Källskär avloppsreningsverk 1 (16) Miljörapport Källskär Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Transkript

1 Källskär avloppsreningsverk 1 (16) Miljörapport 2018 Källskär Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun

2 Källskär avloppsreningsverk 2 (16) Innehåll Grunddel... 3 Tetdel 2018 års miljörapport Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillsynsmyndighet 5 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar h. NFS 2016: Bilageförteckning... 16

3 Källskär avloppsreningsverk 3 (16) Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Söderhamn NÄRA AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Källskär avloppsreningsverk Postnummer Ort Sandarne Besöksadress för anl. Produktvägen Fastighetsbeteckningar Sandarne 2:38 Kommun Söderhamn Huvudverksamhet och verksamhetskod (Rening av avloppsvatten) Tillsynsmyndighet Kommun Miljöledningssystem I enlighet med ISO (ej cert.) Koordinater Länk till anläggningens hemsida Kontaktperson för anläggningen Namn Amanda Steen Telefonnummer E-postadress amanda.steen@soderhamnnara.se Gatu-/boadress Bo 94 Postnummer Postort Söderhamn Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Namn John Lundmark Telefonnummer E-postadress john.lundmark@soderhamnnara.se Gatu-/boadress Bo 94 Postnummer Postort Söderhamn

4 Källskär avloppsreningsverk 4 (16) Tetdel 2018 års miljörapport Anläggningsnamn Anläggningsnummer Källskär avloppsreningsverk Verksamhetsår Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Källskär avloppsreningsverk (ARV) tar emot och behandlar avloppsvatten från Sandarne tätort via 13 avloppspumpstationer samt via självfallsledningar. Recipient för det behandlade avloppsvattnet är Söderhamnsfjärden. Avloppsvattnet behandlas via mekanisk-, biologisk- samt kemiskrening. Drift av avloppsreningsverket sker med el och uppvärmning sker med värmepump där utgående behandlat avloppsvatten nyttjas som energikälla. Förtjockat slam transporteras 3-4 gånger per vecka till Granskär ARV för avvattning. Tvättat och pressat gallerrens klassificeras som brännbart material och hämtas via normal avfallshantering varannan vecka. Leverans av fällningskemikalie till avloppsreningsverket skedde fem gånger under Anläggningen är belägen i Sandarne med en radie på >300 m till närmaste bostadsbebyggelse. En utloppsledning leder det behandlade avloppsvattnet cirka 20 m ut i Söderhamnsfjärden. Området begränsas av havsvatten, privat mark, industriområde och skog. Cirka 1 km österut finns Stenö campinganläggning samt naturreservatet Stenöorm. Promenadstråk finns i omgivningen men då avloppsreningsverkets alla processdelar är beläget inomhus är risken för luktolägenheter utomhus minimal. 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Datum: Beslutsmyndighet: Beslutet avser: Länsstyrelsen Gävleborg, Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen Gävleborg Miljöprövningsdelegationen Tillstånd enligt miljöbalken till ombyggnad av Källskär reningsverk och fortsatt utsläpp av avloppsvatten till Söderhamnsfjärden. Fastställande av slutliga villkor för utsläpp till vatten samt avslutande av prövotiden. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Inga anmälningspliktiga ändringar har förekommit under året.

5 Källskär avloppsreningsverk 5 (16) 4. Andra gällande beslut 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Datum: Beslutsmyndighet: Beslutet avser: Tillsynsmyndigheten Klassning och miljötillsynsavgift enligt miljöbalken Styrelse Söderhamn Nära Styrelsen för Söderhamn Nära beslutade att upphöra med miljöcertifiering enligt ISO från och med Beslutet innefattar dock att Söderhamn Nära fortsättningsvis skall arbeta i enlighet med ISO Etern revision upphör att genomföras medan internrevision utförs en gång per år Certifieringsorgan, Intertek Miljöcertifiering enligt ISO Certifieringsorgan, Intertek Återkallande av miljöcertifikat enligt ISO för Söderhamn Nära , Tillsynsmyndigheten 5. Tillsynsmyndighet 5 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Bygg- och miljönämnden, Söderhamns kommun Tillsyn på avloppsreningsverket genomfördes genom att miljöinspektören följde driftteknikern i det dagliga arbetet under en förmiddag. För Källskär ARV genomfördes den delen av tillsynen genomfördes tillsynsmöte för hela avloppsreningsverksamheten. Genomförd tillsyn föranledde ingen åtgärd från tillsynsmyndighetens sida gällande Källskär ARV. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått: Tillståndsgiven anslutning: pe Dimensionerade föroreningsbelastningar, enligt tillstånd: 90 ton BOD 7/år Dimensionerande årsmedelflöde, enligt tillstånd: m 3 /dygn Dimensionerade flöde Qdim, enligt principförslag i tidigare tillståndsansökan: 123 m 3 /h Faktisk produktion/annan uppföljning: Anslutning: pe enligt ma gvb personer enligt faktiskt anslutna Se bilaga 1 för bedömningsunderlag för ma gvb. BOD 7-belastning: 105 kg/d Tot-P-belastning: 2,9 kg/d Inkommande årsmedelflöde: m 3 /d Dimensionerade föroreningsbelastningar, enligt principförslag i tidigare tillståndsansökan: 245 kg BOD 7/dygn samt 10,5 kg Tot-P/dygn

