ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-77

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 28.10.2013 2013/2177(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-77 Patrick Le Hyaric (PE519.687v01-00) Handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa (2013/2177(INI)) AM\1006620.doc PE521.686v01-00 Förenade i mångfalden

AM_Com_NonLegOpinion PE521.686v01-00 2/41 AM\1006620.doc

1 Beaktandeled 1a (nytt) med beaktande av representativitetsundersökningen av arbetsmarknadernas partsorganisationer inom stålindustrin 1, 1 Eurofound (2009) Representativeness study of the European social partner organisations: Steel industry, http://www.eurofound.europa.eu/docs/eiro /tn0811027s/tn0811027s.pdf.pdf 2 Sari Essayah Skäl -A (nytt) -A. Den nuvarande krisen har lett till en global överproduktion av stål men 2050 förväntas användningen av stål och andra basmetaller vara två eller tre gånger högre än den nuvarande nivån, och den europeiska stålindustrin måste överleva denna ökenvandring under kommande år genom att investera och öka sin konkurrenskraft. AM\1006620.doc 3/41 PE521.686v01-00

3 Sari Essayah Skäl A A. De ständiga omstruktureringarna av sektorn, vilket delvis beror på en företagsledning som strävar efter ökade vinstmarginaler på bekostnad av investeringar och löner, har minskat antalet anställda från 1 miljon 1970 till 369 000 personer 2012 och har förstört hela arbetsmarknadsregioner. A. Omstrukturering av sektorn har minskat antalet anställda från 1 miljon 1970 till 369 000 personer 2012 och har fått negativa effekter på sysselsättningen i hela regioner. Under den rådande ekonomiska krisen sedan 2008 har stålindustrin minskat produktionskapaciteten permanent eller tillfälligt och gjort sig av med 60 000 arbetstillfällen. Denna neddragning av produktionen fortsätter snabbt samtidigt som EU i praktiken exporterar sin produktionskapacitet och ökar importen. 4 Philippe Boulland Skäl A A. De ständiga omstruktureringarna av sektorn, vilket delvis beror på en företagsledning som strävar efter ökade vinstmarginaler på bekostnad av investeringar och löner, har minskat antalet anställda från 1 miljon 1970 till 369 000 personer 2012 och har förstört hela arbetsmarknadsregioner. A. Omstruktureringarna av sektorn, vilket beror på den ekonomiska krisen och efterfrågefallet på grund av en mycket stark global konkurrens från tillväxtekonomier, har lett till att antalet anställda minskat från 1 miljon 1970 till 369 000 personer 2012, på bekostnad av hela arbetsmarknadsregioner. Or. fr PE521.686v01-00 4/41 AM\1006620.doc

5 Phil Bennion Skäl A A. De ständiga omstruktureringarna av sektorn, vilket delvis beror på en företagsledning som strävar efter ökade vinstmarginaler på bekostnad av investeringar och löner, har minskat antalet anställda från 1 miljon 1970 till 369 000 personer 2012 och har förstört hela arbetsmarknadsregioner. A. Omstruktureringen av sektorn, som bland annat beror på effekterna av den ekonomiska krisen och ökad tillgång på stål från tredjeländer, har minskat antalet anställda från 1 miljon 1970 till 369 000 personer 2012 och har fått förödande effekter på sysselsättningen i hela regioner. 6 Patrick Le Hyaric Skäl A A. De ständiga omstruktureringarna av sektorn, vilket delvis beror på en företagsledning som strävar efter ökade vinstmarginaler på bekostnad av investeringar och löner, har minskat antalet anställda från 1 miljon 1970 till 369 000 personer 2012 och har förstört hela arbetsmarknadsregioner. A. De ständiga omstruktureringarna av stålsektorn, vilket delvis beror på en företagsledning som strävar efter ökade vinstmarginaler på bekostnad av investeringar och löner har lett till massiva neddragningar av den industriella kapaciteten och har minskat antalet anställda från 1 miljon 1970 till 369 000 personer 2012 och har förstört hela arbetsmarknadsregioner. Or. fr AM\1006620.doc 5/41 PE521.686v01-00

