RIM-PROJEKTET (RIKTLINJER INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN) EN FYRAÅRSUPPFÖLJNING

FoU-rapport 2012/4 RIM-PROJEKTET (RIKTLINJER INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN) EN FYRAÅRSUPPFÖLJNING Nima Najafi Regionförbundet Uppsala län

Sammanfattning RIM-projektet är Uppsala läns regionala kraftsamling för förbättring av missbruks- och beroendevården. December 2007 sattes projektet i rullning på initiativ av länets socialchefer och landstinget som en följd av bl a Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. RIM-projektet drivs av Regionförbundet Uppsala län, enheten för välfärd- och FoU-stöd och finansieras med medel från länets alla kommuner och landstinget i Uppsala län. Projektet har även fått del av de utvecklingsmedel för implementeringen av riktlinjerna som regeringen har avsatt, genom att delta i ett utvecklingsarbete som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ansvarat för på nationell nivå under namnet Kunskap till praktik. Uppsala län var ett av de första län som deltog i arbetet. Sedan januari 2012 finansieras projektet enbart via medel från kommuner och landsting. I nuläget har projektet finansiering till och med 2013. Syftet med den här rapporten är att ge en redogörelse av RIM-projektets samtliga insatser, vad RIM-projektet har resulterat i samt att blicka framåt beträffande det fortsatta utvecklingsarbetet. Samtliga insatser inom RIM-projektet har framförallt fokuserat på kompetensutvecklig och samverkan. Under det gångna året har projektet även trappat upp engagemanget kring utvecklingen av brukarmedverkan. Enligt de uppföljningar som har genomförts och som redovisas i den här rapporten, har projektet varit framgångsrikt beträffande både kompetensutveckling och utveckling av samverkan samt flyttat fram positionerna gällande brukarmedverkan inom missbruks- och beroendevården bl a annat genom ett samarbete med RFHL-riks och RFHL i Uppsala län. Projektet har under de gångna åren erbjudit 1649 utbildnings- och metodstödsplatser. Utbildningarna har framförallt varit riktade till personal inom missbruks- och beroendevården i Uppsala läns samtliga kommuner och landsting. Användningen av de tre prioriterade metoderna, dvs ASI, MI och Aduit & Dudit, har fördubblats, vilket förmodligen sammanhänger med tillgång till metodstödet och utbildningsinsatserna. Detta har bidragit till viktiga framsteg när det gäller kompetensutvecklingen inom missbruks- och beroendeområdet men trots detta visar denna uppföljning att det fortfarande finns lika stort behov av utbildningar och stöd i metodandvändning. Vidare har projektet drivit ett länsomfattande arbete kring samverkan, inte minst via dess lokala arbetsgrupper (RIM-grupper) och regionala styrgrupp. Det har alltså byggts upp en samverkansorganisation som har utvecklat samarbetet. RIM-projektet har dessutom initierat framtagning av ett länsgemensamt dokument för utveckling av missbruks- och beroendevården dvs länsövergripande överenskommelse och regionala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Uppsala län.

ORDLISTA ADDIS: Alkohol Drog Diagnos Instrument ASI: Addiction Severity Index (Utredningsmetod) AUDIT: Alcohol Use Disorders Identification (en screeningsmetod för alkohol) CRA: Community Reinforcement Approach (manualbaserad behandlingsmetod) DSM-IV: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders DUDIT: Drug Use Disorders Identification Test (En screeningsmetod för droger) HAP: Haschavvänjningsprogrammet HSS: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen KBT: Kognitivt beteendeterapi KUNSKAP TILL PRAKTIK: Sveriges kommuner och landstings utvecklingsarbete på nationell nivå för utvecklingen av missbrukar- och beroendevården. LBP: Landstingets beroende- och neuropsykiatrin MI: Motiverande intervju (Samtalsmetodik) RIM: Riktlinjer för missbruks och beroendevården RIM-grupper: Lokala arbetsgrupper för RIM-projektet i Uppsala län SIP: Samordnad individuell plan SKL: Sveriges kommuner och landsting TKL: Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting ÅP: Återfallsprevention (Manualbaserad behandling)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 1.1 Rapportens syfte och mål... 2 1.2 Rapportens innehåll och upplägg... 3 2 RIM-PROJEKTET... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 RIM-projektets syfte och mål... 4 2.3 Projektets organisation och genomförande... 4 2.4 RIM-projektets insatser dec 2007 dec 2011... 5 2.5 Kompetensutveckling... 5 2.6 Samverkansfrämjande insatser... 8 3 FYRAÅRSUPPFÖLJNINGEN... 12 3.1 Bakgrund... 12 3.2 Tillvägagångssätt... 12 3.3 Resultatet av enkätdata... 14 3.4 Resultatet av intervjudata... 16 4 SAMVERKANSUNDERSÖKNINGEN... 22 4.1 Bakgrund... 22 4.2 Tillvägagångssätt... 22 4.3 Resultat... 22 5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER... 25 5.1 Projektledarens reflektioner... 25 5.2 Hur går vi vidare?... 26 Referenser... 27 Bilagor... 28 1

