Kapacitetsutredning 2011.

Kapacitetsutredning 2011. Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020 RAPPORT F2012:03 ISSN 1103-4092

Förord Idag har Sverige en situation med ett inhemskt kapacitetsöverskott för avfallsförbränning. Överskottet har lett till en ökning av importen av brännbart avfall. Det behövs ständigt underlag för nya strategiska satsningar. Till detta underlag hör den framtida tillgången och efterfrågan på svensk avfallsförbränningskapacitet. Hänsyn behöver också tas till förväntad avfallstillväxt samt mängderna avfall till hantering enligt övriga steg i avfallshierarkin. Resultatet vänder sig både till företrädare för avfallsförbränningsanläggningar och till beslutsfattare som vill ha en tydlig information inför strategiska beslut och investeringar. En årlig uppdatering kommer att göras de närmaste fem åren. Rapporten har tagits fram av Jenny Sahlin, Karolina Nilsson och David Holmström, samtliga från Profu. Malmö april 2012 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges utvecklingssatsning Energiåtervinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

Sammanfattning Utredningen beskriver tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020. Fokus är på avfallsförbränning och rötning mängder och behandlingskapaciteter samt balansering mellan dem. I utredningen tas hänsyn till aktuella, nationella mål för svenskavfallshantering med avseende på utsortering av matavfall och ökad materialåtervinning. För avfalls förbränning beräknas de resulterande konsekvenserna av målen, som alla styr mot mindre mängder avfall tillgängligt till förbränning. Följande mål beaktas: Matavfallet minskar med minst 20 % jämfört med år 2010. Minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall vara minst 70% år 2020. Återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll ska vara minst 50 % år 2020. Av stor vikt för resultaten är också konjunkturen de närmaste åren och dess påverkan på genererade avfallsmängder. Avfallsförbränning Figur A beskriver dagens befintliga och planerade förbränningskapacitet för avfall (hushålls- och verksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP). Den befintliga kapaciteten (grå stapel) för förbränning av avfall i Sverige uppgår till omkring 5,4 miljoner ton år 2011. Från år 2018 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 5,8 och drygt 7 miljoner ton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs medan den högre nivån nås om samtliga planer genomförs. I nästföljande figur B jämförs kapaciteten för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år 2020. Jämförelsen visar ett stort nationellt överskott på behandlingskapacitet under de närmaste åren. Överskottet ligger mellan 0,4-1,6 miljoner ton år 2020 i grundfallet, beroende på om planer på ny kapacitet realiseras. I figuren representerar den röda linjen grundfallets prognos för avfallsmängderna år 2011-2020. De rödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Prognosen för avfallsmängderna baseras på historisk avfallsökning (gäller hushållsavfall) och på prognoser för tillväxt av BNP (gäller verksamhetsavfall). I grundfallet är ingen hänsyn är tagen till ökande andelar materialåtervinning och biologisk behandling, utan det redovisas i figurerna C och D.

Figur A Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [Mton] för hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation alternativt att upphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar (blå) miljötillstånd. B Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige (hushållsoch verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP)). Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar).

Måluppfyllelse 40 % biologisk behandling I figur C redovisas konsekvensen för mängderna tillgängligt avfall till förbränning vid måluppfyllelse för följande mål om av matavfall: Matavfallet minskar med minst 20 % jämfört med år 2010. Minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Målen samverkar till att mindre mängder avfall finns tillgängligt för förbränning, och våra uppskattningar visar att knappt 500 000 ton avfall skulle gå till biologisk behandling förbränning till år 2015. Överskottet på behandlingskapacitet skulle då bli ännu större under perioden för prognosen, jämfört med grundfallet. Figur C Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse för matavfall (grön linje) samt kapacitet för förbränning. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinning I Miljömålberedningens förslag till etappmål (SOU 2011:34) såväl som i förslaget till den nya nationella avfallsplanen (Naturvårdsverket, 2011a) finns följande mål för ökad återanvändning och materialåtervinning: Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall vara minst 70% år 2020. I EUs ramdirektiv (2008/98/EG) finns följande mål (där Sverige lever upp till målet för samtliga fraktioner utom plast): Återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll ska vara minst 50 % år 2020.

En uppskattning av båda målen tillsammans (bygg- och rivningsavfall samt plastförpackningar från hushåll) visar att mängden avfall till materialåtervinning från förbränning skulle öka med 250 000 ton år 2020 (figur E). Osäkerheter råder dock, främst gällande mängderna bygg- och rivningsavfall som uppkommer. Figur E Måluppfyllelse för materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall samt plastförpackningar till år 2015, konsekvenserna för mängderna avfall till förbränning i jämförelse med kapacitet för förbränning. Biologisk behandling I figur F visas utvecklingen för den nationella rötningskapaciteten mellan år 2010 och år 2020. Om alla planer genomförs kan rötningskapaciteten uppgå till drygt 900 000 ton år 2020. Om enbart de planer som är beslutade eller under byggnation genomförs bedöms kapaciteten vara drygt 700 000 ton från år 2014 till år 2020. I Figur G visas en jämförelse mellan kapacitetsutbyggnad för biologisk behandling och tre scenarier för utvecklingen av avfallsmängden.

Figur F Bedömd utveckling för kapaciteten för rötningsanläggningar mellan år 2010 och 2020. Figur G Jämförelse mellan bedömd kapacitetsutbyggnad för biologisk behandling och tre scenarier för utvecklingen avfallsmängder mellan åren 2010-2020. Från figur G framgår det att behandlingskapaciteten som finns tillgänglig för intressanta substrat kommer att överstiga uppkomna mängder mat-, livsmedels-, och slakteriavfall i samtliga tre scenarier, förutsatt att alla de planer som idag finns på kapacitetsutbyggnad förverkligas. Det kan även konstateras att dagens rötningskapacitet för intressanta substrat är otillräcklig och faktiskt måste byggas ut till år 2015 om någon av måluppfyllelserna skall kunna nås till år 2015.

