Ökad genuskompetens i asylprocessen

Ökad genuskompetens i asylprocessen En utbildningsmodul för migrationsdomstolarna Maria Bexelius Maite Zamacona Aguirre 1

2

Ökad genuskompetens i asylprocessen Projektet har medfinansierats av Europeiska Flyktingfonden. 3

Introduktion till utbildningsmodul för migrationsdomstolarna Utbildningsmoduler för migrationsdomstolarna, offentliga biträden, Svenska Röda Korset, Migrationsverket och Gränspolisen har författats inom ramen för Röda Korsets projekt Ökad genuskompetens i asylprocessen. Projektet medfinansieras av Europeiska flyktingfonden och dess syfte är att öka förutsättningarna för en rättssäker asylprocess och skydd mot könsrelaterat våld och annan förföljelse, oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet. Modulerna har framställts i dialog med berörda organisationer. De ska fritt kunna användas efter projektavslut för att bidra till kompetensutveckling inom respektive organisation och därmed till största möjliga positiva effekt på asylsökandes möjligheter att få skydd mot allvarliga människorättskränkningar. Vi hoppas således att organisationerna ska inspireras till att integrera modulerna, helt eller delvis, i sina fortsatta interna eller externa utbildningar om asylrätt och att modulerna på så sätt kommer till nytta även efter projektets slut. Vi vill tacka samtliga deltagare i projektets referensgrupp för värdefulla synpunkter och stimulerande diskussioner under arbetet med att utveckla modulerna. Medlemmarna i referensgruppen är: Kerstin Hardgren (Migrationsdomstolen i Malmö), Marianne Lindén (Migrationsdomstolen i Göteborg), Lena Aronsson (Migrationsdomstolen i Stockholm), Björn Berselius (Migrationsöverdomstolen), Liv Feijen (UNHCR), Anna-Pia Beier (offentligt biträde och representant för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar), Alexandra Segenstedt (Svenska Röda Korset), Anja Lundström (Svenska Röda Korset), Ingrid Andersson (Svenska Röda Korset) Helen Westlund (advokat och offentligt biträde), Carlos Diaz (RFSL), Madelaine Seidlitz (Amnesty International, svenska sektionen), jur. dr. i folkrätt och forskare inom migrationsrätt Rebecca Stern, Wiiu Lillesaar (Migrationsverket), Sofia Sjöö (Migrationsverket), Barbro Bolinder (Migrationsverket), Kjell-Åke Karlsson (Gränspolisen) och Leif O Johansson (Polismyndigheten i Stockholms län). Ett särskilt tack för gott samarbete kring och värdefulla synpunkter på modulen för migrationsdomstolarna riktar vi till domstolsrepresentanterna och tillika rådmännen Kerstin Hardgren, Marianne Lindén och Lena Aronsson samt kammarrättsrådet Björn Berselius liksom till de rådmän och föredragande som deltog i pilotutbildningen i maj 2010. Vi vill även rikta ett stort tack till vikarierande projektledare Karl Nilsson för hans arbete i slutskedet av processen med att färdigställa denna modul. Stockholm den 23 juni 2010 Maite Zamacona Aguirre Projektledare Maria Bexelius Utbildningsansvarig, konsult 4

Program 9.00 9.30 Inledning Introduktion av utbildningens syfte och upplägg. Deltagarpresentation. Genusperspektivet inom svensk och internationell asylrätt och praxis en historisk översikt och introduktion till lagstiftning och centrala dokument. 9.30 10.20 Könsrelaterat våld 10.20 10.35 Fikapaus Introduktion till centrala begrepp. Könsrelaterat våld definitioner, uttryck, orsaker och konsekvenser. 10.35 12.00 Bemötande vid asylutredning och muntlig förhandling 12.00 13.00 Lunch Bemötandefrågor, asylutredningar och muntlig förhandling ur ett genusperspektiv, utifrån UNHCR:s riktlinjer m.fl., EU-direktiv, avgöranden från Migrationsöverdomstolen och svenska förarbeten mm. Trauma och dess konsekvenser på utredning och muntlig förhandling. Hantering av svårigheter vid muntlig förhandling för personer som är traumatiserade till följd av våld och/eller är hbt-personer. 13.00 14.00 Asylbedömning 14.00 14.10 Paus Asylbedömningar ur ett genusperspektiv, utifrån UNHCR:s riktlinjer m.fl, EU-direktiv, avgöranden från Migrationsöverdomstolen och svenska förarbeten mm. 14.10 14.45 Asylbedömning forts. 14.45 15.00 Fikapaus 15.00 15.40 Fallstudie 15.40 15.50 Paus Asylbedömning forts. samt genomgång av relevanta rättsfall från FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Heterosexuell kvinna icke-statlig förföljelse 15.50 16.50 Fallstudiediskussion och internationella rättsfall Diskussion i helgrupp. Relevanta internationella rättsfall. 16.50 17.00 Utvärdering och avslutning 5