1 INLEDNING OCH BAKGRUND I slutet av 2007 tog Socialstyrelsen fram Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen 2007). Riktlinjerna bygger på kunskap från forskning och dokumenterad erfarenhet. Syftet med riktlinjerna är att göra vården tydligare och mer enhetlig samt att ge huvudmännen ett underlag för att rationellt använda missbruks- och beroendevårdens resurser. Uppsala län var ett av de första länen i Sverige som fattat beslut om att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Implementeringsarbetet i Uppsala län organiseras inom ramen för RIM-projektet (Riktlinjer Inom Missbruks- och beroendevården). Projektet fokuserar på implementering av kunskapsbaserade metoder och utveckling av samverkan mellan landstinget och kommuner i Uppsala län. Redan i projektbeskrivningen planerades en uppföljning av RIM-projektet. Ett första steg i detta arbete bestod av en baslinjeundersökning som genomfördes vid projektstarten. Baslinjeundersökningen genomfördes bl a för att utgöra en lägesbeskrivning från vilken man skulle identifiera utvecklingsområden i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Undersökningen genomfördes också för att utgöra ett jämförelsemått, vilket skulle användas i projektuppföljningen. Projektet har nu följts upp. I den här rapporten redogörs bl a för resultatet av denna uppföljning det görs dels en beskrivning av RIM-projektet och dess insatser och dels beskrivs vilka förändringar som projektet har lett till. 1.1 Rapportens syfte och mål Syftet med den här rapporten är att svara på följande frågor: Vad är RIM-projektet? Vilka insatser har erbjudits via RIM-projektet under perioden december 2007 december 2011? Vad har effekterna varit? Hur går vi vidare? Målsättningen för rapporten är att ge en beskrivning av RIM-projektet och dess insatser och resultat under perioden december 2007 december 2011. Förhoppnigen är att rapporten kan bidra till lärande och till en bättre planering av det fortsatta arbetet kring utvecklingen av missbrukar- och beroendevården. 2

1.2 Rapportens innehåll och upplägg Rapporten består av tre huvuddelar. Den första delen består av en mer ingående beskrivning av RIM-projektet samt en beskrivning av samtliga insatser och aktiviteter som har erbjudits länets kommuner och delar av landstinget i Uppsala län, under perioden december 2007 december 2011. Den andra delen av rapporten har ägnats åt beskrivning av en fyrårsuppföljning av RIMprojektet. Fyraårsuppföljningen bygger på resultatet av enkäter och intervjuer. Enkäterna har besvarats av berörd personal inom Uppsala läns kommuner och landsting. Intervjuerna har genomförts med deltagarna i RIM-projektets styrgrupp d v s chefstjänstemän från kommuner och landsting. I resultatbeskrivningen ingår också jämförelser med resultatet av motsvarande undersökning, d v s baslinjemätningen (Najafi 2008), som genomfördes i början av projektet. Detta för att se vilken förändring som har skett. I den sista delen av rapporten redogörs för resultatet av en samverkansundersökning en utvärdering som har genomförts under två års tid i samarbete med Örebro universitet. Utvärderingen har haft som syfte att dels beskriva hur samverkan mellan olika aktörer ser ut och dels identifiera utvecklingsområden. Undersökningen har resulterat i två delrapporter och en slutrapport (Coniavitis 2009, 2009 och 2010). Dessa rapporter finns publicerade på RIMprojektets hemsida. 1 Rapporten avlutas med ett avsnitt som innehåller reflektioner och tankar om det fortsatta utvecklingsarbetet. 2 RIM-PROJEKTET 2.1 Bakgrund Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i missbruks- och beroendevården i Uppsala län pågår sedan december 2007 RIM-projektet (Riktlinjer inom missbruks- och beroendevården) med syfte att implementera Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. RIM-projektet drivs av Regionförbundet Uppsala län, enheten för Välfärd och FoU-stöd, och finansieras med medel från länets alla kommuner och landstinget i Uppsala län. Projektet har även fått del av de utvecklingsmedel för implementeringen av riktlinjerna som regeringen har avsatt genom att delta i ett utvecklingsarbete som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ansvarat för på nationell nivå under namnet Kunskap till praktik 2. Satsningen Kunskap till praktik omfattar alla län i Sverige. Uppsala län var ett av de första län som deltog i arbetet. Sedan januari 2012 finansieras projektet enbart via medel från kommuner och landsting. I nuläget har projektet finansiering till och med 2013. 1 www.regionuppsala.se/rim 2 För mer information se Kunskap till praktiks hemsida: http://kunskaptillpraktik.skl.se/ 3

