Professionerna i akademin och akademin i professionerna Ola Agevall Forum for Research on Professions Linnaeus University
Tidsbild: Engelskt 1800-tal Profession och universitet At least there is tolerably general agreement about what a University is not. It is not a place of professional education. Universities are not intended to teach the knowledge required to fit men for some special mode of gaining their livelihood. (J.S. Mill, 1867) Profession och vetenskap The professional class is brought up on the first plane, with fine and governing qualities, but without the idea of science (Matthew Arnold, 1869) Universitet och vetenskaplig forskning Michael Faraday, Charles Darwin, Edward Jenner, Joseph Priestley, Thomas Malthus, David Ricardo, Humphry Davy, George Cayley, Thomas Wedgwood, Richard Arkwright, Evelyn Crompton, James Nasmyth
Tidsbild 2: Efter andra världskriget Profession och universitet Profession = akademische Berufe (ty övers. av Parsons 1964) Universitetsutbildning som moment i professionsbegreppets definiens (Ben- David 1963; Bledstein 1976) Länken till högre utbildning inslag i idealtypen för professionalism (Freidson 2001) Profession och vetenskap At profesjonerne forvalter vitenskapelig kunnskap, har blitt ansett som et viktig trekk som skiller dem fra andre yrker (Grimen 2008) Universitet och vetenskaplig forskning Utbildningen inom högskolan skall bygga på vetenskaplig grund. &c.
Teman Från en enhetlig universitetsinstitution till ett differentierat fält av högre utbildningsinstitutioner Infogning av professionsutbildningarna i den högre utbildningen Konsekvenser för den högre utbildningen Konsekvenser för professionerna
Antal högskolestudenter i Sverige, 1945-2004.
Universitetsgenerationer: Sverige i Europeisk kontext 1200-1600: Från katolicism till lutherdom 1600-1810: Imperiets uppgång och fall 1810-1939: Institutens tidsålder 1947-: Massuniversitetssystemets födelse Från elit- till mass- till universell högre utbildning Funktionslager i svensk högre utbildning 1477- : Utbildning av kyrkans funktionärer 1630- : Utbildning av statens funktionärer 1810- : Utbildning av experter inom medicin, teknologi, vetenskaper, &c. 1940- : Utbildning av tjänstemän i välfärdsstatsapparaten 1990- : Generaliserad utbildning av kunskapssamhällets anställda
Institutionell expansion till andra världskriget Karolinska institutet (KI, 1810) Chalmerska Slöjdskolan (1829, blir Chalmers tekniska högskola, Teknologiska institutet (1826, blir KTH), Tandläkareinstitutet (1898, nu infogat i KI), Veterinärinstitutet (1876, nu en del av Sveriges Lantbruksuniversitet), Farmaceutiska institutet (1837, senare infogat i Uppsala Universitet), Gymnastiska centralinstitutet (1813, nu GIH, Idrottshögskolan), Handelshögskolor i Stockholm (1909) och Göteborg (1923, nu en del av Göteborgs Universitet), Skogsinstitutet (1828, nu en del av SLU), Lantbruksinstituten i Skaraborg, Ultuna och Alnarp (1834, 1848 och 1862, nu delar av SLU), Sydsvenska Gymnastikinstitutet (1909, nu del av Lunds universitet), Socialinstitutet (1921, nu del av Stockholms Universitet), m.fl. Stockholms Högskola (1877) och Göteborgs Högskola (1891).
Arvet från institutens tidsålder Förändringar i termer av fältkarakteristika Från crisp set (universitet/icke-universitet) till ett fuzzy set av institutioner för högre utbildning, med olika grad av närhet till universiteten. Den högre utbildningens födelse Hotet mot de gamla universiteten
Arvet från institutens tidsålder En differentieringsmodell för framtiden: institutionell expansion och kontraktion - 1800-talets institut närmar sig, inordnas i eller sidoordnas universiteten - Samtidigt formas nästa generation institut utanför universitetssystemet: Lärarhögskolor (från 1958), Vårdskolor, Laborantskolor (1957), o.s.v. Inordnas formellt i högskolesystemet 1977.
Professionerna i akademin Nya fag och enheter introduceras på gamla universitet (exempel: sjukgymnaster inom medicinsk fakultet från 1957; tekniska högskolor inom universiteten från 1960; lärarhögskolor, vårdhögskolor, etc. från 1977). Heterogenisering av universitetslärarkåren (speciallärarbefattningar vid fackhögskolorna; omvandlingen från professorstill lektors- och adjunktsuniversitet)
Universitetslärarkårens morfologi 1477-1730. Professor adjunkt 1730-1870. Professor adjunkt docent botanices demonstrator (etc.) 1870-1945. Professor [adjunkt 1870] extra ordinarie professor docent botanices demonstrator (etc.) amanuenser assistenter. 1958-. Professor lektor (ny) adjunkt amanuenser assistenter ett ökande antal speciallärarbefattningar
Förhållandet Professor/lektor/adjunkt: Uppsala universitet respektive Lärarhögskolan i Stockholm, 1984-2011
Akademin i professionerna * Högre utbildning som nödvändigt villkor för professionsstatus? * Högre utbildning som upplevt tillräckligt villkor för professionsstatus Akademisering och vetenskapliggörande när tidigare extra-universitära yrkesutbildningar infogas i högre utbildning (exempel: vårdutbildningar) Förtätat professionslandskap när allt fler yrken utrustas med akademisk överbyggnad Hur ska yrkeskårer kontrollera rekryteringen, utbildningen och certifieringen av medlemmar, och därmed reglera utbudet kvalitativt och kvantitativt, inom ramen för en institution med sin alldeles egna logik?