Stomme C u r a t i o B y g g n a d s v å r d s f ö r e n i n g i Å b o l a n d r. f. C u r a t i o T u r u n m a a n k o r j a u s r a k e n t a m i s y h d i s t y s r. y.
Ytterväggen: Grånad timmervägg eller fodring i pastelltoner? Våra äldre byggnader i Åboland kan grovt indelas enligt stommaterial i sten- och tegelhus, timmerhus samt resvirkeshus. De äldsta bevarade bostadshusen är byggda i liggtimmer. Plankväggar användes redan på 1800-talet som en kall konstruktion i uthus och senare i förstugor eller verandor. I bostadshus började den användas i form av en utvecklad stolpstomme först på 1900-talet och allmän blev den efter krigen. Idag byggs de flesta nya trähusen med resvirkesstomme. Uthus kan vara byggda i timmer eller resvirke, av stora stenblock eller brända tegel, slaggtegel, senare betongtegel eller i kalktegel. Byggnader med stomme i sten krävde ingen särskilld ytbehandling. Bättre tegelbyggnader behandlades dock utanpå och till exempel stenkyrkor också inuti med kalkputs. Också byggnader i trä har behandlats med kalkputs och -målning för att byggnaderna bättre skulle efterlikna stenbyggnader. Ända fram till 1930-talet var rent kalkbruk, utan tillsats av cement, det normala för putsade ytor. Brukets sammansättning varierade enligt använt sandmaterial och renheten på kalken. Traditionellt och ända fram till 1950-talet kunde kalk också tonas med jordfärger som röd- eller gulmylla och kimrök. Också järnvitriol eller -sulfat kunde användas för framställning av gul kalkfärg. 1
Knutar i timmerhus: Den långa knuten är mycket gammal och traditionell. Till höger överst en kort laxknut för vägg med ytterfodring, undertill en haklaxknut eller låsknut, använd främst i krävande konstruktioner som från fasaden utstående delar på loftbodar. Korta knutar kom ibruk ungefär samti-digt som användningen av hyvlad ytterfodring blev allmän. Ritningar Yrsa Cronhjort. Undertill: Såhär fogas lätta plankväggar och brandmurar till timmerväggar. Bild Anneli Lassila. 2
Konstruktionsritning för en stomme med så kallad stolpvägg, använd bland annat i sågspånshus : a) locklist, b) ytterpanel, c) tjärpapp, d) stolpe, e) invändig sned panel, f) byggpapp, g) liggande panel, h) liggande panel. Bild Pietari Visanti. Undertill: Spännbjälkar eller följare har använts till skarvning och stöttande av timmerväggar samt för ihopkoppling av resvirkesväggar till timmerväggar. Nederst exempel på gränsyta mellan timmervägg och tegelvägg. Spännbjälkar är speciellt användbara vid reparation av timmerstomme som tilläggsstöd och för korrigering av utbuktningar. Bild Anneli Lassila. Underst: Typiska konstruktioner i ett åboländskt hus är den svenska takstolen, stommen i timmer som ofta fortsätter ända upp till kroppåsen, fyllnadsbottnet och den tillbyggda förstugan med plankstomme. Istället för kakelugn finns här en plåtbleklädd ugn. Uppgård, Kimito. KOIH. Uppmätningsritning. Kuusisto, Parkkinen, Salo. 2001. 3
Råd för underhåll Stommen i en timmerbygnad består i sin enkelhet av liggande timmer som radats på varandra och fogats med hjälp av knutar och sammanbindande dymlingar. Tillsammans bildar de jättelika balkar som formar en bärande stomme. En gammal timmervägg motsvarar inte de krav som nuförtiden ställs på värmeisolering i nybyggen. En timmervägg har dock sina fördelar, den lagrar värme och dess yttemperatur är hög. Det största obehaget förorsakas av eventuellt drag. Rummets inre luftströmmar och isynnerhet golvets yttemperatur inverkar starkt på boendbekvämligheten. En känsla av drag förorsakas också av ytor som är kal-lare än sin omgivning, till exempel fönster. Börja alltså med att åtgärda draget genom att täta luftläckor i hörn och fogar med till exempel papper och paff, täta fönstren med limpapper till vintern. I ett resvirkeshus kan draget också bero på ihopsjunken isolering som kan lappas. Isolering i väggarna tillsätts från för ändamålet gjorda öppningar på vinden. Det kan också finnas lösa bräder vid fönstren för just detta ändamål. Det är också möjligt att fyllningen vid någon tidigare reparation avlägsnats helt och hållet eller på 1960- och 70- talen fyllts på med blåsbar plastbaserad fyllning. Denna typs isolering liknar till utseendet vitt mögel och även den har oftast sjunkit ihop. Till isolering används såg- eller kutterspån eller blåsbar cellulosafiber-isolering. Ytterst och innerst används ett lager tjärpapper, och om utrymme finns, vindskyddsskiva. 4
