2014-06-01 Abu Dhabi Landrapport Bahrain Basfakta Yta: 712 km² Huvudstad: Manama Folkmängd: Cirka 1,3 miljoner (63 procent uppges vara bahrainska medborgare) Befolkningsökning: Cirka 2,8 procent (2011) Språk: Arabiska (officiellt språk), engelska, persiska, urdu Religion: Omkring 98 procent muslimer (1/3 sunni och 2/3 shia) cirka två procent av befolkningen är kristna eller tillhör andra religioner Statsskick: Konstitutionell monarki (infördes 14 februari 2002) Statsöverhuvud: Kung Hamad bin Isa Al-Khalifa Premiärminister: Sheikh Khalifa bin Salman Al-Khalifa Utrikesminister: Khalid bin Ahmed Al Khalifa Valuta: Bahraini dinar (BHD); 1 BHD=2,65 USD; 0,376 BHD = 1 US dollar. 1 BHD= 16,91 SEK (juni 2014) Diplomatisk representation: Sveriges representation genom ambassad i UAE. Bahrains Londonbaserade ambassadör är sidoackrediterad i Stockholm Inrikespolitik och Mänskliga rättigheter Kungariket Bahrain består av ett 30-tal öar och ligger i Gulfen mellan Saudiarabiens kust och halvön Qatar. År 1783 lyckades en beduinstam från fastlandet erövra öarna från de då styrande perserna, och förde den nuvarande härskarfamiljen al-khalifa till makten. Al-Khalifa familjen styrde också över Qatar men fördrevs 1867 av den styrande familjen al-thani. Efter
Sveriges Ambassad 2(7) territoriella krav från perser och ottomaner sökte al-khalifa skydd av Storbritannien. Ett skyddsfördrag undertecknades 1861. Redan på 1930-talet började olja utvinnas i Bahrain, vilket möjliggjorde landets utveckling mot en modern ekonomi. Bahrain blev självständigt den 15 augusti 1971 när Storbritannien reducerade sin närvaro öster om Suezkanalen. Den styrande al-khalifa klanen tillhör landets arabiska sunniminoritet, medan den fattigare och socialt svagare majoriteten av befolkningen är shiamuslimer av arabiskt och persiskt ursprung. Efter att landet blivit självständigt genomfördes initialt demokratiska reformer och ett parlament instiftades. Ett år senare skakades dock landet av upplopp när oppositionella grupper krävde ytterligare reformer. Efter parlamentsvalen 1973 ledde motsättningarna mellan parlamentets ledamöter och den styrande familjen till att emiren upplöste parlamentet. Landet styrdes en period med undantagslagar. Efter den islamiska revolutionen i Iran 1979 upphörde de demokratiska reformerna under två decennier. Under 80-talet förekom två misslyckade shiamuslimska statskupper och fram till mitten på 90-talet skedde flera upplopp och demonstrationer i landet. Senare delen av 90-talet eskalerade det politiska våldet och flera attentat utfördes. Mellan 1994-1997 dödades cirka 30 personer i mordbränder, väpnade attentat och upplopp. När Emiren Sheikh Hamad bin Isa al-khalifa tog över styret 1999 rådde en sorts väpnad fred mellan opposition och regering. I samverkan med oppositionen inledde den nye emiren en process för demokratisering och modernisering av Bahrain. Politiska fångar släpptes och oppositionella i exil tilläts komma tillbaka. I folkomröstningen i februari 2001 fick emirens förslag om politiska reformer, National Action Charter (NAC), ett starkt stöd