Jämförelse mellan total behandlingskapacitet och avfallsmängder I figur H visas en sammanslagning av kapacitet och mängder för avfallsförbränning och rötning, nuläge och prognos. Man kan se att redan år 2010 hade vi ett överskott på behandlingskapacitet på omkring 750 000 ton. Överskottet kan år 2020 vara mellan 500 000 och 2 000 000 ton, beroende på hur många planer som förverkligas. Figur H Avfallsmängder och total behandlingskapacitet för avfallsförbränning och rötning. Import i framtiden Överkapaciteten för avfallsförbränning i Sverige blir stor under de kommande åren. Även räknat på en gemensam marknad för avfallsförbränning mellan Sverige och Norge ökar konkurrensen. Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Centralt är om betalningsviljan i avsändarlandet är tillräcklig för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Flera aktörer undersöker importmöjligheter bland annat från England (Storbritannien) där betalningsviljan väntas öka i takt med ökade deponiskatter. Det finns ett intresse även för import från Italien. Centrala frågor för just Italien är alternativkostnaden, som drivs upp av regionala deponiskatter och akuta behandlingsbehov, kvalitetsaspekter, och risk för maffiainblandning.

Huvudslutsatser Huvudslutsatser från utredningen är: Nationellt råder ett stort överskott på förbränningskapacitet under hela perioden fram till år 2020. Överskottet på förbränningskapacitet ligger mellan 0,4-1,6 miljoner ton nationellt, beroende på hur stor andel av planer på ny kapacitet som realiseras. Även för rötning finns ett överskott på rötningskapacitet. Överskottet består även vid måluppfyllelse om minskade mängder matavfall och ökad andel rötning. De föreslagna nationella etappmålen om minskade mängder uppkommet matavfall och ökad rötning skulle omfatta omkring 500 000 ton avfall, som styrs bort från förbränning år 2015. En uppfyllelse av målet om 70% återanvändning och materialåtervinning av byggnads- och rivningsavfall ger 200 000 ton mindre avfall till förbränning om det realiseras till år 2020. Det räknas från dagens nivå på drygt 50%. En ökning av återanvändning och materialåtervinning av plastavfall från hushåll till 50 % (EUs ramdirektiv (2008/98/EG) ger omkring 50 000 ton mindre avfall till förbränning år 2020. Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Centralt är om betalningsviljan i avsändarlandet är tillräcklig för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Flera aktörer undersöker importmöjligheter bland annat från England (Storbritannien) och Italien. I Storbritannien väntas betalningsviljan öka i takt med ökade deponiskatter. Centrala frågor för import från Italien är alternativkostnaden, som drivs upp av regionala deponiskatter och akuta behandlingsbehov, kvalitetsaspekter, och risk för maffiainblandning. De faktorer som mest väntas påverka situationen för avfallsförbränning framöver är: avfallsmängder, som kopplas till den ekonomiska tillväxten om planerade anläggningar realiseras eller ej ökningen av utsortering av matavfall och utvecklingen för importerade avfallsmängder

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 2 Avfallsförbränning 2 2.1 Kapacitet nuläge och prognos 2 2.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet 3 2.3 Måluppfyllelse 40 % biologisk behandling 4 2.4 Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinning 5 3 Biologisk behandling 8 3.1 Dagens kapacitet för biologisk behandling 9 3.2 Framtida kapacitet för biologisk behandling 11 3.3 Utvecklingen för matavfallsmängder till biologisk behandling 13 3.4 Jämförelse mellan kapacitet och utsortering 2010-2020 15 4 Jämförelse mellan avfallsmängder och total behandlingskapacitet till år 2020 17 5 Beräkning av avfallsmängder 18 5.1 Hushållsavfall, nuläge 18 5.2 Hushållsavfall, prognos 18 5.3 Verksamhetsavfall, nuläge 19 5.4 Verksamhetsavfall, prognos 20 6 Import till förbränning i framtiden 21 6.1 Fortsatta möjligheter till import av avfall från Norge? 21 6.2 Översiktligt om import från utvalda länder 22 6.3 Klimatnyttan med import 24 7 Slutsatser 25 8 Referenser 26 Bilaga 1 Pannor för förbränning av avfall och ptp 27

1 INLEDNING År 2009 fick Sverige för första gången en större förbränningskapacitet än vad som efterfrågas för de nationella mängderna. Situationen har tydligt förändrat marknadsvillkoren för avfallsförbränning, vilket bland annat har resulterat i ökad import av brännbart avfall och sjunkande mottagningsavgifter. På uppdrag av Avfall Sverige har Profu gjort en utredning som jämför kommande kapacitet för avfallsbehandling fram till år 2020 med en bedömning av tillgängliga mängder avfall. Fokus i utredningen är mängder och kapacitet till avfallsförbränning, men av stor vikt har varit att undersöka kapacitet för behandling av avfall med biologiskt ursprung till främst rötning men även kompostering. I utredningen tas hänsyn till mål för avfallshanteringen med avseende på utsortering av matavfall och ökad materialåtervinning. Följande mål beaktas: Matavfallet minskar med minst 20 % jämfört med år 2010. Minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall vara minst 70% år 2020. Återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll ska vara minst 50 % år 2020 (EUs ramdirektiv 2008/98/EG). För bygg- och rivningsavfall är målet att öka återanvändning och materialåtervinning från dagens ungefär 50%, enligt förslaget till den nya nationella avfallsplanen (Naturvårdsverket, 2011a): Data baseras i stor utsträckning på underlagsmaterial till Avfall Sveriges (2011a) skrift Svensk avfallshantering 2011 och Naturvårdsverkets Avfall i Sverige 2008 (Naturvårdsverket, 2010). Därtill kommer information som Profu kontinuerligt samlar in till databasen AvfallsAtlas. Insamlingen sker bland annat genom telefonintervjuer med aktörer på den svenska avfallsmarknaden, företrädare för befintliga och planerade behandlingsanläggningar och genom bevakning av tidskrifter samt internetsidor. 1

2 Avfallsförbränning 2.1 Kapacitet nuläge och prognos Figur 1 beskriver dagens befintliga och planerade förbränningskapacitet för avfall (hushålls- och verksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP). Den befintliga kapaciteten (grå stapel) för förbränning av avfall i Sverige uppgår till omkring 5,4 miljoner ton år 2011. En detaljerad lista över samtliga, inkluderade förbränningsanläggningar redovisas i bilaga 1. Från år 2018 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 5,8 och drygt 7 miljoner ton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs medan den högre nivån nås om samtliga planer genomförs. Ny kapacitet för avfallsförbränning är idag under byggnation i Brista (Sigtuna kommun, genom Fortum), i Helsingborg (Öresundskraft) och i Bollnäs (Bollnäs energi). I Landskrona (Landskrona Energi) byggs en panna för ptp. Därutöver finns ett antal pågående ansökningar om utökade tillstånd, till pannor som under olika förutsättningar tekniskt klarar att ta in mer avfall än man har tillstånd för. Figur 1 Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [Mton] för hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation alternativt att upphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar (blå) miljötillstånd. Det bör noteras att det är möjligt att ytterligare nya planer tillkommer och att vissa av de befintliga planerna ändras eller läggs ner. Särskilt osäkra är de planer som idag saknar miljötillstånd, även om ett miljötillstånd i sig inte är en garanti för att planer förverkligas. 2