6 Källskär avloppsreningsverk 6 (16) Utsläpp av behandlat avloppsvatten får som riktvärden och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,4 mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD 7. Utsläppet av behandlat samt vid verket bräddat vatten får som gränsvärden per år högst motsvara 10,4 ton BOD 7 samt 350 kg totalfosfor (Tot-P). För utsläpp av behandlat avloppsvatten vid Källskär ARV har inget överskridande av riktvärdena 0,4 mg/l Tot-P samt 10 mg/l BOD 7 räknade som kvartalsmedelvärden skett under För utsläpp av behandlat avloppsvatten inklusive bräddat avloppsvatten vid Källskär ARV har inget överskridande av gränsvärdena 10,4 ton BOD 7 samt 350 kg Tot-P per år inträffat under Kommentar: Redovisning av utsläppsvärden kan ses under punkt 8 nedan. 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor: 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Industriellt avloppsvatten eller slam från andra kommunala reningsverk, enskilda brunnar eller tankar får inte tillföras anläggningen av sådan mängd eller art att reningsanläggningens funktion nedsättes eller att andra olägenheter uppstår för t.e. avloppsslammet eller recipienten. Kommentar: 1. Verksamheten har under 2018 i huvudsak bedrivits i överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna och med efterlevnad av de villkor som ingår i tillståndet. Den fortlöpande kontrollen av efterlevnad av villkor, föreskrifter, verksamhetens påverkan på miljön samt anläggningens funktion regleras via gällande kontrollprogram, provtagningsprogram samt egenkontrollprogram. Se vidare under villkor 12 nedan. 2. Under 2018 har inget industriellt avloppsvatten tillförts Källskär ARV i sådan mängd eller art att reningsanläggningens funktion nedsatts eller att andra olägenheter uppstått. Slam från Källskär ARV inklusive slam från övriga tre avloppsreningsverk transporteras till Granskär ARV för avvattning. Slam från enskilda brunnar eller tankar töms i avloppspumpstationen APS 153 (Ina), tillhörande verksamhetsområde för Granskär ARV. 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med rimliga tekniska insatser och med samtidig låg kemikalieoch energiförbrukning. 3. Anläggningen har under 2018 drivits och underhållits på ett tekniskt rimligt sätt med samtidig optimering av kemikalie- och energiförbrukning för att uppnå högsta möjliga reningseffekt. Som styrmedel har Söderhamn Nära under 2018 arbetat enligt övergripande och detaljerade miljömål samt uppföljning av specifika parametrar, se punkt 11 nedan.

7 Källskär avloppsreningsverk 7 (16) 4. Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får användas. Införande av nya processkemikalier samt ändring av sådana kemikalier skall anmälas till tillsynsmyndigheten. 5. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras och hanteras på sådant sätt att spill eller läckage kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten som ska eller har behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall ska vara noggrant märkta med innehåll, enligt gällande föreskrifter. 4. PAX-XL100, som är en polyaluminiumklorid med lågt tungmetallinnehåll, har använts som fällningskemikalie under hela året. 5. Kemiska produkter och farligt avfall förvaras och hanteras så att spill eller läckage samlas upp och ej förorenar vatten eller mark. Detta hanteras via egenkontrollen. Farligt avfall hanteras av behörig personal inom Söderhamn Nära och kemikalier märks och hanteras enligt gällande föreskrifter. 6. Vid haveri, omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att hela eller delar av anläggningen tas ur drift skall åtgärder vidtas för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. 6. Under 2018 har inga omfattande ombyggnadseller underhållsarbeten som medfört att hela eller delar av anläggningen tagits ur drift, och som vidare medfört att utsläppsvillkoren tillfälligt överskridits eller andra olägenheter uppstått. Vid arbeten som kan tänkas orsaka vattenförorening eller annan olägenhet för omgivningen sker alltid samråd med tillsynsmyndigheten enligt gällande rutin. 7. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. 8. Hela avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning från verket skall fortlöpande ses över och underhållas för att så långt som möjligt begränsa tillflödet av ovidkommande vatten till avloppsreningsverket och för att förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Arbetet skall ske enligt en saneringsplan, som skall inges till tillsynsmyndigheten inom tid som denna bestämmer. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med Naturvårdsverkets gällande föreskrifter. 7. Inga rapporterade luktolägenheter har förekommit under I den övergripande VA-planeringen utreds och prioriteras renoverings- och underhållsåtgärder för samtliga avlopps- och dricksvattenledningsnät i Söderhamns kommun. Insamling av data från driftstörningar sammantaget med uppgifter om ledningsmaterial, ålder, flödeskapacitet m.m. ligger till grund för den övergripande planeringen. Under 2018 har inom Källskär ARV verksamhetsområde följande sanerings- och renoveringsåtgärder på avloppsledningsnätet utförts: o Installation av villapumpstation på Körsbärsvägen 12 för att förhindra inträngande bakvatten i samband med höga flöden o Rotskärning huvudledningsnät Trångstavägen Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten på ledningsnätet mäts eller registreras enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten. Bräddning av otillräckligt behandlat avloppsvatten vid avloppsreningsverket mäts och provtas i enlighet med Naturvårdsverkets gällande föreskrifter.

