldioxid per kilowattimme 2 ton SO 2 Icke halogenerande kolväten 1,5 ton Från förbrukning av rengörings- och lösningsmedel 1,7 ton Ammoniak 1,1 ton Från hydrazin för korrosionsskydd 1,0 ton
14 MILJÖREDOVISNING RINGHALS Kylvatten och kemi Cirka 170 kubikmeter havsvatten per sekund rusar genom anläggningen för kylning av processen. Vattnet värms upp cirka tio grader och släpps ut med processvatten från driften i havet. Med följer små mängder av syror och andra kemikalier. För att hindra beväxning i kylsystemen doseras under perioder av året hypoklorit till de delar som kyler säkerhetssystem och säkerhetskomponenter. Mängden som doserats till kylvattenkanalerna under året var ungefär lika stor som 2001. Naturgummibollar används för att rensa kylvattenrör i kondensorerna som kyls med havsvatten. Vid felfunktion kan bollarna följa med havsvattnet ut i havet. Insamling av bollar på stränderna runt Ringhals har genomförts av en lokal idrottsförening mot ersättning. Konventionellt avfall En mycket stor del av det konventionella avfallet sorteras och går till återanvändning eller återvinning. För närvarande sorterar vi i cirka 25 fraktioner. Den stora förbättringen inträffade 1997 då vi införde lokala miljöstationer. Tack vare dem och en intern informationskampanj minskade mängden osorterat industriavfall kraftigt. För att minimera risken för överfyllnad töms oljeavskiljare ofta, vilket innebär att en stor mängd oljehaltigt vatten tas omhand som farligt avfall. UTSLÄPP TILL KYLVATTEN Sort Mängd 2002 Kommentar för 2002 Mängd 2001 Uppskattad mängd 39 ton 5 % av doserad mängd 37 ton utsläppt hypoklorit Icke halogenerande kolväten 1,4 ton Från förbrukning av rengörings- och lösningsmedel 1,4 ton Ammoniak 1,6 ton Från hydrazin för korrosionsskydd 1,6 ton Hydrazin 0,8 ton 10% av doserad mängd 2 ton Naturgummibollar 26 000 st 31 000 st AVFALL Typ Mängd 2002 Mottagare Mängd 2001 Freon R22 36 kg York Refrigeration 553 kg Spillolja + oljehaltigt avfall 61 ton NSR, RECI, Ragn-Sells, SAKAB 63 ton Slam från oljeavskiljare + 145 ton NSR, RECI, Ragn-Sells, SAKAB 172 ton oljeemulsioner Övrigt farligt avfall 5,4 ton NSR, Ragn-Sells, RECI, SAKAB 39 ton Hushållsavfall 46 ton Halmstad kommuns Renhållningsbolag 70 ton Byggavfall till deponi 40 ton Bösarpstippen 4 ton Osorterat industriavfall 28 ton Miljöservice/Bösarpstippen 82 ton ÅTERVINNING Typ Mängd 2002 Mottagare Mängd 2001 Returpapper 46 ton Stena Metall 77 ton Järn- och metallskrot 149 ton Stena Metall 285 ton Blybatterier med syra 0 ton Stena Metall 3 ton Trä 300 m 3 Varbergs Kommun 500 m 3 Plast 0 ton Stena Metall 0,4 ton Kabelskrot och 16 ton Stena Metall 25 ton Elektronikskrot Färg- och lackrester 4,7 ton Ragn-Sells för omhändertagande i 4,7 ton kryoprocessen där färg och behållare skiljs. Olja och andra biprodukter går till SAKAB medan metallmaterial återvinns. Slam från sanitärt 51 m 3 Komposteras 45 m 3 reningsverk Rensmassor ca 1600 m 3 Egen tipp (komposteras) ca 900 m 3
MILJÖREDOVISNING RINGHALS 15 EMAS granskningsberättelse Vi har granskat verksamhetspolicy, miljömål, miljöprogram, miljöstyrningssystem, utfall av miljömål och miljörevision samt miljöredovisningen för Ringhals AB. Miljöredovisningen gäller sidorna 4 15 samt sidan 1 i Verksamhetsredovisningen. Vår granskning är utförd i överensstämmelse med Rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001. Ringhals AB uppfyller kraven i EMAS-förordningen. Uppgifterna i miljöredovisningen har visat sig vara trovärdiga, och redovisningen omfattar alla betydande miljöförhållanden som har anknytning till anläggningen. Med detta som underlag godkännes miljöredovisningen för Ringhals AB. Godkännandet gäller fram till 2004-04-30, under förutsättning att Ringhals AB kontinuerligt underhåller och upprätthåller sitt miljöstyrningssystem. Oslo, 2003-03-28 Nemko Certification AS Ackrediterad miljökontrollant nr. NO - V- 006 Lars Tveitnes Direktör Nästa miljöredovisning skall ges ut senast 2004-04-30
