Människohandel för sexuella och andra ändamål

Människohandel för sexuella och andra ändamål Lägesrapport 3 RPS Rapport 22

Lägesrapport 3: Människohandel för sexuella och andra ändamål 3 Lägesrapport 3 Människohandel för sexuella och andra ändamål Rikspolisstyrelsen överlämnar härmed Lägesrapport 3 Människohandel för sexuella och andra ända mål avseende år 2. Lägesrapporten ger Rikspolisstyrelsens bild av hur människohandelns omfattning och utbredning i Sve rige har förändrats sedan lägesrapporten för 2. Rapporten bygger främst på förundersökningar och domar samt på information som inkommit till poli sen under 2 och som berör människohandel och därtill relaterad brottslighet. Rapporten är framfö rallt avsedd för regeringen, polisens särskilda enheter och myndigheter i allmänhet. Den innehåller även information som kan vara användbar för frivillig organisationer och för allmänheten. Rapporten har utarbetats av kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen. Bengt Svenson Rikspolischef

Lägesrapport 3: Människohandel för sexuella och andra ändamål 4 Innehåll. Sammanfattning........................... Människohandel för sexuella ändamål.............2 Andra former av människohandel................3 Handel med barn för sexuella och andra ändamål...................................4 Handel med barn för sexuella ändamål utanför Sveriges gränser...................... 6 7 8 8 9 2. Inledning................................ 2. Syftet med denna rapport.................... 3. Brottsutvecklingen........................ 3. Människohandel för sexuella ändamål........... 3.. Profiler: gärningspersoner, organiserade nätverk............................. 3..2 Offer för människohandel för sexuella ändamål..................... 3..3 Tillvägagångssätt..................... 3..4 Människohandel från Litauen............ 3..5 Försäljning och köp av sexuella tjänster via internet under 2................ 3..6 Köp av sexuell tjänst................... 3.2 Människohandel för andra ändamål............ 3.2. Tvångsarbete eller situation som innebär nödläge...................... 3.2.2 Människohandel för tiggeri och brottslig verksamhet.......................... 3.2.3 Utnyttjande av utländska bärplockare i Sverige............................ 3.2.4 Utnyttjande av personer genom asfalt- och stenläggningsarbete.......... 3.2.5 Människohandel för andra ändamål: Situationer som innebär nödläge......... 3.3 Handel med barn för sexuella och andra ändamål................................. 3.3. Människohandel för sexuella ändamål..... 3.3.2 Köp av sexuell handling av barn.......... 3.3.3 Tillvägagångssätt: människohandel med barn med ändamål att utnyttjas för att begå brott.......................... 3.4 Handel med barn för sexuella ändamål utanför Sveriges gränser..................... 26 26 26 27 3 4. Rikskriminalpolisens övriga insatser mot människohandel...................... 33 5. Rikspolisstyrelsens övriga insatser mot människohandel...................... 35 3 2 6. Analys och rekommendationer.............. 6. Inledning................................. 6.. Förslag till åtgärder Alla former av människohandel...................... 6..2 Förslag till åtgärder Människohandel för sexuella ändamål................... 6..3 Förslag till åtgärder Människohandel för andra ändamål.................... 6..4 Förslag till åtgärder Handel med barn för olika ändamål................. 2 Bilagor 22. Inrapportering från polismyndigheterna...... 43 24 2 25 3 Domar.................................. 58 4 4 5 6 8 9 4 36 36 36 39 4 4 Lagstiftning på området................... 55 Anmälda brott under 2................. 64

Lägesrapport 3: Människohandel för sexuella och andra ändamål 5