7 Skäl Aa (nytt) Aa. Stålverk utgör en viktig del i den lokala ekonomins struktur och omstruktureringar av dessa får stora följder för hela den lokala ekonomin. Or. fr 8 Patrick Le Hyaric Skäl Ab (nytt) Ab. Stålindustrin levererar basmaterial till stora delar av den europeiska industrin och detta gör att denna industri är särskilt känslig för konjunkturutvecklingen vars inbromsningar föranleder överkapacitet som alltför ofta används för att rättfärdiga omstruktureringar. Denna uppströmsposition gör den till en strategisk industri i kommissionens aviserade ambition om en återindustrialisering som skulle få industrins andel av EU:s BNP att nå 20 procent före 2020. Or. fr 9 Sari Essayah Skäl Ac (nytt) PE521.686v01-00 6/41 AM\1006620.doc

Ac. Stålindustrin, särskilt när det gäller specialstål, är helt global och Europa står inför hård konkurrens från tredjeländer samtidigt som produktionskostnaderna i EU är högre på grund av ensidiga kostnadsbördor inom EU, framför till följd av EU:s energi- och klimatpolitik, vilket leder till gaspriser i EU som är tre till fyra gånger så höga och elpriser som är dubbelt så höga som i USA. 10 Thomas Händel Skäl Ad (nytt) Ad. Europaparlamentet uppmärksammar den enorma och oåterkalleliga förlust av kunskap och erfarenheter hos enskilda arbetstagare som planerade nedläggningarna av anläggningar hotar att medföra och likaså de förlorade kunskaperna och erfarenheterna hos en hel bransch som byggts upp i Europa under flera århundraden. Or. de 11 Marije Cornelissen Skäl Ae (nytt) AM\1006620.doc 7/41 PE521.686v01-00

Ae. Den framtida konkurrenskraften och sysselsättningspotentialen i Europas stålindustri beror på dess kapacitet att göra en omställning mot högre effektvitet och mer återvinning. 12 Skäl Af (nytt) Af. Jämfört med andra sektorer är arbetsmarknadsrelationerna i hög grad organiserade i stålindustrin. Detta visar sig i den höga graden av fackföreningsanslutning, de många och aktiva arbetsgivareorganisationerna och den höga graden av kollektivavtal. Detta återspeglar sig på europeisk nivå, där stålindustrin befunnit sig på frontlinjen när det gäller att utveckla relationerna mellan arbetsmarknadens parter. 1 Eurofound (2009) Representativeness study of the European social partner organisations: Steel industry, http://www.eurofound.europa.eu/docs/eiro /tn0811027s/tn0811027s.pdf.pdf PE521.686v01-00 8/41 AM\1006620.doc

13 Patrick Le Hyaric Skäl Ag (nytt) Ag. OECD förutspår en ökning av den globala efterfrågan på stål från 1,5 till 2,3 miljarder ton fram till 2025, och denna prognos gör att stålindustrin har goda utsikter. EU har kompetens, kunskap, infrastruktur och förstklassiga industrianläggningar, som man måste anpassa till den framtida efterfrågan och inte dra ned på eller lägga ned enligt en kortsiktig lönsamhetslogik eller till förmån för öppnande av andra hypotetiska marknader. Or. fr 14 Sari Essayah Skäl Ah (nytt) Ah. Enligt Eurofer sätts riktlinjerna i EU:s system för handel med utsläppsrätter för varm metall och koks till ungefär 10 procent under bästa resultat och den sektorsövergripande korrigeringen sänker den fria tilldelningen med 17,5 procent 2020, vilket sammantaget leder till ett genomsnittligt underskott på 21,6 procent under åren 2013-2020, även för de effektivaste anläggningarna i EU. Enligt det nuvarande direktivet fasas dessutom den fria tilldelning ut linjärt från 25 procent av riktmärket till 0 procent 2027, samtidigt som den realistiska AM\1006620.doc 9/41 PE521.686v01-00

potentialen för koldioxidminskningen är endast 15 procent fram till 2050. 15 Thomas Händel Skäl Ai (nytt) Ai. Europaparlamentet betonar att nedläggningar av anläggningar och/eller uppsägningar i stålindustrin ofta berör många arbetstagare. Parlamentet påpekar att detta ofta leder till ytterligare personalneddragningar i stor skala hos leverantörer och andra företag. Parlamentet betonar också att detta tidigare fått stora följder på näringslivsstrukturen i hela regioner och att en hållbar sysselsättningspolitik därför också kan ses som en investering i den regionala strukturpolitiken. Or. de 16 Sari Essayah Skäl Aj (nytt) Aj. EU:s stålindustri är beroende av import av råmaterial samtidigt som 40 procent av de globala industriråvarorna är behäftade med exportbegränsningar och Europa exporterar stora mängder av stålskrot samtidigt som många länder begränsar sin export. PE521.686v01-00 10/41 AM\1006620.doc

