Kommunala arbetsmarknadsverket 1 (6) Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Som arbetstid räknas enligt 4 mom. 1 i AKTA:s arbetstidskapitel den tid som använts för ordinarie arbete och under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Utöver detta uppräknas i 4 mom. 2 vissa specialsituationer som betraktas som arbetstid om förutsättningarna i avtalet uppfylls. Punkterna 4 och 5 i 4 mom. 2 är de som oftast ger upphov till frågor. Punkt 4: Av arbetsgivaren förutsatta hälsoundersökningar och hälsokontroller: I bestämmelsen konstateras att den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter eller till lagstadgade kontroller som tjänsteutövningen eller arbetet kräver, räknas som arbetstid också när de försiggår på ledig tid. Eventuell restid i anslutning till undersökningen eller kontrollen räknas ändå inte som arbetstid. Om restiden infaller på den anställdes ordinarie arbetstid, förlängs arbetstiden ändå inte av denna orsak. Vid tillämpning av denna punkt bör man komma ihåg att den tid som använts för hälsoundersökning eller hälsokontroll och som räknas som arbetstid alltid ska beaktas vid bedömning av hur den ordinarie arbetstiden uppfyllts, dvs. om mertids- eller övertidsgränsen för en arbetsperiod har överskridits. Innan beslut fattas om huruvida tiden räknas som arbetstid eller inte bör man först överväga om det är fråga om en av arbetsgivaren förutsatt hälsoundersökning eller hälsokontroll en lagstadgad hälsokontroll som skötseln av tjänsten eller arbetet förutsätter Om det inte gäller vare sig en av arbetsgivaren förutsatt hälsoundersökning eller hälsokontroll eller en lagstadgad undersökning ska denna bestämmelse över huvud taget inte tillämpas. I det fallet är den tid som gått åt till hälsoundersökningen eller hälsokontrollen inte att betrakta som arbetstid. Fråga 1: En arbetstagare/tjänsteinnehavare beställer tid hos företagshälsovården för årskontroll som återkommer med vissa mellanrum (t.ex. 50-årsgranskning), en åtgärd som arbetsgivaren tillhandahåller. Räknas den tid som går åt till kontrollen som arbetstid eller inte? Svar 1: Här är det fråga om att arbetsgivaren erbjuder de anställda en möjlighet att gå på läkarkontroll. Den tid som används för kontrollen räknas inte som arbetstid eftersom arbetsgivaren inte har beordrat den anställde att delta i kontrollen. I en sådan situation kan arbetsgivaren inte heller förplikta den anställde att delta i kontrollen, vilket innebär att 4 mom. 2 punkt 4 inte alls kan tillämpas. Arbetsgivaren behöver inte heller bevilja arbetstagaren befrielse från arbetet för att läkarkontrollen ska kunna ske på arbetstid. I detta fall måste arbetsgivaren överväga vilka alternativ det finns. Ska den anställde beviljas tjänstledighet/arbetsledighet för den tid undersökningen eller kontrollen tar, ska den tiden arbetas in eller fylls dagens arbetstid ut med arbetstidsersättningar som intjänats
KT 2 (6) under tidigare arbetsperioder? Den anställde kan också beviljas befrielse från arbetet under arbetstid, men så att han eller hon ändå inte behöver arbeta in denna tid. Fråga 2: En arbetstagare som arbetar på ett sjukhus har nyligen återkommit från en utrikesresa. a) Arbetsgivaren misstänker att arbetstagaren har blivit salmonellasmittad och beordrar honom till undersökning. Arbetstagaren går därför på undersökning och blir sedan tvungen att ytterligare gå på fortsatta undersökningar. Ska alla besöken eller bara en del av dem räknas som arbetstid? Har den ordinarie arbetstiden för arbetsperioden blivit full med beaktande av underskottet på grund av den tid som gått till undersökningarna och har personens mertids- och övertidsgräns för arbetsperioden överskridits? b) Om arbetstagaren själv misstänker sig ha fått smitta och går den första gången på läkarkontroll på eget initiativ, blir förfarandet då ett annat än i punkt a? Svar 2: a) Alla dessa undersökningar räknas som arbetstid om besöken är nödvändiga med tanke på skötseln av tjänsten/arbetsuppgifterna. Det gäller också besöken för de fortsatta undersökningarna. I denna situation uppfylls detta behov. Den tid som använts för undersökningarna har ingen inverkan på personens mertids- eller övertidsgränser för arbetsperioden eftersom den ordinarie arbetstiden för denna arbetsperiod inte blir ofullständig på grund av undersökningarna. b) När arbetstagaren själv misstänker sig ha fått salmonellasmitta och går på eget initiativ på läkarkontroll är det fråga om en sådan lagstadgad kontroll som skötseln av tjänsten/arbetet kräver även om arbetsgivaren inte har beordrat arbetstagaren att gå på kontrollen. I det fallet iakttas samma förfarande som i punkt a. I lagen (583/1986) och förordningen (786/1986) om smittsamma sjukdomar finns det närmare bestämmelser om när det är fråga om en smittsam sjukdom och hur man ska förfara då. Punkt 5: Av läkare föreskrivna undersökningar I bestämmelsen konstateras att som arbetstid räknas inte den tid som åtgått för undersökningar som läkaren remitterat arbetstagaren/tjänsteinnehavaren till, såsom specialist-, laboratorie- eller röntgenundersökningar. Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ändå på grund av ett verkligt behov måste gå på sådana undersökningar under arbetstid, ska arbetsgivaren ordna att den anställde får befrielse från arbetet för undersökningen. Bestämmelsen gäller också medicinska undersökningar före förlossning, om undersökningen måste utföras under arbetstid. Om undersökningen inklusive restider infaller på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid, förlängs arbetstiden ändå inte på grund av detta. Observera ändå att den tid som använts för undersökningar inte beaktas vid granskningen av den ordinarie arbetstiden och eventuella överskridningar av mer- eller övertidsgränsen för arbetsperioden. Innan beslut fattas om huruvida 4 mom. 2 punkt 5 ska tillämpas eller inte bör man först överväga om det är fråga om en med läkarremiss föreskriven undersökning
KT 3 (6) Huvudregeln för bestämmelsen är att en arbetstagare går på undersökningar på läkarremiss på sin lediga tid. Om huvudregeln inte kan iakttas och arbetstagaren på grund av ett verkligt behov blir tvungen att på arbetstid gå på sådana undersökningar bör arbetsgivaren ordna med befrielse från arbetet för undersökningen. Med verkligt behov avses att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov. Även om den anställde har ett verkligt behov av att gå på undersökning under arbetstid, räknas tiden för undersökningen ändå inte som arbetstid. Tiden räknas dock som tid med lön för den anställde. Därför kan underskottet i arbetstiden på grund av undersökningen arbetas in när arbetsgivaren har ett verksamhetsbetingat behov av att få arbete utfört av någon annan orsak. Bestämmelsen tillämpas över huvud taget inte på sådana besök som den anställde företagit på eget initiativ hos läkare eller tandläkare eller i vårdsyfte, inte heller på undersökningar som varar flera dagar i sträck eller på undersökningar som har utförts i samband med ett sådant läkarbesök som den anställde har företagit på eget initiativ. Fråga 1: a) En arbetstagares arbetstid har planerats till kl. 7 15, men arbetstagaren måste gå på laboratorieundersökning (fått remiss av läkare till undersökning samma dag). Arbetstagaren är borta från arbetsplatsen kl. 8.45 9.30. Ska arbetstiden ändras i arbetsskiftsförteckningen och om den ska ändras, på vilket sätt ska det göras och blir det då underskott i arbetstiden? Vad händer om det under samma arbetsperiod uppstår sammanlagt en timme extra arbete utöver den planerade arbetstiden? b) Hur ska man förfara om en arbetstagare av en läkare får remiss till undersökning, men undersökningen infaller först om 4 veckor? Svar 1: a) Tiden för undersökningen räknas inte in i arbetstiden. Därför bör arbetstiden framgå av arbetsskiftsförteckningen (i "listan") enligt hur den genomförts i verkligheten, dvs. 7.00 8.45 och 9.30 15.00. När perioden för listan är slut har personen ett arbetstidsunderskott på 45 minuter. Om arbetstagaren under samma arbetstidsperiod arbetar så att det uppstår en timme sådant extra arbete som nämns i frågan, åtgår först 45 minuter som utfyllnadstid för underskottet i den ordinarie arbetstiden. Därefter kan det egentliga övertidsarbetet räknas ut. I detta fall uppgår det ersättningsgilla övertidsarbetet till endast 15 minuter. b) Arbetstagaren bör meddela om den kommande läkarundersökningen på förhand till den som planerar arbetsskiftsförteckningen. Planeraren kan då beakta undersökningsbesöket (eventuellt) redan vid planeringen av följande arbetsskiftsförteckning och försöka planera denna dag som ledig dag eller planera arbetsskiften med beaktande av tiden för undersökningen. Fråga 2: Läkaren har föreskrivit arbetstagaren a) regelbunden läkarkontroll för blodprov och blodtrycksmätning b) fysikalisk behandling, 1 gång/månad. Hur blir det med arbetstiden och ska arbetstagaren informera arbetsgivaren om dessa läkarkontroller?
