Ljusne avloppsreningsverk 1 (19) Miljörapport Ljusne Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Transkript

1 Ljusne avloppsreningsverk 1 (19) Miljörapport 2018 Ljusne Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun

2 Ljusne avloppsreningsverk 2 (19) Innehåll Grunddel... 3 Tetdel 2018 års miljörapport Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillsynsmyndighet 5 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa h. NFS 2016: Bilageförteckning... 19

3 Ljusne avloppsreningsverk 3 (19) Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Söderhamn NÄRA AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Ljusne avloppsreningsverk Postnummer Ort Ljusne Besöksadress för anl. Masugnsvägen 40 Fastighetsbeteckningar Sörljusne 1:39 Kommun Söderhamn Huvudverksamhet och verksamhetskod (Rening av avloppsvatten) Tillsynsmyndighet Kommun Miljöledningssystem I enlighet med ISO (ej cert.) Koordinater Länk till anläggningens hemsida Kontaktperson för anläggningen Namn Amanda Steen Telefonnummer E-postadress amanda.steen@soderhamnnara.se Gatu-/boadress Bo 94 Postnummer Postort Söderhamn Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Namn John Lundmark Telefonnummer E-postadress john.lundmark@soderhamnnara.se Gatu-/boadress Bo 94 Postnummer Postort Söderhamn

4 Ljusne avloppsreningsverk 4 (19) Tetdel 2018 års miljörapport Anläggningsnamn Anläggningsnummer Ljusne avloppsreningsverk Verksamhetsår Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Ljusne avloppsreningsverk (ARV) tar emot och behandlar avloppsvatten från tätorterna Ljusne och Vallvik via tio avloppspumpstationer samt via självfallsledningar. Recipient för det behandlade avloppsvattnet är Ljusnans utlopp i Ljusnefjärden. Avloppsvattnet behandlas via mekanisk-, biologisksamt kemiskrening. Drift av avloppsreningsverket sker med el och uppvärmning sker med värmepump där utgående behandlat avloppsvatten nyttjas som energikälla. Förtjockat slam transporteras 3-4 gånger per vecka till Granskär ARV för avvattning. Tvättat och pressat gallerrens klassificeras som brännbart material och hämtas via normal avfallshantering varannan vecka. Leverans av fällningskemikalie till avloppsreningsverket skedde fem gånger under Anläggningen är belägen på Ljusne söder, söder om Ljusnan och närmaste bebyggelse är en turistanläggning med campingplatser. En utloppsledning för ut det behandlade avloppsvattnet cirka 200 m ut i Ljusnefjärden. Promenadstråk finns i omgivningarna men då avloppsreningsverkets samtliga processdelar är belägna inomhus är risken för luktolägenheter utomhus minimal. Förändringar som skett under året: o Bekämpning av fjädermygg genom dosering av kemikalien Vectobac 12 AS i eftersedimenteringen o Ombyggnation av inloppspumpstationen för Ljusne ARV o Installation av nya flödesmätare för inkommande avloppsvatten o Ny anläggning för brutet vatten 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Datum: Beslutsmyndighet: Beslutet avser: Länsstyrelsen Gävleborg Tillstånd enligt Miljöskyddslagen att släppa ut behandlat avloppsvatten från Ljusne och Vallviks samhällen

5 Ljusne avloppsreningsverk 5 (19) 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Inga anmälningspliktiga ändringar har genomförts under året. 4. Andra gällande beslut 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Datum: Beslutsmyndighet: Beslutet avser: Tillsynsmyndigheten Klassning och miljötillsynsavgift enligt miljöbalken Styrelse Söderhamn Nära Styrelsen för Söderhamn Nära beslutade att upphöra med miljöcertifiering enligt ISO från och med Beslutet innefattar dock att Söderhamn Nära fortsättningsvis skall arbeta i enlighet med ISO Etern revision upphör att genomföras medan internrevision utförs en gång per år Certifieringsorgan, Intertek Miljöcertifiering enligt ISO Certifieringsorgan, Intertek Återkallande av miljöcertifikat enligt ISO för Söderhamn Nära , Tillsynsmyndigheten Tillsyn på avloppsreningsverket genomfördes genom att miljöinspektören följde driftteknikern i det dagliga arbetet under en förmiddag. För Ljusne ARV genomfördes den delen av tillsynen genomfördes tillsynsmöte för hela avloppsreningsverksamheten. Genomförd tillsyn föranledde ingen åtgärd från tillsynsmyndighetens sida gällande Ljusne ARV Tillsynsmyndigheten Anmälan om driftavbrott i inloppspumpstationen vid Ljusne ARV i samband med ombyggnation av pumpstationen. Ärendet föranledde ingen åtgärd från tillsynsmyndighetens sida och ärendet avslutades Tillsynsmyndigheten Anmälan om att Söderhamn Nära i enlighet med inlämnad underrättelse, daterad , har genomfört bekämpning av fjädermygg i reningsverksbyggnaden. Ärendet föranledde ingen åtgärd från tillsynsmyndighetens sida och ärendet avslutades

