Vattenkvalitativa undersökningar

RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 215 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 216-3-8 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 215 Från och med 212 gäller ett nytt samordnat recipientkontrollprogram för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne. Programmet har mot tidigare anpassats ytterligare för att bli mera kompatibelt med de nu gällande föreskrifterna för klassificering av ytvattenförekomster 213:19. De stora förändringarna för den vattenkemiska provtagningen gentemot tidigare är främst att antalet provtagningar numera är fem istället för fyra, och att dessa sker på distinkta djup istället för integrerade och att provtagningstillfällena i tid är förändrade för bli mera jämförbara med nu gällande bedömningsgrunder. Utifrån dessa har resultaten statusklassats (bilaga 3). Provstationernas lägen framgår av bilaga 1. Samtliga resultat från recipientkontrollen redovisas i tabellform i bilaga 2. I kustområdet 215 undersöktes även bottenfaunan och plankton. För övrig information runt kontrollprogrammet och övriga resultat från denna hänvisas till Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds hemsida, www.lvvf.se. Vattenundersökningar med avseende på fys/kem 215 för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne Provtagningsstationer: 6 stycken Provtagningstillfällen: februari, mars, juni, juli, augusti Provtagningsdjup:,5 m och bottendjup-1 m, och även 5 m vid stn. K382 och K39 Parameter- station: Syrgas, TOC, salinitet, fosfor, kväve, klorofyll, siktdjup: K333, K336, K338, K382, K39 Metaller: K382 Suspenderat material, ph: K333, K35 Resultat-sammanfattning Vattenkvaliteten i Kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik visar inte på några större förändringar gentemot 214. Som tidigare är situationen vanligtvis sämst i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden, med litet siktdjup och höga närings- och klorofyllhalter. Statusklassningar främst på sommaren visar på en tydlig gradient mot förbättrade statusklassningar från de inre delarna av Söderhamnsfjärden och utåt. Den långsmala grunda karaktären på fjärden med direkt påverkan av flera betydande påverkanskällor bidrar till detta. I Ljusne-/Vallviksfjärden är generellt vattenkvaliteten bättre än i de norra delarna av kustområdet. Här finns också påverkanskällor med betydande utsläpp men fjärdarna har ett öppnare läge mot ytterhavet och vattenomsättningen här påverkas också genom det stora näringsfattiga sötvattensutflödet som Ljusnan bidrar med. Uppmätta resultat i ytvattnet ger i medeltal hög status för totalkväve vilket den är även för totalfosfor vid station K39 medans den klassas som god vid K382.

23 24 25 26 27 28 29 211 212 213 214 215 Påverkanskällor Från vattendrag Söderhamnsån och Lötån har sina utflöden i den innersta delen av Söderhamnsfjärden. Dessa vattendrag har för regionen förhållandevis stor andel jordbruksmark i sina avrinningsområden och bidrar med en betydande näringsbelastning till fjärden. Beräknad transport av fosfor i vattendragen varierar relativt mycket mellan åren (figur 1-2). Resultaten baserar sig på 6 provtagningar, vilket gör att vattenföringen vid provtagningstillfället kan variera kraftigt. Läckaget av näringsämnen blir större då vattenföringen ökar pga. bl.a ökad erosion och ytavrinning. Exempelvis var vattenföringen betydligt förhöjd under provtagningstillfället i mars, vilket resulterade i kraftigt förhöjda halter av både fosfor och kväve. Detta får genomslag på årstransporten och bidrar med att båda vattendragen har en betydligt större uttransport av näringsämnen än 214. 215 var uttransporten av fosfor ungefär lika stor i de två vattendragen, trots att vattenföringen var dubbelt så stor i Lötån, vilket då innebär att det uppmätts dubbelt så höga halter av fosfor i Söderhamnsån. Halterna är vanligtvis något lägre än i jämförelse med historiska resultat men de är periodvis fortfarande kraftigt förhöjda, speciellt i Söderhamnsån, vilket bidrar betydande till den dåliga vattenkvaliteten i Söderhamnsfjärden. I Ljusne rinner Ljusnan ut vilket bidrar till ett stort sötvattensutflöde och en stor totaltransport av näringsämnen men i förhållande till Söderhamnsån och Lötån där koncentrationerna av näringsämnen är höga är Ljusnans vatten betydligt näringsfattigare. Detta medför att Ljusnans utflöde inte påverkar vattenkvaliteten negativt på det sätt som de övriga vattendragen (tabell 1). I jämförelse med historiska data visar att halterna minskat betydligt under åren i Ljusnan och numera bedöms utgående vatten vara näringsfattigt. Medelhalten 215 på 7 µg/l var det lägsta noterade (figur 3). ton/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Lötån Söderhamnsån Vattenföring Lötån Transport fosfor Vattenföring Lötån m³/s 6 5 4 3 2 1 Figur 1. Transport totalfosfor i Söderhamnsån och Lötån och årsmedelvattenföring i Lötån.