2.2 RIM-projektets syfte och mål Projektet syftar till att höja kvaliteten inom missbruks- och beroendevården i Uppsala län. Med vetenskapligt grundad metodik bör förutsättningarna för att ge bättre vård och behandling för personer med missbruk öka. Projektets mål är att kommunerna och berörda enheter inom Uppsala läns landsting i högre utsträckning skall använda metoder för bedömning och intervention/åtgärd samt uppföljning/utvärdering som grundas på forskning och/eller beprövad erfarenhet. I detta ingår att stödja kommunerna i arbetet med att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer, så att de kommer till användning i det praktiska arbetet. 2.3 Projektets organisation och genomförande Styrgrupp Projektet har en styrgrupp som består av cheftjänstemän från länets alla kommuner, beroendeoch neuropsykiatrin samt representanter från Primärvårdens folkhälsoenhet, brukarnätverket för missbruks- och beroendefrågor samt landstinget kansli. Projektgrupp Projektgruppen består av en projektledare, en metodstödjare samt enhetschefen för enheten för Välfärd och FoU-stöd på Regionförbundet Uppsala län. RIM-projektets projektledare ansvarar för samordning av projektet, utveckling av samverkan mellan kommuner och landsting samt stöd till berörda chefer. Han ansvarar även för kartläggning, uppföljning samt utvärdering av projektet. Projektets metodstödjare arbetar med att planera och genomföra utbildningar för personal i kommuner och landsting, samt att ge metodstöd till personalen för att säkra att de metoder de utbildas i kommer till användning i praktiken. Enhetschefen har ett övergripande ansvar för projektet och är arbetsledare för projektledaren och metodstödjaren. Projektgruppen träffas kontinuerligt och gör uppföljningar av hur arbetet har fortskridit samt bereder frågor som ska tas upp i projektets styrgrupp. RIM-grupper Det lokala arbetet bedrivs av RIM-grupper i länets kommuner med deltagande av sammanlagt ca 65-70 personer som på olika sätt representerar missbruks- och beroendevården i länets samtliga kommuner och primärvårdcentraler. De lokala RIM-grupperna ska vara pådrivande i implementeringsarbetet. RIM-grupperna i länet har till uppgift att lokalt driva utvecklingen av kompetens och samverkan. I Uppsala län finns sammanlagt nio RIM-grupper. En i varje kommun förutom i Uppsala kommun där det finns två grupper, en chefs-grupp och en s.k. tvärgrupp. Grupperna består av personal från kommuner, landstingets beroende- och neuropsykiatri, primärvården i Uppsala län samt Frivården i Uppsala län, se tabell 5. 4

Utbildningsgrupp Eftersom RIM-projektets styrgruppsmedlemmar ofta är chefer med stort ansvarsområde och för att underlätta implementeringsarbetet tillkom 2010 en utbildningsgrupp med bl a cheftjänstemän som befinner sig närmare verksamheter som berörs av RIM-projektet. Gruppen leds av RIMprojektets metodstödjare Helene Andersson och arbetar med att identifiera utbildningsbehov och implementeringsfrågor. Uppföljning Under projektets första år genomfördes en baslinjemätning för att kartlägga vilka metoder för bedömning och intervention/åtgärd som användes i länet (Najafi 2010). Uppföljningen innehöll också en mer processinriktad del, dvs en kartläggning av kommunernas behov av stöd i utvecklingsarbetet. Vilket stöd behövdes? Hur ville de att stödet skulle vara utformat? Baslinjemätningen gjordes bl a för att inför projektets avslutning kunna göra en uppföljning av om man i kommunerna ansåg att man fått det stöd man efterfrågat och hur man i så fall upplevt stödet dvs en nöjd kund-undersökning. 2.4 RIM-projektets insatser dec 2007 dec 2011 Det här avsnittet består av nedanstående delar: Kompetensutveckling Samverkansfrämjande insatser 2.5 Kompetensutveckling Samtliga interventioner gällande kompetensutveckling har beslutats av projektets styrgrupp och planerats av projektets projektgrupp. Redan under projektets första år beslutade RIM-projektets styrgrupp att det var viktigt att kompetensutvecklingen skulle inledas med implementering av ett begränsat antal metoder de metoder som det enligt baslinjemätningen fanns mest behov av. Beslutet byggde på att den forskning och kunskap som fanns kring implementering, visade att implementering är en tidskrävande process och att personal som genomgår olika kompetenshöjande utbildningar behöver stöd och tid för att kunna använda sig av nyförvärvad kunskap. Implementering kräver också en hel del organisationsanpassningar som t.ex. att resurser ställs till förfogande för personal (Guldbrandsson 2007). Styrgruppen valde därför att enbart fokusera på implementering av ASI, MI, Audit & Dudit samt att det skulle inkludera metodstöd för personalen och chefsstöd i implementeringsarbetet. Följande insatser har erbjudits via RIM-projektet: Metodseminarier med betoning på ASI, MI, Audit & Dudit Metodutbildningar (ASI, MI, Audit & Dudit, ÅP, ASI statistik3, HAP) Basutbildningar i riskbruk, missbruk och beroende 3 Kurser i ASI statistik har varit riktade bl a till chefer och beslutsfattare för att dessa skulle kunna få ut relevant statistik i uppföljnings- och verksamhetsuppföljningssyfte. 5