6 Ljusne avloppsreningsverk 6 (19) 5. Tillsynsmyndighet 5 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Bygg- och miljönämnden, Söderhamns kommun 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått: Dimensionerande anslutning: pe Dimensionerande medeldygnstillrinning: m 3 /dygn Dimensionerande flöde Q dim, enligt principförslag i tidigare tillståndsansökan: 140 m 3 /h Dimensionerade föroreningsbelastningar, enligt principförslag i tidigare tillståndsansökan: 410 kg BOD 7/dygn samt 17 kg Tot-P/dygn Faktisk produktion/annan uppföljning: Anslutning: pe enligt ma gvb personer enligt faktiskt anslutna Se bilaga 1 för bedömningsunderlag för ma gvb. Inkommande årsmedelflöde: m 3 /d BOD 7-belastning: 128 kg/d Tot-P-belastning: 5,1 kg/d Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD 7 15 mg/l beräknat som månadsmedelvärde. Mängden Tot-P och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 1,0 kg/d respektive 28 kg/d beräknat som årsmedelvärde. För utsläpp av behandlat avloppsvatten vid Ljusne ARV har inget överskridande av riktvärdena 0,5 mg Tot-P/l och 15 mg BOD 7/l räknade som månadsmedelvärden skett under För utsläpp av behandlat avloppsvatten vid Ljusne ARV har inget överskridande av gränsvärden 1,0 kg Tot-P/d respektive 28 kg BOD 7/d beräknade som årsmedelvärde inträffat under Kommentar: Redovisning av utsläppsvärden kan ses under punkt 8 nedan. 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor: 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar få dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: 1. Verksamheten har under 2018 bedrivits i överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna och med efterlevnad av de villkor som ingår i tillståndet. Fortlöpande kontroll genomförs enligt villkor 15 nedan. 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 2. Inget byte av fällningskemikalie har skett under året.

7 Ljusne avloppsreningsverk 7 (19) 3. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. 3. Ljusne ARV har under 2018 drivits och underhållits på ett tekniskt och ekonomiskt rimligt sätt för att uppnå högsta möjliga reningseffekt. Som styrmedel har Söderhamn Nära under 2018 arbetat enligt övergripande och detaljerade miljömål samt uppföljning av specifika parametrar, se punkt 11 nedan. 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall finnas. 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD 7 15 mg/l beräknat som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. 4. Provtagning av representativt dygnsprov för inkommande avloppsvatten sker i inloppspumpstationen, placerad så att ingen påverkan av intern belastning sker. Provtagning av utgående behandlat avloppsvatten sker i utgående ränna så att representativa dygnsprover erhålls. 5. Inget överskridande av riktvärdena 0,5 mg Tot-P/l och 15 mg BOD 7/l räknade som månadsmedelvärdena har skett under Redovisning av utsläppsvärden kan ses under punkt 8 nedan. Enligt gällande rutin för rapportering till myndighet avseende avloppsvatten skall tillsynsmyndigheten underrättas inom en vecka om något överskridande av utsläppsvillkoren sker eller förväntas ske. Söderhamn Nära skall då redovisa vilka skyddsåtgärder samt andra försiktighetsmått som vidtagits och ämnar vidtas för att överskridandet inte skall upprepas. 6. Mängden Tot-P och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 1,0 kg/d respektive 28 kg/d beräknat som årsmedelvärde. 6. Inget överskridande av gränsvärdena 1,0 kg Tot-P/d respektive 28 kg BOD 7/d, beräknade som årsmedelvärden, har skett under För redovisning av utsläppsvärden se punkt 8 nedan.

8 Ljusne avloppsreningsverk 8 (19) 7. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. 7. Inga ombyggnads- eller underhållsarbeten som medfört att avloppsreningsverket helt eller delvis måste tas ur drift, och som vidare medfört att utsläppsvillkoren tillfälligt överskridits har utförts. Nedanstående arbeten har dock genomförts inom anläggningen: o o o o o Bekämpning av fjädermygg genom dosering av kemikalien Vectobac 12 AS i eftersedimenteringen Ombyggnation av inloppspumpstationen för Ljusne ARV Installation av nya flödesmätare för inkommande avloppsvatten Ny anläggning för brutet vatten Etappvis tömning och rengöring av biologin efter intermittent driftstörning, för vilket redogjorts i kvartalsrapport 2 utsläppsvärden Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift, sker alltid samråd med tillsynsmyndigheten. 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 8. Avloppsreningsverket är förberett för desinfektion av utgående behandlat avloppsvatten. 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på ett sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. 9. Slamhanteringen vid avloppsreningsverket har under 2018 ej gett upphov till olägenheter i omgivningen vid avloppsreningsverket.

9 Ljusne avloppsreningsverk 9 (19) 10. Avloppsledningsnätet inkl. utloppsledning skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med naturvårdsverkets gällande föreskrifter. 11. För att kunna utreda nuvarande höga flöden vid regn- och snösmältningstillfällen ska kommunen låta upprätta en aktuell saneringsplan i samråd med tillsynsmyndigheten. Planen skall med tidsangivelse för de olika utbyggnadsdelarna vara inlämnad till tillsynsmyndigheten för godkännande senast Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår, får ej tillföras anläggningen. 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än: 50 db(a) dagtid (kl 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) 40 db(a) nattetid (kl 22-07) utomhus vid närmaste bostäder. 10. I övergripande VA-planering utreds och prioriteras renoverings- och underhållsåtgärder för samtliga avlopps- och dricksvattenledningsnät i Söderhamns kommun. Insamling av data från driftstörningar sammantaget med uppgifter om ledningsmaterial, ålder, flödeskapacitet m.m. ligger till grund för den övergripande planeringen. Under 2018 har inom Ljusne ARV verksamhetsområde följande sanerings- och renoveringsåtgärder på avloppsledningsnätet utförts: o Byte av pumpar vid APS 146 Ala Brädgård Med anledning av de höga flödena, främst till APS 143 Ljusne norr, planeras en flödesmätning genomföras på delar av avloppsledningsnätet i Ljusne under Bräddning av obehandlat avloppsvatten på ledningsnätet mäts eller registreras enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten. Bräddning av avloppsvatten vid avloppsreningsverket mäts och provtas i enlighet med Naturvårdsverkets gällande föreskrifter. 11. Se villkor 10 ovan. 12. Under 2018 har ingen överföring av industriellt avloppsvatten till Ljusne ARV skett av sådan art att anläggningens funktion nedsatts eller att andra olägenheter uppstått. 13. Inga rapporterade luktolägenheter har förekommit under Inga rapporterade olägenheter angående buller från anläggningen har förekommit under 2018.