Vi har tidigare konstaterat att färdigställandet av planerade anläggningar ofta har tagit längre tid än beräknat. Således är det möjligt att den planerade utbyggnadskapaciteten förskjuts med ett par år. Efter år 2018 har Profu inga uppgifter på ytterligare planer, så fram till år 2020 antas därför samma kapacitet som för år 2018. Kapacitet och mängder returträflis (RT-flis) ingår inte. Förvisso klassificeras RT-flis som avfall men marknaden för RT-flisbränsle verkar till stor del skiljt från de övriga avfallsbränslemarknaderna. Förbränning inom cementindustrin Cementindustrin i Sverige förbränner avfall i tre olika anläggningar. Avfallsslagen är bland annat däck, utsorterad plast, träavfall samt kött- och benmjöl. Importen av avfall är relativt stor men det finns planer på att öka förbränningen av svenskt, utsorterat hushållsavfall vid regionala samarbeten vid anläggningarna på Öland och Gotland. Under år 2010 förbrändes omkring 150 000 ton avfall inom cementindustrin (brun markering i figur 2). Figur 2 Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [Mton] såsom i figur 1 inkluderat förbränning i cementindustrin. 2.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet I figur 3 jämförs kapacitet för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år 2020 på nationellt plan. Bedömning för avfallsmängdernas tillväxt beskrivs i kapitel 5. Jämförelsen visar ett stort nationellt överskott på behandlingskapacitet under de närmaste åren. Överskottet ligger mellan 0,4-1,6 miljoner ton år 2020 i grundfallet, beroende på om planer på ny kapacitet realiseras. I figuren representerar den röda linjen grundfallets prognos för avfallsmängderna år 2011-2020. De rödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Vi har antagit en osäkerhet på +/-1 % jämfört med grundfallets utveckling. För materialåtervinning och biologisk behandling har vi antagit att dessa inte ökar sina andelar av avfallsbehandlingen i grundfallet. 3

Figur 3 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). 2.3 Måluppfyllelse 40 % biologisk behandling I nästa kapitel redovisas utförligt om biologisk behandling. Här redovisas konsekvensen för mängderna tillgängligt avfall till förbränning vid måluppfyllelse för följande mål om av matavfall: Matavfallet minskar med minst 20 % jämfört med år 2010. Minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Målen samverkar till att mindre mängder avfall finns tillgängligt för förbränning, och våra uppskattningar visar att knappt 500 000 ton avfall skulle gå från förbränning till biologisk behandling år 2015 (figur 4). Den gröna linjen visar de återstående mängderna till förbränning efter utsortering till biologisk behandling. Efter måluppfyllelsen år 2015 antar vi att det uppkomna matavfallet ligger konstant, och att andelen biologisk behandling av det uppkomna ökar ytterligare till 50% år 2020. Det skulle innebära att totalt drygt 700 000 ton matavfall styrs bort från förbränning år 2020. Överskottet på behandlingskapacitet skulle då bli ännu större under perioden för prognosen, jämfört med grundfallet. I grundfallet är överskottet 900 000 ton år 2015 och 400 000 ton år 2020, om bara befintlig kapacitet och kapacitet under byggnation inkluderas. I fallet med kraftigt ökad biologisk behandling, skulle överskottet vara 1 400 000 ton respektive 1 100 000 ton samma år. Detta är under förutsättning att ingen ytterligare förbränningskapacitet byggs ut, än den pågående. 4

Figur 4 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse för matavfall (grön linje) samt kapacitet för förbränning. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). 2.4 Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinning I studien beräknar vi konsekvenser med avseende på mängden avfall till förbränning av följande mål: Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall vara minst 70% år 2020. Målet finns i Miljömålberedningens förslag till etappmål (SOU 2011:34) såväl som i förslaget till den nya, nationella avfallsplanen (Naturvårdsverket, 2011a); Materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst 50 % år 2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utom plastförpackningar 1. Vi beräknar därför konsekvenser om även målet på 50% materialåtervinning av plastförpackningar uppnås. En uppskattning av måluppfyllelsen visar att mängden avfall till förbränning skulle minska med omkring 250 000 ton/år till år 2020, se figur 5. Hänsyn är tagen till avfallstillväxt enligt grundfallet. Överskottet på kapacitet för förbränning skulle då vara omkring 800 000 ton år 2020. Antagande och beräkningar redovisas nedan. 1 Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av det svenska producentansvaret 5

Figur 5 Konsekvenser för återstående mängder avfall till förbränning i jämförelse med kapacitet för förbränning vid måluppfyllelse för materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall samt plastförpackningar till år 2020. Måluppfyllelse 70% återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall Den uppkomna mängden bygg- och rivningsavfall i Sverige är omkring 3 miljoner ton, varav 2,25 miljoner ton är mineralavfall (Naturvårdsverket 2010). Av detta har man uppskattat att materialåtervinningen är drygt 50% (Sundqvist et al, 2011) 2. De material som enligt kommissionens working paper räknas som bygg- och rivningsavfall, och som är intressanta för den här utredningen, är plastavfall (av vilket det uppkommer 275 ton inom byggsektorn) och träavfall (100 000 ton) år 2008 (Naturvårdsverket 2010). Förutom dessa avfallsslag har Naturvårdsverket inkluderat även Blandade och ej differentierade material och sorteringsrester (530 000 ton) eftersom det däri bedöms finnas mycket bygg- och rivningsavfall. Denna kategori bedöms innehålla mycket träavfall, men även ytterligare plastavfall. Det bör observeras att flera avfallsslag som förekommer i byggsektorn inte räknas som bygg- och rivningsavfall, t.ex. pappersavfall (räknas som förpackning), m.m. Baserat på intervjuer med sorteringsanläggningar antar vi att det rena träavfallet (100 000 ton) kan kategoriseras som rt-flis, varför det inte ingår i studien. Det avfall som återstår är då plastavfall och blandade och ej differentierade material samt sorteringsrester på totalt cirka 530 000 ton. Vi antar att dessa fraktioner till stor del går till förbränning. Om vi antar att återvinning och återanvändning av det avfallet idag är 50% (samma som totalsiffran) och skall öka till 70% innebär det att ytterligare 212 000 ton av dessa fraktioner skulle försvinna från förbränning. Uppräknat med en tillväxt av avfallsmängder enligt grundfallet, skulle det innebära knappt 270 000 ton år 2020. 2 Beräkningarna baseras på ett utkast till beräknings metodik publicerat i: Working Paper on rules on the application and calculation methods for verifying compliance with the targets set out in Article 11 (2) of Directive 2008/98/EC of the European Parliament and of the Council (10 May 2010) i Sundqvist et al (2011). 6