och Bahrain ändrade statskick till en konstitutionell monarki. Vid parlamentsvalen 2006 gick de shiamuslimskt dominerade politiska rörelserna framåt och lyckades vinna 18 av de 40 mandaten i den folkvalda nationella församlingen. De sunnimuslimska partierna och de oberoende grupper som stödde dem lyckades samtidigt erövra 22 mandat. Bahrains största sekulära politiska grupp, allierad med den shiamuslimska gruppen, fick inget mandat. Oppositionen framförde klagomål efter valet och ansåg att oegentligheter bidrog till valutgången. Valet innebar samtidigt att den tidigare
Sveriges Ambassad 3(7) utomparlamentariska oppositionen nu deltog i det parlamentariska arbetet och fick en väsentlig röst. För första gången i Bahrains historia valdes en kvinna, Lateefah Al-Qauod, till det folkvalda parlamentet och en shiamuslim till en av de tre vice premiärministerposterna. Det tredje och senaste parlamentsvalet hölls i oktober 2010. Valet föregicks av oroligheter och en arresteringsvåg. Valresultatet blev att Al Wefaq, det största oppositionella blocket, tillsammans med alliansen fick 18 platser i parlamentet. En kvinna blev invald till parlamentet. Nästa parlamentsval förväntas hållas 2014. Regeringen har genom åren mött kritik från framförallt den shiitiska befolkningen gällande bostadsbrist, hög arbetslöshet och diskriminering på arbetsmarknaden. Även krav på ett större politiskt inkluderande och demokratisk representation har rests med ökande kraft. Den arabiska våren 2011 födde omfattande demonstrationer även i Bahrain. Oppositionen ställde krav på politiska, konstitutionella och ekonomiska reformer. Flera människor dödades i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkorna. Regimen utlovade en nationell dialog under kronprinsens ledning, men tilltagande demonstrationer och kaos i kombination med ökande krav på förändring gjorde att regimen valde att inte inleda någon dialog. I mitten på mars lät regeringen istället införa undantagstillstånd och en GCCstyrka (GCC = Gulf Cooperation Council) inom ramen för Peninsula Shield Force med saudisk militär och emiratiska poliser förstärkte säkerhetsarrangemangen. En omfattande arresteringsvåg av oppositionella inleddes av bahrainska säkerhetsstyrkor. Samtliga Al Wefaqs parlamentsledamöter avgick i protest. Regeringens tillslag, uppgifter om tortyr och dödsfall i fängelser, väckte stark internationell kritik. Kungen svarade på kritiken genom att den 29 juni 2011 tillsätta en oberoende internationell undersökningskommission, Bahrain Independent Commission of Inquiry (BICI), som bestod av fem internationella experter på juridik och folkrätt och leddes av professor Cherif Bassiouni, FNexpert på krigsförbrytelser. Dess 500-sidiga rapport, som publicerades den 23 november 2011, kom fram till att bahrainska myndigheter hade begått grova brott mot mänskliga rättigheter. Flera viktiga rekommendationer fördes fram i rapporten, bland annat inrättandet av ett oberoende människorättsorgan som skulle utreda alla anklagelser om tortyr och ställa ansvariga till svars. Reaktionerna på rapporten var positiva.