Sammanfattning 6. Sammanfattning Människohandel är till sin natur ett brott mot person och behandlas i 4 kap. brottsbalken (BrB) om brott mot frihet och frid (se Bilaga 2). Straffansvar gäller för den som genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksam het i en situation som innebär nödläge för den utsatte. I det fall offret är under 8 år döms för människohandel även om gärningspersonen inte använt sig av otillbörli ga medel för att genomföra brottet. Gemensamt för de omständigheter som nämns i bestämmelsen är att de på olika sätt syftar till att bemästra offrets fria och verkliga vilja, oavsett tilltänkt utnyttjande. Människohandel för sexuella ändamål är en brotts lig företeelse som kan förekomma i hela landet men som under 2 framför allt påträffats i och runt de tre storstadsregionerna. När det gäller fall av männis kohandel för andra ändamål såsom tvångsarbete, tig geri och för att begå brott, förekommer även dessa brott men är mera utspritt över hela landet. Vissa av dessa utnyttjanden, som till exempel tiggeri, är rela tivt nya företeelser. I alla former av människohandel kommer gärnings personerna och de offer som tvingas eller förmås att åka till Sverige i de flesta fall från ursprungsländer där det råder en utbredd fattigdom, stor arbetslöshet och diskriminering t.ex. av kvinnor eller personer från minoritetsgrupper och där det dessutom saknas sociala skyddsnät. Oftast befinner sig offren i en sådan utsatt situation att de inte kan neka till ett erbjudande om arbete i ett annat land, trots att erbjudandet kan inne bära en risk för att de utnyttjas. Den ökande rörlighe ten inom EU och Schengenområdet till följd av slopade gränskontroller innebär att också kriminella nätverk är alltmer rörliga. Utvecklingen understryker vikten av att polis- och åklagarmyndigheterna utvecklar förmågan och metoder att arbeta gränsöverskridande. I september 28 lämnade regeringen ett uppdrag till Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten att förstärka de operativa insatserna för att bekämpa människohandelsbrott samt utöka metod- och kompe tensutvecklingen. Med uppdraget följde extra medel bestående av 4 miljoner för 28 och 8 miljoner för vardera 29 och 2. Totalt tilldelades Polisen 4 miljoner kronor varav 3 miljoner skulle användas för operativa insatser och miljoner för metod- och kom petensutveckling av polisorganisationen. Den ökade kompetensen hos polismyndigheterna kombinerat med särskilda medel från 28-2 har lett till att fler och mer komplicerade människohan delsfall har kunnat avslöjas. Antalet polisanmälning ar, inledda förundersökningar och lagföringar om människohandel och människohandelsliknade brott under samma tidsperiod har därför också ökat. Polisanmälningar Människo handel för andra ändamål än sexuella Människo handel för sexuella ändamål Koppleri/ grovt koppleri 28 5 5 8 29 3 94 28 2 32 2 52 2 35 86 63 År Statistik-Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 22 Under 28-2 ökade särskilt antalet rapporterade fall av människohandel för andra ändamål både i Sve rige och inom hela EU. Denna ökning antas bl.a. bero på att bekämpningen av dessa brott prioriterats inom det europeiska lagstiftnings- och polisarbetet och nationellt. Gränspolisavdelningarna i Stockholm och Skåne fick under samma period ett utvidgat ansvar för att bekämpa människohandel för andra ändamål. Rikspolisstyrelsens kompetenshöjande insatser och spridning av information innefattade också alla for mer av människohandel vilket i sin tur lett till ökad kunskap inom polisorganisationen. EU:s utvidgning resulterade dessutom i att organiserade brottsnätverk ändrade sin verksamhet till att också omfatta handel