197 1975 198 1985 199 1995 2 25 214 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 ton/år Transport fosfor Transport fosfor Vattenföring Ljusne Strömmar 22 23 24 25 26 27 28 29 211 212 213 214 215 Flöde (m³/s) 3 25 2 15 1 5 Figur 2. Beräknad transport av totalfosfor och årsmedelvattenföringen vid Ljusne Strömmar. µg P/l 4 35 3 25 2 15 1 5 Årsmedelvärde totalfosfor Ljusne Strömmar Figur 3. Årsmedelvärden totalfosfor i Ljusne Strömmar. Tabell 1. Visar utsläppen i kustområdet från de större påverkanskällorna 215. Den beräknade transporten av näringsämnen från de tre sötvattensutflödena grundar sig på de faktiska uppmätta värdena i vattendragen. (Flödena för Ljusne Strömmar är från Fortum, Lötåns är modellerade (SMHI) och för Söderhamnsån är det faktiska flödet uppmätt med stångflygel). Transport av näringsämnen i vattendrag 215 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) Söderhamnsån 3,2 77 1,4 Lötån 3,2 67 2,8 Ljusnan 182 66 272 Medelvattenföring (m³/s) Utsläpp från verksamhetsutövare i kustområdet Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) BOD7 (kg/dygn) Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd),55 1 11,8 Vallviks Bruk AB 25 143 21 Arizona Chemical AB,31 3,5 26,2

1994 1996 1998 2 22 24 26 28 212 214 198 1985 199 1995 2 25 215 198 1985 199 1995 2 25 215 Från punktkällor Granskärs reningsverk Avloppsvatten från Granskärs reningsverk bidrar till de höga näringsnivåerna i Söderhamnsfjärden. Genom utbyggnad av avloppsreningsverket och kompletteringen med våtmarksrening 24 så har utsläppen av både näringsämnen och syretärande ämnen successivt minskat (figur 4-5). Fosfor, kg/dygn 18 16 Kväve, kg/dygn 18 16 BOD7 kg/dygn 4 14 12 14 12 3 1 8 Tot-P Tot-N 1 8 2 6 4 6 4 1 2 2 Figur 4-5. 215 års utsläpp av fosfor, kväve och BOD ligger i nivå med de senaste årens resultat vilket är betydligt lägre än de utsläppen som gjordes fram till början på 2-talet. Arizona Chemical Vid Sandarne ligger Arizona Chemical AB som genom sina utsläpp bidrar med näringsämnen till fjärden. Dessa är dock av mindre omfattning och är 215 på en fortsatt betydligt lägre nivå än tidigare både avseende kväve och fosfor. Fosforutsläppen 215 var endast,31 kg/dygn (figur 6). Fosfor, kg/dygn 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn 16 14 12 1 8 6 4 2 Figur 6. Utsläpp från Arizona Chemical.

1998 2 22 24 26 28 212 214 1998 2 22 24 26 28 212 214 Vallviks sulfatfabrik Ett betydande tillskott av fosfor till fjärden kommer från Vallviks sulfatfabriks utsläpp. Resultatet från utsläppskontrollen 215 vid denna fabrik visar att medelutsläppet av fosfor i genomsnitt var 25 kg/dygn vilket är lägre än 214 (33kg/dygn). Industrin släpper även ut betydande mängd syretärande ämnen (BOD7). 215 års utsläpp av dessa ämnen var i genomsnitt 2,1 ton/dygn vilket är minsta uppmätta utsläppet sedan 1998 och bygger på trenden mot allt lägre utsläppsmängder BOD (figur 7-8). 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 kg/dygn Utsläpp av fosfor från Vallviks sulfatfabrik ton/dygn 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Utsläpp av BOD 7 från Vallviks sulfatfabrik Figur 7-8. Utsläpp från Vallviks Bruk. Resultat från recipientkontrollen Syre Faktaruta Utan syre inget biologiskt liv. Många kust- och havsområden har idag problem med syrgasbrist. Syrgashalten mäts i bottenvattnet där de mest direkta effekterna på biologiskt liv kan urskönjas pga. eventuella kritiska halter av syre. Syrgas förbrukas vid respiration och nedbrytning av organiskt material. Syrgashalten är därför en bra indikator på eutrofiering, dvs. övergödning, då det finns mera näringsämnen i vattnet ökar den biologiska tillväxten, till följd att nedbrytningen av denna också ökar, främst då när vegetationsperioden är över och alger och plankton bryts ner. Resultat Syreförhållandena är likt tidigare år vanligtvis sämst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden (station K338). Här finns utsläppen från de mest betydande påverkanskällorna i fjärden och således blir vattenkvaliteten sämre som en följd av det. Detta pga. att det dels kommer organiskt material från dessa som förbrukar syre vid nedbrytning men dels även näringsämnen som i sin tur bidrar till att den biologiska tillväxten ökar (se resultat klorofyll). När den ökade biomassan sedan ska brytas ner används syre vid nedbrytningen. I Ljusne/Vallviksfjärden är syreförhållandena likt tidigare bättre än i Söderhamnsfjärden. Provtagningsstationerna är mera exponerade för ytterhavet samt påverkas av Ljusnans näringsfattiga vatten vilket bidrar till att omsättningen på vatten är större än i Söderhamnsfjärden.