10 Ljusne avloppsreningsverk 10 (19) 15. Fortlöpande kontroll av anläggningens funktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk samt verkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas senast Den fortlöpande kontrollen av efterlevnad av villkor, föreskrifter, verksamhetens påverkan på miljön, anläggningens funktion utförs via gällande kontrollprogram, provtagningsprogram, egenkontrollprogram, driftinstruktioner samt journalföring. En kommenterad redovisning gällande utsläppsvärden och eventuella överskridanden av utsläppsvillkor, enligt gällande kontrollprogram, inlämnas kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultat rapporteras även årligen i miljörapporteringen via SMP. Förslag till kontrollprogram inlämnades för godkännande till tillsynsmyndigheten december Gällande kontrollprogram revideras kontinuerligt, och tillsänds vid större revideringar tillsynsmyndigheten för kännedom tillsändes tillsynsmyndigheten senast ett reviderat kontrollprogram för Ljusne ARV med anledning av nya föreskrifter. Ett årligt provtagningsprogram tillsänds tillsynsmyndigheten för godkännande inför kommande nytt år. 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i 3 miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. 17. Avloppsreningsverket skall med kompletterad kemisk rening vara i drift senast Faktisk belastning av avloppsvattenmängd för Ljusne ARV underskrider med god marginal dimensionerande belastning för år Faktisk belastning i % av dimensionerande belastning för år kan ses under punkt 8 nedan. 17. Ljusne ARV, kompletterad med kemisk rening, togs i drift i mars 1994.

11 Ljusne avloppsreningsverk 11 (19) 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utsläppsvärden från Ljusne ARV enligt utsläppsvillkor: Enligt godkänt provtagningsprogram provtogs utgående behandlat avloppsvatten från Ljusne ARV vid 26 separata tillfällen varav två som etra uppföljningsprov. Inget överskridande av riktvärdena 0,5 mg Tot-P/l och 15 mg BOD 7/l räknade som månadsmedelvärden eller gränsvärdena 1,0 kg Tot-P/d respektive 28 kg BOD 7/d, beräknade som årsmedelvärden, har skett under Resultat avseende utgående halter av BOD 7 samt Tot-P, räknade som månadsmedelvärden, jämförda med riktvärdena 15 mg BOD 7/l samt 0,5 mg Tot-P/l, kan ses i nedanstående tabell samt trender Månadsmedelvärde mg BOD7/l Månadsmedelvärde mg Tot-P/l Riktvärde mg BOD7/l Riktvärde mg Tot-P/l JANUARI 8,05 0, ,5 FEBRUARI 5,56 0, ,5 MARS 8,69 0, ,5 APRIL 5,63 0, ,5 MAJ 5,89 0, ,5 JUNI 3,95 0, ,5 JULI 2,79 0, ,5 AUGUSTI 1,50 0, ,5 SEPTEMBER 1,50 0, ,5 OKTOBER 1,50 0, ,5 NOVEMBER 3,25 0, ,5 DECEMBER 2,83 0, ,5 Redovisning av utgående behandlad mängd av BOD 7 samt Tot-P för 2018 för Ljusne ARV, räknade som årsmedelvärden och jämförda med gränsvärdena 28 kg BOD 7/d samt 1,0 kg Tot-P/d kan ses i tabell nedan. ÅR Utgående mängd kg BOD7/d Utgående mängd kg Tot-P/d Gränsvärde kg BOD7/d Gränsvärde kg Tot-P/d ,08 0, ,0 För utgående halter och mängder för övriga parametrar, se emissionsdeklarationen.

12 Ljusne avloppsreningsverk 12 (19) Belastningsdata: I nedanstående tabell kan den faktiska belastningen av avloppsvattenmängd i % av dimensionerad belastning ses för Ljusne ARV för åren : År % av dimensionerad belastning 38,8 28,9 43,5 34,2 Inkommande medelbelastning av avloppsvattenmängd under åren underskrider samtliga med god marginal dimensionerande belastning på 140 m 3 /h. Elförbrukning: Elförbrukning för avloppsreningsverket och de elva avloppspumpstationerna var under året kwh respektive kwh, jämfört med kwh respektive kwh år Elförbrukning för Ljusne ARV i förhållande till behandlad mängd avloppsvatten för år kan ses i nedanstående trend. Elförbrukningen redovisas vidare under punkt 11.

13 Ljusne avloppsreningsverk 13 (19) Förbrukning av fällningskemikalie: Förbrukning av fällningskemikalie var under året 37,6 ton PAX XL 100 jämfört med 49,4 ton år Skillnaden mellan mängden fällningskemikalie år 2018 jämfört med 2017 beror till stor del på att en större volym avloppsvatten behandlades under 2017 orsakat av hög nederbörd. Förbrukning av PAX XL 100 för åren kan ses i nedanstående trend. Förbrukningen av fällningskemikalie redovisas vidare under punkt 11. Slamproduktion: Mängd förtjockat slam vid Ljusne ARV uppmättes under 2018 till 66,1 ton TS jämfört med 104,0 ton TS Provtagning på förtjockat slam har utförts vid två tillfällen under 2018, analysresultaten redovisas i emissionsdeklarationen. TS-halten för 2018 var lägre än för 2017 vilket förklarar den lägre mängden ton slam TS vid Ljusne 2018 jämfört med Transporterad mängd förtjockat slam var m 3 under 2018 jämfört med m 3 under Recipientkontroll: Undersökningar i recipienten sker på ackrediterat sätt enligt fastställt kontrollprogram som administreras av Ljusnan-Vonans Vattenvårdsförbund. Resultatet från dessa kan ses i Ljusnan-Vonans Vattenvårdsförbunds rapport; Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 2018, se bilaga 2, samt kommande årsrapportering för 2018.