9.00 9.30 Inledning Introducera utbildningens syfte och upplägg. Syfte: Rättssäker asylprocess; flyktingstatus och skydd utan diskriminering. Normkritiskt förhållningssätt i relation till asylutredning och asylbedömning. Be deltagarna presentera sig. Ge en historisk översikt av framväxten av ett genusperspektiv på området svensk och internationell asylrätt och praxis, med fokus på kvinnors/ flickors (härefter kvinnor) och homo- och bisexuella samt transpersoners (härefter hbt-personer) rättigheter. Avseende det internationella perspektivet, uppmärksamma särskilt enskilda länders nationella riktlinjer samt UNHCR:s riktlinjer. Avseende det svenska perspektivet, uppmärksamma särskilt Migrationsverkets riktlinjer samt processen som ledde fram till att den kritiserade särlagstiftningen i 3 kap. 2 p.3 utlänningslagen (1989:529) avskaffades och ersattes med den nuvarande utlänningslagen (2005:716). Introducera ett urval av nedanstående dokument inom internationell, europeisk och svensk lag som är centrala för utbildningen. Fokusera särskilt på svenska förarbeten, UNHCR:s handböcker och UNHCR:s riktlinjer som rör könsrelaterad förföljelse samt UNHCR:s vägledande dokument rörande asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet. Nämn även relevansen av internationella konventioner på området mänskliga rättigheter. 6 Utlänningslagen (SFS 2005:716) SOU 2004:31. Utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse: betänkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2004 (härefter SOU 2004:31) Prop. 2005:06/6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning (härefter Prop. 2005:06/6) Bet. 2005/06:SfU4 Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning (härefter Bet. 2005/06:SfU4) Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (1950) Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (härefter EU:s skyddsgrundsdirektiv)

FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning (1951) FN:s kärnkonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966), Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966), Konventionen om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979), Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965), Konventionen om barnets rättigheter (1989), Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden (2006), Konventionen om migrantarbetares rättigheter (1990), Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) Yogyakartaprinciperna (2007) UNHCR, UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning: enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning, Stockholm 1996 (härefter UNHCR:s handbok, 1979; hänvisning görs till 1979 på grund av att originalupplagan utkom detta år) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 1: Gender-Related Persecution Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/ or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002 (härefter UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002) UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims Relating to Sexual Orientation and Gender Identity, 21 November 2008, (härefter UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 2: Membership of a Particular Social Group Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002 (härefter UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp, 2002) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 4: Internal Flight or Relocation Alternative Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 23 July 2003 (härefter UNHCR:s riktlinjer om internflykt, 2003) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 6: Religion-Based Refugee Claims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, 28 April 2004 (härefter UNHCR:s riktlinjer om religionsbaserade asylskäl, 2004) 7

UNHCR, Guidelines on International Protection No. 7: The Application of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees to Victims of Trafficking and Persons At Risk of Being Trafficked, 7 April 2006 (härefter UNHCR:s riktlinjer om människohandel, 2006) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 8: Child Asylum Claims under Articles 1(A)2 and 1(F) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, December 2009 (härefter UNHCR:s riktlinjer om barns asylskäl, 2009) UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims relating to Female Genital Mutilation, May 2009 (härefter UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till könsstympning, 2009) UNHCR, Position on Claims for Refugee Status Under the 1951 Convention relating to the Status of Refugees Based on a Fear of Persecution Due to an Individual s Membership of a Family or Clan Engaged in a Blood Feud, 17 March 2006 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskäl relaterade till blodfejder, 2006) UNHCR, Note on Refugee Claims Based on Coercive Family Planning Laws or Policies, August 2005 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskäl relaterade till tvingande familjeplanering, 2005) UNHCR, Handbook for the Protection of Women and Girls, January 2008 (härefter UNHCR:s handbok till skydd för kvinnor och flickor, 2008). 9.30 10.20 Könsrelaterat våld Ge en presentation av problematiken kring könsrelaterat våld, med fokus på våld mot kvinnor och hbt-personer, dess orsaker, mekanismer och konsekvenser. Betona att även heterosexuella män kan utsättas för könsrelaterat våld, t.ex. våldtäkt. Tänk på att bl.a. uppmärksamma nedanstående teman och aspekter. Tiden räcker dock inte till för en djupgående redogörelse för samtliga aspekter som berörs nedan, varför ett visst urval bör göras. Kom genomgående ihåg att knyta an till relevansen för asylutredning och bedömning ur ett genusperspektiv. Påminn deltagarna om vikten av att kunna se personers utsatthet samtidigt som man synliggör deras aktörskap och motstånd mot förtryck. 8