16 MILJÖREDOVISNING BARSEBÄCK Miljöförbättringar under 2002 Miljöcertifiering Barsebäck Kraft AB har kompletterat befintligt verksamhetssystem så att kraven i ISO 14001 uppfylls. Certifieringsorganet Nemko bedömde att kraven i ISO 14001 efterlevs och Barsebäck erhöll ett certifikat i april 2002. Efter certifieringen har en omorganisation genomförts och ett gemensamt verksamhetsstyrande system införts för både Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB. De avvikelser och observationer som upptäcktes i april samt följderna av omorganisationen, följdes upp under januari 2003 av certifieringsorganet. Fördjupad miljöutbildning I enlighet med kraven i ISO 14001 och interna krav har en kompetenshöjande utbildning genomförts för all personal. Utbildningens mål är bland annat att identifiera och värdera miljörisker inom den egna gruppens arbetsområde. Källsortering på kontrollerat område Under året har fem miljöstationer införts på kontrollerat område. Avemballering sker vid gränserna mellan kontrollerat och okontrollerat område. Batteri och papperssortering tillämpas på kontoren. Denna hantering innebär att visst material, efter kontroll, kan återanvändas istället för att behandlas som aktivt avfall. Avveckling av freon Utbyte av köldmedia mot miljövänligare ämnen än freon R22 har genomförts under 2001 och 2002. Vid årskiftet fanns 11 kg R22 kvar. Den återstående mängden byts efterhand som den tekniska livslängden uppnås med beaktande av gällande påfyllningsförbud. Miljöhändelser Tre händelser med potentiell miljöpåverkan har inträffat under året. Samtliga händelser har lett till översyn av rutiner och teknik. Utsläpp av rengöringskemikalie För att avlägsna rost och kalkavlagringar i rören till brandsprinklingssystemet användes en syrabaserad rengöringsmetod. Denna innebar att ett rengöringsmedel bestående av frukt- och mjölksyror, spolades genom brandsprinklersektionernas rör. Efter rengöringen hälldes medlet ut i befintliga golvbrunnar som leder vidare till havet. Medlet borde ha samlats in som kemiskt avfall. Hög aktivitet i interna avloppsreningsverkets utsläppstankar Under årets underhållsrevision överskreds det internt satta värdet för radioaktiva ämnen i avloppsreningsverkets utsläppstankar. Strålskyddsföreståndaren tillstyrkte att den interna utsläppsgränsen tillfälligt ändrades och utpumpning kunde ske till havet. Det gränsvärde som Statens Strålskyddsinstitut har satt upp överskreds inte. Mindre utsläpp av olja När en oljebehållare på återvinningsgården skulle flyttas föll den av trucken som användes vid hanteringen. Orsaken till händelsen var ett löst hjul på oljebehållaren samt att locket inte var helt stängt. Sanering av asfalten gjordes omedelbart av egen personal. Ingen olja rann till dagvattenbrunn. Barsebäcks välkända profil
MILJÖREDOVISNING BARSEBÄCK 17 Måluppfyllelse 2002 Barsebäck Kraft AB uppnådde med god marginal sitt huvudmål i det sammanvägda miljöindexet. Miljömålen för all verksamhet på Barsebäck Kraft AB sammanvägs till ett miljöindex vilket är en delmängd av Ringhalsgruppens miljöindex som tillämpas sedan 1999. Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Barsebäck Kraft AB för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. I tabellen redovisas i vilken mån Barsebäck Kraft AB har nått de mål som angavs inför år 2002 och målvärden inför år 2003. Måltal / Indikator Målvärde 2002 Utfall 2002 Målvärde 2003 Kollektivdos <1,6 mansv 2,1 mansv 0,9 mansv Olycksfall med sjukskrivning 4 2 4 Rapporteringsvilja 1,5 2,1 1,5 Läckage av köldmedia < 5 % 10,4 % 3 % Andel avfall till deponering Högst 50 % 16,9 % Utgår Andel osorterat avfall Nytt mål 2003 30 % Kemikalie- och oljeutsläpp Nytt mål 2003 < 100 l Klagomål från närboende 0 0 1 Utsläpp av radioaktiva ämnen 0,0005 msv 0,00015 msv Utgår Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft Nytt mål 2003 < 0,0001 msv Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten Nytt mål 2003 < 0,0004 msv Bränsleindex < 50 kbq/s 17,2 kbq/s 40 kbq/s I var mans kök I det moderna samhället kan vi bevara vår mat genom att frysa den istället för att salta och torka. Redan det är en stor (arbets)energibesparing. Nya frysar är riktiga energisparbössor i jämförelse med gamla. Om en fjärdedel av Sveriges hushåll byter ut sin gamla frys till en ny, sparar vi 600 miljoner kilowattimmar på ett år. Men dessa frysar förbrukar trots det 380 miljoner kwh per år. Anmärkningar /förseningar mot 0 0 Högst 1 myndigheterna Inga miljöolyckor /större miljötillbud 0/0 0/1 1) 0/1 Aktivt arbete med följande betydande miljöaspekter med stort förbättringsbehov År 2002 Upprättade planer Upprättade planer har följts Miljökrav i leverantörsbedömningar skall följas Inköp av miljöanpassade varor Inköp av kemiska produkter Kompetens (Miljöutbildning) År 2003 Upprättade planer Miljöprövning ska följas Utredning om reduktion av radioaktiva utsläpp till vatten Kampanj och uppföljning av renhet i system Förbättring av transport av farligt gods Arbetet med ersättning av hydrazin Utbyte av naturgaspanna 1) Ett utsläpp till golvbrunn av en frukt-/mjölksyravätska blev klassat som större miljötillbud.
18 MILJÖREDOVISNING BARSEBÄCK Miljöfakta år 2002 Under revisionen på Barsebäck 2 byttes ett stort antal rör och ventiler ut. I samband med utbytet rengjordes systemet noggrant, vilket förbättrar arbetsmiljön i anläggningen under många år framöver. Utsläpp av radioaktiva ämnen Liksom alla andra kärnkraftverk släpper Barsebäck ut små mängder radioaktiva ämnen. Största delen av utsläppen, i form av radioaktiva ädelgaser, går till atmosfären. En mindre del går ut i havet. De svenska myndigheternas riktvärde för radioaktiva utsläpp är satt efter vilken påverkan utsläppen har på människan i närområdet. Riktvärdet innebär att utsläppen inte får ge någon individ ett tillskott på mer än en tiondel av den genomsnittliga naturliga bakgrundsstrålningen som vi får från mark, rymd och vår egen kropp. Under 2002 var utsläppen lika låga som de senaste åren, 0,00015 msv dvs 0,15 procent av tillåten dos. Tillåten nivå för dos från Barsebäck till närboende är 0,1 msv. SSI har gett ut en ny föreskrift, om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämne från kärntekniska anläggningar, som trädde i kraft den 1 januari 2002. För att svara mot kraven i föreskriften har beräkningssättet för dos till de närmast boende, förändrats något. Vid beräkning av dos skall hänsyn tas till både barn och vuxna. Stråldoser och strålskydd Årets revisionsavställning blev den längsta planerade revisionen i BKAB:s historia med 80 dygn. Stora underhållsarbeten utfördes under sommarens avställning vilket bidrog till att stråldoserna för egen och inhyrd personal ökade. Diagrammen redovisas dels hur stråldoserna fördelar sig, dels en jämförelse mellan Barsebäcks stråldoser och motsvarande för utländska kärnkraftverk. Dos Utsläpp till de av radioaktiva närmast boende ämnen från i procent utsläpp av gränsvärdet av radioaktiva ämnen 100 80 60 40 20 0 98 99 00 01 02 Årsutsläpp i % av gränsvärdet Under 2002 var utsläppen lika låga som de senaste åren, 0,00015 msv, dvs 0,15 % av tillåten dos. Dosfördelning msv Antal personer 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0,1 1 1 5 5 10 10 15 15 20 20 25 Dosintervall i msv Dosfördelning Barsebäck Stråldoser vid kokvattenreaktorer, mansv 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 98 Barsebäck Ringhals 1 Sverige 99 00 01 USA Japan 02