17 Skäl Ak (nytt) Ak. Eurofound kommer 2013 att publicera en rapport som behandlar hur relationerna mellan arbetsmarknadens parter är kopplade till psykosociala begränsningar på arbetsplatsen inom stålsektorn 1. 1 Kommande rapporten från Eurofound (2013) Industrial relations practices related to psychosocial constraints at work in the steel 18 Skäl Al (nytt) Al. Eurofound kommer 2014 att publicera en rapport om den sociala dialogens roll i industripolitiken 1. 1 Kommande rapport från Eurofound (2013) Industrial relations practices related to psychosocial constraints at work in the steel AM\1006620.doc 11/41 PE521.686v01-00

19 Skäl Am (nytt) Am. Eurofound kommer att publicera en rapport om arbetsvillkor och arbetskvalitet inom tillverkningsindustrin med sektorsvisa informationsblad från den femte undersökningen av europeiska arbetsvillkor 1. 1 Eurofound-rapporten Working conditions and job quality in manufacturing: sectoral information sheet from the 5th European Working Conditions Survey där stålsektorn ingår, januari 2014. 20 Patrick Le Hyaric Punkt 1 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som utnyttjar EU:s alla instrument, inbegripet sysselsättnings- och utbildningspolitik. 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en frivillig helhetsstrategi som omfattar handels-, energi-, miljö-, sysselsättnings- och utbildningspolitiken och som utnyttjar EU:s alla finansiella instrument för att återinvestera i sektorn, ta itu med utbildningsunderskottet, dumpingpraxis inom och utom EU samt fördyrningen PE521.686v01-00 12/41 AM\1006620.doc

och prisinstabiliteten och fluktuationerna för råvaror och energi. Or. fr 21 Sari Essayah Punkt 1 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som utnyttjar EU:s alla instrument, inbegripet sysselsättnings- och utbildningspolitik. 1. Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen och dess förslag och är övertygat att man måste ta itu med de underliggande orsakerna till jobbneddragningarna men är oroat över bristen på ambition och konkreta förslag i handlingsplanen för stålindustrin i Europa. Parlamentet efterlyser akut en strategi som utnyttjar EU:s alla politiska instrument, inbegripet för sysselsättning och utbildning, och en detaljerad färdplan med exakta tidpunkter för genomförandet av handlingsplanen. 22 Marije Cornelissen Punkt 1 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som utnyttjar EU:s alla instrument, inbegripet sysselsättnings- och utbildningspolitik. 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som är fullt förenlig med unionens omställning mot en resurseffektiv, kretsloppsinriktad och klimatvänlig ekonomi som utnyttjar AM\1006620.doc 13/41 PE521.686v01-00

EU:s alla instrument, inbegripet sysselsättnings- och utbildningspolitik. 23 Punkt 1 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som utnyttjar EU:s alla instrument, inbegripet sysselsättnings- och utbildningspolitik. 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som utnyttjar EU:s alla instrument som bör få en budgetförstärkning, inbegripet sysselsättnings- och utbildningspolitik samt forskning och utveckling. Or. fr 24 Phil Bennion Punkt 1 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som utnyttjar EU:s alla instrument, inbegripet sysselsättnings- och utbildningspolitik. 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som utnyttjar EU:s alla politiska instrument, inbegripet för sysselsättning, utbildning, energieffektivitet och innovation. PE521.686v01-00 14/41 AM\1006620.doc