Sammanfattning 7 med utsatta människor för andra ändamål än sexuel la. Samtidigt fick denna brottsform mycket uppmärk samhet i svensk och utländsk media. Den ökade rörligheten av människor, varor, tjäns ter och kapital inom och till EU till följd av globalise ringen har sin motsvarighet i rörligheten av kriminel la nätverk och kriminalitet. Den finansiella och eko nomiska krisen förstärker också den gränsöverskri dande brottsligheten. Människor som bryter upp från områden med social, politisk eller ekonomisk oro kan bli offer för människosmuggling och männis kohandel för olika ändamål.. Människohandel för sexuella ändamål Enligt Rikspolisstyrelsen är det svårt att uppskatta hur många som kan ha fallit offer för människohan del i Sverige under 2. Antalet människohandelsof fer som uppdagas i Sverige beror till stor del på vilka resurser som polisen lägger ner på att uppdaga denna brottslighet samt på den kompetens som finns inom polisorganisationen. Nivån på dessa insatser skiftar mellan polismyndigheter och ser olika ut från år till år. Det är inte heller möjligt att identifiera, eller ens lokalisera, alla offer, mestadels flickor och kvinnor, som nämns under telefonavlyssning eller iakttas under polisens spaning. Inte heller kan uppskattning en baseras uteslutande på antalet offer som ses som målsägande i människohandelsutredningar; särskilt eftersom flertalet av dessa utredningar resulterar i domar om koppleri/grovt koppleri. Under 2 upprättade polisen 35 anmälningar som rörde människohandel för sexuella ändamål jämfört med 32 anmälningar året innan. Under 2 dömdes två personer för människohandel för sexuel la ändamål. Därtill dömdes tre personer för grovt koppleri och åtta för koppleri som varit av människo handelsliknande karaktär. Slutligen togs 45 lagfö ringsbeslut rörande köp av sexuell tjänst och 7 lagfö ringsbeslut rörande köp av sexuell handling av barn under 8 år). Fler förundersökningar om människo handel, koppleri och köp av sexuell tjänst är pågåen de för vilka domar väntas falla under 22. Information som polisen erhöll under 2 visade att den absoluta majoriteten av offer var flickor och kvinnor. Under 2 identifierades inte några pojkar eller män som offer för människohandel för sexuella ändamål. De utländska flickor och kvinnor som rekryterades till Sverige för prostitutionsändamål kom i första hand från Östeuropa (företrädesvis Rumänien, Litauen, Estland, Slovakien och Polen) Thailand och Nigeria. Här kan ett skifte tydligt skön jas då information om kvinnor från Litauen som utnyttjas i prostitution i Sverige ökat betydligt under 2 jämfört med tidigare år. Människohandel för sexuella ändamål med offer från Rumänien är sedan några år tillbaka ett omfat tande problem i stora delar av Europa. Även i Sverige, främst i Göteborg, noterade polisen under 2 en viss ökning av rumänska kvinnor som utnyttjades för prostitutionsändamål i gatumiljö. De gärningsperso ner som låg bakom denna handel, både män och kvinnor, kom även de från Rumänien. De ansvariga för de verksamheter som utretts under 2 var män och kvinnor som ursprungligen kom från Estland, Irak, Litauen, Rumänien, Slova kien, Sverige och Polen. Försäljningen av sexuella tjänster sker idag i Sveri ge, liksom i andra länder, mestadels via internet. I de utredningar som genomfördes under 2 publicera de gärningspersonerna annonser på webbsidor utfor made så att sexköpande män skulle få intrycket att offren själva var ansvariga för dessa. I själva verket hade kvinnorna oftast ingen vetskap om vad som faktiskt beskrevs i annonserna. Detta gällde särskilt flickor och kvinnor med romskt och nigerianskt ursprung som ofta inte var skriv- och läskunniga. Summan av domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser under 2.