Vid sorteringsanläggningar sorteras avfall bland annat i fraktionerna i returbränsle, finkross, grovkross och krossat trä (Sörab 2011). Vi antar att 25% är krossat trä som kan likställas med rt-flis, och inte ingår i studien. Konsekvensen blir då att drygt 200 000 ton skulle styras bort från avfallsförbränning år 2020 (figur 5). Notera att det genomgående är grova uppskattningar, och stora osäkerheter finns i alla led. Syftet är att ge en ungefärlig bild av konsekvenserna för mängderna avfall till förbränning. Måluppfyllelse 50% materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll Återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst 50 % år 2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utom plastförpackningar 3. Vi beräknar därför konsekvenser av att målet uppnås även för plastförpackningar. I Miljömålberedningens förslag till etappmål (SOU 2011:34) skriver man att Sverige bör sätta upp mer ambitiösa mål. Några sådana mål finns inte när denna studie genomförs (hösten 2011). Data om materialåtervinningen av plast är osäker, bland annat beroende på graden av felsortering i den insamlade plasten och kasserade mängder under återvinningsprocessen. År 2009 samlades 44 430 ton plastförpackningar in och Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) uppger återvinningsgraden vara 27% i Avfall Sverige (2010). Uppgifterna är osäkra, och för år 2010 är data för materialåtervinning av plast ännu ej tillgänglig. Men, för det här projektet bedömer vi ändå uppgifterna tillräckligt tillförlitliga, för att grovt kunna uppskatta konsekvenserna av måluppfyllelsen. En ökning från 27% till 50% materialåtervinning av plastförpackningar skulle innebära att ytterligare 38 000 ton plastförpackningar skulle styras bort från förbränning. Uppräknat med en tillväxt av avfallsmängder enligt grundfallet, blir det knappt 50 000 ton år 2020 (figur 5). 3 Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av det svenska producentansvaret. 7

3 Biologisk behandling Syftet med denna studie är att belysa hur mycket avfall som kan komma att ledas bort från förbränning mot biologisk behandling (rötning och kompostering) till år 2020. Därför beaktas enbart den kapacitet som finns för substrat som bedöms intressanta för de tre behandlingsalternativen Statistiken som ligger till grund för vår bedömning av dagens biologiska behandlingskapacitet utgår från de mängder som rapporterades in till Avfall Web för år 2010 (Avfall Sverige 2011b). För både rötning och kompostering har dock mindre korrigeringar gjort, vilka redovisas nedan. Total utveckling för biologisk behandling till år 2020 I Figur 6 visas den uppskattade utvecklingen för behandlingskapaciteten för biologisk behandling av intressanta substrat. Totalt sett kan behandlingskapaciteten för rötning och kompostering uppgå till ca 1 000 kton år 2020. Om enbart de planer som är beslutade eller under byggnation genomförs bedöms kapaciteten uppgå till knappt 800 kton. I figuren visas även de mängder som behandlades biologiskt under 2010. I de kommande avsnitten beskriver vi noggrant hur underlaget för figuren är framräknat. Figur 6 Total utveckling för kapaciteten för biologisk behandling på intressanta substrat samt behandlade mängder år 2010. 8

3.1 Dagens kapacitet för biologisk behandling Rötning Statistiken som rapporterats in till Avfall Web är indelad i åtta kategorier: Matavfall Grödor och vall Gödsel Industrislam Livsmedelsavfall Slakteriavfall Slam från avloppsreningsverk Övrigt I detta projekt tas endast hänsyn till de anläggningar som tar emot avfall från åtminstone en av kategorierna: matavfall, livsmedelsavfall, slakteriavfall samt övrigt. För de anläggningar som endast tar emot avfall från kategorierna industriavfall och övrigt har Profu gjort en närmare bedömning av ifall de bör ingå eller inte. Till följd av detta har rötningsanläggningen i Norrköping exkluderats eftersom denna endast rötar drank, ett substrat som inte anses vara intressant för förbränning. En bedömning har även gjorts för huruvida de avloppsreningsverk (ARV) som t.ex. samrötar slam med någon av de intressanta kategorierna skall ingå eller inte. Om mängden intressant substrat är försumbar har de inte tagits med. De anläggningar som bedöms vara av intresse i detta projekt visas i Tabell 1. Den totala tekniska kapaciteten för dessa anläggningar uppgår till knappt 750 kton. Här ingår dock kapacitet som i dagsläget utnyttjas av ointressanta substrat. Om den tekniska kapaciteten skulle komma att anpassas för endast intressanta substrat återstår en teknisk kapacitet på 410-480 kton. De två nivåerna baseras på det förhållande mellan mängden rötade intressanta/ointressanta substrat som nyttjades år 2010. Ett exempel på hur nivåerna tagits fram ges nedan: Vid en anläggning rötades totalt 55 kton substrat år 2010 varav 45 kton bedömdes som intressanta och 10 kton ointressanta substrat. Den teoretiska kapaciteten för anläggningen uppgår till 100 kton. Den tekniska kapaciteten av intresse beräknas genom: Alternativ 1: Förhållandet mellan intressanta och icke intressanta substrat kvarstår. Intressanta substrat utgörs av cirka 80 % (45 kton/55 kton) medan ointressanta utgörs av ca 20 % (10 kton/55 kton). Den tekniska kapaciteten av intresse blir således: 80 kton. Alternativ 2: Den i ton utnyttjade kapaciteten för ointressanta substrat kvarstår framöver. Resterande kapacitet kan fyllas upp med intressanta substrat. D.v.s. den tekniska kapaciteten av intresse blir 90 kton (100 kton-10 kton). I det erhållna intervallet 410-480 kton har den lägre nivån tagits fram genom beräkningsalternativ 1 och den högre nivån beräkningsalternativ 2. Hädanefter kommer vi att förhålla oss till ett medelvärde av de två alternativen. Dvs dagens tekniska rötnings kapacitet av intresse bedöms vara cirka 445 kton. År 2010 användes 320 kton, d.v.s. 70 % av denna kapacitet. 9