Fördjupningsutbildning i missbrukspsykologi MI-uppföljningar Metodverkstäder i ASI ASI-chefsdagar Implementeringsstöd för chefer Metodutbildningar och chefsstöd RIM-projektet har under 2008 2010 deltagit i den nationella satsningen Kunskap till praktik som har bedrivits av SKL. Kunskap till praktik har under några års tid erbjudit de olika länen i Sverige utbildarutbildningar i bl a, ASI, MI, Audit & Dudit. Från Uppsala län har RIM-projektets metodstödjare deltagit i dessa utbildarutbildningar för att i sin tur kunna erbjuda utbildningar i länet. Utöver RIM-projektets metodstödjare har även annan personal från länets olika kommuner deltagit i Kunskap till praktiks utbidarutbildningar 4 och sedan medverkat i olika regionala och lokala satsningar på kompetensutveckling. Cheferna har fått särskilt stöd kring arbetet med ASI och hur man kan använda ASI för uppföljning i klientarbetet både på individ- och gruppnivå. ASI-användningen följs upp årligen. Samtliga utbildningsinsatser och antalet utbildningsplatser som har erbjudits via RIM-projektet, sedan projektstarten, redovisas nedan i tabellerna 1, 2, 3 och 4. Metodverkstäder och uppföljning av metodimplementering RIM-projektet har erbjudit alla ASI-användare metodstöd lokalt via s.k. metodverkstäder. Sedan projektstarten har det totalt genomförts 52 metodverkstäder för ASI, se tabellerna 1, 2, 3 och 4. Via RIM-projektet i Uppsala län har en särskild struktur för implementeringen av MI utvecklats. Arbetet går ut på att en eller flera personer(kollegiestödjare) inom alla berörda verksamheter utses. De håller i övningssessioner om MI på hemmaplan. De ska också bistå cheferna i arbetet med implementeringen av MI inom respektive verksamhet. RIM-projektet erbjuder stöd i form av fortlöpande nätverksträffar, forum för erfarenhetsutbyte samt påfyllnadsutbildningar. Basutbildning och fördjupningsutbildningar I Uppsala län har under 2010 och 2011 genomförts två basutbildningar à fyra dagar. Utbildningen har anordnats av RIM-projektet i samarbete med SKL, Kunskap till praktik. Totalt deltog 500 personer i utbildningarna, se tabellerna 3 och 4. Syftet med basutbildningen var att ge en samlad, aktuell och gemensam kunskapsbas till olika aktörer och därigenom bidra till att de nationella riktlinjerna får genomslag i praktiken och att detta också skapar förutsättningar för ett fungerande samarbete över huvudmannagränser. I Uppsala län vände sig utbildningen till alla som arbetar med missbruks-/beroende inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård, Statens institutionsstyrelse(sis). Den riktades även till beslutsfattare, politiker och chefer inom länet. En annan fortbildning som anordnats i samarbete med Kunskap till praktik är en orientering i missbrukspsykologi och där deltog 15 personer. Denna fördjupningsutbildning liksom Kunskap till praktiks andra fördjupningsutbildningar är förinspelade och finns i till förfogande via webben. 4 Kunskap till praktik har erbjudit samtliga län utbildarutbildningar i metoder som ASI, MI, ÅP, Audit & Dudit samt ADAD, så att kompetensen finns i varje län och länen kan bli självförsörjande gällande utbildare i dessa metoder. 6