Sammanfattning 8.2 Andra former av människohandel Andra utnyttjandesyften som nämns i brottsbalkens människohandelsparagraf2 är att människohandels offer kan exploateras i krigstjänst, för avlägsnande av organ, för tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte3. Under 2 dömdes en person för människohandel för andra ändamål än sexuella. Ärendet rörde en man från Bulgarien som transporterade en 2-årig bulga risk flicka till Sverige för att begå stölder i Sverige och i andra länder i Europa. I några fall av annan män niskohandel ogillades åtal eftersom det inte gick att bevisa att de misstänkta redan vid rekryteringen avsett att vilseleda offren eller för att någon exploate ring inte hade kunnat påvisas. Se bilaga 3. Polismyndigheternas inrapporteringar till Riks polisstyrelsen under året tyder på att antalet anmäl ningar, inledda förundersökningar och lagföringar rörande annan människohandel ökade mer än när det gäller människohandel för sexuella ändamål. Under 2 upprättade polisen 35 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål och 63 anmäl ningar som rörde människohandel för andra ända mål än sexuella. Dessa andra ändamål rörde framfö rallt situationer där personer förts till Sverige av kri minella grupper från andra länder för att utnyttjas i tiggeri, för tvångsarbete eller för att medverka i brottslig verksamhet såsom exempelvis organiserade stölder. Liksom för människohandel för sexuella ändamål är det svårt att ge exakta uppgifter beträf fande omfattningen av människohandel för andra ändamål till, genom och inom Sverige. I syfte att motverka att utländsk arbetskraft i framti den utnyttjas på ett otillbörligt sätt genom orimliga arbetsvillkor, utebliven lön, under hot och slavliknan de förhållanden inledde Rikspolisstyrelsen under våren 2ett samarbete med Migrationsverket, Skat teverket och Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter. Samarbetet ledde bl.a. till att Migrationsverket tog fram riktlinjer inför bärsäsongen för företag som erbjöd anställning till bärplockare från tredje land. Europol har under de senaste åren bidragit med information om misstänkt människohandel i syfte att genomföra bedrägerier mot välfärdssystemet, före trädesvis relaterat till Storbritannien. Förövarna rekryterade och transporterade offer från ett EUland till ett annat och ansökte där om registrering i folkbokföringsregistret eller motsvarande för offren. Syftet var att få tillgång till och ersättning för offren via det nationella välfärdssystemet. Ersättningarna och bidragen konfiskerades av gärningspersonerna. Enstaka underrättelser och förundersökningar ledde till misstankar om att liknande verksamhet även ägde rum i Sverige, men de åtal som väcktes ogillades. Som ett led i den nationella satsningen mot mängdoch seriebrott inför 22 tog Polismyndigheten i Öster götland på sig ansvaret för att samordna polisens insat ser mot grupperingar av vissa oseriösa asfalts- och stenläggare från Storbritannien och Irland. Polisen inledde också ett samarbete med Skatteverket, Tullver ket, Åklagarmyndigheten, Larmtjänst och Migrations verket med anledning av den särskilda satsningen. En metodhandbok uppdaterades och gjordes tillgänglig på polisens intranät, för att polisen ska kunna arbeta på ett enhetligt sätt mot den här typen av brott..3 Handel med barn för sexuella och andra ändamål Sedan lagstiftningen infördes 22 har alla barn som fallit offer för människohandel för sexuella ändamål i Sverige, med enstaka undantag, varit flickor i åldrar na 6 7 år. I de förundersökningar som bedrevs i Sverige under år 2 rörande människohandel för sexuella ändamål och liknande brott som koppleri/ 4 kap. a brottsbalken. Med nödläge avses att offret är förhindrat att fritt bestämma över sina göranden och låtanden eller befinner sig i en verkligt svår belägenhet som inte är helt tillfällig eller övergående. Prop. 29/:52 Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohan del sid. 2. 2 3