Tabell 1 Befintliga rötningsanläggningar år 2010 Kommun Län Typ av anläggning 4,5 Teknisk kapacitet [kton] Bjuv Skåne län Samrötning 65 Boden Norrbottens län ARV 25 Borås Västra Götalands län Samrötning 35 Eskilstuna Södermanlands län ARV 16 Falkenberg Hallands län Samrötning 120 Falköping Västra Götalands län Samrötning 6 Helsingborg Skåne län Samrötning 80 Huddinge Stockholms län Samrötning 2 Jönköping Jönköpings län Samrötning 30 Kalmar Kalmar län Samrötning 36 Kristianstad Skåne län Samrötning 100 Laholm Hallands län Samrötning 70 Linköping Östergötlands län Samrötning 55 Skellefteå Västerbottens län Samrötning 15 Uppsala Uppsala län Samrötning 9 Vänersborg Västra Götalands län Samrötning 20 Västerås Västmanlands län Samrötning 23 Botkyrka Stockholms län ARV 40 Kapaciteter [kton] Teknisk total kapacitet 750 Av intresse beräkningsalternativ 1 410 Av intresse beräkningsalternativ 2 480 Av intresse medelvärde 445 Behandlade mängder 2010 [kton] ointressanta substrat 350 Intressanta substrat 320 Kompostering Statistiken som rapporterats in till Avfall Web är indelad i sex kategorier: Matavfall Gödsel Livsmedelsavfall Park och trädgårdsavfall (PoT) Slam från avloppsreningsverk Övrigt På grund av att kapaciteten för komposteringsanläggningar ofta är väldigt stor i förhållande till mängden intressanta substrat så antar vi här att den komposteringskapacitet som finns idag är densamma som mängden matavfall som komposterades år 2010. Således uppgår dagens kompostering till drygt 110 kton. I Tabell 2visas dagens komposteringsanläggningar för matavfall. 4 Med samrötningsanläggning avses biogasanläggningar där fasta och/eller flytande rötningsråvaror från livsmedelsindustrin, livsmedelsrelaterade verksamheter, bioavfall från hushåll och verksamheter och biomassor från lantbruket samrötas. 5 Till skillnad från Avfall Sveriges data har anläggningen i Norrköping tagits bort medan anläggningen i Botkyrka lagts till. 10

Tabell 2 Komposteringskapacitet baserad på komposterade mängder matavfall år 2010 Kommun Län Kapacitet [kton] Borlänge Dalarnas län 10 Borås Västra Götalands län 0 6 Eslöv Skåne län 5 Gällivare Norrbottens län 1 Gävle Gävleborgs län 10 Göteborg Västra Götalands län 17 Huddinge Stockholms län 8 Hässleholm Skåne län 4 Karlshamn Blekinge län 7 Karlskrona Blekinge län 5 Kungsbacka Hallands län 1 Ludvika Dalarnas län 5 Luleå Norrbottens län 9 Norrtälje Stockholms län 0 Sala Västmanlands län 3 Södertälje Stockholms län 3 Uppsala Uppsala län 7 Örebro Örebro län 8 Östersund Jämtlands län 9 Total 110 3.2 Framtida kapacitet för biologisk behandling Rötning I Tabell 3 listas de planer på utbyggnad av rötningsanläggningar som har inkluderats i studien. De planer som tagits med har bedömts utefter samma kriterier som för dagens rötningskapacitet (se avsnitt 3.2). I analogi med Tabell 1 ger Tabell 3 information om dels den tekniska kapacitet vilken även inkluderar ointressanta substrat samt en teknisk kapacitet av intresse. Den senare baseras på beräkningsalternativ 1, det vill säga förhållandet mellan mängden intressanta och mängden ointressanta substrat som anläggningen planerar att ta in. Fördelningen mellan intressanta och ointressanta substrat har baserats på uppgifter från anläggningsägarna, internetsökningar och artiklar. Det bör förtydligas att uppgifterna i stor utsträckning är uppskattningar i och med att flera av anläggningsägarna i dagsläget inte vet exakt hur deras substratsammansättning kommer att se ut. Från Tabell 3 framgår det även när anläggningarna tas i drift samt det år då Profu bedömer att anläggningens nya kapacitet kan komma att användas till fullo. Åren däremellan antas att den nya kapaciteten ökas successivt. Anledningen till att all kapacitet inte antas finnas tillgänglig från det år då anläggningen tas i drift är att det ofta tar några år innan personalen känner till hur de kan köra anläggningen utan att råka ut för större driftsstopp. 6 Till skillnad från Avfall Sveriges data (vilken är 2 kton matavfall) antar vi här att kapaciteten för Borås komposteringsanläggning är 0 kton. Att matavfall kompostera i Borås detta år borde bero på driftsstörningar i rötningsanläggningen. Normalt sett skall nämligen Borås inte kompostera matavfall. 11

Tabell 3 Utbyggnad av rötningskapacitet till år 2020. Den tekniska kapaciteten är en summering av alla substrat. Informationen har inhämtats genom intervjuer med personer med god kännedom om respektive plan. Typ av anläggning Driftstart Full drift Teknisk kapacitet [kton] Kommun Län Status Under byggnation Göteborg Västra Götalands län Samrötning 2012 2014 50 Halmstad Hallands län Samrötning Förstudie 2014 2017 120 Karlskoga Biogas Värmlands län Samrötning Förstudie 2013 2016 90 Karlstad Värmlands län Samrötning Förstudie 2014 2017 10 Lidköping Västra Götalands län Samrötning Under byggnation 2011 2013 60 Linköping Östergötlands län Samrötning Under byggnation 2013 2013 45 Malmö Skåne län Samrötning Förstudie 2014 2018 100 Rättvik Dalarnas län Samrötning Förstudie 2014 2017 88 Skövde Västra Götalands län Samrötning Under byggnation 2012 2014 100 Sundsvall Västernorrlands län Samrötning Förstudie 2014 2016 15 Upplands-Bro Stockholms län Samrötning Förstudie 2015 2017 115 Uppsala Uppsala län Samrötning Under byggnation 2011 2012 13 Varberg Hallands län Industri Under byggnation 2012 2012 9 Kapaciteter [kton] Teknisk total kapacitet 820 Av intresse 490 Till år 2020 bedöms rötningskapaciteten för intressanta substrat ha ökat med 490 kton. I Figur 7 visas utvecklingen för den nationella rötningskapaciteten mellan år 2010 och år 2020. Om alla planer genomförs kan rötningskapaciteten uppgå till drygt 900 kton år 2020. Om enbart de planer som är beslutade eller under byggnation genomförs bedöms kapaciteten vara drygt 700 kton från år 2014 till år 2020. 12