mg/l Den större omsättningen på vatten och influensen av Ljusnans näringsfattiga vatten bidrar till lägre näringshalter och således också mindre tillväxt och nedbrytning av det organiska materialet vilket i sin tur leder till bättre syreförhållanden än i Söderhamnsfjärden. I gällande bedömningsgrunder är gränsen för syrebrist satt till 3,5 mg/l och lägre och gränsen då flera bottenlevande djur och växter visar på akut syrgasbrist till 2,1 mg/l. Dock är uppmätta halter från 215 över dessa värden vid samtliga provtagningar och stationer (figur 9). Syrehalten går under sommarsäsongen neråt och är som lägst i augusti, innan cirkulation av vattenmassorna under hösten bidrar med att syresätta bottnarna igen. 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, K338 K336 K333 K382 K39 Figur 9. Syrehalter vid samtliga stationer och provtagningstillfällen i kustområdet 215 (streckad linje visar gränsen för syrebrist). Siktdjupet Faktaruta Siktdjupet beror av flera faktorer. Oftast finns ett samband mellan siktdjup och klorofyllhalt, och klorofyllhalten återspeglar direkt den mängden växtplankton som finns. Ofta är siktdjupet som sämst under sommaren när det är som mest växtplankton i den övre vattenmassan. Dåligt siktdjup kan även orsakas av höga halter av humus och partikulärt material till följd av kraftig avrinning från land. Resultat I de innersta delarna av Söderhamnsfjärden vid station K338 påverkas siktdjupet betydande av utflödena från Söderhamnsån och Lötåns avrinningsområden. Dessa avrinningsområden består till för regionen relativt stor andel jordbruksmark vilket speciellt vid kraftiga flöden för med sig eroderat jordmaterial ut till havet. Med det eroderade jordmaterialet följer även betydande mängder näringsämnen, vilket det även gör ifrån Granskärs reningsverk. Pga. de höga näringshalterna i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden ökar växtplanktonproduktionen vilket ses i de höga klorofyllhalterna, som i sin tur påverkar siktdjupet negativt. I fjärdarna utanför Vallvik och Ljusne är siktdjupet likt tidigare bättre än utanför Söderhamn (figur 1). Sötvattensutflödet från Ljusnan som är både humöst och kraftigt färgat kan dock påverka siktdjupet negativt i det södra kustområdet.