25 Evelyn Regner, Jutta Steinruck Punkt 1 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som utnyttjar EU:s alla instrument, inbegripet sysselsättnings- och utbildningspolitik. 1. Europaparlamentet är oroat över bristen på ambition i den europeiska handlingsplanen för stålindustrin. Parlamentet efterlyser en strategi som utnyttjar EU:s alla instrument, inbegripet sysselsättnings- och utbildningspolitik. Parlamentet betonar att i samband med detta måste arbetsmarknadens parter på alla nivåer göras delaktiga i god tid och i betydande omfattning. Or. de 26 Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att man ska kunna genomföra Europa 2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla genom att främja en starkare europeisk stålindustri. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att behålla en stark industribas i Europa. Parlamentet betonar att forskning, utveckling och innovation blir allt viktigare, särskilt när det gäller behovet av att utveckla mindre resursintensiva produktionsmetoder som inte skadar europeiska företags konkurrenskraft och som främjar sysselsättningen. AM\1006620.doc 15/41 PE521.686v01-00

27 Punkt 1b (ny) 1b. Europaparlamentet rekommenderar dessutom medlemsstaterna att investera inom mänskliga resurser och att förbättra villkoren för förverkligandet av rätten till fortbildning och lärlingsutbildning, samtidigt som man förbättrar möjligheterna för övergång mellan de olika utbildningssystemen, inte bara för att man ska kunna förutse och möta efterfrågan på kvalificerad arbetskraft inom en stålindustri som är inriktad på ny teknik och en grön och energisnål ekonomi, utan också för att man ska kunna stärka alla produktionskedjor, bland dem också de grundläggande stålanläggningar som behövs för utvecklingen av industrianläggningar för spetsteknik. Or. fr 28 Sari Essayah Punkt 1c (ny) 1c. Europaparlamentet anser att en sund ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att stimulera efterfrågan på stål men också att stora infrastrukturprojekt skulle vara till nytta för att stimulera efterfrågan och främja sysselsättningen. PE521.686v01-00 16/41 AM\1006620.doc

29 Punkt 1d (ny) 1d. Europaparlamentet betonar att stålarbetare i högre utsträckning än andra arbetare i tillverkningsindustrin säger sig vara underkvalificerade för sina nuvarande arbetsuppgifter. Parlamentet efterlyser betydande investeringar i olika slags utbildningsinsatser för att ta itu med kompetensglappet inom stålindustrin och säkra sektorns konkurrenskraft och framtida bärkraft. 30 Punkt 1e (ny) 1e. Europaparlamentet välkomnar EU:s två politiska instrument där arbetsmarknadens parter ingår, nämligen den europeiska sociala dialogen inom olika sektorer och högnivågruppen för stålindustrin, eftersom de bidragit positivt till industripolitiska frågor inom sektorn, och parlamentet stöder högnivågruppens fortsatta arbete. AM\1006620.doc 17/41 PE521.686v01-00

31 Sari Essayah Punkt 2 2. Europaparlamentet kräver en översyn av reglerna för statligt stöd som främjar produktiva investeringar, sysselsättning och utbildning, som uppmuntrar att arbetstagarföreträdare deltar i administrativt och beslutsfattande arbete och som öppnar möjligheterna för offentligt övertagande vid allvarliga kriser. 2. Europaparlamentet kräver att produktiva investeringar, sysselsättning och utbildning främjas med instämmer med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i dess rapport CESE 1431/2004 att tidigare erfarenheter av omstrukturering inom den europeiska stålindustrin visar att statligt stöd till företag är ett tveeggat instrument: Det gynnar endast enskilda företag och resulterar i felinvesteringar eftersom oekonomisk produktionskapacitet upprätthålls på medellång sikt. Därför bör stödet begränsas till att lindra sociala problem, stöda forskning och utveckling om innovativa stålprodukter och produktionsprocesser och till att minska ensidiga kostnadsbördor i EU som konkurrenter utanför EU inte belastas av. 32 Phil Bennion Punkt 2 2. Europaparlamentet kräver en översyn av reglerna för statligt stöd som främjar produktiva investeringar, sysselsättning och utbildning, som uppmuntrar att arbetstagarföreträdare deltar i administrativt och beslutsfattande arbete 2. Europaparlamentet kräver att existerande regler för statligt stöd utnyttjas effektivt för att främja produktiva investeringar, sysselsättning och utbildning, som uppmuntrar att arbetstagarföreträdare deltar i PE521.686v01-00 18/41 AM\1006620.doc