Begrepp Kön/genus, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Intersektionalitet maktordningars samverkan i förtryck kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet, klass mm. För mer information, se t.ex. Gothlin, Eva, Kön eller genus?, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborg, 1999 ; Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria, Feministisk teori i rörliga bilder, 1. uppl., Liber, Malmö, 2005; Lundahl, Mikaela, Från genus till sexuell och etnisk skillnad, i Lennerhed, Lena (red.), Från Sapfo till Cyborg. Idéer om kön och sexualitet i historien, Gidlund, Hedemora, 2006. Se även SOU 2004:31; Prop. 2005/06:6; Bet. 2005/06:SfU4; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1 Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön, 2009-01-19 (härefter Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009); Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2 Skyddsbehov p g a sexuell läggning, 2009-06-01 (härefter Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009); UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008. För ytterligare fördjupning, se t.ex. Butler, Judith, Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion, Daidalos, Göteborg, 2007; Butler, Judith, Från konstruktion till materialisering, i Res publica: Östlings bokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift. 35/36, Kön, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Eslöv, 1997; Rubin, Gayle, Thinking Sex i Carole S Vance (red.), Pleasure and Danger: Exploring Female Sexuality, Routledge & Kegan Paul, Boston, 1984; Skeggs, Beverley, Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön, Daidalos, Göteborg, 2000; Moi, Toril, Vad är en kvinna? Kön och genus i feministisk teori, i Res publica: Östlings bokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift. 35/36, Kön, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Eslöv, 1997; Spivak, Gayatri Chakravorty, Can the subaltern speak?, i Williams, Patrick & Chrisman, Laura (red.), Colonial discourse and post-colonial theory: a reader, Columbia University Press, New York, 1994; Mouffe, Chantal Feminism, Citizenship and Radical Democratic Politics i Butler, Judith & Scott, Joan Wallach (red.), Feminists theorize the political, Routledge, New York, 1992, s. 369-384. Könsrelaterat våld definitioner, uttryck, orsaker och konsekvenser Normer kring kön, sexualitet, etnicitet etc. maktordningar könsrelaterat våld och diskriminering/kränkningar av kvinnors och hbt-personers rättigheter. 9

Definitioner Könsrelaterat våld kan alla människor utsättas för, men de som främst drabbas av våldet är kvinnor och hbt-personer. För definitioner om könsrelaterat våld, se: Handlingsplan för SIDA:s arbete mot könsrelaterat våld 2008-2010, SIDA, Stockholm, 2008, kap. 3; CEDAW, General Recommendation 19, 1992; FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993). För vidareläsning om könsrelaterat våld mot kvinnor, se nedan. För vidareläsning om könsrelaterat våld mot män, se t.ex. Sandesh Sivakumaran, Sexual Violence Against Men in Armed Conflict i European Journal of International Law, Vol. 18, 2007. s. 253; Lara Stemple, Male Rape and Human Rights i Hastings Law Journal, Vol. 27, 2009, s. 605. För vidareläsning om könsrelaterat våld mot hbt-personer, se nedan. Könsrelaterat våld orsaker Könsrelaterade ojämlika maktförhållanden och könsrelaterad diskriminering Könsmaktsordningens samverkan med andra maktordningar (såsom maktordningar baserade på ålder, etnicitet, klass, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning) För information om våldsorsaker, se t.ex.: UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women: report of the Secretary General, 6 July 2006, A/61/122/Add.1 (härefter UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women, 2006), para. 65-103, 361; FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993); Bexelius, Maria, Asylrätt, kön och politik en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Stockholm, 2008, (härefter Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008) s. 51-52, Amnesty International, Crimes of hate, conspiracy of silence, 21 June 2001 (härefter Amnesty International, Crimes of hate, 2001), s. 4-8; Lenke, Karin & Piehl, Mathilda, Hbt i utveckling: en handbok om hbt-perspektiv i utvecklingssamarbete, RFSL, Stockholm, 2008 (härefter Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008), s. 20-21. Könsrelaterat våld mekanismer Könsrelaterat våld i syfte att bibehålla eller upprätta makt och kontroll Könsrelaterat våld i korrigerande syfte Sexuellt och fysiskt våld i syfte att utpressa, få information, förnedra offret och ev. motståndargrupp/parti etc. För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women, 2006, para. 72, 75-76. 10

Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 53; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008, s. 20-21. Könsrelaterat våld och våld mot hbt-personer uttryck Fysiskt, sexuellt, psykiskt och ekonomiskt våld i stat, samhälle och familj Statligt våld (t.ex. kriminalisering och bestraffning för sexuell läggning, våld från polis och andra statsrepresentanter i och utanför fängelser, falska brottsrubriceringar och åtal, påtvingad medicinsk behandling), våld i samhället (t.ex. misshandel, korrigerande våldtäkter), våld inom familjen (t.ex. fysiskt och psykologiskt våld inkl. hedersrelaterat våld, tvångsgifte och relaterade kränkningar). Våld i samkönade relationer Obenägenhet att polisanmäla och svårigheter att få effektivt skydd Våld, diskriminering och straffrihet För mer information och hänvisningar, se t.ex.: Yogyakartaprinciperna, 2007, s. 6-9; SIDA, Handlingsplan för SIDAs arbete mot könsrelaterat våld 2008-2010, 2008, kap. 3; Ottosson, Daniel, State-sponsored homophobia A world survey of laws prohibiting same sex activity betweeen consenting adults, ILGA, May 2010; Amnesty International, Crimes of hate, 2001; Human Rights First, Hate Crime Survey 2008, 2008, s. 125-150 ; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008; Holmberg, Carin, Stjernqvist, Ulrica & Sörensen, Eva, Våldsamt lika och olika: om våld i samkönade parrelationer, Stockholms universitet, Centrum för Genusstudier, Stockholm, 2005. För information och rapporter från organisationer, se t.ex. ILGA (www.ilga.org), RFSL (www.rfsl.se), Amnesty International (www.amnesty.org), Human Rights Watch (www.hrw.org). Könsrelaterat våld och våld mot kvinnor uttryck Sexuellt, fysiskt, psykiskt, ekonomiskt våld (hem, samhälle, stat) Våld i fred, konflikt och post-konflikt Våld under livscykeln Våld under olika faser av migrationscykeln Våld mot kvinnor i relation till ålder, sexuell läggning, könsidentitet, etnicitet, nationalitet, klass, funktionsnedsättning. Obenägenhet att polisanmäla och svårigheter att få effektivt skydd Våld, diskriminering och straffrihet För information och hänvisningar, se t.ex.: UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women, 2006, para. 104-181, 361; UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returnees and Internally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response, 11