1975 198 1985 199 1995 2 25 212 214 1, 8, 6, m K338 K336 K333 K382 K39 4, 2,, Figur 1. Medelsiktdjupet vid samtliga stationer i kustområdet 215. Näringsämnen Faktaruta. Utan näringsämnen, inget liv i våra hav, dock så blir det ibland för mycket näringsämnen i fel proportioner vilket bidrar till att näringsbalansen rubbas och vi för problem med övergödning. Flera kustnära områden omkring Sverige är idag tydligtpåverkade av övergödning. Kustområdet utanför Söderhamn är en av dessa vattenförekomster. För mycket näringsämnen bidrar till en ökad biologisk produktion i de övre vattenmassorna och kan leda till att stora mängder organiskt material faller till botten och bidrar till att skapa syrefattiga miljöer på botten då syre krävs vid nedbrytningen av detta material. Syrebristen påverkar i sin tur bottenfaunan som i sin tur kan vara t.ex. föda åt fiskar. Utöver syrebristen så bidrar den ökade produktionen av växtplankton, ofta till ett sämre siktdjup och därmed så får solen svårare att nå ner till de makroalger som t.ex. blåstång och då tillväxten på denna vegetation hämmas, gynnar det istället fintrådiga, ettåriga alger som växer över och konkurrerar ut tången. Resultat Belastningen av fosfor i Söderhamnsfjärden har minskat betydligt under de åren som provtagningarna utförts. Detta främst beroende på att utsläppen från Granskärs reningsverk blivit betydligt bättre, vilket syns på uppmätta halter vid station K338 i den innersta delen av fjärden (figur 11). Även de yttre delarna i Söderhamnsfjärden visar på lägre årsmedelvärde av fosfor gentemot historiska data och nivåerna har börjat närma sig halterna som vanligtvis återfinns i de södra delarna av kustområdet. Halterna av totalkväve ser i skillnader mellan stationerna ungefär likadan ut som för fosfor. En gradient mot högre halt av kväve i de inre delarna i Söderhamnsfjärden (figur 12). Dock är som tidigare nämnts omsättningen på ytvattnet betydligt större vid stationerna i Ljusne-/Vallviksfjärden, vilket bidrar till lägre näringsämnesnivåer dels via ett mera exponerat läge mot ytterhavet men dels också pga. utflödet från Ljusnans näringsfattiga vatten. Även om näringshalterna Söderhamnsfjärden blivit något lägre än i jämförelse med historisk data är miljötillståndet avseende näringsämnen likt tidigare långt ifrån att vara god i de innersta delarna av fjärden.

198 1985 199 1995 2 25 215 1975 198 1985 199 1995 2 25 215 µg/l K338 K336 K333 K382 K39 Figur 11. Årsmedelvärden av totalfosfor i ytvattnet 16 14 12 1 8 6 4 2 µg/l K338 K336 K333 K382 K39 Figur 12. Årsmedelvärden av totalkväve i ytvattnet Fosfor- och kvävebalans Förutom tillgången på solljus så är förhållandet mellan de lösta närsalterna avgörande för om det blir någon tillväxt eller inte av växtplankton. Generellt sätt så krävs det 16 kväveatomer för varje fosforatom, är kvoten större kan den biologiska tillväxten anses vara begränsad av mängden fosfor, är kvoten mindre är systemet begränsat av kväve. När kvoten förskjuts så gynnas olika arter. T.ex. så gynnas cyanobakterier som kan ge upphov till massiva giftalgsblomningar vid brist på kväve i vattnet då dessa kan nyttja kvävgas i vattnet som kvävekälla. Resultat Söderhamns- och Sandarnefjärden (station K338, K336, K333) Ytvattnet i den inre delen av Söderhamnsfjärden (K338) är tydligt fosforbegränsad under hela året. Längre ut i fjärden (K336) är det endast på vintern som det är fosforbegränsat. Även i Sandarnefjärden (K333) är vattnet begränsat på vintern avseende fosfor, men där visar även resultatet från juni på detta. I övrigt under sommartid är systemet tydligt kvävebegränsat vid station K336 och K333.

1985 199 1995 2 25 215 Vallviksfjärden (utanför Vallvik) I ytvattnet vid station K382 är främst fosfor som begränsar den biologiska produktionen. Klart tydligast där detta förhållande syns är ifrån juniresultatet där det ej kunde detekteras något löst fosfor alls i ytvattnet. I det djupare vattenlagret och i bottenvattnet syns en tydlig kvävebegränsning vid denna station. Ljusnefjärden (utanför Ljusnans utlopp) I ytvattnet vid station K39 är den biologiska produktionen tydligt begränsad av halten tillgängligt fosfor under hela året medan i djupare vattenskikt är det främst kvävebrist som hämmar den biologiska produktionen. Klorofyll Faktaruta Växtplankton är primärproducenter i vattnets ekosystem, de kan med hjälp av solljus och fotosyntes ta hand om näringsämnen och omvandla dem till biologiskt material. Därmed utgör de en grund för högre stående organismer som äter dessa. I fotosyntesen bildas också syre vilket gör att de även bidrar till grunden för allt liv. Gemensamt för alla växtplankton är att de har pigmentet klorofyll a, vilket är ett måste för att deras fotosyntes skall funka. Därför kan man mäta halten av detta pigment för att få en grov uppskattning på hur stor förekomsten av växtplankton som finns i vattnet. Resultat Klorofyllhalten är i ungefärliga nivåer ned de senaste årens resultat (figur 13) för samtliga stationer utom station K338 i den innersta delen av Söderhamnsfjärden där den 215 var 7 µg/l vilket är betydligt lägre än året innan (24 µg/l). Här återfinns vanligtvis den största variationen mellan åren. Detta beror på närheten av de större påverkanskällorna där sötvattensutflödena från Söderhamnsån och Lötåns avrinningsområden varierar relativt mycket beroende på nederbördsmängderna under året. Desto mera näringsämnen det finns i vattnet desto mera utrymme skapas för växtplankton och därmed ökar klorofyllhalterna stundvis mycket vid denna station. Normalt är det en gradient mot minskande halter av klorofyll från de inre delarna av Söderhamnsfjärden till de yttre. Halterna av klorofyll i de södra delarna av kustområdet är likt tidigare förhållandevis låga. 2, µg/l Klorofyll K338 35 K336 K333 K382 K39 1,, Figur 13. Årsmedelvärden av klorofyll utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik. (28 var medelvärdet vid station K338 35 µg/l. På 197- och 8-talet finns flera extremt höga toppar vid denna station).