Sammanfattning 9 grovt koppleri, förekom inte heller några brottsoffer under tolv år; den yngsta flickan var 4 år och den äldsta kvinnan 4 år. Det förekommer också att vissa människohandlare tar kontakt med föräldrar som lever i fattigdom i län der såsom Rumänien och Bulgarien, för att antingen köpa eller hyra deras flickor och pojkar i syfte att utnyttja dem för stöld- och tiggeriändamål eller för att utnyttja dem i prostitution. Flickorna och pojkarna, som ofta är i 4 års-åldern, får inte gå i skolan utan tränas tidigt av människohandlaren att stjäla i butiker eller begå fickstölder. Människohandlarna utnyttjar barnens låga ålder som gör att de undgår straff och registrering i brottsregister. Under 2 biträdde Rikskriminalpolisen Norge i en förundersökning där barn utnyttjades för att begå bedrägerier, stölder och för att tigga samt såldes för tvångsäktenskap och utsattes för våldtäkt. Delar av brottsligheten bedrevs även i Sverige. Ärendet rörde flickor i åldrarna 3-7 år från Rumänien som köpts och sålts av ett flertal gärningspersoner i syfte att utnyttjas för bedrägerier i form av att sälja falskt guld, begå stölder, tiggeri, m.m. Förundersökningen omfattade även information om tvångsäktenskap, våldtäkter, misshandel m.m. I juli 22 dömdes sex personer, tre män och tre kvinnor från Rumänien, av Bergens tingsrätt till fängelse mellan tre och sex år för bl.a. människohandel.4.4 Handel med barn för sexuella ändamål utanför Sveriges gränser En brottstyp som bör ges större uppmärksamhet rör svenskar som begår sexualbrott mot flickor och poj kar i andra länder. Här menas vanligen att en person med hemvist i Sverige, reser till ett annat land för att där sexuellt utnyttja en flicka eller pojke med hemvist i landet, mot någon form av ersättning. De brott som begås mot barnen är företrädesvis våldtäkt/grov våldtäkt mot barn, köp av sexuell handling av barn samt barnpornografibrott. Under 29-2 bedrev Rikskriminalpolisens ITbrottssektion ett projekt mot handel med barn för sexuella ändamål inom ramen för regeringens upp drag till Rikspolisstyrelsen att förstärka de nationella insatserna mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål 5.Syftet med projektet var en mer effektiv brottsbekämpning av handel med barn för sexuella ändamål och ett förenklat förfarande för att lämna tips om dessa brott till polisen i Sverige6. Detta för att särskilt underlätta identifieringen av personer som misstänks utnyttja barn för sexuella ändamål utanför Sveriges gränser. Under projekttiden kartlades ett femtiotal svenska män som misstänktes resa utomlands i syfte att begå sexuella övergrepp mot barn. Efter hand som projek tet blev känt för allmänheten ökade antalet inkomna tips avseende dessa män. Efter det att projekttiden löpt ut, fortsatte arbetet med att kartlägga och utreda dessa brott. Under 2 kartlades ytterligare ett tret tiotal svenska män som misstänktes resa utomlands i syfte att begå sexuella övergrepp mot barn eller pro ducera barnpornografi. Information/ tips om barnsexhandel som inkommer till Rikskriminalpoli sen kommer i första hand från svenska och utländska polismyndigheter och från allmänheten. Under 2 bearbetades ett hundratal sådana inkomna tips. Tip sen ledde bl.a. till att två svenska män, 76 respektive 45 år, kunde åtalas i november 2 för brott relatera de till barnsexhandel. Den 76-årige mannen åtalades för försök till våldtäkt mot barn, sexuella övergrepp mot tre barn samt för barnpornografibrott. Den 45-årige mannen dömdes av tingsrätten till fängelse i fem år för våldtäkt mot barn, grovt barnpornografi brott, stämpling till våldtäkt mot barn sexuellt, utnyttjande av barn samt grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. Hovrätten skärpte straffet till fängelse i sju år. Bergen tingrett 22-7-5, Saksnr -94827MED-BBYR/. Ju28/743/PO 6 Tillgängligt: http://polisen.se/sv/kontakta-oss/tipsa-polisen/. 4 5