May 2003, s. 15-34; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 34-50, ILGA, Lesbian and Bisexual Women s Healh. Common concerns local issues, Issue 121, 2008; Dorf, Julie & Careaga Pérez, Gloria, Discrimination and the Tolerance of Difference: International Lesbian Human Rights i Peters, Julie & Wolper, Andrea (red.), Women s rights, human rights: international feminist perspectives, Routledge, New York, N.Y., 1995, s. 324-335; Amnesty International, Crimes of hate, 2001, s. 24; It s in our hands: stop violence against women, Amnesty International, London, 2004; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008. För information och rapporter från organisationer, se t.ex. Amnesty International (www.amnesty.org), Human Rights Watch (www.hrw.org), ILGA (www.ilga.org), FN:s kommittéer, särskilda rapportörer (t.ex. FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor) och representanter samt organ som behandlar könsdiskriminering och våld mot kvinnor (www.un.org). Könsrelaterat våld konsekvenser Hälsomässiga konsekvenser Sociala konsekvenser Samhällspolitiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Könsrelaterat våld och andra människorättskränkningar För mer information om konsekvenser, se t.ex. UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women, 2006, para. 104-181; rapporter från FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor (se www.un.org); UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returnees and Internally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response, May 2003 s. 15-34; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 54-56, ILGA, Lesbian and Bisexual Women s Healh. Common concerns local issues, Issue 121,2008; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008, s. 9-12; Yogyakartaprinciperna, 2007, s. 6-9. Könsrelaterat våld kränkning av grundläggande mänskliga rättigheter Fri- och rättigheter av relevans vid många fall av könsrelaterat våld: rätt till frihet från diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet och från könsrelaterat våld; rätten till frihet från tortyr, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning; rätten till fysisk och psykisk integritet; rätten till hälsa; rätten till privatliv; rätten till åsikts- och yttrandefrihet; rätten att utan tvång ingå äktenskap och lika rätt i äktenskap och skilsmässa; rätten till arbete; rätten till utbildning; rätten till värdighet och frihet att utvecklas som personer; sexuella och reproduktiva rättigheter. För mer information och hänvisningar: CEDAW, General Recommen - dation 19, 1992, para. 7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 27; 12

Individuals hu man rights and the laws that protect them, handout no. 9, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Yogyakartaprinciperna, 2007. 10.20 10.35 Fikapaus 10.35 12.00 Bemötande vid asylutred ning och muntlig förhandling Inled med att låta ett erfaret juridiskt ombud berätta om klienters erfarenheter av asylutredningar hos Migrationsverket respektive muntliga förhandlingar i domstolarna, med särskilt fokus på dels klienter som upplevt och/eller fruktat könsrelaterat våld, dels klienter som inte är heterosexuella. För det fall ett ombud inte har möjlighet att komma till utbildningen, ge en sammanfattning av asylsökandes erfarenheter av muntliga förhandlingar. Diskussion Be deltagarna att i bikupor diskutera de utredningsbrister de själva noterat vid genomläsning av Migrationsverkets utredningsprotokoll. Betona att de ska fokusera på utredningsbrister ur ett genusperspektiv, om än de även kan beröra generella utredningsbrister. Be deltagarna att även reflektera kring metoder de använt före och under muntliga förhandlingar i syfte att integrera ett genusperspektiv och öka förutsättningarna att alla, oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet, ska känna sig bekväma under förhandlingen och kunna berätta om alla sina asylskäl. Diskutera i helgrupp, dels om utredningsbrister och dels om positiva erfarenheter och förslag på förbättrade arbetsrutiner. Vid behov, ge några förslag på rutiner som i vissa fall kan vara påkallade, t.ex. innehållet i förhandskontakt med nämndemän, det juridiska ombudet och Migrationsverket inför förhandlingen; val av inledande ord under förhandlingen; val av vilka frågor som ställs under förhandlingen samt beredskap att vid behov invända mot Migrationsverkets ton till den klagande etc. 13