Sveriges Ambassad 4(7) Rapporten bedöms generellt som objektiv, i synnerhet vad gäller mänskliga rättighetsfrågor, och samtidigt ger rapporten ett bra underlag till en reformprocess. Trots att regeringen under senaste tiden vidtagit vissa åtgärder i enlighet med BICI:s rekommendationer avseende reformer av rättsystemet och säkerhetsstyrkorna, återstår mycket att göra. I februari 2012 besökte professor Bassiouni återigen Bahrain för en kort uppföljning av vad som skett sedan rapporten publicerades. Vid besöket påtalade Bassiouni att regimen snabbt och tydligt måste visa att man menar allvar med reformprocessen och fokusera på konkreta politiska och ekonomiska reformer - framför allt konstitutionella reformer inklusive valsystemet, en röst en väljare, ett rättssystem baserat på internationella standarder, granskning av samtliga mål dömda i Specialdomstolen (National Safety Court) och integration av samtliga folkgrupper i samhället. Under 2012 och 2013 har kritik från flera håll riktats främst emot genomförandet av förslagen i rapporten. Kritik som i flera fall går ut på att reformer inte har gjorts eller att genomförandet går för långsamt. Den 22 januari 2013 inbjöd kung Hamad till politisk dialog mellan oppositionen och regeringen. Dialogen inleddes den 9 februari. Det var det första försöket att återuppta dialogen mellan opposition och regering sedan samtalen bröt samman 2011. Dialogen har sedan dess avbrutits ett antal gånger och tycks i huvudsak ha uppehållits sig vid formfrågor. Kronprinsen Salman bin Hamad al-khalifa tog i januari 2014 initiativ till separata möten med oppositionen för att ånyo försöka få igång dialogen. Oklart om någon dialog pågår just nu mellan parterna. Bahrain rankas som nummer 165 av 179 i organisationen reportrar utan gränsers globala årliga pressfrihetsindex (2013). I FN:s Human Development Index för 2012 rankas landet på plats 48 av 186 länder (plats 42 år 2011). Situationen för mänskliga rättigheter (MR) behandlas i ambassadens särskilda rapport om MR i Bahrain som finns på regeringens hemsida: www.manskligarattigheter.se Internationella relationer Landet har starka ekonomiska band till Saudiarabien vad gäller handel, olja och finansiellt stöd. Till Saudiarabien går också den enda vägförbindelsen till fastlandet. Det är av intresse för Saudiarabien att det råder stabilitet i Bahrain, bland annat av hänsyn till shiabefolkningen i de östra oljerika provinserna i
Sveriges Ambassad 5(7) Saudiarabien. Bahrain har ett komplicerat förhållande med grannen Iran som länge gjorde anspråk på landet. Utrikespolitiken domineras av samarbetet med GCC och Arabförbundet. Bahrain har nära förbindelser med USA liksom Storbritannien på det säkerhetspolitiska området. USA:s femte flotta finns i Bahrain. De nära banden till USA, goda relationer till de arabiska grannländerna, och den egna etniska sammansättningen, innebär sammantaget att utrikespolitiken bygger på en komplex blandning av relationer i syfte att värna Bahrains suveränitet. Det amerikanska stödet för Israel i konflikten med palestinierna har vid en rad tillfällen lett till betydande demonstrationer mot USA i Bahrain. Krigen i Afghanistan och Irak har också lett till anti-amerikanska manifestationer. Den huvudsakliga utrikespolitiska frågan är grannlandet Irans förmodade kärnvapenprogram. Bahrain har sedan hösten 2004 ett frihandelsavtal med USA. Ekonomisk och handelspolitisk utveckling Bahrain har en lång historia som finansiellt centrum i regionen. Landets geografiska läge, centralt bland de arabiska nationerna, med en utbildad arbetskraft samt ett stabilt regelverk, har bidragit till att Bahrain etablerat sig som ett regionalt finansiellt centrum. Bahrain är i flera avseenden annorlunda jämfört med övriga GCC-länder. Landet är till ytan den minsta Gulfstaten. Olje- och gastillgångarna är begränsade. Landets välstånd beror i hög grad på förmågan att diversifiera ekonomin, dvs. basera ekonomin på fler sektorer än olja och gas. Turism och finansiella tjänster är betydande områden för landets välstånd. I Bahrain finns varken inkomstkatt eller bolagskatt. Regeringen vill erbjuda villkor och förutsättningar