Inledning 2. Inledning Människohandelsbrott innefattar situationer där fle ra personer samverkar, vanligen i olika länder, för att rekrytera och sedan förmå ett offer att åka från ett ställe till ett annat och där utnyttjas för olika ända mål. Handel med människor är ett globalt växande problem som kräver en strategi med omfattande internationellt samarbete och som bygger på natio nella åtgärder. I sin senaste rapport från år 2, The Globalization of Crime A Transnational Threat Assessment, rap porterade Förenta Nationernas organ för bekämpan de av droger och brottslighet (UNODC) att över 4 offer för människohandel för sexuella ända mål utnyttjas varje dag i Europa. Årligen dras cirka 7 nya offer in i denna handel i Europa och det finns, enligt rapporten, inga tecken på att antalet offer minskar. 2. Syftet med denna rapport Årets lägesrapport ger Rikspolisstyrelsens bild av läget under 2 rörande människohandel och därtill relaterad brottslighet inom, genom och till Sverige samt hur omfattningen och utbredningen förändrats sedan föregående års lägesrapport. I separata bilagor redovisas: polismyndigheternas inrapporteringar till Rikspo lisstyrelsen gällande svensk lagstiftning på området domar och information kring offer, gärningsperso ner och påföljder som rör olika former av männis kohandel, koppleri och köp av sexuell tjänst/ köp av sexuell handling av barn statistik över antal anmälningar

Brottsutvecklingen 3. Brottsutvecklingen 3. Människohandel för sexuella ändamål Rikskriminalpolisen får regelbundet information om de grupper och individer som är ansvariga för olika former av människohandel inom, genom och till Sveri ge. Denna information lämnas bl.a. av svensk och utländsk polis, frivilligorganisationer, allmänheten och Migrationsverket. Information, och de förunder sökningar som bedrevs under 2, visar att männis kohandel inte bara är ett storstadsfenomen utan att det även förekommer på mindre orter runt om i Sverige. Enligt Rikspolisstyrelsen är det svårt att uppskatta hur många som var offer för människohandel i Sveri ge under 2. Antalet människohandelsoffer som identifieras i Sverige beror till stor del på vilka resur ser som polisen lägger ner på att uppdaga denna brottslighet samt på den erfarenhet och kompetens som finns inom polisorganisationen. Nivån på dessa insatser skiftar mellan polismyndigheter och kan variera från år till år. Det är inte heller möjligt att identifiera, eller ens lokalisera alla offer, mestadels flickor och kvinnor, som nämns under telefonavlyss ning eller iakttas under polisens spaning. Inte heller kan uppskattningen baseras uteslutande på antalet offer som ses som målsägande i människohandelsut redningar, eftersom flertalet av dessa utredningar resulterar i domar om koppleri/grovt koppleri. Hän delseförloppet i ett kopplerimål kan uppvisa mycket stora likheter med händelseförloppet i ett människo handelsmål. Den avgörande frågan om förövarna ska kunna åtalas och dömas för människohandel och inte för koppleri är om offrets frihet kränkts. Att flertalet lagföringar resulterar i koppleri/grovt koppleri istället för människohandel kan ha flera för klaringar. Det kan bero på att människohandelslag stiftningen fortfarande är en komplicerad och svårtil lämpad lagstiftning. Gärningspersonerna har dessut om ändrat sina tillvägagångssätt i vissa fall under de senaste åren. Istället för att bruka våld och hot mot offren så erbjuder gärningspersonerna ofta bättre villkor bl.a. i form av mer handlingsfrihet. Offren får dessutom behålla en större del inkomsterna. Detta är ett effektivt sätt att knyta offren till sig och göra dem beroende vilket resulterar i att offren är lojala mot gär ningspersonerna och mindre benägna att vittna emot dem. Det kan då i vissa fall vara svårt att få domstolar na att förstå allvaret av förtrycket när kvinnorna inte har behandlats