1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 211 212 213 214 215 ph och suspenderat material Med anledning av främst de utsläpp av alkaliskt processvatten som sker från Svenska Mineral AB:s fabrik i Sandarne mäts ph och suspenderat material i yt- och bottenvattnet vid station K35. Dessa parametrar ingår även i de analyser som görs vid station K333. Resultatet från 215 visar likt de senaste åren att ph-värdena vid station K35 är i nivå eller ibland t.o.m. under värdena från K333. Tidigare resultat visar en annan bild där ph-värdet ibland uppmättes till över 9, vid station K35 (figur 14). Årsmedelvärdet av suspenderat material i ytvattnet var lägre 215 än vad det var 214 och något högre vid K35 än K333, men skillnaderna är inte betydelsefulla. Uppmätta halter 215 är bland de lägre (figur 15). 1, 9,5 ph K333 K35 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, Figur 14. ph i ytvattnet vid station K333 och K35. 1, mg/l Suspenderat material K333 K35 5,, 1998 2 22 24 26 28 212 214 Figur 15. Årsmedelvärden av suspenderat material i ytvattnet vid station K333 och K35.

Metaller Vid station K382 mäts även metaller vid samtliga provtagningar under året. Resultatet från ytvattnet 215 visar vid jämförelse med gränsvärden för prioriterade ämnen (28/15/EG) och Naturvårdsverkets rapport 5799 för särskilt förorenande ämnen att resultaten vanligtvis är betydligt under satta gränsvärden för god status. Arsenikhalten avviker dock något ifrån detta genom att mera vara i nivå med gränsen för vad som anses som god status. Årsmedelvärdet för arsenik i ytvattnet var 215,62 µg/l. det föreslagna gränsvärdet för god status är på,55 µg/l i Havs- och vattenmyndigheternas rekommendationer för statusklassningar 213:19. Dock ska bakgrundshalten beaktas vid bedömning av arsenik. Utgående årsmedelhalt arsenik från Ljusnan (uppmätt vid Ljusne Strömmar) är 215,16 µg/l, som kan användas som bakgrundshalten. Resultatet från provtagningarna visar också på totalhalten och inte den filtrerade halten (vilket är föreslaget i 213:19) vilket medför att bedömningen att arsenikhalten rimligen är av god status på årsbasis. Statusklassningar Statusklassningarna från de vattenkemiska undersökningarna i bilaga 3 är gjorda enligt nu gällande bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon (HVMS 213:19) och utförda med hjälp av excelapplikationen version 213-5-13 (hämtad från vattenmyndighetens hemsida). Resultaten är klassade på ytvattnet för både för sommar och vinter. Till vinter räknas både februari och marsprovtagningen. Likt tidigare år är statusen vanligtvis betydligt sämre i de norra delarna av kustområdet (stn. K338, K336, K333). På vintern klassas uppmätta halter av kväve främst som dålig vid dessa stationer. Fosforhalten bedöms generellt vara något bättre under vintertid vid dessa stationer, med främst måttlig status som bedömning. På sommaren uppstår en tydlig gradient mellan dessa tre stationer där statusen är tydligast sämst i de inre delen (K338) och bäst i de yttre (K333). En betydande skillnad sommartid är främst den försämrade statusen av fosfor vid K338 och den påtagligt förbättrade statusen av kväve vid K336 och K333. I Ljusne/Vallviksfjärden (stn. K382 och K39) är statusen likt tidigare år betydligt bättre än i de norra delarna av kustområdet. Uppmätta resultat klassas genomgående som hög för totalkväve medan halten löst kväve under vintern i medeltal bedöms som måttlig vid station K382. Klassningen av fosforresultaten bedöms i medeltal var god vid station K382 och hög vid station K39. Vad gäller klorofyllhalten och siktdjupet bedöms förhållandena i medeltal vara bättre vid station K382 (god respektive hög) än vid K39 (måttlig respektive god).