och som öppnar möjligheterna för offentligt övertagande vid allvarliga kriser. administrativt och beslutsfattande arbete och som öppnar möjligheterna för tillfälligt offentligt övertagande vid allvarliga kriser. Parlamentet välkomnar kommissionens offentliga samråd i denna fråga. 33 Marije Cornelissen Punkt 2 2. Europaparlamentet kräver en översyn av reglerna för statligt stöd som främjar produktiva investeringar, sysselsättning och utbildning, som uppmuntrar att arbetstagarföreträdare deltar i administrativt och beslutsfattande arbete och som öppnar möjligheterna för offentligt övertagande vid allvarliga kriser. 2. Europaparlamentet kräver en översyn av reglerna för statligt stöd som främjar hållbara investeringar, sysselsättning och utbildning, som uppmuntrar att arbetstagarföreträdare deltar i administrativt och beslutsfattande arbete och gynnar investeringsbeslut som syftar till hållbar kvalitetssysselsättning. 34 Patrick Le Hyaric Punkt 2 2. Europaparlamentet kräver en översyn av reglerna för statligt stöd som främjar produktiva investeringar, sysselsättning och utbildning, som uppmuntrar att arbetstagarföreträdare deltar i administrativt och beslutsfattande arbete och som öppnar möjligheterna för offentligt övertagande vid allvarliga kriser. 2. Europaparlamentet kräver en översyn av konkurrenspolitiken och reglerna för statligt stöd som främjar produktiva investeringar, sysselsättning och utbildning, som uppmuntrar att arbetstagarföreträdare deltar i administrativt och beslutsfattande arbete och som öppnar möjligheterna för AM\1006620.doc 19/41 PE521.686v01-00

offentligt övertagande vid allvarliga kriser. Or. fr 35 Philippe Boulland Punkt 2 2. Europaparlamentet kräver en översyn av reglerna för statligt stöd som främjar produktiva investeringar, sysselsättning och utbildning, som uppmuntrar att arbetstagarföreträdare deltar i administrativt och beslutsfattande arbete och som öppnar möjligheterna för offentligt övertagande vid allvarliga kriser. 2. Europaparlamentet kräver en översyn av reglerna för statligt stöd som stödjer forskning och utveckling, fortbildning och minskade pålagor och som främjar produktiva investeringar, sysselsättning och utbildning, som uppmuntrar att arbetstagarföreträdare deltar i administrativt och beslutsfattande arbete och som öppnar möjligheterna för offentligt övertagande vid allvarliga kriser. Or. fr 36 Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet efterlyser större deltagande från arbetsmarknadens parter på nationell nivå i debatten om genomförandet för handlingsplanen för stålindustrin i Europa. PE521.686v01-00 20/41 AM\1006620.doc

37 Punkt 2b (ny) 2b. Europaparlamentet betonar att europeiska stålverks konkurrenskraft står under starkt tryck på grund av energikostnaderna. Parlamentet påminner om kommissionens åtagande att offentliga riktlinjer för statsstödssystemen för förnybar energi och att lägga fram en vägledande skrivelse för att utvärdera konkurrensen avseende långsiktiga elavtal, och att investera i forskning och utveckling kring teknik för energiproduktion för stålindustrin. Or. fr 38 Sari Essayah Punkt 2c (ny) 2c. Europaparlamentet anser att EUmedel inte bör användas för att bevara affärsverksamhet i vissa anläggningar eftersom detta skulle snedvrida konkurrensen mellan ståltillverkare i EU utan för att minska effekterna av nedläggningar eller neddragningar på de berörda arbetstagarna och att främja ungdomssysselsättning i sektorn. AM\1006620.doc 21/41 PE521.686v01-00

39 Punkt 2d (ny) 2d. Europaparlamentet betonar att ett bindande internationellt avtal om klimatförändringar som omfattar ett så stort antal parter som möjligt delvis skulle skydda den europeiska stålindustrin mot miljödumpning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att grundligt studera möjliga effekter på stålindustrin av alla nationella åtgärder när det gäller det energipris som faktureras elintensiv industri och när det gäller miljöbeskattning. Or. fr 40 Sari Essayah Punkt 3 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet kräver att en ambitiös europeisk ram om information till och samråd med arbetstagarna införs, samt att företagsråd beviljas rättigheter och långtgående befogenheter. 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet efterlyser större samarbete mellan arbetsgivar- och arbetstagarföreträdare på alla nivåer (EU-nivå, nationell nivå, lokal nivå och företagsnivå) för genomförandet av handlingsplanen. PE521.686v01-00 22/41 AM\1006620.doc

41 Marije Cornelissen Punkt 3 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet kräver att en ambitiös europeisk ram om information till och samråd med arbetstagarna införs, samt att företagsråd beviljas rättigheter och långtgående befogenheter. 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet betonar att existerande arrangemang på EU-nivå för information till och samråd med arbetstagarna, och för att företagsråd ges fler rättigheter och befogenheter, måste genomföras bättre. 42 Patrick Le Hyaric Punkt 3 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet kräver att en ambitiös europeisk ram om information till och samråd med arbetstagarna införs, samt att företagsråd beviljas rättigheter och långtgående befogenheter. 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet kräver att en ambitiös europeisk ram om information till och samråd med arbetstagarna införs, föregripande av möjliga omstruktureringar, samt att företagsråd och koncernråd beviljas nya interventionsrättigheter och långtgående befogenheter. Or. fr AM\1006620.doc 23/41 PE521.686v01-00

43 Punkt 3 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet kräver att en ambitiös europeisk ram om information till och samråd med arbetstagarna införs, samt att företagsråd beviljas rättigheter och långtgående befogenheter. 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet kräver att en ambitiös europeisk ram om information till och samråd med arbetstagarna införs, samt att företagsråd beviljas rättigheter och långtgående befogenheter. Ytterligare strukturer för (formell och informell) social dialog, såsom arbetsgrupper, styrkommittéer etc., erbjuder ett forum för ökat utbyte mellan arbetstagare och arbetsgivare. 44 Jutta Steinruck, Evelyn Regner Punkt 3 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet kräver att en ambitiös europeisk ram om information till och samråd med arbetstagarna införs, samt att företagsråd beviljas rättigheter och långtgående befogenheter. 3. Europaparlamentet stöder skyldigheten att det förs en ständig social dialog med företrädare för arbetstagarna. Parlamentet kräver att en ambitiös europeisk ram om information till och samråd med arbetstagarna införs, samt att företagsråd beviljas rättigheter och långtgående befogenheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i likhet med initiativbetänkandet 2012/2016 lägga fram ett förslag till rättsakt om arbetstagardeltagande vid omstruktureringar. Or. de PE521.686v01-00 24/41 AM\1006620.doc

45 Punkt 3a (ny) 3a. Parlamentet understryker behovet av långsiktiga strategier som gör det möjligt för företag och anställda att anpassa sig till strukturomvandlingar, medan de samtidigt föregriper förändringar och minimerar de sociala konsekvenserna. Parlamentet efterlyser återigen en rättsakt om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar. Parlamentet fäster särskilt stor vikt vid en långsiktig planering av strukturomvandlingen, som utformats för att trygga en successiv övergång, om kraven på arbetskraften ändras. Parlamentet betonar att kompetensnivåerna bör vara sådana att de tryggar sysselsättningen och vid behov möjliggör en övergång till nya produktionsformer och affärsmodeller. 46 Jutta Steinruck Punkt 3b (ny) 3b. Europaparlamentet begär dessutom ett frivilligt regelverk för gränsöverskridande företagsavtal mellan internationella fackföreningar och företag. Or. de AM\1006620.doc 25/41 PE521.686v01-00

47 Evelyn Regner Punkt 3c (ny) 3c. Europaparlamentet begär ett frivilligt regelverk för europeiska gränsöverskridande företagsavtal i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 12 september 2013 om gränsöverskridande kollektiva avtalsförhandlingar och gränsöverskridande social dialog (P7_TA- PROV(2013)0386). Parlamentet påpekar i detta sammanhang hur viktigt det är att arbetsmarknadens parter är autonoma och vilken speciell roll som europeiska företagsråd har. Or. de 48 Thomas Händel Punkt 3d (ny) 3d. Europaparlamentet begär att dess resolution om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar och dess resolution om gränsöverskridande kollektiva avtalsförhandlingar och gränsöverskridande social dialog (P7_TA- PROV(2013)0386) ska genomföras så snart som möjligt så att denna branschs omställning inte sker på bekostnad av de anställda. PE521.686v01-00 26/41 AM\1006620.doc