8 Källskär avloppsreningsverk 8 (16) 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. 10. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider riktvärdena: 50 db(a) vardagar dagtid (kl 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl 18-22), söndag och helgdag (kl ) 40 db(a) nattetid (kl 22-07) 9. Slamhanteringen vid avloppsreningsverket har under 2018 ej gett upphov till olägenheter i omgivningen vid avloppsreningsverket. 10. Inga rapporterade olägenheter angående buller från anläggningen eller transporter inom verksamhetsområdet har förekommit under Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. 11. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske enligt tillsynsmyndighetens anvisningar. 12. Utformningen av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska regleras i ett egenkontrollprogram. Programmet skall följas. 11. Avloppsreningsverket är förberett för desinfektion av utgående behandlat avloppsvatten. 12. Den fortlöpande kontrollen av anläggningens funktion, mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod regleras via gällande kontrollprogram, provtagningsprogram samt egenkontrollprogram enligt Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll, SFS 1998: En energiplan för Källskärs avloppsanläggning skall utarbetas i samråd med tillsynsmyndigheten. Energiplanen skall t.e. innehålla uppgifter om nuvarande energitillförsel uppdelat på olika energislag, energianvändning i olika processer, uppvärmning, ventilation, belysning etc. samt möjligheter till energieffektiviseringar och en tidplan för dessa åtgärder. Energiplanen bör även innehålla s.k. nyckeltal så att energiåtgången kan jämföras med andra avloppsreningsanläggningar. Energiplanen skall inlämnas till tillsynsmyndigheten inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Gällande kontrollprogram revideras kontinuerligt, och tillsänds vid större revideringar tillsynsmyndigheten för kännedom tillsändes tillsynsmyndigheten senast ett reviderat kontrollprogram för Källskär ARV med anledning av nya föreskrifter. Ett årligt provtagningsprogram tillsänds tillsynsmyndigheten för godkännande inför kommande nytt år. 13. En sammanställning av energianvändningen för avloppsreningsverkets olika processdelar finns framtagen och är daterad En energiplan, daterad , finns framtagen och inlämnades till tillsynsmyndigheten i samband med prövotidsredovisningen mars Energikartläggningen reviderades 2014 och i samband med detta togs en åtgärdsplan fram, med syfte att minska energianvändningen. Åtgärdsplanen visar bland annat på att en reducering av mängden tillskottsvatten ger en stor påverkan på minskad energiförbrukning.

9 Källskär avloppsreningsverk 9 (16) 14. Utsläpp av behandlat avloppsvatten får som riktvärden och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,4 mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD För kontroll av utsläppsvärden tas prover enligt gällande provtagningsprogram. Enligt gällande rutin för rapportering till myndighet avseende avloppsverksamheten skall tillsynsmyndigheten underrättas inom en vecka om något överskridande av utsläppsvillkoren sker eller förväntas ske. Söderhamn Nära skall då redovisa vilka skyddsåtgärder samt andra försiktighetsmått som vidtagits och ämnar vidtas för att överskridandet inte skall upprepas. Inget överskridande av riktvärden, räknade som kvartalsmedelvärden, har skett under Redovisning av utsläppsvärden kan ses under punkt 8 nedan. 15. Utsläppet av behandlat samt vid verket bräddat vatten får som gränsvärden per år högst motsvara 10,4 ton BOD 7 samt 350 kg totalfosfor (Tot-P). 15. Inget överskridande av gränsvärden per år har skett under Redovisning av utsläppsvärden kan ses under punkt 8 nedan. 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utsläppsvärden från Källskär ARV enligt utsläppsvillkor: Enligt godkänt provtagningsprogram provtogs utgående behandlat avloppsvatten från Källskär ARV vid 24 separata tillfällen under Inget överskridande av rikt- eller gränsvärdena avseende parametrarna BOD 7 samt Tot-P har skett under Resultat avseende utgående halter av BOD 7 samt Tot-P, räknade som kvartalsmedelvärden, i jämförelse med riktvärdena 10 mg BOD 7/l samt 0,4 mg Tot-P/l, kan ses i nedanstående tabell och trender Kvartalsmedelvärde mg BOD7/l Kvartalsmedelvärde mg Tot-P/l Riktvärde mg BOD7/l Riktvärde mg Tot-P/l KVARTAL 1 3,27 0, ,4 KVARTAL 2 5,78 0, ,4 KVARTAL 3 5,02 0, ,4 KVARTAL 4 4,73 0, ,4

10 Källskär avloppsreningsverk 10 (16) Redovisning av utgående behandlad mängd inklusive bräddad mängd av BOD 7 samt Tot-P för 2018 för Källskär ARV, räknade som årsmedelvärden och jämförda med gränsvärdena 10,4 ton BOD 7/år samt 350 kg Tot-P/år kan ses i tabell nedan. ÅR Utgående mängd ton BOD7/år Utgående mängd kg Tot-P/år Gränsvärde ton BOD7/år Gränsvärde kg Tot-P/år ,38 51,4 10,4 350 För utgående halter och mängder för övriga parametrar, se emissionsdeklarationen. Elförbrukning: Elförbrukning för avloppsreningsverket och de 13 avloppspumpstationerna var under året kwh respektive kwh, jämfört med kwh respektive kwh år Ökningen i elförbrukningen för avloppsreningsverket beror till största del på ökad grad av tillskottsel för uppvärmning. Elförbrukning för Källskär ARV i förhållande till behandlad mängd avloppsvatten för år kan ses i nedanstående trend. Elförbrukningen redovisas vidare under punkt 11.

11 Källskär avloppsreningsverk 11 (16) Förbrukning av fällningskemikalie: Förbrukning av fällningskemikalie var under året 47,5 ton PAX XL 100 jämfört med 58,1 ton år Skillnaden mellan mängden fällningskemikalie år 2018 jämfört med 2017 beror till stor del på att större volym avloppsvatten behandlades under 2017 orsakat av hög nederbörd. Förbrukning av PAX XL 100 för åren kan ses i nedanstående trend. Förbrukningen av fällningskemikalie redovisas vidare under punkt 11. Slamproduktion: Mängd förtjockat slam vid Källskär ARV uppmättes under 2018 till 134,8 ton TS jämfört med 74,8 ton TS under Provtagning på förtjockat slam har utförts vid två tillfällen under 2018, analysresultaten redovisas i emissionsdeklarationen. Transporterad mängd förtjockat slam var m 3 under 2018 jämfört med m 3 under Recipientkontroll: Undersökningar i recipienten sker på ackrediterat sätt enligt fastställt kontrollprogram som administreras av Ljusnan-Vonans Vattenvårdsförbund. Resultatet från dessa kan ses i Ljusnan-Vonans Vattenvårdsförbunds rapport; Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 2018, se bilaga 2, samt kommande årsrapportering för 2018.

12 Källskär avloppsreningsverk 12 (16) 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kontroll av anläggningens funktion regleras via gällande kontrollprogram, provtagningsprogram samt egenkontrollprogram. Fortlöpande kontroll av utrustning för drift och kontroll utförs enligt gällande rutin och checklista. För kontroll av utsläppsvärden tas prover enligt gällande provtagningsprogram. Relevanta driftdata och data från processkontrollinstrument loggas i driftövervakningssystemet. Sedan 2016 används den webbaserade tjänsten Byggdagboken för digital hantering av VAanläggningarnas driftdagböcker, journaler samt uppföljning av egenkontroll. Driftansvarig kontrollerar och signerar löpande uppföljningen av checklistorna. Riskanalysen för Källskär ARV reviderades under I samband med revideringen togs en handlingsplan fram med tillhörande åtgärdslista där åtgärder för att minska riskerna finns listade. I åtgärdslistan ses även hur riskerna har värderats samt vem/vilka som är ansvariga för att utföra åtgärder tillsammans med en tidsplan för detta utförande. Åtgärdslistan följdes upp och reviderades Under punkt 14 kommenteras vilka åtgärder som gjorts under året till följd av riskanalysen samt åtgärdslistan. Följande specifika åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner samt förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer har genomförts under 2018: o Renovering av slamskrapan i försedimenteringen o Installation av villapumpstation på Körsbärsvägen 12 för att förhindra inträngande bakvatten i samband med höga flöden 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Följande specifika åtgärder har under 2018 genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm: o Renovering av slamskrapan i försedimenteringen

13 Källskär avloppsreningsverk 13 (16) 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. I miljöledningsprogrammet sker för varje nytt verksamhetsår en uppdatering av gällande detaljerade miljömål och vid behov arbetas nya detaljerade miljömål fram. De övergripande miljömålen är sedan tidigare: Vår resursförbrukning i form av elenergi, fossil energi och kemikalier skall effektiviseras Under 2018 har Söderhamn Nära arbetat enligt nedanstående detaljerade miljömål. Detaljerade miljömål avseende avloppsvattenrening: Den totala mängden tillskottsvatten skall minska o Mängden tillskottsvatten till Marma ARV skall minska o Mängden tillskottsvatten till APS 143, Ljusne Norr skall minska 2019 jämfört med 2016 Bräddning på ledningsnät och i avloppspumpstationer skall minska o Volymen bräddat avloppsvatten vid APS 143 Ljusne norr skall minska 2019 jämfört med 2016 Den totala förbrukningen fällningskemikalie för avloppsrening skall vara oförändrad eller minska o Förbrukning av fällningskemikalie vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller minska Den totala elförbrukningen för avloppsreningsverken skall vara oförändrad eller minska o Elförbrukningen på Granskärs ARV skall vara oförändrad eller minska o Den totala elförbrukningen för samtliga APS skall vara oförändrad eller minska Förbrukningen av fossila bränslen för transporter skall vara oförändrad eller minska per körd kilometer Uppföljning av parametrar för Källskär ARV som ej är definierade som miljömål: För varje avloppsreningsanläggning följs parametrarna tillskottsvatten, förbrukning fällningskemikalie samt elförbrukning upp trots att alla ej är specificerade som miljömål. Nedan kan uppföljningen av dessa parametrar ses. Förbrukning av fällningskemikalie vid Källskär ARV Nyckeltal: Förbrukning ( g Doserad mängd fällningskemikalie (årsförbrukning) m3) = Behandlad mängd avloppsvatten (per år) Kemikalieförbrukning Förbrukning fällningskemikalie ton 39,3 45,3 43,8 58,1 47,5 Förbrukning fällningskemikalie g/m Förändring % (Enligt nyckeltal) -12,6 %

14 Källskär avloppsreningsverk 14 (16) Elförbrukning vid Källskär ARV Nyckeltal: Förbrukning ( kw Elförbrukning (årsförbrukning) ) = PE Antal PE Elförbrukning kwh kwh/pe 80,9 78,3 77,6 84,5 97,9 kwh/m 3 0,50 0,42 0,44 0,36 0,44 Förändring elförbrukning kwh/pe +15,9 % Kommentar: Ökningen i elförbrukningen för avloppsreningsverket beror till största del på ökad grad av tillskottsel för uppvärmning. Mängd tillskottsvatten till Källskär ARV Nyckeltal: Tillskottsvatten (%) = Mottagen mängd avloppsvatten Såld mängd dricksvatten Mottagen mängd avloppsvatten Inkommande mängd avloppsvatten m Såld mängd dricksvatten m Tillskottsvatten % Förändring % (Enligt nyckeltal) +7,4 % Kommentar: Den kraftiga snösmältningen i april orsakade förhöjda flöden av tillskottsvatten. 12. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Under året har utifrån egenkontrollansvaret, inga kemiska produkter eller biotekniska organismer, som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa, identifierats vara så farliga att de måste bytas ut mot mindre farliga. Bevakning av kemikalier samt bedömning av nya kemikalier sker enligt gällande rutin och bedömningsmall. 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Söderhamn Nära arbetar enligt gällande avfallsinstruktion som behandlar hur verksamhetsavfall skall insamlas och transporteras. Instruktionen behandlar bland annat verksamhetsavfall såsom slam från avloppsreningsverk, gallerrens samt farligt avfall.

15 Källskär avloppsreningsverk 15 (16) 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Eventuella avvikelser och tillbud rapporteras löpande in och bevakas enligt gällande rutin. Till följd av den reviderade riskanalysen för Källskär ARV samt den åtgärdslista som arbetats fram har inget behov av åtgärder utkristalliserats. Vissa punkter på åtgärdslistan följs dock upp fortlöpande. Skyddsronder utförs enligt beslutat rullande schema. Skyddsronder på avloppsreningsverk och avloppspumpstationer genomförs med ett tre års intervall. Från och med 2019 kommer skyddsrond på avloppsreningsverken att genomföras varje år. Utöver det rullande schemat så utförs skyddsronder efter genomförda förändringar/ombyggnationer. Senaste skyddsronden genomfördes Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Under 2018 har förtjockat slam med mängden 134,8 ton TS producerats vid Källskär ARV. Allt förtjockat slam, m 3, transporterades till Granskär ARV för avvattning. Allt avvattnat slam omhändertas därefter vid Långtå avfallsanläggning där det komposteras. Den komposterade produkten används som sluttäckningsmaterial inom Långtå avfallsanläggning. 5 h. NFS 2016:6 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Eventuell bräddning vid avloppspumpstationer kontrolleras genom bräddmätning alternativt, för de pumpstationer som saknar bräddmätning, genom avstämning av hur nivån varierat i pumpsumpen. Bräddad volym uppskattas sedan genom beräkning utifrån tid för bräddning och normal pumpad volym. Vid pumpstationer som saknar nivåmätning uppskattas eventuell bräddning utifrån avstämning av pumpad volym och drifttid hos pumpar samt jämförelse med övriga avloppspumpstationer i liknande storlek. I tabellerna nedan visas dels en sammanställning över antal bräddningar, bräddad volym och recipient per bräddpunkt och dels mer detaljerade tabeller per bräddpunkt där tidsperiod för bräddningarna framgår samt orsak. Bräddningarna på ledningsnätet beror till övervägande del på hydraulisk överbelastning som följd av snösmältning och nederbörd. Detta beror i sin tur på att stora delar av ledningsnätet är s.k. kombinerat system med både spill- och dagvatten. Den kraftiga snösmältningen i april orsakade förhöjda flöden av tillskottsvatten. Detta medförde bräddning i stor omfattning vid följande avloppspumpstationer: Bräddavlopp Bräddningsfrekvens Bräddad volym Recipient dygn/år m 3 /år APS 132 Källskär Lötbäcken/Lötviken APS 133 Trångsta Söderhamnsfjärden via dike APS 135 Lervik Söderhamnsfjärden

16 Källskär avloppsreningsverk 16 (16) APS 132 Källskär Bräddad volym m 3 Orsak april Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning 8 augusti 99 Hydraulisk överbelastning pga. nederbörd APS 133 Trångsta Bräddad volym m 3 Orsak april 330 Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning APS 135 Lervik Bräddad volym m 3 Orsak 18 april 576 Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning april Hydraulisk överbelastning pga. mycket kraftig snösmältning Bilageförteckning Bilaga 1: Bedömningsunderlag ma gvb Bilaga 2: Recipientkontroll utanför Söderhamn och Ljusne 2018, Ljusnan Vonans vattenvårdsförbund Bilaga 3: Emissionsdeklaration Söderhamn Veronica Henriksson Verksamhetschef Vatten och Renhållning Söderhamn NÄRA AB

17 Eempelberäkning för M-stads tätbebyggelse Örvig tid Påsk Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig tid Bofast befolkning Icke bofast befolkning Industribelastning Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren Säkerhetsmarginal Summa Icke avrundad ma gvb Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal Beräkning Källskär Beräkning Ljusne Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Bofast befolkning Bofast befolkning Asylsökande Asylsökande Stenö camping Industribelastning 0 0 Industribelastning 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren Säkerhetsmarginal Säkerhetsmarginal Summa Summa Icke avrundad ma gvb 3100 Icke avrundad ma gvb 3400 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 3100 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 3400 Beräkning Granskär Beräkning Marma Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Bofast befolkning Bofast befolkning Asylsökande Asylsökande Camping (Skärså) 0 0 Industribelastning 0 0 Industribelastning 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren Säkerhetsmarginal Säkerhetsmarginal Summa Summa Icke avrundad ma gvb 2500 Icke avrundad ma gvb Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 2500 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 16700

18 Tång och fintrådiga alger I Vallviksfjärden. Foto: Sveriges kustvattenekologer RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 2018 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström Ljusnan-Vonans Vattenvårdsförbund