Presentation Summera slutligen diskussionen med en presentation av viktiga hänsynstaganden som bör iakttas vid såväl asylutredningar och muntliga förhandlingar för att säkerställa ett genusperspektiv på asylutredningen. Presentationen tar sin utgångspunkt i internationell och svensk flyktingrätt. Se till att vara uppdaterad på relevanta avgöranden från Migrationsöverdomstolen, men även från migrationsdomstolarna. Uppmärksamma dem på material, inklusive checklista och hållpunkter, som finns i pärmen och/eller på usb-minnet och som kan samläsas med UNHCR:s och Migrationsverkets riktlinjer mm. Detta i syfte att öka förutsättningarna att samtliga asylskäl presenteras utförligt och att underlätta arbetet med att säkerställa att den lagstadgade utredningsskyldigheten fullgjorts. Uppmärksamma deltagarna på följande aspekter, vilka är relevanta för en genusmedveten asylprövning: Medvetenhet om kön, sexuell läggning och könsidentitet samt vikten av att ha ett normkritiskt förhållningssätt Förståelse för könsrelaterat våld och diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet Förståelse för maktordningars samverkan vid förtryck och motstånd Förståelse för ålders-/barnperspektivet För mer information och hänvisningar, se t.ex.: Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist i UNHCR, Ensuring Gender Sensitivity in the Context of Refugee Status Determination and Resettlement. Module 2: Ensuring Gender Sensitivity in Refugee Status Determination - Procedural Issues (Resource Package), October 2005 (härefter UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06, s. 21-22; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, se t.ex. s. 2-3, 4-7; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, se t.ex. s. 12-18, 81-85, 86-104.; Zamacona Aguirre, Maite, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, Svenska Röda Korset, Stockholm, 2008, (härefter Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008), se t.ex. 10-13, 37-63. Utredningsaspekter i samband med intervjun Se nedanstående punkter som är särskilt viktiga att uppmärksamma samt hänvisningar till relevanta dokument. 14

Fråga om önskemål om kvinnlig/manlig tolk, utredare och biträde Vikten av att kunna välja kön på personer som tolkar för asylsökande och på personer som utreder asylskälen (d.v.s. handläggare på Migrationsverket och offentliga biträden) och att dessa har rätt kompetens för arbetet. För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 st.5, s. 22-23; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 4-7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 85; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 30, 32, 41. Separata intervjuer Vikten av att varje familjemedlem utreds separat i de fall då den asylsökande har sökt asyl tillsammans med anhöriga; medvetenhet om behovet av separata utredningar för att berätta om könsrelaterad/könspecifik förföljelse; medvetenhet om särskilda svårigheter för kvinnor och hbtpersoner (t.ex. traumakonsekvenser som inverkar på förmåga och vilja att berätta om könsrelaterade asylskäl och om komma ut-processen etc. liksom eventuell förekomst av hot eller negativa reaktioner från familjemedlemmar som söker asyl); diskussion kring närvaro av barn, i synnerhet, under intervjuer av mödrar; sekretess. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 st. 5, s. 22-23; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1-2, 2009, s. 4-7 ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 88; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 86-90. Intervjumiljön Den fysiska intervjumiljöns påverkan på utredningskvaliteten; skapandet av en förtroendeingivande atmosfär. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s 15

utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005.; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1-2, 2009, s. 4-7 ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008 s. 89-90; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 50-51. Intervjuupplägg Vikten av information om utredningens upplägg för att motverka oro och nervositet kring en asylutredning. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Interviewing applicants for refugee status i UNHCR:s utbildningsmaterial, modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Migrationsverket; Utlänningshandboken, kap. 40.1-2, 2009, s. 4-7, ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 89-90; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 50-51. Landinformation/ kunskap om människorättsituationen Kunskap om människorättssituationen i landet generellt och om könsrelaterat våld och diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/ eller könsidentitet specifikt; fokus på situationen för personer med olika karaktäristika, bakgrund och livssituationer. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 s.29; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 5-6; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 95-97; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 50-51, Sörberg, Anna-Maria & Grandin, Elina, Okänt folk. En granskning av landinformation i systemet LIFOS på grunden sexuell läggning och könsidentitet, ZIE, januari 2010. 16

Kunskap om och lyhördhet för traumas effekter Medvetenhet om svårigheter för traumatiserade sökande att berätta kronologiskt, detaljerat och sammanhängande; svårigheter att sammanfatta och fokusera. Kunskap om post-traumatiskt stressyndrom. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.B.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; UNHCR, Interviewing applicants who have suffered trauma, handout 6, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; UNHCR, Barriers to communication, handout 7, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 2; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1-2, 2009, s. 4-8; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s.90-100; Franzén, Elsie C. Att bryta upp och byta land. Natur och Kultur, Falun, 2001; Angel, Birgitta och Hjern, Anders. Att möta flyktingar. 2.a upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2004. Samtalsmetodik Vikten av förhållningssättet under intervjun; vikten av att undvika en dömande och kritisk attityd; sättet att angripa eventuella motstridigheter i asylberättelsen; val av frågor; intervjumetod. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; UNHCR, Interviewing applicants who have suffered trauma, handout 6, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; UNHCR, Barriers to communication, handout 7, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1-2, 2009, s. 4-7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 90-100; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 50-52. 17