14 Ljusne avloppsreningsverk 14 (19) 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kontroll av anläggningens funktion regleras via gällande kontrollprogram, provtagningsprogram samt egenkontrollprogram. Fortlöpande kontroll av utrustning för drift och kontroll utförs enligt gällande rutin och checklista. För kontroll av utsläppsvärden tas prover enligt gällande provtagningsprogram. Relevanta driftdata och data från processkontrollinstrument loggas i driftövervakningssystemet. Sedan 2016 används den webbaserade tjänsten Byggdagboken för digital hantering av VAanläggningarnas driftdagböcker, journaler samt uppföljning av egenkontroll. Driftansvarig kontrollerar och signerar löpande uppföljningen av checklistorna. Riskanalysen för Ljusne ARV reviderades under I samband med revideringen togs en handlingsplan fram med tillhörande åtgärdslista där åtgärder för att minska riskerna finns listade. I åtgärdslistan ses även hur riskerna har värderats samt vem/vilka som är ansvariga för att utföra åtgärder tillsammans med en tidsplan för detta utförande. Åtgärdslistan följdes upp och reviderades Under punkt 14 kommenteras vilka åtgärder som gjorts under året till följd av riskanalysen samt åtgärdslistan. Följande specifika åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner samt förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer har genomförts under 2018: o Ombyggnation av inloppspumpstationen för Ljusne ARV o Installation av nya flödesmätare för inkommande mängd avloppsvatten o Ny anläggning för brutet vatten 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Följande specifika åtgärder har under 2018 genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm: o Bekämpning av fjädermygg genom dosering av kemikalien Vectobac 12 AS i eftersedimenteringen o Etappvis tömning och rengöring av biologin efter intermittent driftstörning o Byte av pumpar vid APS 146 Ala Brädgård

15 Ljusne avloppsreningsverk 15 (19) 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. I miljöledningsprogrammet sker för varje nytt verksamhetsår uppdatering av gällande detaljerade miljömål och vid behov arbetas nya detaljerade miljömål fram. De övergripande miljömålen är sedan tidigare: Vår resursförbrukning i form av elenergi, fossil energi och kemikalier skall effektiviseras Under 2018 har Söderhamn Nära arbetat enligt nedanstående detaljerade miljömål. Detaljerade miljömål avseende avloppsvattenrening: Den totala mängden tillskottsvatten skall minska. o Mängden tillskottsvatten till Marma ARV skall minska o Mängden tillskottsvatten till APS 143, Ljusne Norr skall minska 2019 jämfört med 2016 Bräddning på ledningsnät och i avloppspumpstationer skall minska o Volymen bräddat avloppsvatten vid APS 143 Ljusne norr skall minska 2019 jämfört med 2016 Den totala förbrukningen fällningskemikalier skall vara oförändrad eller minska o Förbrukning av fällningskemikalier vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller minska Den totala elförbrukningen för avloppsreningsverken skall vara oförändrad eller minska o Elförbrukningen på Granskär ARV skal vara oförändrad eller minska o Den totala elförbrukningen för samtliga APS skall vara oförändrad eller minska Förbrukningen av fossila bränslen för transporter skall vara oförändrad eller minska per körd kilometer Uppföljning av parametrar för Ljusne ARV som ej är definierade som miljömål: För varje avloppsreningsanläggning följs parametrarna tillskottsvatten, förbrukning fällningskemikalie samt elförbrukning upp trots att alla ej är specificerade som miljömål. Nedan kan uppföljningen av dessa parametrar ses. Förbrukning av fällningskemikalie vid Ljusne ARV Nyckeltal: Förbrukning ( g Doserad mängd fällningskemikalie (årsförbrukning) m3) = Behandlad mängd avloppsvatten (per år) Kemikalieförbrukning Förbrukning fällningskemikalie ton 36,8 36,7 30,9 49,4 37,6 Förbrukning fällningskemikalie g/m Förändring % (Enligt nyckeltal) - 3,2 %

16 Ljusne avloppsreningsverk 16 (19) Elförbrukning vid Ljusne ARV Nyckeltal: Förbrukning ( kw Elförbrukning (årsförbrukning) ) = PE Antal PE Elförbrukning kwh kwh/pe 68,0 125,2 95,7 95,2 107,8 kwh/m 3 0,83 0,92 0,65 0,43 0,62 Förändring elförbrukning kwh/pe + 13,2 % Mängd tillskottsvatten till Ljusne ARV Nyckeltal: Tillskottsvatten (%) = Mottagen mängd avloppsvatten Såld mängd dricksvatten Mottagen mängd avloppsvatten Inkommande mängd avloppsvatten m Såld mängd dricksvatten m Tillskottsvatten % Förändring % (Enligt nyckeltal) -5,0 % Kommentar: Den kraftiga snösmältningen i april orsakade förhöjda flöden av tillskottsvatten. 12. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Under året har utifrån egenkontrollansvaret, inga kemiska produkter eller biotekniska organismer, som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa, identifierats vara så farliga att de måste bytas ut mot mindre farliga. Bevakning av kemikalier samt bedömning av nya kemikalier sker enligt gällande rutin och bedömningsmall. 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Söderhamn Nära arbetar enligt gällande avfallsinstruktion som behandlar hur verksamhetsavfall skall insamlas och transporteras. Instruktionen behandlar bland annat verksamhetsavfall såsom slam från avloppsreningsverk, gallerrens samt farligt avfall.

17 Ljusne avloppsreningsverk 17 (19) 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Eventuella avvikelser och tillbud rapporteras löpande in och bevakas enligt gällande rutin. Till följd av den reviderade riskanalysen för Ljusne ARV samt den åtgärdslista som arbetats fram har nedanstående åtgärder vidtagits under 2018, vissa punkter på åtgärdslistan följs dock upp fortlöpande och kvarstående punkter ska åtgärdas enligt bestämd tidsplan. o Bekämpning av fjädermygg genom dosering av kemikalien Vectobac 12 AS i eftersedimenteringen Skyddsronder utförs enligt beslutat rullande schema. Skyddsronder på avloppsreningsverk och avloppspumpstationer genomförs med tre års intervall. Från och med 2019 kommer skyddsrond på avloppsreningsverken att genomföras varje år. Utöver det rullande schemat så utförs skyddsronder efter genomförda förändringar/ombyggnationer. Senaste skyddsrond genomfördes Underhåll och nyinvesteringar / Avloppsledningsnät: o o Byte av pumpar vid APS 146 Ala Brädgård Med anledning av de höga flödena under 2017 och 2018, främst till APS 143 Ljusne norr, planeras en flödesmätning på delar av avloppsledningsnätet i Ljusne under Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Under 2018 har förtjockat slam med mängden 66,1 ton TS producerats vid Ljusne ARV. Allt förtjockat slam, m 3, transporterades till Granskärs ARV för avvattning. Allt avvattnat slam omhändertas därefter vid Långtå avfallsanläggning där det komposteras. Den komposterade produkten används som sluttäckningsmaterial inom Långtå avfallsanläggning.

18 Ljusne avloppsreningsverk 18 (19) 5 h. NFS 2016:6 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Eventuell bräddning vid avloppspumpstationer kontrolleras genom bräddmätning alternativt, för de pumpstationer som saknar bräddmätning, genom avstämning av hur nivån varierat i pumpsumpen. Bräddad volym uppskattas sedan genom beräkning utifrån tid för bräddning och normal pumpad volym. Vid pumpstationer som saknar nivåmätning uppskattas eventuell bräddning utifrån avstämning av pumpad volym och drifttid hos pumpar samt jämförelse med övriga avloppspumpstationer i liknande storlek. I tabellerna nedan visas dels en sammanställning över antal bräddningar, bräddad volym och recipient per bräddpunkt och dels mer detaljerade tabeller per bräddpunkt där datum för bräddningarna framgår samt orsak. Bräddningarna på ledningsnätet beror till övervägande del på hydraulisk överbelastning som följd av snösmältning och nederbörd. Detta beror i sin tur på att stora delar av ledningsnätet är s.k. kombinerat system med både spill- och dagvatten. Den kraftiga snösmältningen i april orsakade förhöjda flöden av tillskottsvatten. Detta medförde bräddning i stor omfattning vid följande avloppspumpstationer: Bräddavlopp Bräddningsfrekvens Bräddad volym Recipient dygn/år m 3 /år APS 121 Vallvik Bottenhavet APS 143 Ljusne norr Ljusnans utlopp APS 146 Ala Brädgård Marviken APS 165 Sörljusne ,8 Ljusnan APS 121 Vallvik 4 Bräddad volym m 3 Orsak april Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning APS 143 Ljusne norr Bräddad volym m 3 Orsak 16 april 445 Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning 17 april Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning april Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning 26 april 256 Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning 27 april Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning 5 augusti 360 Hydraulisk överbelastning pga. nederbörd APS 146 Ala Brädgård Bräddad volym m 3 Orsak april 258 Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning APS 165 Sörljusne 1 Bräddad volym m 3 Orsak april 85,8 Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning 1 maj 5 Hydraulisk överbelastning pga. snösmältning 3 maj 3 Hydraulisk överbelastning pga. snösmältning

19 Ljusne avloppsreningsverk 19 (19) Bilageförteckning Bilaga 1: Bedömningsunderlag ma gvb Bilaga 2: Recipientkontroll utanför Söderhamn och Ljusne 2018, Ljusnan Vonans vattenvårdsförbund Bilaga 3: Emissionsdeklaration Söderhamn Veronica Henriksson Verksamhetschef Vatten och Renhållning Söderhamn NÄRA AB

20 Eempelberäkning för M-stads tätbebyggelse Örvig tid Påsk Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig tid Bofast befolkning Icke bofast befolkning Industribelastning Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren Säkerhetsmarginal Summa Icke avrundad ma gvb Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal Beräkning Källskär Beräkning Ljusne Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Bofast befolkning Bofast befolkning Asylsökande Asylsökande Stenö camping Industribelastning 0 0 Industribelastning 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren Säkerhetsmarginal Säkerhetsmarginal Summa Summa Icke avrundad ma gvb 3100 Icke avrundad ma gvb 3400 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 3100 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 3400 Beräkning Granskär Beräkning Marma Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Bofast befolkning Bofast befolkning Asylsökande Asylsökande Camping (Skärså) 0 0 Industribelastning 0 0 Industribelastning 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren Säkerhetsmarginal Säkerhetsmarginal Summa Summa Icke avrundad ma gvb 2500 Icke avrundad ma gvb Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 2500 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 16700

21 Tång och fintrådiga alger I Vallviksfjärden. Foto: Sveriges kustvattenekologer RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 2018 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström Ljusnan-Vonans Vattenvårdsförbund

22 Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik 2018 Resultatet från recipientkontrollen baserar sig på det samordnade kontrollprogrammet som började gälla Programmet har mot tidigare anpassats för att bli mera kompatibelt med de nu gällande föreskrifterna för klassificering av ytvattenförekomster HVMFS 2013:19. De stora förändringarna för den vattenkemiska provtagningen gentemot tidigare är främst att antalet provtagningar numera är fem istället för fyra, och att dessa sker på distinkta djup istället för integrerade och att provtagningstillfällena i tid är förändrade för bli mera jämförbara med nu gällande bedömningsgrunder. Utifrån dessa har resultaten statusklassats (bilaga 3). Provstationernas lägen framgår av bilaga 1. Samtliga resultat från recipientkontrollen redovisas i tabellform i bilaga 2. I kustområdet 2018 undersöktes utöver vattenkemin även vätplankton vid station K338 och makroalger vid sju andra stationer. Dessa redovisas separat. För övrig information runt kontrollprogrammet och övriga resultat från denna hänvisas till Ljusnan- Vonans vattenvårdsförbunds hemsida, Vattenundersökningar med avseende på fys/kem 2018 för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne Provtagningsstationer: 6 stycken Provtagningstillfällen: februari, mars, juni, juli, augusti Provtagningsdjup: 0,5 m och bottendjup-1 m, och även 5 m vid stn. K382 och K390 Parameter- station: Syrgas, TOC, salinitet, fosfor, kväve, klorofyll, siktdjup: K333, K336, K338, K382, K390 Metaller: K382 Suspenderat material, ph: K333, K350 Resultat-sammanfattning Vattenkvaliteten i Kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik visar inte på några större förändringar gentemot tidigare. Som tidigare är situationen vanligtvis sämst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden, med litet siktdjup och höga näringshalter. Statusklassningar främst på sommaren visar likt tidigare vanligtvis mot en gradient av bättre vattenkvalitet längre ut i Söderhamnsfjärden. Den långsmala grunda karaktären på fjärden med direkt påverkan av flera betydande påverkanskällor bidrar till detta. I Ljusne-/Vallviksfjärden är generellt vattenkvaliteten bättre än i de norra delarna av kustområdet. Här finns också påverkanskällor med betydande utsläpp men fjärdarna har ett öppnare läge mot ytterhavet och vattenomsättningen påverkas genom det stora näringsfattiga sötvattensutflödet som Ljusnan bidrar med. På sommaren är det vid båda dessa stationer endast klorofyll som i medeltal för perioden ej uppfyller minst god status. I Söderhamnsfjärden som mår sämst ur ett näringsämnesperspektiv är den biologiska tillväten främst fosforbegränsad medan förhållandena i Ljusne- och Vallviksfjärden är mera kvävebegränsade.

23 Påverkanskällor Söderhamnsån och Lötån har sina utflöden i den innersta delen av Söderhamnsfjärden. Dessa vattendrag har för regionen förhållandevis stor andel jordbruksmark i sina avrinningsområden och bidrar med en betydande näringsbelastning till fjärden. Beräknad transport av fosfor i vattendragen varierar relativt mycket mellan åren (figur 1-2). Resultaten baserar sig på 6 provtagningar/år vilket gör att vattenföringen vid provtagningstillfället har stor betydelse för den beräknade årstransporten. Läckaget av näringsämnen blir större då vattenföringen ökar p.g.a. bl.a ökad erosion och ytavrinning. I Söderhamnån var den uppmätta medelvattenföringen 0,5 mᶾ/s för de provtagningar som gjordes under 2018 vilket var lägre än 2017 (0,76 m³/s). Årsmedelvattenföringen i Lötån (VISS) var däremot något förhöjd 2018 med 4,6 m³/s gentemot 3,3 m³/s Skillnaden i vattenföringen mellan vattendragen bidrar då till att skillnaden i uttransporten av näringsämnen blir därefter vilket syns i figur 1. Medelvärdet för totalfosfor av de provtagningar som gjordes under året är för Söderhamnsån 44 µg/l och för Lötån 22 µg/l, vilken är en haltrelation som är i paritet med den vanliga skillnaden. Uppmätta halter av näringsämnen är vanligtvis lägre än i jämförelse med historiska resultat, främst Söderhamnsån, men de kan fortfarande vid perioder av kraftigt förhöjd vattenföring vara mycket högre än årsmedelvärdena och på så vis fortsatt kunna bidra på ett betydande sätt till näringsämnesbelastningen i Söderhamnsfjärden och påverka den negativt ur ett övergödningsperspektiv. I Ljusne rinner Ljusnan ut vilket bidrar till ett stort sötvattensutflöde och med det en stor totaltransport av näringsämnen. I förhållande till Söderhamnsån och Lötån där koncentrationerna av näringsämnen är förhållandevis höga är Ljusnans vatten betydligt näringsfattigare. Detta medför att Ljusnans utflöde inte påverkar vattenkvaliteten negativt på det sätt som de övriga vattendragen gör (tabell 1). I jämförelse med historiska data visar att halterna minskat betydligt under åren i Ljusnan och numera bedöms utgående vatten vara näringsfattigt. Medelhalten 2018 är på 8 µg/l vilket är fortsatt i nivå med det lägsta som uppmätts i Ljusnan i modern tid. (figur 3). ton/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Transport Lötån Transport Söderhamnsån Årsmedelvattenföring Lötån Vattenföring Lötån m³/s Figur 1. Transport totalfosfor i Söderhamnsån och Lötån och årsmedelvattenföring i Lötån

24 ton/år Transport fosfor Årsmedelvattenföring Flöde (m³/s) Figur 2. Beräknad transport av totalfosfor och årsmedelvattenföringen vid Ljusne Strömmar. µg P/l Figur 3. Årsmedelvärde totalfosfor i Ljusne Strömmar Tabell 1. Visar utsläppen i kustområdet från de större påverkanskällorna Den beräknade transporten av näringsämnen från de tre sötvattensutflödena grundar sig på de faktiska uppmätta värdena i vattendragen. (Flödena för Ljusne Strömmar är från Fortum, Lötåns (VISS) och för Söderhamnsån är det faktiska flödet uppmätt med stångflygel). Transport av näringsämnen i vattendrag 2018 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) Söderhamnsån 1,9 43 0,52 Lötån 8, ,6 Ljusnan Medelvattenföring (m³/s) Utsläpp från verksamhetsutövare i kustområdet 2018 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) BOD7 (kg/dygn) Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd) 0, Vallviks Bruk AB Kraton Chemical AB 0,80 4,2 16