Ibland överväger man dessutom tilläggsisolering av väggen. Vid isolering av en gammal byggnad, är det viktigt att förstå sig på, hur olika konstruktioner och material fungerar. Användning av organiska isoleringsmaterial såsom trä, träfiberskiva, isoleringspapper, cellulosafiberisolering, sågspån eller linull rekommenderas. Observera också att den eventuella inbesparingen du gör genom tilläggsisolering, inte motsvarar arbetskostnaderna annat än i specialfall. Tätning av luftdrag är däremot ekonomiskt. Tilläggsisolering lönar sig endast, om konstruktionen även annars kräver åtgärder. Ifall man vill tilläggsisolera för att förbättra boendekvaliteten, begränsas reparationen till de utrymmen där det verkligen behövs. Drag känns kallt. Tätandet av såväl byggnadsstomme som golv och tak är betydligt viktigare än tilläggsisolering. Bild Anneli Lassila. 5
Skador och åtgärder på olika stommen - I en timmerstomme finns ofta delar som skadats av röta. Typiska ställen är syllvarvet, timren under fönstren eller de översta varven. Dylika skador kan åtgärdas genom utbyte av delar av eller hela enskilda timmer. - I ett stenhus kan fogarna ha rämnat med tiden. Vid reparationsarbetet används kalkrappning. Ibland kan man til och med bli tvungen att riva och bygga om till exempel ett helt hörn. - I äldre resvirkeshus har kanske isoleringen sjunkit ihop. Isolering tillförs från för ändamålet byggda öppningar på vinden. Tätning av en timmervägg - Själva timmerstommen har förut tätats med mossa, idag används lindrev. Ifall timmer-väggen är bar, tätas alla fogar, mellanrum mel-lan timmervarven och mellan fönster- eller dörrkarm och timmervägg. - Tätning på insidan av väggen påbörjas i knu-tarna. I ett timmerhus är knutarna avgörande för husets täthet. Ifall väggarna inomhus är bara, placeras skilda papphörn i alla knutar och först därpå spännpapp eller tapet. Förut täcktes väggen först med ett lager makulatur, både för att skydda den ovanpå kommande tapeten och utjämna och täta väggen. Detta är fortfarande en användbar metod. Istället för tidningspapper kan man ta till byggpapper. - Speciell uppmärksamhet fästs vid tätning bakom lister och i fogar mellan golv och vägg samt tak och vägg. Om man har behov av att förnya delar av ytterfod-ringen, kan väggen täckas med tjärpapper under de nya delarna. 6
A t t r e p a r e r a r ö t s k a d a t t i m m e r - Knutskador är vanliga på äldre timmerhus. Stu-dera skadan och om den inte påverkar stabili-teten kan man låta den vara. Knuten kan skyd-das genom fodring eller genom behandling med trätjära. - Om knutskadan är allvarlig och hotar stabili-teten på huset, bör den lagas. Då bör speciell uppmärksamhet fästas vid hur man fäster nytt virke. Är man tvungen att åtgärda de understa timmervarvens knutar måste eventuellt delar av sockeln tillfälligt rivas. - Rötskadat timmer kan bra repareras med små åtgärder och utbyte mot nytt av endast delar av virket. Märk riktningen på snittytan mellan nytt och gammalt virke. Knuten förankras alltid inåt mot mitten. Läs mera: Hidemark, Ove - Stavenow-Hidemark, Elisabeth - Unnerbäck, Axel (1973). Så renoveras torp och gårdar. Örebro. 1973. Holmström, Ingmar (2000). Byggnadsteknik för lång livslängd. Om upprepat underhåll, isärtagbarhet och reparerbarhet. KTH, Arkitektskolan, avdelningen för konstruktionslära. Stockholm 2000. Liggtimmerhus. Tillsyn och reparation. Riksantikvarieämbetet. Rapport RAÄ 1992:nm2. Thurell, Sören (1986). Vård av trähus. En handbok i vård och upprustning av gammal träbebyggelse. Gummessons Tryckeri AB, Falköping 1986. Museovirasto Korjauskortisto Hirsitalon rungin korjaus (1995) Pärmbild: Timmerstommens konstruktionsprincip. Bild Anneli Lassila. Ibland blir man tvungen att byta ut delar av hela timmer på grund av rötskador. På bilden visas tre olika alternativ. Kom ihåg att alltid fästa lagningen in mot mitten.ritningar Yrsa Cronhjort.