Provstationer för vattenkemi Bilaga 1 Söderhamnsfjärden: K333 X67945, Y15742 K336 X679655, Y1573 K338 X682, Y1569 K35 X679485, Y15738 K338 K336 K35 K333 Ljusnefjärden: K382 X678625, Y15746 K39 X67884, Y157245 K39 K382

Bilaga 2 LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Provtagningsstation Djup Datum Temp* ph O2 O2- TOC Sali- Susp PO4-P Tot-P NO2+ NH4-N Tot-N Kloro- Sikt- Is Vind- Vindmättn. nitet NO3-N fyll a djup riktning styrka Nr m C mg/l % mg/l o/oo mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l m cm grader (m/s K333,5 215-2-9,1 7,5 5,5 4,2 2,1 12 25 16 51 38-25 3 4 K333,5 215-3-3 1,3 7,6 5,4 4,2,9 1 23 12 36 4-2 11 2 K333,5 215-6-17 11 7,8 4,9 4,4 1,7 3 19 18 32 31 3,1 5,1 14 6 K333,5 215-7-14 16,6 8,1 4,2 4,7 2,9 1 13 <1 <1 27 2, 5, 16 3 K333,5 215-8-12 17,8 7,8 4,8 4,2 2,9 2 14 1 5 26 3,8 3,9 34 2 K333 5, 215-2-9, 7,8 13,2 9 4,1 5,2 2,3 1 25 88 7 23 K333 5, 215-3-3,8 7,8 13,3 93 4,1 4,7 1,9 11 21 89 7 3 K333 5,5 215-6-17 8,1 7,8 12, 1 4,7 4,5 2, 3 17 7 21 27 K333 5,5 215-7-14 14,5 7,9 1,7 1 4,5 4,8 2,7 2 15 <1 1 25 K333 5,5 215-8-12 15,6 7,5 7,2 72 4,1 4,6 3,1 3 18 2 7 22 K336,5 215-2-9, 6,9 3,5 1 25 21 69 53-3 3 7 K336,5 215-3-3-12 <1 5 25 36 14 92-25 13 2 K336,5 215-6-17 16,1 4,8 4,4 3 21 <1 4 24 4,1 3,8 14 6 K336,5 215-7-14 17,1 4,2 4,5 2 17 <1 1 3 3,4 4, 16 3,5 K336,5 215-8-12 18,2 5, 4, 4 22 <1 8 3 5,9 2,9 31 3 K336 5,5 215-2-9, 13,1 9 3,9 5,2 9 26 88 6 25 K336 6, 215-3-3,5 13,1 91 4,1 4,8 13 22 92 9 31 K336 6, 215-6-17 8,5 11,5 99 4,2 4,7 3 22 <1 6 22 K336 6, 215-7-14 13,4 8,1 77 4,2 4,7 5 31 <1 5 31 K336 6, 215-8-12 15,3 6,6 66 4, 4,7 4 16 4 14 23 K338,5 215-2-9, 1 <1 6 2 44 18 1 4 3 5 K338,5 215-3-3,1 12 <1 6 22 33 91 79 25 12 3 K338,5 215-6-17 12,8 7,6 2,6 7 36 17 52 65 9,6 1,5 14 3 K338,5 215-7-14 17,7 15 <1 6 43 21 39 94 7,6 1,3 16 3,5 K338,5 215-8-12 19, 9, 2,1 9 32 22 7 73 4,2 1,7 4 3 K338 2, 215-2-9,4 11,8 82 4,6 4,7 14 3 14 36 33 K338 2, 215-3-3,7 1,7 75 4,6 4,5 1 26 15 39 43 K338 2,5 215-6-17 9,9 9,6 86 5,2 4,4 11 51 2 22 45 K338 2,5 215-7-14 15,1 6,7 67 5,4 4,4 6 41 32 11 65 K338 2, 215-8-12 17,5 4,8 51 5,7 3,9 8 3 38 13 47 K35,5 215-2-19 2,1 7,4 2, 2,7 26 5 K35,5 215-3-17 2,2 6,9 3, 2,5 lugnt K35,5 215-6-17 12,1 7,9 2, 2,5 14 5 K35,5 215-7-14 17,7 7,9 3,5 2,5 16 2,5 K35,5 215-8-12 19,3 7,8 3,1 2, 3 K35 2, 215-2-19,6 7,6 2,7 K35 2, 215-3-17 