Or. de 49 Sari Essayah Punkt 3e (ny) 3e. Europaparlamentet betonar att kommissionen mer ta itu med frågan om koldioxidläckage mer konkret och i större detalj och att de klimat- och energipolitiska målen för 2030 måste vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara för EU:s industrier, och de som presterar bäst bör inte belastas med några direkta eller indirekta extrakostnader från klimatpolitiken. Parlamentet betonar vidare att bestämmelserna om koldioxidläckage bör ge 100 procents fri tilldelning av tekniskt uppnåbara riktmärken utan någon ytterligare reduktionsfaktor för sektorer med koldioxidläckage, så att man därmed kan undvika den situation som Eurofer har uppmärksammat och där EU:s stålindustri 2020 endast skulle få 62 procent av de utsläppsrätter den behöver. 50 Marije Cornelissen Punkt 3f (ny) 3f. Europaparlamentet välkomnar att metallindustrin engagerat sig i gränsöverskridande samordning av AM\1006620.doc 27/41 PE521.686v01-00

kollektivförhandlingar och uppmanar arbetsmarknadens parter i stålsektorn att använda sig av en transnationell dialog på optimalt sätt för att motverka pressen nedåt på löner och arbetsvillkor. 51 Punkt 3g (ny) 3g. Europaparlamentet betonar att för att främja ytterligare social dialog om de psykosociala begränsningarna på arbetet bör särskild uppmärksamhet fästas vid vissa inslag i arbetsvillkoren, att identifiera sektorsspecifika orsaker till exempel att stålproduktion är ett tungt arbete i sig, arbetskraftens egenskaper (manlig, hög ålder), miljöfrågor, de många tekniska innovationerna och den omfattande omstruktureringen av den europeiska stålindustrin och att kontrollera effekterna på arbetsgolvet, vilket kan förbättra utbyte inom branschen och funderingar om förebyggande metoder. Europaparlamentet betonar vidare att alla viktiga aktörer inom det förebyggande arbetet (på europeisk, nationell eller lokal nivå), inbegripet företagsledningen och aktörer inom säkerhet och hälsa på arbetet. De kan fortsätta att förbättra de två sidorna av myntet, dvs. hälsa och resultat. PE521.686v01-00 28/41 AM\1006620.doc

52 Sari Essayah Punkt 3h (ny) 3h. Europaparlamentet noterar att energipriserna i EU har ökat kraftigt under senare år, vilket lett till en markant försämring av EU-industrins konkurrenskraft på global nivå och stöder kommissionens utfästelse att öka insatserna för att minska skillnaderna i energipriser och kostnader mellan EU:s industri och dess huvudkonkurrenter och anser att kommissionen inom 12 månader bör lägga fram konkreta förslag om detta. 53 Thomas Händel Punkt 3i (ny) 3i. Europaparlamentet begär att alla ledningsbeslut ska respektera existerande direktiv om arbetstagares och deras företrädares enskilda och kollektiva rättigheter (direktiv 98/59 om kollektiva uppsägningar, 2001/23 om överlåtelser av företag, 2002/14 om en ram för information till och samråd med arbetstagare, 2009/38 om europeiska företagsråd, 2001/86 om arbetstagarinflytande etc.) och inte ställa arbetstagare och deras företrädare inför fullbordat faktum. Or. de AM\1006620.doc 29/41 PE521.686v01-00

54 Sari Essayah Punkt 3j (ny) 3j. Europaparlamentet noterar att EU:s utsläppshandelssystem gynnar elproducenter som kan föra över extrakostnaderna till de elektricitetspriser som betalas av deras kunder men stålsektorn på globala marknader kan inte öka priserna och därför är det istället arbetstillfällena som exporteras. Parlamentet anser att kommissionens förslag om att kompensera de ökade elpriserna är välmenta, men eftersom medlemsstaterna har finansiella svårigheter bör kompensationen komma från europeisk nivå, från en europeisk fond inom kommissionen, om EU:s utsläppshandelssystem nu ska fortsatta. 55 Sari Essayah Punkt 3k (ny) 3k. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att ta itu med illojal handelspraxis och överträdelser av WTO-regler eftersom den globala överproduktionen av stål har lett till protektionism, direkt eller indirekt statligt stöd och dumpning av överskottsstål på de europeiska marknaderna. PE521.686v01-00 30/41 AM\1006620.doc