KT 4 (6) Svar 2: För båda punkterna gäller att det inte är fråga om en med läkarremiss föreskriven undersökning. När det således är fråga om granskning/kontrollbesök, behandlingar och vårdtillfällen, tillämpas 4 mom. 2 punkt 5 över huvud taget inte. Arbetsgivaren kan då överväga om arbetsgivaren ska beviljas till exempel arbetsledighet (se punkt 4 svar 1). Arbetstagaren ska informera den som planerar arbetsskiftsförteckningen på det sätt som angetts i punkt 5 svar 1 ovan eller också kan han eller hon anhålla om till exempel semester eller arbetsledighet för den dagen. Fråga 3: a) En arbetstagare går till företagsläkaren på kontroll för nyanställda, varefter läkaren ger remiss till röntgenundersökning. Arbetstagaren går på röntgenundersökningen på sin lediga tid. Ska arbetstagaren senare få tiden på 0,5 timme för röntgenundersökningen som ledig tid under arbetstid, dvs. räknas den till godo som arbetstid? b) Arbetstagaren går på eget initiativ på läkarkontroll för långvarig snuva, på grund av vilken läkaren remitterar arbetstagaren till laboratorieundersökning. Räknas den tid som gått åt till dessa besök in i arbetstiden eller inte? c) En gravid arbetstagare meddelar sin arbetsgivare att hon har en bokad tid för undersökning på moderskapsrådgivningen om tre veckor kl. 15.00 och om sju veckor kl. 9.00. Ska 4 mom. 2 punkt 5 tillämpas i dessa fall eller inte och hur kan arbetsgivaren beakta undersökningarna vid planeringen av de kommande arbetsskiften? Har arbetsgivaren rätt att få en utredning av arbetstagaren över undersökningarna på moderskapsrådgivningen? Svar 3: a) Hälsokontrollen som företagsläkaren utför på nyanställda är en sådan hälsokontroll som arbetsgivaren förutsätter i enlighet med 4 mom. 2 punkt 4. Arbetstagaren har därefter fått remiss av läkaren till röntgenundersökning, vilket innebär att det är fråga om en undersökning som föreskrivits av läkare enligt 4 mom. 2 punkt 5. Arbetstagaren får befrielse från arbetet för denna tid, om det finns ett verkligt behov för arbetstagaren att gå på röntgenundersökning under arbetstid. Röntgenbesöket betraktas emellertid inte heller då som arbetstid. I detta bestämda fall har arbetstagaren haft möjlighet att gå på röntgenundersökning under sin lediga tid, som enligt bestämmelsen också är det primära alternativet. Denna lediga tid bör inte kompenseras senare genom att räknas som arbetstid. b) Arbetstagarens första läkarbesök gjordes på eget initiativ och på det tillämpas varken punkt 4 eller punkt 5 i 4 mom. 2. Därigenom räknas besöket inte som arbetstid och arbetsgivaren har rätt att överväga om t.ex. arbetsledighet ska beviljas. I regel ska arbetstagaren gå hos läkare på sin lediga tid. När det gäller det andra läkarbesöket, dvs. laboratoriebesöket, är det fråga om en undersökning som föreskrivits av läkare, vilket betyder att 4 mom. 2 punkt 5 blir tillämpligt. Om arbetstagaren måste uppsöka läkare under arbetstid på grund av ett verkligt behov, räknas den tid som gått åt till undersökningen inte in i arbetstiden, men den är ändå avlönad. (se närmare punkt 4 svar 1 beträffande hela svaret). c) Bestämmelsen i punkt 5 gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning och arbetsgivaren ska bevilja arbetstagaren befrielse från arbetet om undersökningen måste göras på arbetstid. Tiden är ändå alltid tid med lön i ett sådant fall. När det är fråga om undersökningar under graviditet bör den anställda ändå som huvudregel alltid gå på undersökningar under graviditet utanför arbetstiden när det är möjligt.