1,8 7,7 2,5 K35 1,5 215-6-17 11,6 7,7 1,9 K35 1,5 215-7-14 16,5 8,1 4,9 K35 2, 215-8-12 18, 7,9 3,1 K382,5 215-2-11,2 5, 3,7 12 22 7 7 23 5,5 lugnt K382,5 215-3-3,8 4,8 2,4 6 17 74 8 27 6, lugnt K382,5 215-6-17 11,4 6,1 1,6 <1 11 29 6 22 1,6 5, 14 3 K382,5 215-7-14 17,1 5,4 <1 1 9 6 8 24 2,5 5,3 16 3 K382,5 215-8-12 16,9 4,9 2,5 1 9 7 6 22 2,6 5,9 vxl K382 5 215-2-11,3 4, 5 16 26 7 <1 23 K382 5 215-3-3 1,2 3,8 6,1 12 22 63 <1 26 K382 5 215-6-17 9,2 4,4 4,2 1 1 1 2 2 K382 5 215-7-14 14,9 3,7 4,7 1 14 <1 <1 26 K382 5 215-8-12 15,5 3,8 4,5 1 8 <1 5 19 K382 17 215-2-11,2 13,4 92 4, 5,3 1 26 71 <1 23 K382 17 215-3-3 1,1 13,2 93 3,7 5,1 13 23 67 <1 26 K382 17 215-6-17 5,7 13 1 4, 4,7 5 14 4 1 19 K382 17,5 215-7-14 13,4 1,1 96 3,7 4,7 5 15 8 15 25 K382 17 215-8-12 8,1 9,3 79 3,9 5,2 1 21 22 18 22 K39,5 215-2-11,1 5,7 1,4 5 14 71 12 25 4,9 lugnt K39,5 215-3-3,5 5,3 1,1 4 12 79 12 27 6, lugnt K39,5 215-6-17 12,9 6,9 <1 <1 1 51 8 23 2,1 4,4 14 4,5 K39,5 215-7-14 17,1 5,8 <1 1 9 13 11 25 2,5 5,7 15 3,5 K39,5 215-8-12 17,7 5,6 <1 1 12 15 1 22 3,4 6,2 vxl K39 5 215-2-11,1 3,8 5,1 14 27 7 <1 23 K39 5 215-3-3 1,1 3,7 5,1 12 23 66 <1 26 K39 5 215-6-17 9,3 4,4 4,4 1 14 <1 3 2 K39 5 215-7-14 14,8 3,7 4,7 2 14 <1 2 25 K39 5 215-8-12 15,2 4,1 4,6 2 13 3 7 21 K39 1 215-2-11,2 13,1 9 4, 5,1 13 28 72 <1 24 K39 1 215-3-3 1,1 13,2 93 3,8 5,1 13 23 66 <1 26 K39 1 215-6-17 6,2 12,8 1 4,1 4,7 4 16 4 8 2 K39 1 215-7-14 14,2 1,9 1 3,9 4,7 1 11 1 3 24 K39 9 215-8-12 12,5 8,2 77 4,1 4,9 1 19 21 33 22 Metaller vid station K382 Djup Datum Al As Pb Fe Cd Cu Cr Mn Mo Ni Zn m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l,5 215-2-11 33,86,45 14,17,6,36 7,2 1,2,73 <1,,5 215-3-3 47,6,53 22 <,1,53,29 8,1,8,54 1,2,5 215-6-17 47,54,82 2 <,1,52,22 15,,6,43 <1,,5 215-7-14 57,42,94 18 <,1,45,21 15,4,3 3,5,5 215-8-12 26,66,4 12 <,1,56,28 13,9,52 <1, 5, 215-2-11 17 1,2,5 47,2,73,44 3,5 1,6,91 <1, 5, 215-3-3 13 1,2,5 44,16,76,52 4,2 1,6 1, <1, 5, 215-6-17 13,89,32 5,12,67,29 5,9 1,3,81 <1, 5, 215-7-14 8,9 1,1 <,2 13,13,66,46 2,6 1,5,88 <1, 5, 215-8-12 5,5 1,,59 18,24,73,44 4,9 1,4,87 <1, 17 215-2-11 18 1,2,57 49,22,76,41 4,3 1,7,96 <1, 17, 215-3-3 15 1,2,92 42,17,77,46 4,2 1,6 1, <1, 17 215-6-17 9 1,,28 29,13,68,34 7,7 1,5,89 <1, 17,5 215-7-14 13 1,2,49 41,13,72,52 19 1,5,9 <1, 17, 215-8-12 22 1,3,9 83,21,87,54 33 1,6 1,1 1,1