Figur 7 Bedömd utveckling för kapaciteten för rötningsanläggningar mellan år 2010 och 2020. Kompostering För den framtida komposteringskapaciteten antas det att de kommuner som i dagsläget har kompost kommer att upphöra med att kompostera matavfall om det i kommunen finns planer på att uppföra en rötningsanläggning. Detta innebär att kompostanläggningar kommer att stängas ner i Uppsala år 2011, Göteborg år 2012 och Östersund år 2014. Vi antar att komposten i Östersund stängs ner eftersom Sundsvalls kommun har en plan tillsammans med Östersund på att uppföra en rötningsanläggning i Sundsvall, dit utsorterat matavfall från Östersund skall skickas. Vidare kommer även komposten i Huddinge att stängas ner för matavfall år 2012. I Huddinge planeras dock ingen ny rötningsanläggning utan avfallet kommer istället att förbehandlas och skickas till befintliga rötningsanläggningar. Totalt sett kommer komposteringskapaciteten att minska med cirka 40 kton från år 2010 till år 2020. 3.3 Utvecklingen för matavfallsmängder till biologisk behandling Avfall Sveriges årliga statistik över hushållsavfallsmängderna (vilken redovisas i skriften Svensk Avfallshantering) visar att matavfallsmängderna som sorterats från restavfallsfraktionen har ökat med ca 12 % i genomsnitt mellan åren 2006-2010. Det ökade utsorteringen har till stor del grund i det nationella miljömålet om att 35 % av matavfallet skulle sorteras ut till år 2010. Det saknas statistik över hur mycket matavfall som uppstår årligen i Sverige men vid en uppskattning av mängderna (se nedan) visar resultatet på att det idag sorteras ut totalt 24 % till biologisk behandling (Avfall Sverige, 2011a). Det nationella miljömålet har alltså inte uppfyllts trots de senaste årens kraftiga ökning i utsortering av matavfall. 13

I mars 2011 föreslog Miljömålsberedningen nya etappmål som syftar till att öka resurshushållningen i livsmedelskedjan till år 2015 (SOU 2011:34). De föreslagna målen för matavfall ska öka resurshushållningen genom att: Matavfallet minskar med minst 20 procent jämfört med år 2010. Minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tas tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark. Nedan kommer de två första etappmålen att utvärderas för att se vilken effekt de kan komma att få på de utsorterade mängderna matavfall. Totala mängder matavfall Då det saknas statistik över hur mycket matavfall som uppstår årligen i Sverige, är det svårt att fastställa hur stor andel av matavfallets som sorteras ut. För att uppskatta den totala uppkomsten av matavfall i Sverige har därför nyckeltal över uppkomst av mängden matavfall per invånare använts. Enligt nyckeltal framtagna av Avfall Sverige, på basis på plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall, uppstår ca 90 kg matavfall/invånare i villahushåll och ca 100 kg matavfall/invånare i lägenhetshushåll (Avfall Sverige 2011c). Dock inkluderar den totala mängden matavfall, förutom från hushåll, även matavfall från restauranger, storkök och butiker, vilket inte täcks in i nyckeltalen från Avfall Sverige. I Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror (Linné m.fl., 2008) används nyckeltalet 128 kg matavfall/invånare för att beräkna den totala mängden hushållsavfall som uppstår årligen totalt sett från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Det är detta nyckeltal som används i denna utredning. Tillsammans med statistik från SCB över befolkningsmängden i Sverige (SCB, 2011) kan den totala mängden matavfall som uppstod år 2010 därmed uppskattats till ca 1200 kton matavfall. De uppkomna mängderna matavfall antas i ett grundfall följa samma utveckling som avfallsmängderna. Med detta antagande ökar matavfallsmängderna årligen med ca 2 % och år 2020 uppstår då ca 1500 kton matavfall i Sverige (se Figur 8). I Figur 8 presenteras även de ansträngningar som måste åstadkommas för att uppfylla de två etappmålen om matavfallsminskning och ökad utsortering. Dessa beskrivs mer i detalj nedan. Uppfyllelse av etappmål 1: 20 % minskning jämfört med 2010 För att uppnå en minskning med 20 % jämfört med 2010 krävs att de uppkomna matavfallsmängderna år 2015 har minskat med ca 240 kton. I Figur 8 antas en jämn procentuell minskning av de uppkomna mängderna fram till år 2015. Enligt dessa antagande uppstår det 960 kton matavfall år 2015 inom hushåll, restauranger, storkök och butiker om målen uppfylls. Uppfyllelse av etappmål 2: 40 % utsortering år 2015 I utgångsläget har det antagits att utsorteringsgraden för matavfall år 2010 är 24 % (Avfall Sverige, 2011b). En utsorteringsgrad motsvarande 40 % har i figuren beräknats utifrån de uppkomna mängderna om målet om 20 % minimering infrias, d.v.s. 40 % av 960 kton. Den beräknade mängd matavfall som utsorteras till biologisk behandling år 2015 är med dessa förutsättningar ca 480 kton. Detta medför att knappt 600 kton kommer behandlas med förbränning. 14