12.00 13:00 Lunch 13.00 14.00 Asylbedömning ur ett genusperspektiv presentation Presentera och diskutera hur en genusmedveten asylbedömning kan genomföras utifrån internationell och svensk flyktingrätt. Se nedan för punkter som är särskilt viktiga att uppmärksamma samt hänvisningar till relevanta dokument. Se även till att vara uppdaterad på relevanta avgöranden från Migrationsöverdomstolen, så att dessa kan vävas in i presentationen (se, www.lagrummet.se, www.migrationsverket.se/lifos). Inledningsvis, förklara vilka rättskällor som kommer att beröras under presentationen samt i vilken grad relevanta avgöranden från t.ex. Migrationsöverdomstolen och Europadomstolen finns tillgängliga. Tydliggör UNHCR:s roll och dess uppdrag, enligt artikel 35 i FN:s flyktingkonvention, att vaka över efterlevnaden ( supervising the application ) av flyktingkonventionen. Hänvisa även till relevanta och aktuella förarbetsuttalanden och avgöranden från Migrationsöverdomstolen som uppmärksammar UNHCR:s roll. Under presentationens gång, tänk särskilt på att uppmärksamma avgöranden från Migrationsöverdomstolen när det är möjligt samt att tydliggöra när dessa avgöranden alternativt förarbetsuttalanden skiljer sig från UNHCR:s riklinjer etc. Överväg även att uppmärksamma några positiva domar från någon av migrations domstolarna, som goda exempel på när genusperspektivet beaktats vid flyktingstatusbedömningen. Betona att en analys av flyktingdefinitionens kriterier kan genomföras på flera sätt, med beaktande av internationell flyktingrätt. Den analysmodell för en genusmedveten bedömning som härefter presenteras grundar sig i internationell rätt och bygger bland annat på utbildningsmaterial och checklistor från UNHCR, publicerat 2005, och Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008. Betona även att stora delar av flyktingstatusbedömningen har relevans även för bedömning av övriga skyddskategorier i svensk lag. Uppmärksamma dem på material, inklusive checklista och hållpunkter, som kan samläsas med UNHCR:s och Migrationsverkets riktlinjer mm. och underlätta arbetet med att säkerställa att asylbedömningen görs med beaktande av ett genusperspektiv. 18

Förföljelse Könsrelaterat våld som förföljelse; diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet som förföljelse. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR:s riktlinjer om människohandel, 2006, para.15, 17-20: UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet 2008, para. II.B.10-19; UNHCR, Sexual Violence Against Refugees: Guidelines on Prevention and Response, 1 March 1995 (härefter UNHCR:s riktlinjer om sexuellt våld, 1995, s. 68; UNHCR, Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i Ensuring Gender Sensitivity in the Context of Refugee Status Determination and Resettlement. Module 1: Ensuring Gender Sensitivity in Refugee Status Determination (Resource Package), October 2005 (härefter Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1), EU:s skyddsgrundsdirektiv, artikel 9.2 (a), (f); Prop. 2005/06:06 st.5, s.22-23; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 7-8; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 6-7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 112-125; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 93. Välgrundad fruktan Subjektivt element Skiftande rädslouttryck; underdrifter. För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. III.35, 35xi, UNHCR:s handbok, 1979, para. 38, 40, 42; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 128-131. Objektivt element personliga omständigheter i relation till landinformation Detaljerad information om personliga omständigheter med hänsyn till kön, sexuell läggning, könsidentitet, klass, etnicitet, utbildningsnivå, politisk uppfattning m.m. Könsmaktsordningens samverkan med andra maktordningar (t.ex. sexualitet, ålder, klass, etnicitet m.m.). Problematiken kring könsrelaterat våld mot kvinnor i fred resp. konflikt. Problematiken kring könsrelaterat våld och diskriminering mot hbtpersoner. 19

Hbt- och kvinnorättsspecifik landinformation respektive svårigheter att inhämta sådan. Särskilda bevissvårigheter för kvinnor och hbt-personer (t.ex. traumats konsekvenser resp. dokumentation av våld, diskriminering, sexuell läggning, polisanmälningar i det enskilda fallet och i landet), bedömning av dröjsmål att berätta, alternativ bevisning och principen om tvivelsmålets fördel. Statens ansvar för sina representanter. För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s handbok, 1979, para. 41-44, 198; UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. III.35-36.x, xi; UNHCR:s riktlinjer om flyktingkvinnor, 1991, para. 72-73; CAT/C/16D/41/1996; CAT/C/25/D/149/1999; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. E.35-38; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; EU:s skyddsgrundsdirektiv artikel 4.3.c; ECHR, Ireland v. the United Kingdom, 18 January 1978; Prop. 2005/06:06, s.29; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 9-10; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 7-9; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 132-151; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 95-100. Statens skydd Förekomsten av ett effektivt och varaktigt skydd. Personliga omständigheter (inkl. kön, ålder, klass, etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning etc.) i relation till landinformation om lagar, policys och praktisk tillämpning generellt och för kvinnor och hbt-personer specifikt. Rimlighet. Skyddsaktörer (frivilligorganisationer och klaner illegitima skyddsaktörer) För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; para. III.36.x; EU:s skyddsgrundsdirektiv, artikel 7; EU-kommissionens förslag till reviderat skyddsgrundsdirektiv artikel 7; EU-kommissionens förklaring till förslag på revidering av direktivet, s.3; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s.10; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 9; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 152-163, Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 94-95. 20