Bilaga 3 Vinter EK-kvoter Station Månad Djup EK_ DIN EK_DIP EK-Tot-N EK_Ptot K333 213-2-4,5,2,68,71,68 K333 213-3-6,5,17,56,68,72 K333 214-2-1,5,14,61,5,55 K333 214-3-25,5,38,72,78,68 K333 215-2-9,5,18,48,7,52 K333 215-3-3,5,24,57,66,56 Medelvärde 213-215,22,6,67,62 K336 213-2-4,5,13,78,37,52 K336 213-3-6,5,12,48,49,64 K336 214-2-1,5,12,59,48,55 K336 214-3-25,5,34,72,8,72 K336 215-2-9,5,16,53,52,51 K336 215-3-3,5,16,68,36,5 Medelvärde 213-215,17,63,5,57 K338 213-2-4,5,11,68,33,57 K338 213-3-6,5,17,57,43,69 K338 214-2-1,5,1 1,,27,52 K338 214-3-25,5,25,57,46,57 K338 215-2-9,5,13,57,33,62 K338 215-3-3,5,19,57,41,57 Medelvärde 213-215,16,66,37,59 K382 213-2-4,5,46,69 1,,87 K382 213-3-6,5,5,71 1,,92 K382 214-2-11,5 1,,6 1,,64 K382 214-3-26,5,73,85 1,,96 K382 215-2-11,5,55,45 1,,58 K382 215-3-3,5,7,76 1,,75 Medelvärde 213-215,66,68 1,,79 K39 213-2-4,5,84 1, 1, 1, K39 213-3-6,5,69,93 1, 1, K39 214-2-11,5,99 1, 1, 1, K39 214-3-26,5,7 1, 1, 1, K39 215-2-11,5,82,79 1,,9 K39 215-3-3,5,79,95 1, 1, Medelvärde 213-215,81,94 1,,98 Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig

Bilaga 3 Sommar EK-kvoter Station Månad Djup EK-Tot-N EK_Ptot EK_kfyllA EK_sikt K333 213-6-1,5,75,6,45,63 K333 213-7-4,5 1,,59,78,76 K333 213-8-8,5 1,,6,42,77 K333 214-6-1,5,9,57,42,54 K333 214-7-3,5 1,,41,45,54 K333 214-8-7,5 1,,69,52,69 K333 215-6-17,5,74,44,45,73 K333 215-7-14,5,84,62,7,71 K333 215-8-12,5,9,61,37,56 Medelvärde 213-215,9,57,51,66 K336 213-6-1,5,54,38,24,41 K336 213-7-4,5,82,47,42,51 K336 213-8-8,5,97,53,35,54 K336 214-6-1,5,82,43,27,46 K336 214-7-3,5,98,44,48,43 K336 214-8-7,5,85,35,22,29 K336 215-6-17,5,96,4,34,54 K336 215-7-14,5,77,48,41,57 K336 215-8-12,5,78,39,24,41 Medelvärde 213-215,83,43,33,46 K338 213-6-1,5,37,25,9,2 K338 213-7-4,5,36,45,17,24 K338 213-8-8,5,3,22,13,26 K338 214-6-1,5,34,21,9,21 K338 214-7-3,5,35,15,7,17 K338 214-8-7,5,35,21,4,13 K338 215-6-17,5,39,28,15,21 K338 215-7-14,5,29,28,18,19 K338 215-8-12,5,35,33,33,24 Medelvärde 213-215,34,26,14,21 K382 213-6-1,5,95,53,74 1, K382 213-7-4,5 1,,91,82 1, K382 213-8-8,5 1,,91,41,61 K382 214-6-1,5 1,,49,56,96 K382 214-7-3,5 1,,69,5,87 K382 214-8-7,5 1, 1,,56,86 K382 215-6-17,5 1,,99,88,71 K382 215-7-14,5 1, 1,,56,76 K382 215-8-12,5 1, 1,,54,84 Medelvärde 213-215,99,84,62,85 K39 213-6-1,5,86,92,39,86 K39 213-7-4,5 1, 1,,41 1, K39 213-8-8,5 1,,96,35,67 K39 214-6-1,5 1, 1,,61 1, K39 214-7-3,5 1,,83,54,71 K39 214-8-7,5 1,,85,25,7 K39 215-6-17,5 1, 1,,67,63 K39 215-7-14,5 1, 1,,56,81 K39 215-8-12,5 1,,99,41,89 Medelvärde 213-215,98,95,47,81 Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig