1
Pensionsorientering För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011 Ole Settergren 2
Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt 3. Pensionärsorganisationernas förslag 4. Svåra frågor om pensionssystemet Under hela seminariet är frågor välkomna ordföranden fördelar ordet! 3
Är all kunskap, oavsett ämne, = språkkunskap? Allmän pension Förmånsbestämt Avgiftsbestämt Inkomstgrundad pension Kompensationsgrad Efterlevandepension Ålderspension Buffert fonderad Anslagsfinansierade förmåner Avgiftsfinansierade förmåner Fonderad Fördelningssystem 4
Strukturen för inkomstgrundad pensionsförsörjning i Sverige Avgifter/premier av lönesumman Pensioner av lönesummanl Pensioner av BNP Den allmänna pensionen Exklusive garantipension, BTP, EP 18 16 6,2 Tjänstepensioner Ca 90 av de arbetande har tjänstepension 9 4 1,7 Privat pensionsparande Ca 40 av de arbetande har privat pensionssparande (beloppen små) 1 1 0,4 Total 28 21 8,3 4 5 32 20 64 75 Källa: Orange Rapport 2009 Ole Settergren 5
Varje avgift ger pensionsrätt hela livet, livsinkomstprincipen SEK Pensionsgrundande inkomst 16 Inkomstpension Premiepension 2,5 0 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder Age 6
Inkomstpensionskontot och pensionsberäkningen 0 Inkomstpensionskontots saldo, kronor Arvsvinst Ränta Snittinkomst utvecklingen Administration Ränta, netto Delningstal 16 Avgifter = pensionsrätter = Pension Ålder År som pensionär (65 19) 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 - Förskottsränta 1,6 7
Följsamhetsindexeringens mysterier 60 Utan förskott Tillväxt 1,6 PENSION 55 50 45 40 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 Ålder förskott 1,6 tillväxt 2,0 förskott 1,6 tillväxt 1,6 förskott 1,6 tillväxt 1,0 8
Hur länge måste vi arbeta för lika pension? Årskull Förväntad Behövlig Tid som pensionär livslängd vid 65 pensionsålder 1930 82 år 5 mån 65 år 17 år, 5 mån 1945 84 år 2 mån 66 år 3 mån 18 år 3 mån 1960 85 år 6 mån 67 år 1 mån 18 år 9 mån 1975 86 år 6 mån 67 år 10 mån 19 år 1 mån 1990 87 år 2 mån 68 år 3 mån 19 år, 4 mån 9
Annan ränta än inkomstindex - balansering Sidan 17 i Orange rapport 10
Garantipensionen ca 900 000 pers. 100 följsamhetsindex Inkomstgrundad pension + garantipension, kr/månad 2010 10 950 9 701 7 597 6 777 ca 200 000 pers = ren prisindexering ca 600 000 pers. 48 pris 52 av följsamhetsindex 4 066 4 494 Inkomstgrundad pension kr/månad 9 701 10 950 11
Påverkar socialförsäkringen oss? 12
och pensionernas storlek då, är de av intresse för pensionsbyråkraterna? 13
Pensionsnivån beräknad på visst sätt - basscenariot 14
Pensionsnivån beräknad på visst annat sätt (och presenterat på annat sätt) 15
Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt 3. Pensionärsorganisationernas förslag 4. Svåra frågor om pensionssystemet Under hela seminariet är frågor välkomna ordföranden fördelar ordet! 16
Följsamhets jämförd med den gamla dvs. prisbasbeloppet 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-2% -3% -4% Följsamhetsindexering Prisbasbeloppsutveckling -5% 17
Förändring av allmänna pensioner 2011 Följsamhetsindex (inkomstgrundad pension, exklusive premiepension) 4,3 % Prisförändring, juni 2009-juni 2010 (garantipension, m.m.) + 0,9 % Premiepension (födda efter 1937, beloppen är små, variationerna stora) genomsnitt + 10 % Tjänstepensioner 2011 Privat anställda tjänstemän 0,0 % (Oförändrad eftersom tjänstepensionen inte sänktes 2010) Privat anställda arbetare 0,0 % (Oförändrad eftersom tjänstepensionen inte sänktes 2010) Statligt anställda + 0,9 % Kommunalt/landstingsanställda - kommuner födda före 1938, genomsnitt +360 kr eller + 23,5 % - landsting födda före 1938, genomsnitt +263 kr eller + 13,5 % - födda efter 1937 + 0,9 % Skatteminskning vid pension på 12 000 kr, ca 515 kronor eller 3,918%
Följsamhetsindex olika delar Real inkomstutveckling, medel 2007-2010 +1,0 Prisförändring, juni 2009-juni 2010 +0,9 Korrigering av tidigare prognoser 0,0 Förändring av inkomstindex +1,9 Balanseringseffekt 4,5 Förändring av inkomstindex/balansindex 2,7 Normen 1,6 Följsamhetsindexering = nominell förändring av inkomst- och tilläggspensionerna 4,3 19
Orsaker till balanseringseffekt på 4,5 procent 2011 Sjunkande avgiftstillgång 2009 (-1,8%), lägre avgiftsinkomster och sjunkande KPI 2009. Samtidigt som avgiftstillgången sjönk steg pensionsskulden (+1,1 %) AP-fondernas positiva kapitalförändring 2009, 17 procent eller 120 miljarder kronor, medför att balanstalet och indexeringen blir högre än vad den annars skulle ha varit. Det finns en viss eftersläpningseffekt och tidigare års underskott påverkar därför balanstalet 20
Förändring av allmän pension 2011 (med antal personer i respektive inkomstskikt) procent 1,00% 199 000 0,50% 0,00% -0,50% -1,00% 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000 567 000-1,50% -2,00% -2,50% -3,00% 1 059 000-3,50% -4,00% -4,50% -5,00% Inkom stgrundad pension per m ånad 21
Förändring av allmän pension 2011 efter skatt (med antal personer i respektive inkomstskikt; premiepension ingår ej) procent 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 199 000 0,50% 567 000 1 059 000 0,00% 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000-0,50% -1,00% Inkom stgrundad pension per m ånad 22
Balans- och resultaträkning för inkomstpensionen - siffrorna från redovisningen för 2010, de sompåverkar pensionerna 2012 Inkomstpensionen fungerar i princip som vilket försäkringsbolag som helst, trots att det: i huvudsak är ofonderat (ett s.k. fördelningssystem) är mycket stort sett till sin balansomslutning på 7 500 miljarder kr, eller 7,5 billioner kr 23
Räntan/avkastningen påverkar alla I inkomstpensionssystemet bestäms räntan eller avkastningen (vanligen) av genomsnittsinkomstens utveckling. Om systemets skulder är större än tillgångarna aktiveras den s.k. balanseringen. Balanseringen medför att avsteg sker från den vanliga räntan, inkomstindexeringen Siffrorna i pensionssystemets årsredovisning påverkar alla försäkrade arbetande såväl som pensionärer. Årets resultat = tillgångarnas förändring plus skuldernas förändring 24
100 100 %% Avgiftstillgången Avgiftstillgång Påverkas av: 88,0 % 0% 0% AP-fonderna 12,0 % Sysselsättningen Inkomstutvecklingen Arbetskraftsinträdet Förändringen av medellivslängden AP-fonderna Påverkas av: 100 % = 7 469 mdkr Avkastning Avgiftsnetto 25
66,7% Pensionsskulden Påverkas av: Indexeringen Förändringen av medellivslängden 33,3% 65,1% 35,9% 100 % = 7 367 mdkr 26
Resultaträkning Inkomstpensionen Förändring av buffertfonden Miljarder kronor 2010 2009 2008 205 203 203-220 -217-199 Avkastning i AP-fonderna 85 136-194 Administrationskostnader -2-2 -1 68 120-191 Inbetalda pensionsavgifter Utbetalda pensioner Summa 27
Resultaträkning Inkomstpensionen, forts. Förändring av avgiftstillgång Miljarder kronor 2010 2009 2008 Förändringen i avgiftsinkomst 232-115 395 Förändringen i omsättningstid -19-0,5-33 Summa 213-115 361 Värdet av: 28
Resultaträkning Inkomstpensionen, forts. Förändring av pensionsskulden * Miljarder kronor 2010 2009 2008 Nya pensionsrätter -215-213 -218 Utbetalda pensioner 220 217 199 Indexering 165-64 -385-25 -23-27 Uppkomna arvsvinster 11 11 11 Fördelade arvsvinster -13-13 -12 1 1 1 145-84 -431 Förändring i medellivslängd Administrationskostnader Summa * Negativ post betyder att skulden har ökat och positiv post betyder att skulden har minskat. 29
Resultaträkning Inkomstpensionen, forts. Sammanfattning Miljarder kronor 2010 2009 2008 68 120-191 Förändring av avgiftstillgången 213-115 361 Förändring av pensionsskulden 145-84 -431 Årets resultat 425-79 -261 Ingående resultat -323-243 18 425-79 -261-323 -243 Förändring av buffertfonden Årets resultat Utgående resultat 103 30
Balansräkning Inkomstpensionen 2010 Treårigt medelvärde buffertfonden 2009 2008 810 811 821 Avgiftstillgången 6 575 6 362 6 477 Pensionsskuld 7 367 7 512 7 428 Balanstal 0,9549 0,9826 Aktiva Pensionerade 31
Balanstalet 2012 Aktiva Pensionerade 1,0024 32
33
Hur balanstalet påverkas av förändringar i underlagen Typ av underlag Avgiftsinkomster Fondavkastning Pensionsålder Förändring i underlag +1 % +10 procentenheter Förändring av balanstal +0,6 % +0,4 % +1 år +2 % -1 år +4 % Ålder för inträde på arbetsmarkn. 34
Framtiden, enligt Pensionsmyndighetens majprognos 2012 2013 2014 2015 Ökning inkomstindex % 5,1 2,8 3,9 3,4 Indexering inkomstpensioner, % 3,7 3,1 1,9 1,9 Prisbasbeloppet, % 3,3 2,0 3,1 2,4 Real förändring pensionerna, % 0,4 1,0-1,2-0,5 Balanstalet Bidrag från balanseringen % 1,0024 1,0189 0,9968 1,0008 0,24 1,89-0,32 0,08 35
Ackumulerade skillnader 2002-2015 125 Med följsamhets- (balans) index 120 Med förändringen i prisbasbelopp 115 110 105 Prognos 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 36
Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt 3. Pensionärsorganisationernas förslag 4. Svåra frågor om pensionssystemet Under hela seminariet är frågor välkomna ordföranden fördelar ordet! 37
Pensionärsorganisationernas förslag Som jag förstår det kan förslagen sammanfattas som: Slopande av balanseringsreglerna Borttagande helt eller delvis av 1,6 % avdraget (normen) Höjning/återställande (?) av pensionsnivåerna Höjning av den totala pensionsavgiften med avskaffande av premiereservssystemet Omprövning av uttagandet av 258 miljarder kr från AP- fonden 38
Effekter av att förändra normen Norm Ökning av pensionsskulden Ökning av tillgångarna Nettoförlust 0,0 420 200 220 0,5 280 130 140 1,0 140 70 70 1,5 20 10 10 1,6 0 0 0 39
Behövlig sänkning av pensionen vid en sänkning av normen, % Ålder Ingen norm Halverad norm (0,8) 61 18,9 9,7 65 16,9 8,6 70 14,4 7,3 75 11,9 6,0 80 9,6 4,8 90 5,8 2,9 95 4,5 2,3 100 3,5 1,7 105 2,7 1,4 2,7 1,3 Extra indexering, för alla * Behövlig för att inte innebära inkomstomfördelning mellan olika årskullar 40
Effekt på inkomstpensionen finansiella ställning av att tillföra fördelningssystemet premiepensionsavgifterna Avgifterna till premiepensionssystemet 2010: 32 miljarder Omsättningstiden 2010: 32,7 år Ökning av avgiftstillgången = ökning av avgifter x omsättningstiden: 32 x 32,7 = 1 046 1 046 miljarder större avgiftstillgång skulle innebära ett balanstal på omkring 1,16. Om balanseringsreglerna bibehålls skulle hela indexeringen av pensioner och pensionskonton återställas. (Varvid balanstalet sjunker till omkring 1,08) - Eftersom premiepensionen förväntas ha högre avkastning än den procentuella inkomsttillväxten skulle slopandet av premiepensionen också innebära lägre förväntad pension för yngre 41
Om de 258 miljarderna inte hade tagits ut APfonderna, hur skulle det ha påverkat utvecklingen av pensionernas storlek? Underskottet 31 december 2008 var 243 miljarder kr. Genomsnittlig årlig (kapitalvägd) avkastning på APfonden 2002-2008 var 2,19 procent. Med en fond som varit 258 miljarder större 31/12 2001 hade fonden, givet avkastning 2,19 % per år, varit 307 miljarder större 31/12 2008. Då hade det inte blivit balansering 2010. Men det hade likväl blivit balansering 2011, men den hade blivit något mindre. 42
Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt 3. Pensionärsorganisationernas förslag 4. Svåra frågor om pensionssystemet Under hela seminariet är frågor välkomna ordföranden fördelar ordet! 43
Några Allan-frågor* (som ibland innehåller påståenden som kan ifrågasättas) 1. Ansåg man att en pensionsavgift på 16 % skulle vara Tillräcklig för all framtid? 2. Vilken trovärdighet har dessa bokföringssiffror om antagna händelser inemot 40 år framåt i tiden, som har kraft att påverka dagens pensioner? En felmarginal på endast fem procent skulle ha inneburit att bromsen inte slagit till! 3. Hur är nu avgifterna bestämda? Vilken pensionsnivå skulle gälla? I ATP-systemet var det 60 %. Vilka antaganden gjordes beträffande relationen mellan intjänandetid och livslängden för pensionärerna? Livslängden har ju sedan 1994 ökat med omkring 45 dagar per år och årskull, nära två år. * Ur Allan Ekströms promemoria inför föredraget 44