Konventionsgrunder Enkla och/eller dubbla orsaksriktningar; (o)vetskap om motiv och tillämplig grund; bidragande orsak; faktisk eller tillskriven konventionsgrund. För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.20, 22-23; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. II.C.28-29; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 177-181. Tillhörighet till viss samhällsgrupp Kvinnor och hbt-personer såsom viss samhällsgrupp (faktisk och misstänkt tillhörighet till samhällsgrupp). För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp, 2002; UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, s. 28-31; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. II.C.32; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; EU:s skyddsgrundsdirektiv, artikel 10; Prop. 2005/06:6, s. 25-27; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 7; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 5; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 189-193. Politisk uppfattning Faktiskt eller misstänkt normöverskridande beteende; uppfattning om könsroller i familj, samhälle och stat; organiserad politisk aktivitet på låg nivå; partners, anhörigas eller grupps politiska tillhörighet; könsrelaterat våld i politisk-etniska resp. politisk-religiösa konflikter etc. För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.32-34; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. II.C.30; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Prop. 2005/06:6, s. 24; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 182-188. Religiös uppfattning Faktiskt eller misstänkt normöverskridande beteende; uppfattning om könsroller i familj, samhälle och stat; makes, anhörigas eller grupps religiösa tillhörighet; könsrelaterat våld i politisk-religiösa konflikter etc. 21

För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.25-26; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2006, para. II.C.31; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Prop. 2005/06:6, s. 24; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 188-189. Ras/nationalitet Sexuellt våld som vanlig förföljelsemetod vid förföljelse på grund av ras/nationalitet. För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.27; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Prop. 2005/06:6, s. 24; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 181-182. Internflykt Relevansbedömning förekomst av effektivt skydd generellt och oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet. Relevansbedömning praktisk och juridisk tillgänglighet oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet. Rimlighetsbedömning personliga omständigheter i relation till information om människorättssituationen i området generellt och för kvinnor och hbt-personer specifikt. För mer information och hänvisningar, se: Prop. 2005/06:06, s. 28; Bet. 2005/06:SfU4; UNHCR:s riktlinjer om internflyktsalternativ, 2003; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. 33-34; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 11; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 9-10; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 164-176; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 100-102. 22

Flykting sur place Problematisera flyktingskap sur place ur ett genusperspektiv. För mer information och hänvisningar, se t.ex. UNHCR:s handbok para. 94-96; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. F.39-40; UNHCR:s riktlinjer om sexuellt våld, 1995, s. 68; UNHCR:s riktlinjer om människohandel, 2006; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 108-111. MR och krav på öppenhet/diskretion avseende hbt-personer Om inte problematiken kring mänskliga rättigheter och det ibland förekommande kravet på diskretion för att undvika bestraffning uppmärksammats tillfredsställande tidigare, berör (återigen) rätten att leva öppet i enlighet med sin sexuella läggning och könsidentitet. För mer information och hänvisningar, se t.ex. UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. II.B.iii; Prop. 2005/06:6 s.29; Bet. 2005/06:SfU4. 14.00 14.10 Paus 14.10 14.45 Asylbedömning forts. Presentationen avseende asylbedömning fortsätter. Avslutningsvis, redogör kortfattat (ca 10 min.) för ett eller flera avgöranden från FN:s kommitté mot tortyr. Lägg tonvikt på CAT:s slutsatser under redogörelsen. A.S. v. Sweden, CAT/C/25/D/149/1999 A.S. ansökte om asyl i Sverige 1997 och åberopade att hon vid ett återvändande till Iran skulle riskera statlig förföljelse i form av dödsstraff genom stening på grund av att hon anklagats för otrohetsbrott. Hennes ansökan avslogs av Migrationsverket och Utlänningsnämnden med hänvisning till att hennes asylberättelse saknade trovärdighet främst på grund av hon, trots tid och uppmaningar, inte hade lyckats lämna skriftlig dokumentation till stöd för sin berättelse men även på grund av att man ansåg att det fanns vissa motsägelser. Sökandes make var officer inom iranska flygvapnet och omkom under en flygning 1981. Maken utnämndes till martyr och det särskilda martyrrådet, 23

Bonyad-e-Shahid, fick därför ett ansvar att stödja och övervaka hans efterlevande. 1996 tvingade rådet A.S. att gifta sig med rådets högste ledare. Därefter, 1997, inledde hon en annan relation. Den mannen var kristen. Båda två togs in till förhör då de påträffades av säkerhetstjänsten färdandes i samma bil. A.S. uppger att mannen erkände brott under tortyr och att de båda har blivit dömda till döden genom stening. Följande punkter i CAT:s resonemang är av särskild vikt att uppmärksamma: Landinformation. CAT hänvisar till landinformation från bl.a. FN:s MR-kommission om utbredda människorättskränkningar i Iran inkl. könsdiskriminering och stening av gifta kvinnor anklagade för otrohetsbrott. (para. 8.7) Trovärdighet. CAT anser att A.S. gjort tillräckliga ansträngningar att lämna verifierbar information till svenska myndigheter för att bevisbördan ska skifta till svenska myndigheter. CAT konstaterar att svenska myndigheter å sin sida inte vidtagit tillräckliga utredningsåtgärder för att följa upp inlämnade uppgifter och bedöma huruvida A.S. riskerar tortyr vid ett återsändande. (p. 8.6) CAT menar dessutom att A.S. givit trovärdiga förklaringar till varför hon inte kunnat förmedla vissa uppgifter som hade kunnat vara relevanta i målet. Hennes asylberättelse överensstämmer med inhämtad relevant landinformation om Iran. (para. 8.8) CAT anser att A.S., mot bakgrund av sina personliga omständigheter och situationen i Iran, vid ett återsändande löper risk att utsättas för tortyr i strid med artikel 3 i Konventionen mot tortyr. Kisoki v. Sweden, CAT/C/16/D/41/1996 K. ansökte om asyl i Sverige 1991 och åberopade risk att vid ett återsändande till Kongo gripas och återigen utsättas för tortyr på grund av politisk uppfattning. Hon anförde att hon redan utsatts för gripande och tortyr, inkl. våldtäkt, av myndigheterna. Hennes ansökan avslogs av Migrationsverket och Utlänningsnämnden, dels med hänvisning till att hennes asylberättelse bar trovärdighetsbrister på grund av att hon inte omedelbart och över tid berättat om samma antal våldtäkter och att läkarintyget lämnades in så sent, och dels med hänvisning till att situationen ändrats i Kongo och att det inte lämnats in tillräcklig bevisning för att dra slutsatsen att det finns en framtida risk för att gripas av myndigheterna i hemlandet. Följande punkter i CAT:s resonemang är av särskild vikt att uppmärksamma: Trovärdighet. CAT noterar att Sverige pekat på motsägelser och inkonsekvenser i berättelsen, men anser att fullständig exakthet sällan kan förväntas av offer för tortyr och att sådana inkonsekvenser som kan 24

finnas i K:s uppgifter inte är av avgörande betydelse och inte medför tvivel på den generella tillförlitligheten i asylberättelsen. CAT anser således att K:s politiska tillhörighet och aktiviteter respektive hennes erfarenheter av frihetsberövande och tortyr, ska beaktas vid riskbedömningen. (para. 9.3) Riskbedömning. CAT noterar den svenska regeringens försäkran om att återvändande asylsökande generellt inte utsätts för politisk förföljelse vid ankomsten (på grund av att regeringen är medveten om att många lämnar landet för ekonomiska och inte politiska skäl). CAT framhåller att oavsett hur det förhåller sig med den saken är det oomstritt att K varit en aktiv medlem av det aktuella politiska partiet och ordförande för kvinnogruppen i hennes hemstad, att maken var personlig sekreterare till en av ledarna och att hon gripits på grund av hennes politiska aktiviteter och fortsatt med dessa även i Sverige. CAT påpekar att under dessa omständigheter behöver kommittén inte ta hänsyn till den generella situationen för återvändande flyktingar utan endast för de som är i opposition till regeringen Mobutu. (para. 9.4) CAT noterar UNHCR:s position att tvångsåtersända som sökt asyl i utlandet förhörs vid ankomsten till huvudstadens flygplats och att de som tros ha en politisk profil riskerar att gripas och utsättas för misshandel. CAT noterar också att tillgänglig landinformation visar att medlemmar av UDPS fortsätter att vara en måltavla för politisk förföljelse i Kongo. (para. 9.5) Slutsats. CAT drar slutsatsen att K riskerar tortyr vid ett återsändande. (para. 9.6-9.7) C.T. and K.M. v. Sweden, CAT/C/37/D/279/2005 Kvinnan C.T. från Rwanda (etnisk hutu), sökte asyl i Sverige med sitt barn i oktober 2002. C.T. hävdar att hon inte kan återvända till Rwanda eftersom hon kommer att fängslas omedelbart och torteras av säkerhetstjänsten DMI (Rwandan Directory of Military Intelligence) på grund av sitt medlemskap i PDF-Ubunja-partiet. C.T. och hennes bror fängslades i maj 2002. I fängelset utsattes hon för upprepade våldtäkter, blev gravid och födde sin son i Sverige. Hon har inte sett sin bror sedan fängslandet. Politisk aktivitet/trovärdighet. Sverige ifrågasätter att sökanden utsatts för tortyr på grund av hennes politiska aktivitet. Sökandens trovärdighet ifrågasätts med hänvisning till vaga uppgifter om hennes egen politiska aktivitet, partiets politiska åskådning, program och aktiviteter, och motsägelsefulla uppgifter om när hon blev medlem i PDF-Ubunja. Sverige anför att den generella politiska utvecklingen i Rwanda är positiv, och att personer som endast har varit aktiva på låg nivå inom PDR-Ubunja inte kan anses löpa risk för förföljelse. 25