som lockar till sig utländska investeringar från regionen och andra länder. Det finns ett stort och varierat banksystem som består av både konventionella och islamiska institutioner. Försäkringsbolag, som i många fall har varit underutvecklade i GCC området, har visat på en positiv tillväxt i Bahrain. Den privata hälso- och sjukvårdssektorn samt den privata utbildningssektorn har haft en positiv ekonomisk utveckling. Landets regering vill främja turismnäringen bland annat genom att behålla en relativt liberal miljö för investeringar för att attrahera turister i och utanför regionen. Bahrains första Formel 1 Grand Prix-tävling ägde rum 2004 och är ett exempel på
Sveriges Ambassad 6(7) turismfrämjande ambitioner. Loppet har blivit ett årligt återkommande evenemang som brukar attrahera omkring 40 000 besökare. Det ställdes in efter oroligheterna våren 2011 men genomfördes igen 2012 och 2013. Bahrain rankades fram till oroligheterna som en av de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i arabvärlden. Den lokala valutan är knuten till dollarn, vilket är ett av verktygen för att attrahera utländska investeringar. Landets finanspolitiska stimulanser och monetära lättnader, tillsammans med en återhämtning i oljepriset bidrog till en skjuts i tillväxten i slutet under 2009. Regeringen tog dock betydande lån för att finansiera stimuleringen, vilket bidrog till en kraftig ökning av statsskulden. I World Economic Forum s rapport över världens mest konkurrenskraftiga ekonomier rankas Bahrain år 2013-2014 på plats 43 av 144 länder. Bahrain är efter Qatar, Saudiarabien UAE och Oman femte bäst placerad av Arabländerna. Efter protestvågen 2011 har Bahrains ekonomi stagnerat och betydande frågetecken kvarstår kring investeringsviljan så länge den politiska osäkerheten kvarstår. Hotell och restaurang är några branscher som har blivit hårt drabbade av den minskade besöksfrekvensen. En rad stora infrastrukturella projekt är på gång, bland annat Friendship bridge, som började projekteras 2006, vilken ska förbinda Bahrain med Qatar. Bron ska enligt officiella uppgifter vara klar 2015, men har inte börjat byggas än. Arbetslösheten har varit det största ekonomiska och sociala problemet i landet. Bahrains utbildningssystem anses vara ett av de bättre i regionen, men landet har brottas med stor arbetslöshet bland högutbildade akademiker och har haft svårt erbjuda tillräckliga arbetstillfällen för nyutbildade ungdomar. Regeringens senaste arbetsmarknadspolitiska åtgärd är att införa tidsbegränsande subventioner för att stimulera anställning av nyutexaminerade studenter och därigenom minska arbetslösheten. Andra åtgärder är lättnader i sponsorsystemet, där man ökat flexibiliteten för utländska arbetare (exklusive gästarbetare från tredje land) att kunna flytta mellan olika arbetsgivare, med eller utan tillstånd av den ursprungliga sponsorn. Detta har bidragit till en större rörlighet på arbetsmarknaden. Bilaterala förbindelser Diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Bahrain upprättades 1974. Ett 100-tal svenskar är bosatta i Bahrain. Ett antal svenska företag bearbetar
Sveriges Ambassad 7(7) marknaden, företrädesvis via lokala representanter. Några har etablerat samrisk- (joint venture) eller dotterbolag bolag. Ericsson, ABB och Atlas Copco är exempel på svenska företag som är etablerade i huvudstaden Manama. År 2013 uppgick Sveriges export till Bahrain till 267 miljoner SEK. Exporten bestod främst av verkstadsprodukter såsom maskiner och mätinstrument. Sveriges import från Bahrain samma år uppgick till 13 miljoner SEK och bestod främst av hel- och halvfabrikat till verkstadsindustrin. I maj 2010 besökte utrikesminister Carl Bildt Manana för att delta i Bahrain Global Forum. Samma år i december deltog utrikesministern i IISS (Institute for Intrenational Strategic Studies) årliga Mellanösternkonferens, den så kallade Manamadialogen. Under en rundresa till GCC:s medlemsländer i februari 2010 besökte handelsminister Ewa Björling Bahrain. Besöket var inriktat på att diskutera frågor inom sjuk- och hälsovårdssektorn och möjlighet för svenska företag att etablera en fast närvaro i Bahrain.