Föreläsningarna har genomförts av landets ledande experter i de olika frågor som utbildningarna berör. Tanken är att denna fördjupningsutbildning och flera andra liknande utbildningar som framtagits av Kunskap till praktik ska fortsätta att erbjudas under de kommande åren. Tabell 1, samtliga insatser 2008 ANTAL AKTIVITET ANTAL DELTAGARE 3 ASI utbildningar á 3 dagar 55 3 Audit & Dudit utbildningar á 1,5 dag 60 4 MI-utbildningar á 3 dagar 53 24 Metodverkstäder (ASI) 95 6 Chefsträffar kring ASI i länet eller lokalt 22 1 Utbildning i statistik (ASI) 10 2 ASI-chefsdagar i samarbete med socialstyrelsen 70 TOTALA ANTAL DELTAGARE 365 Tabell 2, samtliga insatser 2009 ANTAL AKTIVITET ANTAL DELTAGARE 2 ASI utbildningar á 3 dagar 35 5 Audit & Dudit utbildningar á 1,5 dagar 88 4 MI-utbildningar á 3 dagar 60 16 Metodverkstäder (ASI) 55 8 MI-uppföljningar 40 3 Implementeringskunskap för chefer (ASI) 12 TOTALA ANTAL DELTAGARE 290 Tabell 3, samtliga insatser 2010 ANTAL AKTIVITET ANTAL DELTAGARE 1 Basutbildning i riskbruk, missbruk och beroende á två dagar 270 1 ASI-utbildningar á tre dagar 8 1 ASI för chefer 63 1 Audit & Dudit utbildningar á 1,5 dagar 47 1 HAP-utbildningar á två dagar 10 1 MI-utbildningar á 3 dagar 28 1 Seminarium angående MI 8 1 Forskarseminarium 22 TOTALA ANTAL DELTAGARE 456 7

Tabell 4, samtliga insatser 2011 ANTAL AKTIVITET ANTAL DELTAGARE 1 Basutbildning i riskbruk, missbruk och beroende á två dagar 230 1 Fördjupningsutbildning i missbrukspsykologi 15 7 MI utbildningar á tre dagar 70 1 Psykiatrikunskap ihop med beroende- och neuropsykiatrin 80 2 HAP-utbildning á två dagar 21 2 Audit & Dudit utbildningar á 1,5 dagar 39 12 Metodverkstäder (ASI) 50 1 Statistik för Chefer (ASI) 5 1 Seminarium angående ASI (metodverkstad för hela länet) 12 1 MI-verkstad 16 TOTALA ANTAL DELTAGARE 538 Totala antalet utbildningsplatser Sammalagt har erbjudits 1649 utbildningsplatser till länets kommuner och landsting, se diagram 1. Diagrammet illustrerar totala antalet deltagare i alla utbildningar förutom basutbildningarna i vilka deltog 500 personer. Många av de utbildningar som erbjudits har bestått av en till fyra heldagar, vilket innebär mycket högre siffra om vi skulle räkna i utbildningsdagar. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 55 35 8 0 88 60 60 53 47 39 39 28 95 55 50 10 0 0 0 5 92 63 12 0 40 21 16 10 8 0 0 0 2008 2009 2010 2011 Diagram 1, totala antalet deltagare i de utbildningar som erbjudits sedan projektstarten exklusive basutbildningarna 2.6 Samverkansfrämjande insatser Styrgruppen RIM-projektets styrgrupp har under perioden dec 2007 dec 2011 sammanträtt 33 gånger varav 30 gånger har handlat om avstämningar av projektets fortskridande och planering av arbetet på både lokal och regional nivå. Övriga tre gånger har styrgruppen sammanträtt på Wiks slott för övergripande planering av RIM-projektet. RIM-grupper De lokala RIM-grupperna har spelat en viktig roll när det gäller utveckling av samverkan i Uppsala län. Som det tidigare nämnts finns sammanlagt nio RIM-grupper i Uppsala län och 8

grupperna leds av RIM-projektets styrgruppsmedlemmar. Projektet erbjuder processtöd till de lokala RIM-grupperna via projektledaren. Grupperna har i genomsnitt träffats fem till sex gånger per år och per kommun. Sammansättningen i Uppsala läns lokala RIM-grupper framgår av tabell 5 och i efterföljande text görs en närmare kommunvis beskrivning. Tabell 5, RIM-gruppers sammansättning. (beroendesköterskor är markerade med x i tabellen) Socialtjänsten Vårdcentral Beroendeoch neuropsykiatrin Allmänpsykiatrin /när-psykiatrin Frivården Totalt 5 Tierp 7 - x - 1 8 Enköping 6 1 x 1 (när-psykiatrin) 1 9 Uppsala 5-3 - 1 9 Uppsala tvärgrupp 4-5 - - 9 Östhammar 2 6 x - - 8 Heby 3 1 x - 1 5 Håbo 5 - x 2 1 8 Knivsta 3 1 x - 1 5 Älvkarleby 3 1 x - - 4 Beroende- 2 2 Sköterskor Totalt 38 10 10 2 6 67 Tierp Gruppen består av nio deltagare, varav en beroendesköterska. Sedan 2009 har den tidigare RIMgruppen i Tierp & Älvkarleby delats upp och RIM-gruppen i Tierp är nu en egen grupp. Vidare har sedan 2009 bl a en deltagare från Frivården tillkommit. I gruppen ingår ingen deltagare från vårdcentral. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri och vårdcentral förekommer även samverkan med behandlingshem, kommunala alkohol- och drogterapeuter samt med/ inom HÄTÖ 6. Enköping Gruppen består av tio deltagare, varav en beroendesköterska. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri (inklusive privat närpsykiatri) och vårdcentral förekommer samverkan med annan kommunal förvaltning. Uppsala Gruppen består av nio deltagare från socialtjänst och beroendepsykiatri och sedan 2009 även en deltagare från frivården. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri och vårdcentral förekommer även samverkan med habiliteringen, somatiken, smärtcentrum, andra landsting, kriminalvården/frivården och privata vårdgivare. 5 Exklusive beroendesköterskorna i de grupper där dessa är markerade med x 6 Landstinget i Uppsala län och Tierp, Östhammar, Heby och Älvkarleby kommuner kom 2009 överens om att ta fram handlingsplaner för vård och stöd av personer med psykisk ohälsa. Överenskommelsen innehåller även en princip om kontinuerlig utveckling av vården. http://webnews.textalk.com/psykiatrisamverkan/omprojektet/overenskommelse-om-samarbete 9

Uppsala tvärgrupp Gruppen består av tio personer. Ingen deltagare från primärvården deltar. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri och vårdcentral förekommer samverkan med kriminalvården/frivården, somatiken och Dubbeldiagnos-teamet. Östhammar Gruppen består av nio personer inklusive en beroendesköterska. Ett flertal deltagare kommer från vårdcentraler. I gruppen ingår även en koordinator för samverkan mellan kommunen och landstinget. Utöver samverkan mellan socialtjänst, vårdcentral och psykiatri förekommer även samverkan med polisen, frivården, arbetsgivare och med/inom HÄTÖ. Heby Gruppen består av sex personer med deltagare från socialtjänst och vårdcentral samt en beroendesköterska. Utöver samverkan mellan socialtjänst, vårdcentral och psykiatri förekommer även samverkan med/inom HÄTÖ. Håbo Gruppen består av nio personer inklusive beroendesköterska och sedan 2009 har bl a en deltagare från frivården tillkommit. Ingen från primärvården deltar i gruppen. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri och vårdcentral förekommer även samverkan med kriminalvården och med privata och offentliga arbetsgivare med s.k. öppen ingång. Saknade aktörer i samverkan är BUP och mödravården. Knivsta Gruppen består av sex personer med deltagare från socialtjänst och vårdcentral samt en beroendesköterska och sedan 2009 har bl a en deltagare från frivården tillkommit. Utöver samverkan mellan socialtjänst, vårdcentral och psykiatri förekommer även samverkan med frivården, enskilda behandlingshem, öppenvårdsanstalt och Dubbeldiagnos-teamet och den rättspsykiatriska öppenvårdsmottagningen på Akademiska sjukhuset. Älvkarleby Gruppen består av fem personer med deltagare från socialtjänst och vårdcentral samt en beroendesköterska. Samverkan förekommer huvudsakligen mellan socialtjänst, vårdcentral och psykiatri men också med/ inom HÄTÖ. Samverkansdokumentet och lokala handlingsplaner På initiativ av RIM-projektets styrgrupp och på uppdrag av tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) framtogs, under 2010, länsövergripande överenskommelse och regionala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Uppsala län. Dokumentet består av två delar varav den första delen är en överenskommelse där kommunerna och landstinget i Uppsala län förbinder sig att samverka kring utveckling av missbruks- och beroendevården och den andra består av gemensamma riktlinjer. Riktlinjerna är hämtade ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, överenskommelsen finns att hämta på RIM-projektets hemsida 7. Överenskommelsen har antagits av kommuners berörda politiska nämnder samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Uppsala län. Länets lokala RIM-grupper har fått uppdraget att ta fram lokala 7 http://www.regionuppsala.se/?pageid=790 10

planer med utgångspunkt i överenskommelsen. Detta arbete beräknas att pågå under hela 2012. Enköpings lokala plan är klar och tre till är på gång. RIM-projektet ansvarar via projektledaren för att stötta kommunerna i framtagandet av de lokala planerna. TKL ansvarar för uppföljning av implementeringen av samverkansdokumentet och för revidering av dokumentet. Verksamhetsuppföljningar i syfte att utveckla samverkan Under 2011 har två uppföljningar initierats med ekonomiskt stöd från bl a SKL:s utvecklingsarbete Kunskap till praktik. Den ena uppföljningen sker i samverkan med FoU-Södertörn och syftar till att utvärdera vårdkonsumtion hos patienter/klienter som ofta är i behov av insatser från flera huvudmän. Tanken med utvärderingen är att identifiera eventuella systemfel och utveckla samverkan kring personer med komplex problematik. Den andra utvärderingen, där Uppsala län har blivit utvalt att ingå, som ett av fem län, har fokus på brukarmedverkan. Syftet är att systematisera, sammanställa och analysera kunskap från forskning och praktik samt tydliggöra vilken betydelse brukarmedverkan och samverkan med brukare och brukarorganisationer kan ha på individ-, grupp- och strukturell nivå. Utvärderingen görs av FoU Västernorrland men RIM-projektet bidrar med data som rör brukarmedverkan i Uppsala län. Samarbete med universitet (U-FOLD) RIM-projektet strävar efter att i ett samarbete med forskare och universitet öka praktikens förmåga att sammanställa och omsätta sina kunskaper i praktik. Som ett led i detta deltar RIMprojektet i U-FOLD. U-FOLD är ett samverkansinitiativ av Uppsala universitet. Inom U-FOLD möts forskare och fackmän för att tillsammans utveckla samhällets åtgärder mot missbruk, dess följder och problematik. RIM-projektets projektledare deltar i U-FOLD:s forskarnätverk för utbyte av erfarenheter och för att i dialog med forskare och andra praktiker skapa bättre utbyte mellan forskning och praktik. För mer information se U-FOLD:s hemsida 8. Brukarmedverkan Projektet har aktivt arbetat med att skapa förutsättningar för att kunna ta vara på brukarnas erfarenheter i genomförandet av utvecklingsarbetet i Uppsala län. En målsättning för projektet har varit att stimulera och stödja arbetet med uppbyggnaden av ett regionalt brukarnätverk. Den långsiktiga ambitionen är att med stöd av forskare utveckla en modell för brukarrevision. I Uppsala län finns nu ett brukarnätverk för missbruks- och beroendefrågor. Nätverkets ordförande har av nätverkets medlemmar valts ut att ingå i RIM-projektets styrgrupp för att ha en rådgivande funktion. Vidare stödjer RIM-projektet länets brukarnätverk ekonomiskt. 8 http://www.ufold.uu.se/ 11

3 FYRAÅRSUPPFÖLJNINGEN 3.1 Bakgrund I det här avsnittet beskrivs resultatet av de insatser som erbjudits av RIM-projektet under perioden dec 2007 dec 2011. RIM-projektet inleddes med en baslinjemätning för att kartlägga länets insatser kring missbrukaroch beroendevården. Baslinjemätningen bestod av två delar, en intervju med chefer/medlemmar i RIM-projektets styrgrupp och en enkät som skickades till samtliga personer som arbetar inom missbrukar- och beroendevården inom länets kommuner och landstig (Najafi 2010). Det har nu gjorts en fyraårsuppföljning av baslinjemätningen med syfte att se vilken förändring som har åstadkommits sedan projektstarten. Fyraårsuppföljningen har också varit tänkt att generera information som kan användas för det fortsatta utvecklingsarbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att både fyraårsuppföljningen och samverkansundersökningen har planerats och genomförts i syfte att ge en lägesbeskrivning samt för att se vad projektet resulterat i. 3.2 Tillvägagångssätt Fyrårsuppföljningen bestod precis som baslinjemätningen av två delar, en enkätdel och en intervjudel. Resultatet av dessa delar redovisas och diskuteras separat i kommande avsnitt. Respondenterna i denna uppföljning, både enkätdelen och intervjudelen var till stora delar samma som deltog i baslinjemätningen av projektet. Enkätdelen Enkätdelen genomfördes i samarbete med Lunds universitet. Enkäterna skickades ut av Psykologiska institutionen, Lunds universitet. Detta utifrån att Lunds universitet hade uppdraget att utvärdera SKL:s nationella utvecklingsarbete och befann sig i startgroparna för att skicka ut en enkät till samma målgrupp under ungefär samma tid. Syftet med sammanslagningen var att undvika dubbla enkäter till samma målgrupp. Enkätundersökningens resultat har bearbetats av RIM-projektets projektledare. Enkäten skickades till 208 personer och besvarades av 143 personer, dvs en svarsfrekvens på ca 70 procent. Av de som svarade ingår 25 procent (36 personer) i en RIM-grupp och 6 procent (8 personer) sitter med i RIM-projektets styrgrupp. 25 procent av de svarande är män och 75 procent är kvinnor, medelåldern är 46 år, 60 procent är socionomer, 13 procent behandlingsassistenter, 10 procent sjuksköterskor samt åtta procent mentalskötare. Utöver dessa yrkesgrupper finns också psykologer, alkohol- och drogbehandlare samt läkare. Cirka 66 procent av de som har svarat på enkäten arbetar huvudsakligen inom verksamhet med inriktning på utredningsarbete, cirka 62 procent arbetar inom öppenvårdsverksamhet eller rehabilitering där i så väl farmakologiskt som psykosocialt behandlingsarbete ingår. Den totala procentsatsen överskrider 100 procent eftersom vissa arbetar inom flera verksamheter. 12

Intervjudelen Intervjudelen genomfördes av en utomstående forskare, Kajsa Billinger, från institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Svaren har sammanställts av projektledaren. Målgruppen för intervjuerna var RIM-projektet styrgruppsmedlemmar och syftet var bl a att följa upp de frågor som de i inledning av projektet hade besvarat. Samtliga 11 styrgruppsmedlemmar deltog. 13

3.3 Resultatet av enkätdata Kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer I baslinjemätningen som genomfördes i början av projektet uppgav ca 80 procent av de tillfrågade att de hade hört talas om men inte kände till innehållet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och inte heller diskuterat om dessa på arbetsplatserna. Kännedomen var större inom landstingets beroende- och neuropsykiatri, dock begränsad till riktlinjer för läkemedesassisterad behandling. I uppföljningen framkom att det var ungefär lika många som hade kännedom om riktlinjerna. Däremot skiljde sig kännedomen om riktlinjernas innehåll från förra mätningen. I uppföljningen svarade 86 procent av de tillfrågade att de hade läst olika typer av dokument om riktlinjerna, 70 procent tyckte att riktlinjerna var användbara inom deras arbetsplats, 45 procent hade fått ett förändrat arbetssätt till följd av riktlinjerna samt 80 procent tyckte att riktlinjerna borde spridas ännu mer inom deras arbetsplatser. Användning av metoder för utredning och behandling Beträffande metoder för utredning och behandling har vi i denna uppföljning valt att ställa frågor om de metoder som RIM-projektet har haft särskilda insatser kring, d v s utbildningar och metodstöd. ASI, Audit & Dudit, MI, ÅP och HAP är metoder som RIM-projektet har prioriterat och erbjudit utbildningsinsatser kring. Resultatet i diagram 2 är redovisat i procent och utgör procent av totala antalet tillfrågade både i baslinjemätningen och i fyraårsuppföljningen. I jämförelse med resultatet i baslinjemätningen framgår att användningen av de ovannämnda metoderna har ökat betydligt sedan projektstarten. Den största ökningen har skett beträffande användningen av ASI, Audit & Dudit samt MI en ökning med drygt 50 procent. Men även ÅP och HAP används i en högre grad än förut, se diagram 2. 2008 2011 64% 81% 20% 47% 30% 40% 24% 32% 5% 10% ASI Audit & Dudit MI ÅP HAP Diagram 2, användning av respektive metod. 14

Metodanvändning och stöd Staplarna i diagram 3, visar den andel av det totala antalet svarande som har uppgett att de använde sig av metoderna ASI, Audit & Dudit samt MI och erhåller stöd i dem i hög grad och/eller i mycket hög grad. Svarsalternativen i enkäten bestod av i mycket liten grad, i liten grad, i hög grad samt i mycket hög grad. I baslinjemätningen, innan RIM-projektet hade på riktigt kommit igång, kunde det konstateras att det överlag erbjöds mycket litet stöd för metodanvändning i länet och att metoderna ASI, MI och Audit & Dudit användes i mycket låg grad. Man har nu fått mer stöd för användning av ASI och MI och använder sig också i högre grad av dessa. När det gäller Audit & Dudit har det inte erbjudits några särskilda stödinsatser men användningen har ändå ökat. En möjlig förklaring kan vara det stora utbudet av utbildningsinsatser kring metoden att själva utbildningsinsatserna betraktats som stöd för användning. ASI AUDIT & DUDIT MI 43% 40% 50% 62% 25% 21% 18% 18% 20% 22% 3% 2% GRAD AV STÖD 2008 GRAD AV ANVÄNDNING 2008 GRAD AV STÖD 2011 GRAD AV ANVÄNDNING 2011 Diagram 3, Grad av stöd och användning, en jämförelse av 2008 med 2011 Behov av vidareutbildning På frågan är du i behov av utbildning i nya metoder inom ditt arbetsområde? Svarade 70 procent i fyraårsuppföljningen att de antingen delvis eller helt var i behov av utbilning. Fast två tredjedelar av dessa personer instämde bara delvis med påståendet. De övriga 30 procenten svarade att de antingen inte visste eller att de inte alls var i behov av vidareutbildningar. Eftersom frågan inte ställdes på samma sätt i baslinjemätningen är det svårt att dra några säkra slutsatser om huruvida behovet av vidareutbildningar ökat eller minskat. I baslinjemätningen i likhet med fyraårsuppföljningen svarade 70 procent att de var i behov av vidareutbildningar. Det visar att behovet är lika stort nu som för fyra år sedan. Många av de vidareutbildningar som efterfrågades har ingått i det som har prioriterats och erbjudits av RIM-projektet under de senaste fyra åren, dvs MI, ASI, Audit & Dudit. Några möjliga förklaringar till det fortsatt stora behovet av vidareutbildningar kan vara personalomsättningen inom respektive organisation eller att de svaranden inte haft utrymme att delta i de utbildningar som de har efterfrågat. Men det kan berott på att alla de utbildningar som funnits behov av inte ingått i vad som erbjudits via RIM-projektet. 15