25 Från punktkällor Granskärs reningsverk Avloppsvatten från Granskärs reningsverk bidrar till de höga näringsnivåerna i Söderhamnsfjärden. Genom utbyggnad av avloppsreningsverket och kompletteringen med våtmarksrening 2004 så har utsläppen av både näringsämnen och syretärande ämnen successivt minskat på ett betydande sätt (figur 4-5) Fosfor, kg/dygn Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn Figur års utsläpp är i nivå med de senaste åren års utsläpp av fosfor och BOD var förhöjt gentemot tidigare år vilket främst beror på en betydligt större bräddningsvolym. Den bräddade mängden är en direkt konsekvens av kraftigt skyfall BOD7 kg/dygn Kraton Chemical AB Vid Sandarne ligger Kraton Chemical AB som genom sina utsläpp bidrar med näringsämnen till fjärden. Dessa var 2018 för totalfosfor 0,8 kg/dygn och 4,2 kg/dygn för totalkväve och är i ungefärlig nivå med (Figur 6). Fosfor, kg/dygn 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn Figur 6. Utsläpp av fosfor och kväve från Kraton Chemical.

26 Vallviks sulfatfabrik Ett betydande tillskott av fosfor till fjärden kommer från Vallviks sulfatfabriks utsläpp. Resultatet från utsläppskontrollen 2018 visat att industrins utsläpp fortsattt ligger på en betydligt lägre nivå än tidigare och har således mindre påverkan på förutsättningarna i recipienten. Utsläppen av fosfor var i genomsnitt var 17 kg/dygn och 1,9 ton/dygn av syreförbrukande ämnen (BOD7). Dessa utsläpp är bland de lägsta gentemot tidigare utsläpp (figur 7-8). kg/dygn Utsläpp av fosfor från Vallviks sulfatfabrik ton/dygn 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Utsläpp av BOD 7 från Vallviks sulfatfabrik Figur 7-8. Utsläpp från Vallviks Bruk. Resultat från recipientkontrollen Syre Faktaruta Utan syre inget biologiskt liv. Många kust- och havsområden har idag problem med syrgasbrist. Syrgashalten mäts i bottenvattnet där de mest direkta effekterna på biologiskt liv kan urskönjas pga. eventuella kritiska halter av syre. Syrgas förbrukas vid respiration och nedbrytning av organiskt material. Syrgashalten är därför en bra indikator på eutrofiering, dvs. övergödning, då det finns mera näringsämnen i vattnet ökar den biologiska tillväten, till följd att nedbrytningen av denna också ökar, främst då när vegetationsperioden är över och alger och plankton bryts ner. Resultat Figur 9 visar att halten syre minskar under sommarmånaderna vilket är en naturlig följd av att det då bildats ett språngskikt som förhindrar nedblandning av syrerikt ytvatten med det mindre syrerika bottenvattnet. Årslägst av det samlade resultatet är i augusti i Söderhamnsfjärden (K336) då halten är 6,5 mg/l vilket likt tidigare den fjärd som visar på de lägsta syrehalterna. Den årslägsta halten är dock långt ifrån att vara begränsande för det biologiska livet. Anledningen till att halterna är lägst i Söderhamnsfjärden beror på att de betydande påverkanskällorna är samlade i den innersta delen vilket bidrar kraftfullast till de innersta delarnas försämrade förhållanden och att området har gentemot övriga stationer långt ut till öppet hav vilket de andra fjärdarna inte har och således blir vattenkvaliteten sämre som en följd av det.

27 I Ljusne/Vallviksfjärden är syreförhållandena likt tidigare vanligtvis bättre än i Söderhamnsfjärden. Provtagningsstationerna är mera eponerade för ytterhavet samt påverkas av Ljusnans näringsfattiga vatten vilket bidrar till att omsättningen på vatten är större än i Söderhamnsfjärden. Den större omsättningen på vatten och influensen av Ljusnans näringsfattiga vatten bidrar till lägre näringshalter och således också mindre tillvät och nedbrytning av det organiska materialet vilket i sin tur leder till bättre syreförhållanden än i Söderhamnsfjärden. I gällande bedömningsgrunder är gränsen för syrebrist satt till 3,5 mg/l och lägre och gränsen då flera bottenlevande djur och väter visar på akut syrgasbrist är satt till 2,1 mg/l. Uppmätta halter från 2017 har vid samtliga stationer mycket god marginal till dessa gränsvärden (figur 9). Mg/ O2l 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Syrehalt över året K338 K336 K333 K382 K390 0,0 Februari Mars Juni Juli Augusti Figur 9. Syrehalter vid samtliga stationer och provtagningstillfällen i kustområdet 2018

28 Siktdjupet Faktaruta Oftast finns ett samband mellan siktdjup och klorofyllhalt, och klorofyllhalten återspeglar den mängden vätplankton som finns. Ofta är siktdjupet som sämst under sommaren när det är som mest vätplankton i den övre vattenmassan. Dåligt siktdjup kan även orsakas av höga halter av humus och partikulärt material till följd av kraftig avrinning från land. Resultat I de innersta delarna av Söderhamnsfjärden vid station K338 påverkas siktdjupet betydande av utflödena från Söderhamnsån och Lötåns avrinningsområden. Dessa avrinningsområden består till för regionen relativt stor andel jordbruksmark vilket speciellt vid kraftiga flöden för med sig eroderat jordmaterial ut till havet. Med det eroderade jordmaterialet följer även betydande mängder näringsämnen, vilket det även gör ifrån Granskärs reningsverk. P.g.a. de höga näringshalterna i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden ökar vätplanktonproduktionen vilket i sin tur påverkar siktdjupet negativt. I fjärdarna utanför Vallvik och Ljusne är siktdjupet likt tidigare bättre än utanför Söderhamn (figur 10). Sötvattensutflödet från Ljusnan som är både humöst och kraftigt färgat kan dock ibland påverka siktdjupet negativt även i det södra kustområdet. 10,0 8,0 6,0 m K338 K336 K333 K382 K390 4,0 2,0 0, Figur 10. Medelsiktdjupet vid samtliga stationer i kustområdet 2018.