Några Allan-frågor* (som ibland innehåller påståenden som kan ifrågasättas) 4. Avgiftstillgången skall (med hjälp av AP-fonden) trygga Pensionsskulden. Hur förhåller sig posterna till varandra? Bristen år 2002 å 347 miljarder har år 2009 ökat till 1.150 miljarder. Var denna utveckling verkligen förutsedd? 5. Bromsen är tillkommen för att uppnå balans mellan tillgångar, innefattande AP-fonden, och skulder. Här blir fondens aktieinnehav av betydelse. Ett års orealiserade kursnedgång kan få bromsen att slå till under flera år, vilket är det som nu hänt två år i följd. Genom bromsen skrivs pensionsskulden ned så mycket som fordras för återställande av balansen. Tänk om den enskilde hade samma möjlighet att avkorta sina skulder! 6. Bromsen fanns emellertid inte med från början utan tillkom först efter några år. Hur var det från början (år 1994) tänkt att en sådan situation skulle lösas? * Ur Allan Ekströms promemoria inför föredraget 45
Några Allan-frågor* (som ibland innehåller påståenden som kan ifrågasättas) 7. Ett pikant uttalande av Socialförsäkringsutskottet må räddas ur glömskan att bromsningen huvudsakligen torde behöva tillämpas i vad som historiskt får betraktas som ovanliga situationer, t.ex. efter längre perioder med nettoutvandring eller låg nativitet! 8. Normen (1,6 %) gäller anmärkningsvärt nog även för ATP-pensionärer trots att deras pension inte är uppbyggd på detta sätt! Dessa har inte tilldelats något förskott som skall avbetalas; de är bärare av en pensionsutfästelse! (Ytterligare ett negativt ingrepp i det äldre regelsystemet!) Varför inte avstå från att göra detta tillägg på 18 % på inkomstpensionen, så försvinner rättsgrunden för avdraget? Och den rätta pensionsnivån uppenbaras. * Ur Allan Ekströms promemoria inför föredraget 46
Några Allan-frågor* (som ibland innehåller påståenden som kan ifrågasättas) 9. Göran Persson (DI 14/12 2009) Det var ingen exakt vetenskap när vi vägde av hur den fördelningen skulle se ut mellan staten och pensionssystemet. Tillkännagivandet från Riksdagens finansutskott togs - anmärkningsvärt nog - inte heller på allvar: Överföringen skulle dock inte vara så stor att det fanns risk för att pensionerna senare på grund av kapitalöverföringen skulle behöva sänkas via den automatiska balanseringen (1999/2000:FIU 19). Det är just detta som hänt! 10. Vi som gått i pension med ATP var tillförsäkrade värdesäkrade pensioner. Värdesäkringen naggades dock särskilt under 1990 talet i kanten genom manipulation av basbeloppet. Det skulle fordra en uppräkning av pensionerna med omkring 10 % för återställande av dessas värdesäkring. -Pensionsutfästelserna innebar i varje fall förbud mot sänkning av pensionsbeloppet, varför dagens betydande minskning av det nominella beloppet hade varit utesluten. 47 * Ur Allan Ekströms promemoria inför föredraget
Några Allan-frågor* (som ibland innehåller påståenden som kan ifrågasättas) 11. Den negativa omvandlingen av vår ATP-pension väcker frågan om försvarbarheten från rättslig synpunkt. Sedan pensionstagare börjat uppbära intjänad, i kollektivavtal tillförsäkrad pension kan motparten inte ensidigt sänka pensionsbeloppet; uttalade Arbetsdomstolen i dom 1995 nr 157, i vilken dom den statliga pensionsrätten uttryckligen förklaras vara en form av uppskjuten lön. ( Pensionsförmåner är principiellt att uppfatta som en intjänad rätt för pensionstagaren ). Pensionsutfästelser av staten borde anständigtvis bedömas och behandlas efter samma rättsprinciper som i kollektivavtal. * Ur Allan Ekströms promemoria inför föredraget 48
Några frågor (som ibland innehåller påståenden som kan ifrågasättas) -Under 1990 talet steg reallönerna med minst 32 % medan realpensionen stod stilla, en förklaring till att pensionerna för oss med ATP relativt sett ligger så lågt. -Den enskilde löntagaren behöver heller inte stå för sin föreskrivna andel av egenavgiften med 7 % därför att inkomstskatten genom skattereduktion sänks med samma belopp, en förmån värd omkring 90 miljarder kr om året - som skattebetalarna, alltså även pensionärerna, bjuder på. - och till sist betalar vi pensionärer betydligt högre skatt än vad dagens löntagare gör för samma arbetsinkomst, trots att även enligt pensionsöverenskommelsen lön och pension skulle beskattas lika. 49