19 Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik 2018 Resultatet från recipientkontrollen baserar sig på det samordnade kontrollprogrammet som började gälla Programmet har mot tidigare anpassats för att bli mera kompatibelt med de nu gällande föreskrifterna för klassificering av ytvattenförekomster HVMFS 2013:19. De stora förändringarna för den vattenkemiska provtagningen gentemot tidigare är främst att antalet provtagningar numera är fem istället för fyra, och att dessa sker på distinkta djup istället för integrerade och att provtagningstillfällena i tid är förändrade för bli mera jämförbara med nu gällande bedömningsgrunder. Utifrån dessa har resultaten statusklassats (bilaga 3). Provstationernas lägen framgår av bilaga 1. Samtliga resultat från recipientkontrollen redovisas i tabellform i bilaga 2. I kustområdet 2018 undersöktes utöver vattenkemin även vätplankton vid station K338 och makroalger vid sju andra stationer. Dessa redovisas separat. För övrig information runt kontrollprogrammet och övriga resultat från denna hänvisas till Ljusnan- Vonans vattenvårdsförbunds hemsida, Vattenundersökningar med avseende på fys/kem 2018 för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne Provtagningsstationer: 6 stycken Provtagningstillfällen: februari, mars, juni, juli, augusti Provtagningsdjup: 0,5 m och bottendjup-1 m, och även 5 m vid stn. K382 och K390 Parameter- station: Syrgas, TOC, salinitet, fosfor, kväve, klorofyll, siktdjup: K333, K336, K338, K382, K390 Metaller: K382 Suspenderat material, ph: K333, K350 Resultat-sammanfattning Vattenkvaliteten i Kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik visar inte på några större förändringar gentemot tidigare. Som tidigare är situationen vanligtvis sämst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden, med litet siktdjup och höga näringshalter. Statusklassningar främst på sommaren visar likt tidigare vanligtvis mot en gradient av bättre vattenkvalitet längre ut i Söderhamnsfjärden. Den långsmala grunda karaktären på fjärden med direkt påverkan av flera betydande påverkanskällor bidrar till detta. I Ljusne-/Vallviksfjärden är generellt vattenkvaliteten bättre än i de norra delarna av kustområdet. Här finns också påverkanskällor med betydande utsläpp men fjärdarna har ett öppnare läge mot ytterhavet och vattenomsättningen påverkas genom det stora näringsfattiga sötvattensutflödet som Ljusnan bidrar med. På sommaren är det vid båda dessa stationer endast klorofyll som i medeltal för perioden ej uppfyller minst god status. I Söderhamnsfjärden som mår sämst ur ett näringsämnesperspektiv är den biologiska tillväten främst fosforbegränsad medan förhållandena i Ljusne- och Vallviksfjärden är mera kvävebegränsade.

20 Påverkanskällor Söderhamnsån och Lötån har sina utflöden i den innersta delen av Söderhamnsfjärden. Dessa vattendrag har för regionen förhållandevis stor andel jordbruksmark i sina avrinningsområden och bidrar med en betydande näringsbelastning till fjärden. Beräknad transport av fosfor i vattendragen varierar relativt mycket mellan åren (figur 1-2). Resultaten baserar sig på 6 provtagningar/år vilket gör att vattenföringen vid provtagningstillfället har stor betydelse för den beräknade årstransporten. Läckaget av näringsämnen blir större då vattenföringen ökar p.g.a. bl.a ökad erosion och ytavrinning. I Söderhamnån var den uppmätta medelvattenföringen 0,5 mᶾ/s för de provtagningar som gjordes under 2018 vilket var lägre än 2017 (0,76 m³/s). Årsmedelvattenföringen i Lötån (VISS) var däremot något förhöjd 2018 med 4,6 m³/s gentemot 3,3 m³/s Skillnaden i vattenföringen mellan vattendragen bidrar då till att skillnaden i uttransporten av näringsämnen blir därefter vilket syns i figur 1. Medelvärdet för totalfosfor av de provtagningar som gjordes under året är för Söderhamnsån 44 µg/l och för Lötån 22 µg/l, vilken är en haltrelation som är i paritet med den vanliga skillnaden. Uppmätta halter av näringsämnen är vanligtvis lägre än i jämförelse med historiska resultat, främst Söderhamnsån, men de kan fortfarande vid perioder av kraftigt förhöjd vattenföring vara mycket högre än årsmedelvärdena och på så vis fortsatt kunna bidra på ett betydande sätt till näringsämnesbelastningen i Söderhamnsfjärden och påverka den negativt ur ett övergödningsperspektiv. I Ljusne rinner Ljusnan ut vilket bidrar till ett stort sötvattensutflöde och med det en stor totaltransport av näringsämnen. I förhållande till Söderhamnsån och Lötån där koncentrationerna av näringsämnen är förhållandevis höga är Ljusnans vatten betydligt näringsfattigare. Detta medför att Ljusnans utflöde inte påverkar vattenkvaliteten negativt på det sätt som de övriga vattendragen gör (tabell 1). I jämförelse med historiska data visar att halterna minskat betydligt under åren i Ljusnan och numera bedöms utgående vatten vara näringsfattigt. Medelhalten 2018 är på 8 µg/l vilket är fortsatt i nivå med det lägsta som uppmätts i Ljusnan i modern tid. (figur 3). ton/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Transport Lötån Transport Söderhamnsån Årsmedelvattenföring Lötån Vattenföring Lötån m³/s Figur 1. Transport totalfosfor i Söderhamnsån och Lötån och årsmedelvattenföring i Lötån

21 ton/år Transport fosfor Årsmedelvattenföring Flöde (m³/s) Figur 2. Beräknad transport av totalfosfor och årsmedelvattenföringen vid Ljusne Strömmar. µg P/l Figur 3. Årsmedelvärde totalfosfor i Ljusne Strömmar Tabell 1. Visar utsläppen i kustområdet från de större påverkanskällorna Den beräknade transporten av näringsämnen från de tre sötvattensutflödena grundar sig på de faktiska uppmätta värdena i vattendragen. (Flödena för Ljusne Strömmar är från Fortum, Lötåns (VISS) och för Söderhamnsån är det faktiska flödet uppmätt med stångflygel). Transport av näringsämnen i vattendrag 2018 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) Söderhamnsån 1,9 43 0,52 Lötån 8, ,6 Ljusnan Medelvattenföring (m³/s) Utsläpp från verksamhetsutövare i kustområdet 2018 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) BOD7 (kg/dygn) Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd) 0, Vallviks Bruk AB Kraton Chemical AB 0,80 4,2 16

22 Från punktkällor Granskärs reningsverk Avloppsvatten från Granskärs reningsverk bidrar till de höga näringsnivåerna i Söderhamnsfjärden. Genom utbyggnad av avloppsreningsverket och kompletteringen med våtmarksrening 2004 så har utsläppen av både näringsämnen och syretärande ämnen successivt minskat på ett betydande sätt (figur 4-5) Fosfor, kg/dygn Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn Figur års utsläpp är i nivå med de senaste åren års utsläpp av fosfor och BOD var förhöjt gentemot tidigare år vilket främst beror på en betydligt större bräddningsvolym. Den bräddade mängden är en direkt konsekvens av kraftigt skyfall BOD7 kg/dygn Kraton Chemical AB Vid Sandarne ligger Kraton Chemical AB som genom sina utsläpp bidrar med näringsämnen till fjärden. Dessa var 2018 för totalfosfor 0,8 kg/dygn och 4,2 kg/dygn för totalkväve och är i ungefärlig nivå med (Figur 6). Fosfor, kg/dygn 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn Figur 6. Utsläpp av fosfor och kväve från Kraton Chemical.

23 Vallviks sulfatfabrik Ett betydande tillskott av fosfor till fjärden kommer från Vallviks sulfatfabriks utsläpp. Resultatet från utsläppskontrollen 2018 visat att industrins utsläpp fortsattt ligger på en betydligt lägre nivå än tidigare och har således mindre påverkan på förutsättningarna i recipienten. Utsläppen av fosfor var i genomsnitt var 17 kg/dygn och 1,9 ton/dygn av syreförbrukande ämnen (BOD7). Dessa utsläpp är bland de lägsta gentemot tidigare utsläpp (figur 7-8). kg/dygn Utsläpp av fosfor från Vallviks sulfatfabrik ton/dygn 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Utsläpp av BOD 7 från Vallviks sulfatfabrik Figur 7-8. Utsläpp från Vallviks Bruk. Resultat från recipientkontrollen Syre Faktaruta Utan syre inget biologiskt liv. Många kust- och havsområden har idag problem med syrgasbrist. Syrgashalten mäts i bottenvattnet där de mest direkta effekterna på biologiskt liv kan urskönjas pga. eventuella kritiska halter av syre. Syrgas förbrukas vid respiration och nedbrytning av organiskt material. Syrgashalten är därför en bra indikator på eutrofiering, dvs. övergödning, då det finns mera näringsämnen i vattnet ökar den biologiska tillväten, till följd att nedbrytningen av denna också ökar, främst då när vegetationsperioden är över och alger och plankton bryts ner. Resultat Figur 9 visar att halten syre minskar under sommarmånaderna vilket är en naturlig följd av att det då bildats ett språngskikt som förhindrar nedblandning av syrerikt ytvatten med det mindre syrerika bottenvattnet. Årslägst av det samlade resultatet är i augusti i Söderhamnsfjärden (K336) då halten är 6,5 mg/l vilket likt tidigare den fjärd som visar på de lägsta syrehalterna. Den årslägsta halten är dock långt ifrån att vara begränsande för det biologiska livet. Anledningen till att halterna är lägst i Söderhamnsfjärden beror på att de betydande påverkanskällorna är samlade i den innersta delen vilket bidrar kraftfullast till de innersta delarnas försämrade förhållanden och att området har gentemot övriga stationer långt ut till öppet hav vilket de andra fjärdarna inte har och således blir vattenkvaliteten sämre som en följd av det.

24 I Ljusne/Vallviksfjärden är syreförhållandena likt tidigare vanligtvis bättre än i Söderhamnsfjärden. Provtagningsstationerna är mera eponerade för ytterhavet samt påverkas av Ljusnans näringsfattiga vatten vilket bidrar till att omsättningen på vatten är större än i Söderhamnsfjärden. Den större omsättningen på vatten och influensen av Ljusnans näringsfattiga vatten bidrar till lägre näringshalter och således också mindre tillvät och nedbrytning av det organiska materialet vilket i sin tur leder till bättre syreförhållanden än i Söderhamnsfjärden. I gällande bedömningsgrunder är gränsen för syrebrist satt till 3,5 mg/l och lägre och gränsen då flera bottenlevande djur och väter visar på akut syrgasbrist är satt till 2,1 mg/l. Uppmätta halter från 2017 har vid samtliga stationer mycket god marginal till dessa gränsvärden (figur 9). Mg/ O2l 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Syrehalt över året K338 K336 K333 K382 K390 0,0 Februari Mars Juni Juli Augusti Figur 9. Syrehalter vid samtliga stationer och provtagningstillfällen i kustområdet 2018

25 Siktdjupet Faktaruta Oftast finns ett samband mellan siktdjup och klorofyllhalt, och klorofyllhalten återspeglar den mängden vätplankton som finns. Ofta är siktdjupet som sämst under sommaren när det är som mest vätplankton i den övre vattenmassan. Dåligt siktdjup kan även orsakas av höga halter av humus och partikulärt material till följd av kraftig avrinning från land. Resultat I de innersta delarna av Söderhamnsfjärden vid station K338 påverkas siktdjupet betydande av utflödena från Söderhamnsån och Lötåns avrinningsområden. Dessa avrinningsområden består till för regionen relativt stor andel jordbruksmark vilket speciellt vid kraftiga flöden för med sig eroderat jordmaterial ut till havet. Med det eroderade jordmaterialet följer även betydande mängder näringsämnen, vilket det även gör ifrån Granskärs reningsverk. P.g.a. de höga näringshalterna i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden ökar vätplanktonproduktionen vilket i sin tur påverkar siktdjupet negativt. I fjärdarna utanför Vallvik och Ljusne är siktdjupet likt tidigare bättre än utanför Söderhamn (figur 10). Sötvattensutflödet från Ljusnan som är både humöst och kraftigt färgat kan dock ibland påverka siktdjupet negativt även i det södra kustområdet. 10,0 8,0 6,0 m K338 K336 K333 K382 K390 4,0 2,0 0, Figur 10. Medelsiktdjupet vid samtliga stationer i kustområdet 2018.