29 Näringsämnen Faktaruta Utan näringsämnen, inget liv i våra hav, dock så blir det ibland för mycket näringsämnen i fel proportioner vilket bidrar till att näringsbalansen rubbas och det blir problem med övergödning. För mycket näringsämnen bidrar till en ökad biologisk produktion i de övre vattenmassorna och kan leda till att stora mängder organiskt material faller till botten och bidrar till att skapa syrefattiga miljöer på botten då syre krävs vid nedbrytningen av detta material.syrebristen påverkar i sin tur bottenfaunan som i sin tur kan vara t.e. föda åt. fiskar. Utöver syrebristen så bidrar näringsämnen till en ökade produktion av vätplankton som ofta till ett sämre siktdjup och därmed så får solen svårare att nå ner till de makroalger som finns t.e. blåstång och då tillväten på denna typ av vegetation hämmas, gynnas istället fintrådiga, ettåriga alger som väer över och konkurrerar ut tången. Resultat Halten fosfor i Söderhamnsfjärden är likt tidigare högst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden (K338) för att sedan sjunka något längre ut. Likt 2017 var halterna mellan de två inre stationerna i denna fjärd närmre varandra, vilket ofta korrelerar till att mera näringsrikt sötvatten pressas längre ut i fjärden då provtagningarna föregåtts av ökad nederbörd. Sedan Granskärs reningsverk kompletterade sin rening med ett våtmarkssteg har anläggningens påverkan gentemot förutsättningarna i Söderhamnsån och Lötån blivit av mindre betydelse för näringshalterna i Söderhamnsfjärden (figur 4). Förhållandet mellan stationernas årsmedelvärde av totalkväve ser likadan ut som för fosfor där halten är högst i den inre delen av Söderhamnsfjärden för att sedan gå mot lägre halter vid de yttre stationerna. Söderhamns- /Sandarnefjärden är gentemot de södra stationerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vanligtvis på en högre nivå avseende näringsämnen (figur 11-12). Dock avviker resultatet 2018 vid station K382 i Ljusnefjärden med ett högre medelvärde än normalt vilket beror på ett avvikande högt värde i juli (980 µg/l). Finns ingen förklaring till att detta värde är så förhöjt då ingen annan parameter stödjer det. Som tidigare nämnts är omsättningen på ytvattnet betydligt större vid stationerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vilket bidrar till lägre koncentrationer näringsämnen. Detta tack vare ett mera eponerat läge mot ytterhavet men även att det betydligt mera näringsfattiga vattnet från Ljusnan bidrar betydligt mindre än de näringsrika sötvattensutflödena från Söderhamnsån och Lötån i Söderhamnsfjärden.

30 µg/l K338 K336 K333 K382 K Figur 11. Årsmedelvärden av totalfosfor i ytvattnet K338 K336 K333 K382 K µg/l Figur 12. Årsmedelvärden av totalkväve i ytvattnet

31 Fosfor- och kvävebalans Förutom tillgången på solljus så är förhållandet mellan de lösta närsalterna avgörande för om det blir någon tillvät eller inte av vätplankton. Generellt sätt så krävs det 16 kväveatomer för varje fosforatom, är kvoten större kan den biologiska tillväten anses vara begränsad av mängden fosfor, är kvoten mindre är systemet begränsat av kväve. När kvoten förskjuts så gynnas olika arter. T.e. så gynnas cyanobakterier som kan ge upphov till massiva giftalgsblomningar vid brist på kväve i vattnet då dessa kan nyttja kvävgas i vattnet som kvävekälla. Resultat Söderhamnsfjärden (K338, K336) Den inre delen av Söderhamnsfjärden (K338) är den stationen som är mest fosforbegränsad. Längre ut vid station K336 är även där ytvattnet fosforbegränsat under vintern för att under vegetationssäsongen vara mera kvävebegränsad. Detta liknar föregående års resultat. Sandarnefjärden (K333) Här finns tydlig fosforbegränsning vid ytan under vintertid medan det under vegetationsäsongen är en tydlig kvävebegränsning. Ljusnefjärden (K390) Här visar resultatet en fosforbegränsning vid ytan under vintern men då vegetationsäsongen kommit igång istället bli mera kvävebegränsad. Vallviksfjärden (K382) Denna station är den som likt tidigare visar på den tydligaste kvävebegränsningen under större delen på året på samtliga djup. Klorofyll Faktaruta Vätplankton är primärproducenter i vattnets ekosystem, de kan med hjälp av solljus och fotosyntes ta hand om näringsämnen och omvandla dem till biologiskt material. Därmed utgör de en grund för högre stående organismer som äter dessa. I fotosyntesen bildas också syre vilket gör att de även bidrar till grunden för allt liv. Gemensamt för alla vätplankton är att de har pigmentet klorofyll a, vilket är ett måste för att deras fotosyntes skall funka. Därför kan man mäta halten av detta pigment för att få en grov uppskattning på hur stor förekomsten av vätplankton som finns i vattnet.