Figur 8 Utvecklingen för matavfallsmängder vid måluppfyllelse 3.4 Jämförelse mellan kapacitet och utsortering 2010-2020 I Figur 9 visas en jämförelse mellan bedömd kapacitetsutbyggnad för biologisk behandling (se avsnitt 3.2) och tre scenarier för utvecklingen av avfallsmängden med utgångspunkt i de behandlade mängderna år 2010. I alla tre scenarierna antas tillgängligheten för slakteriavfall och livsmedelsavfall öka med samma takt som avfallsmängderna i grundfallet. I övrigt är scenarierna definierade enligt: Scenario 1: Matavfallsmängderna antas öka totalt sett enligt samma utveckling som i grundfallet; utsorteringsgraden av matavfall konstant enligt dagens nivå på 24 % (blå linje) Scenario 2: Matavfallsmängderna antas öka totalt sett enligt samma utveckling som i grundfallet; utsorteringsgraden av matavfall ökar till 40 % år 2015 så att etappmål 2 uppfylls; till år 2020 är utsorteringsgraden 50 % (röd linje); Scenario 3: Matavfallsmängderna minskar med 20 % till år 2015 så att etappmål 1 uppfylls och är därefter konstanta; utsorteringsgraden av matavfall ökar till 40 % år 2015 så att etappmål 2 uppfylls; till år 2020 är utsorteringsgraden 50 % (grön linje) 15

Figur 9 Jämförelse mellan bedömd kapacitetsutbyggnad för biologisk behandling och tre scenarier för utvecklingen avfallsmängder mellan åren 2010-2020. Från figuren framgår det att behandlingskapaciteten som finns tillgänglig för intressanta substrat kommer att överstiga uppkomna mängder mat-, livsmedels-, och slakteriavfall i samtliga tre scenarier förutsatt att alla de planer som idag finns på kapacitetsutbyggnad förverkligas. Det kan även konstateras att dagens rötningskapacitet för intressanta substrat är otillräcklig och faktiskt måste byggas ut till år 2015 om någon av måluppfyllelserna skall kunna nås till år 2015 (Scenario 2 och 3). Dock räcker det för båda dessa scenarier att den kapacitet som idag är under byggnation tillkommer. Ytterligare tillkommande kapacitet i form av övriga planer år 2015 kommer att medföra att rötningsanläggningarna kommer att konkurrera ännu mer om avfallet med förbränning, alternativt måste de ändra sin substratsammansättning och ta in mer ointressanta substrat. Till år 2020 kan det för biologisk behandling komma att finnas ett överskott motsvarande dagens nivå för attraktiva substrat, förutsatt de antaganden som gäller för Scenario 3. Detta trots att vi antagit att utsorteringsgraden till biologisk behandling ökat till 50 % till år 2020 samtidigt som uppkomna mängder matavfall minskar. Från figuren kan det även konstateras att samtliga planer som idag finns för intressanta substrat måste förverkligas om avfallsmängderna ökar i kombination med att utsorteringen ökar till 50 % år 2020 (Scenario 2). Sammanfattningsvis visar figuren att det framöver kommer att bli en större konkurrens om avfall som idag går till förbränning. Utbyggnadsplanerna som finns för biologisk behandling kan medföra att efterfrågan på intressanta substrat framöver kommer att öka med 200-400 kton till år 2020 jämfört med dagens efterfrågan (490 kton) beroende på om endast planer under byggnation genomförs eller om samtliga planer förverkligas. Detta har beräknats med ett antagande om att anläggningar kommer att vilja nyttja minst en lika stor andel av kapaciteten år 2020 som år 2010 (90 % inklusive hemkompostering). 16

4 Jämförelse mellan avfallsmängder och total behandlingskapacitet till år 2020 I figur 10 visas en sammanslagning av kapacitet och mängder för avfallsförbränning och rötning, från de två tidigare kapitlen. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet, kapacitet under byggnation och samtliga övriga tillkommande planer för förbränning och rötning. Man kan se att redan år 2010 hade vi ett överskott på behandlingskapacitet på omkring 750 000 ton. Överskottet kan år 2020 vara mellan 500 000 och 2 000 000 ton, beroende på hur många planer som förverkligas. Figur 10 Avfallsmängder och total behandlingskapacitet för avfallsförbränning och rötning. 17

5 Beräkning av avfallsmängder 5.1 Hushållsavfall, nuläge Hushållsavfall - Nationellt Enligt Avfall Sveriges statistik sjönk mängderna hushållsavfall år 2010. Totalt behandlades 4 364 tusen ton hushållsavfall i Sverige år 2010, vilket motsvarar en minskning med 2,7 % jämfört med 2009 (Avfall Sverige, 2011a). För att beräkna de nationella mängderna hushållsavfall som är tillgängligt för förbränning år 2008-2010 har Avfall Sveriges avfallsförbränningsstatistik använts. Till detta har statistik över dispensdeponering adderats för att representera den totala mängd som är tillgänglig. 5.2 Hushållsavfall, prognos Mängden avfall som kommer vara tillgängligt för förbränning beror på den totala mängden avfall som uppstår per invånare, befolkningsökningstakt och konkurrens med övriga behandlingsalternativ. Nedan beskrivs hur avfallsmängderna har beräknats, dels i ett grundfall som baseras på historisk utveckling av avfallsmängderna; dels hur avfallsmängderna har beräknats med antagande om högra utsorteringsgrad. Framskrivning av hushållsavfallsmängderna baserat på historisk utveckling För att ta fram ett grundfall för utvecklingen av hushållsavfallsmängderna fram till år 2025 har den historiska utvecklingen studerats mellan 1985-2010. I figur 11 visas Profus bearbetning av Avfall Sveriges årliga statistik för den totala mängden hushållsavfall i Sverige (Avfall Sverige, 1986-2010). I figuren visas även tre alternativa framskrivningar av avfallsmängderna baserade på den genomsnittliga procentuella ökningen under tidsperioden. Dessa procentsatser presenteras i tabell 4. Den mellersta linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen under hela perioden sedan 1985. Den övre linjen representerar den motsvarande utvecklingen innan finanskrisen och den lägre linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen sedan år 1997. Figur 11 Total nationell mängd hushållsavfall 1985 till 2010 samt framskrivning enligt historisk utveckling. 18