KT 5 (6) Härvid blir det ändå inte underskott i arbetstagarens ordinarie arbetstid för arbetsperioden (jfr punkt 4 svar 1). Om arbetstagaren ska gå på undersökning under arbetstid bör hon meddela arbetsgivaren om frånvaron i god tid eller så snart som möjligt (se punkt 5 svar 1). Arbetstagaren ska på begäran visa arbetsgivaren en utredning där det framgår att undersökningen gäller graviditeten och att det var nödvändigt att den utförs under arbetstid. I utredningen ska också anges den tid som åtgått för undersökningen. Fråga 4: a) För en arbetstagare i periodarbete har ett arbetsskift inplanerats kl. 8.00 16.00. Arbetstagaren meddelar att hon plötsligt fått en annullerad tid till en undersökning som föreskrivits av en läkare så att hon har läkartid på sjukhuset samma dag kl. 14.00. Arbetstagaren kan under dessa betingelser vara på jobbet endast till kl. 12.00. Hur ska arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen för den dagen? Kan arbetstiden för resten av dagen antecknas som sjukledighet? b) Om den som planerat för arbetsskiftsförteckningen vet redan när listan planeras att personen har läkartid kl. 14.00 hur kan saken då beaktas? Svar 4: a) I det här fallet är det fråga om en undersökning som föreskrivits av läkare. Den tid som används för undersökningen räknas inte som arbetstid, men den räknas som tid med lön, dvs. arbetstagaren får befrielse från arbetet för den tiden. Slutet av dagen, kl. 12 16, ska ändå inte antecknas som sjukledighetsdag eftersom personen inte är arbetsoförmögen. Sjukdag kan antecknas i arbetsskiftsförteckningen endast om en person verkligen är arbetsoförmögen och personen måste visa ett godtagbart läkarintyg för arbetsgivaren där arbetsoförmögenheten konstaterats. I arbetsskiftsförteckningen antecknas arbetstiden enligt den verkliga arbetstiden, dvs. kl. 8.00 12.00. b) I arbetsskiftsförteckningen kan den dagen planeras som ledig dag för denna person redan från början. Arbetstimmarna kan alternativt planeras så att arbetsskiftet endast planeras in t.ex. till kl. 8 12, varvid resten av dagen är ledig. I periodarbete finns det ingen minimilängd på ett arbetsskift, varför det är möjligt för arbetsgivaren att planera ett 4 timmars arbetsskift för arbetstagaren. Arbetsskiften för de övriga dagarna planeras in i så att arbetstiden för hela perioden blir full. Det är också möjligt att planera arbetsdagarna så att arbetstagaren arbetar på morgonen kl. 8.00 12.00 och ytterligare på eftermiddagen kl. 15.00 18.00 om verksamheten och arbetsuppgifterna förutsätter ett sådant arrangemang. Företagshälsovård Många arbetsgivare har ingått ett avtal om företagshälsovård med en viss läkarstation eller med en offentlig hälsovårdsenhet. I dessa situationer när det finns en viss utsedd enhet för företagshälsovård som arbetstagarna anlitar ska arbetsgivaren ge klara anvisningar om och besluta hur AKTA 4 mom. 2 punkt 4 och 5 tillämpas i ovan nämnda situationer. Om t.ex. en arbetstagare på eget initiativ besöker företagshälsovården för läkarundersökning/läkarkontroll ska punkt 4 eller 5 inte tillämpas enligt AKTA. Om det finns lokala anvisningar om företagshälsovården ska de vara tillräckligt klara. Av anvisningarna ska framgå arbetsgivarens alternativa förfaranden (se alternativen i punkt 4 svar 1). Personalen ska informeras om anvisningarna och arbetsgivaren ska se till att hela personalen får vetskap om vilken praxis som följs.
KT 6 (6) Arbetsgivaren måste komma ihåg att alla anställda ska bemötas lika och jämlikt också i dessa frågor!