26 Näringsämnen Faktaruta Utan näringsämnen, inget liv i våra hav, dock så blir det ibland för mycket näringsämnen i fel proportioner vilket bidrar till att näringsbalansen rubbas och det blir problem med övergödning. För mycket näringsämnen bidrar till en ökad biologisk produktion i de övre vattenmassorna och kan leda till att stora mängder organiskt material faller till botten och bidrar till att skapa syrefattiga miljöer på botten då syre krävs vid nedbrytningen av detta material.syrebristen påverkar i sin tur bottenfaunan som i sin tur kan vara t.e. föda åt. fiskar. Utöver syrebristen så bidrar näringsämnen till en ökade produktion av vätplankton som ofta till ett sämre siktdjup och därmed så får solen svårare att nå ner till de makroalger som finns t.e. blåstång och då tillväten på denna typ av vegetation hämmas, gynnas istället fintrådiga, ettåriga alger som väer över och konkurrerar ut tången. Resultat Halten fosfor i Söderhamnsfjärden är likt tidigare högst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden (K338) för att sedan sjunka något längre ut. Likt 2017 var halterna mellan de två inre stationerna i denna fjärd närmre varandra, vilket ofta korrelerar till att mera näringsrikt sötvatten pressas längre ut i fjärden då provtagningarna föregåtts av ökad nederbörd. Sedan Granskärs reningsverk kompletterade sin rening med ett våtmarkssteg har anläggningens påverkan gentemot förutsättningarna i Söderhamnsån och Lötån blivit av mindre betydelse för näringshalterna i Söderhamnsfjärden (figur 4). Förhållandet mellan stationernas årsmedelvärde av totalkväve ser likadan ut som för fosfor där halten är högst i den inre delen av Söderhamnsfjärden för att sedan gå mot lägre halter vid de yttre stationerna. Söderhamns- /Sandarnefjärden är gentemot de södra stationerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vanligtvis på en högre nivå avseende näringsämnen (figur 11-12). Dock avviker resultatet 2018 vid station K382 i Ljusnefjärden med ett högre medelvärde än normalt vilket beror på ett avvikande högt värde i juli (980 µg/l). Finns ingen förklaring till att detta värde är så förhöjt då ingen annan parameter stödjer det. Som tidigare nämnts är omsättningen på ytvattnet betydligt större vid stationerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vilket bidrar till lägre koncentrationer näringsämnen. Detta tack vare ett mera eponerat läge mot ytterhavet men även att det betydligt mera näringsfattiga vattnet från Ljusnan bidrar betydligt mindre än de näringsrika sötvattensutflödena från Söderhamnsån och Lötån i Söderhamnsfjärden.

27 µg/l K338 K336 K333 K382 K Figur 11. Årsmedelvärden av totalfosfor i ytvattnet K338 K336 K333 K382 K µg/l Figur 12. Årsmedelvärden av totalkväve i ytvattnet

28 Fosfor- och kvävebalans Förutom tillgången på solljus så är förhållandet mellan de lösta närsalterna avgörande för om det blir någon tillvät eller inte av vätplankton. Generellt sätt så krävs det 16 kväveatomer för varje fosforatom, är kvoten större kan den biologiska tillväten anses vara begränsad av mängden fosfor, är kvoten mindre är systemet begränsat av kväve. När kvoten förskjuts så gynnas olika arter. T.e. så gynnas cyanobakterier som kan ge upphov till massiva giftalgsblomningar vid brist på kväve i vattnet då dessa kan nyttja kvävgas i vattnet som kvävekälla. Resultat Söderhamnsfjärden (K338, K336) Den inre delen av Söderhamnsfjärden (K338) är den stationen som är mest fosforbegränsad. Längre ut vid station K336 är även där ytvattnet fosforbegränsat under vintern för att under vegetationssäsongen vara mera kvävebegränsad. Detta liknar föregående års resultat. Sandarnefjärden (K333) Här finns tydlig fosforbegränsning vid ytan under vintertid medan det under vegetationsäsongen är en tydlig kvävebegränsning. Ljusnefjärden (K390) Här visar resultatet en fosforbegränsning vid ytan under vintern men då vegetationsäsongen kommit igång istället bli mera kvävebegränsad. Vallviksfjärden (K382) Denna station är den som likt tidigare visar på den tydligaste kvävebegränsningen under större delen på året på samtliga djup. Klorofyll Faktaruta Vätplankton är primärproducenter i vattnets ekosystem, de kan med hjälp av solljus och fotosyntes ta hand om näringsämnen och omvandla dem till biologiskt material. Därmed utgör de en grund för högre stående organismer som äter dessa. I fotosyntesen bildas också syre vilket gör att de även bidrar till grunden för allt liv. Gemensamt för alla vätplankton är att de har pigmentet klorofyll a, vilket är ett måste för att deras fotosyntes skall funka. Därför kan man mäta halten av detta pigment för att få en grov uppskattning på hur stor förekomsten av vätplankton som finns i vattnet.