Tabell 4 Genomsnittlig procentuell utveckling under perioden 1985-2010 baserat på Avfall Sveriges statistik som ges ut i Svensk Avfallshantering. Historisk period Genomsnittlig procentuell utveckling 1985-2010 2,0 % 1985-2007 2,6 % 1997-2010 1,1 % 5.3 Verksamhetsavfall, nuläge Huvudkällor till underlagsdata om verksamhetsavfall har varit rapporten Svensk avfallshantering 2011 (Avfall Sverige, 2011a), Avfall i Sverige 2008 (Naturvårdsverket, 2010) och Naturvårdsverkets sammanställning över deponerade mängder med dispens (Naturvårdsverket, 2011b). Vi antar att de avfallsmängder som deponeras med dispens är tillgängliga för förbränning. Därtill kommer data från telefonintervjuer och databasen AvfallsAtlas 7 för att komplettera och i mindre utsträckning korrigera ovanstående uppgifter. För verksamhetsavfall kan man generellt säga att tillgången på data är betydligt sämre än för hushållsavfall, både gällande nuläge och historiska mängder. Till cementindustrin importeras även hushålls- och verksamhetsavfall till förbränning. De mängderna ingår inte i kartläggningen över mängderna svenskt avfall. Följande uppgifter har använts för nuläget år 2010 (tabell 5): Tabell 5 Beräknade mängder verksamhetsavfall för år 2010. Behandling Avfallsslag Tusen ton (kton) Källa Avfallsförbränning, (bearbetning av Avfall Sverige (2011a)) Verksamhetsavfall (exkl. importerat avfall och rt-flis 8 ) Avfallsförbränning som inte ingår ovan Cementindustrin, mm Verksamhetsavfall, utsorterat avfall (exkl. importerat avfall) 2 129 Avfall Sverige (2011a) Telefonintervjuer AvfallsAtlas 39 9 Telefonintervjuer AvfallsAtlas Fiskeby board Plastrejekt, verksamhetsavfall 50 10 Telefonintervjuer AvfallsAtlas Tidaholm Energi Verksamhetsavfall 3 11 Telefonintervjuer AvfallsAtlas Strängnäs Papper/trä/plast (ptp) 8 Energi Dispensdeponering Verksamhetsavfall 53 Naturvårdsverket (2011a) SUMMA 2 282 7 AvfallsAtlas är en omfattande databas i vilken Profu kontinuerligt samlar uppgifter som berör avfalls marknaden. Källor till databasen är intervjuer, tidningsartiklar, hemsidor etc. 8 Avdrag för rt-flis görs för anläggningar som sameldar rt-flis med avfallsbränslen. 9 Cementindustrin förbränner även mindre mängder hushållsavfall. 10 Vid Fiskeby Board, Norrköping driftsattes pannan år 2010 och man använde cirka 50 000 ton avfallsbränslen det året. Full drift uppnås år 2011 och mängden avfallsbränslen väntas vara 70 000 ton plus mindre mängder rt-flis. Avfallsbränslena består av plastrejekt från återvunnen vätskekartong från den egna verksamheten och verk samhetsavfall. 11 Avser att öka mängder verksamhetsavfall till 10 000 ton 2012. 19

Utöver vad som ingår i föreliggande utredning förbränns avfall också inom andra delar av industrin, främst inom skogsindustrin inklusive pappersbruk. Dessa avfallsmängder inkluderas inte i kartläggningen, varken mängderna eller behandlingskapaciteten. 5.4 Verksamhetsavfall, prognos För prognosen antar vi att mängderna verksamhetsavfall följer utvecklingen för BNP (tabell 6). Konjunkturinstitutet (2011a) har sammanställt samtliga prognosinstituts uppskattningar av hur BNP kommer att utvecklas för åren 2011-2013, samt redovisar egna bedömningar för de efterföljande åren 2014-2020 (Konjunkturinstitutet 2011b). Tabell 6 Årlig förändring [%] i BNP för åren 2011-2020. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP (%) 4,2 1,4 2,4 2,8 2,6 2,3% 1,9% 1,9 1,8 1,8 20

6 Import till förbränning i framtiden Sammanfattningsvis redovisar kapitlet att konkurrensen ökar om det inhemska, brännbara avfallet på en gemensam marknad för avfallsförbränning mellan Sverige och Norge. Trenden förstärks när nya anläggningar blir färdiga i båda länderna. Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Flera aktörer undersöker importmöjligheter bland annat från England (Storbritannien) där betalningsviljan väntas öka i takt med ökade deponiskatter. Det finns ett intresse även för import från Italien. Centralt är om betalningsviljan i avsändarlandet är tillräcklig för att täcka merkostnaden för vid transporten. 6.1 Fortsatta möjligheter till import av avfall från Norge? Importen av avfall från Norge till förbränning i Sverige har ökat de senaste åren. År 2010 bedöms exporten av avfall från Norge till avfallspannor i Sverige ha uppgått till i omkring 0,54 Mton avfall. Samtidigt har utbyggnaden av norska avfallsförbränningsanläggningar tagit fart de senaste åren. Vid slutet av år 2010 bedömer Profu att den totala förbränningskapaciteten i avfallspannor i Norge var cirka 1,26 Mton, ej inkluderat kapacitet i cementugnar. Samma år förbrändes cirka 1,13 Mton i dessa anläggningar. Differensen beror på att flera anläggningar driftsattes under året året och därmed inte använde hela sin kapacitet. I ett historiskt perspektiv är det tydligt att den svenska importen har hjälpt Norge att uppfylla det deponeringsförbud som infördes 1 juli 2009. Samtidigt kan vi konstatera att den svenska importen har medfört ett minskat intresset för utbyggnad av den norska avfallsförbränningskapaciteten. Givet de anläggningar som tagits i drift under 2011 och de anläggningar som är i byggnadsfas bedöms den totala kapaciteten i Norge öka till ca 1,65 Mton vid utgången av år 2013. Om avfallsmängderna i Norge inte ökar från 2010 års nivåer skulle därmed Norge från år 2014 nästan ha tillräcklig kapacitet att ta hand om de mängder som idag går på export. Men om man antar en avfallsökning på ca 2 % per år skulle det fortfarande finnas en kapacitetsbrist i Norge på ca 0,15 Mton år 2014. Framväxten av de norska anläggningarna och den geografiska närheten (speciellt i gränsområden) gör att vi alltmer går mot en gemensam norsk-svensk marknad för avfallsförbränning. På denna marknad beräknas den totala kapaciteten idag vara större än de mängder som finns tillgängliga totalt i Norge och Sverige. Denna trend förstärks givet att de anläggningar som är i planerings- och byggnadsfas blir färdiga i Norge och Sverige. Detta innebär att för de närmaste åren kommer vi att se en ökad konkurrens om det brännbara inhemska avfallet för både norska och svenska anläggningar givet att de begränsar sitt upptagningsområde till Norge och Sverige. 21