särskilt illa. En förändring i gär ningspersonerna beteende kunde dock skönjas under 2 där två större förundersökningar, en i Stockholm och en i Västra Götaland, även innefattade hot om och fysiskt och sexuellt våld mot offren. Under 2 upprättade polisen 35 anmälningar som rörde människohandel för sexuella ändamål. Under samma år dömdes två personer för människohandel för sexuella ändamål. Därtill dömdes tre personer för grovt koppleri och åtta för koppleri som varit av män niskohandelsliknande karaktär. Slutligen togs 45 lagföringsbeslut rörande köp av sexuell tjänst och 7 beslut om lagföring rörande köp av sexuell handling av barn under 8 år7. Fler förundersökningar om människohandel, koppleri och köp av sexuell tjänst är pågående för vilka domslut väntas falla under 22. Ovanstående statistik kan jämföras med situatio nen under 2 då det upprättades 32 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål. Under samma år dömdes tre personer för medhjälp till män niskohandel för sexuella ändamål och en person dömdes för medhjälp till samma brott. Under 2 dömdes fem personer för grovt koppleri och fjorton för koppleri som varit av människohandelsliknande karaktär. Samma år togs 336 lagföringsbeslut röran de köp av sexuell tjänst och 9 beslut om lagföring rörande köp av sexuell handling av barn. Information som polisen erhöll under 2 visade att den absoluta majoriteten av offer var flickor och kvinnor. Under 2 identifierades inte några pojkar eller män som offer för människohandel för sexuella 7 Summan av domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser under 2.

Brottsutvecklingen 2 ändamål. De utländska flickor och kvinnor som rekryterades till Sverige för prostitutionsändamål kom i första hand från Östeuropa (företrädesvis Rumänien, Litauen, Estland, Slovakien och Polen) Thailand och Nigeria8. Här kan ett skifte tydligt skönjas då information om kvinnor från Litauen som utnyttjas i prostitution i Sverige ökat betydligt under 2 jämfört med tidigare år. Förändringar i offrens bakgrund och nationalitet kan förklaras av en försva gad nationell socio- ekonomisk situation som slår särskilt hårt mot kvinnor och flickor. Den ekonomis ka krisen i Sydeuropa kan också göra att människo handlare och hallickar riktar sina aktiviteter mot län der med stabilare ekonomier som exempelvis Sverige. Omfattningen av tips som inkommer till Rikskri minalpolisen om misstänkt prostitution i relation till thaimassagesalonger i Sverige är fortsatt hög. Ämnet diskuteras även fortsatt frekvent av sexköpare m.fl. på olika diskussionsforum på internet. Vidare genomförde Skatteverket kontroller under 2-22 avseende kontanthanteringen på ett större antal thaimassagesalonger, och vid ett flertal tillfäl len påträffades brister i denna. I samband med dessa kontroller har Skatteverket även på något enstaka ställe uppmärksammat att personal på salongerna saknat uppehållstillstånd i Sverige. År 29 uppskattade Rikskriminalpolisen att det fanns cirka 9 thaimassagesalonger i Stockholm med närområde, varav flertalet bedömdes erbjuda försälj ning av sexuella tjänster. Vid årsskiftet 2/22 beräk nades antalet thaimassagesalonger i Stockholmsområ det till cirka 25 och i hela landet cirka 459. Den parallella utredning som Rikskriminalpolisen bedrev, relaterad till en människohandelsutredning i Belgien inledd 28, visade tydligt att viseringar utfärdade av den svenska ambassaden i Bangkok 8 För mer information om offer från Thailand och Nigeria, se RPS lägesrapporter Människohandel för sexuella och andra ändamål för åren 29 och 2. 9 Thaimassageguiden och information från Conny Svensson, Skatteverket. varit en underlättande faktor för genomförandet av brottet i Belgien. Viseringarna utfärdades genom att ambassaden på olika sätt vilseleddes i ett antal ansökningsärenden (För mer information, se under rubriken Samarbete med Belgien på s.36). Under 2 inkom även uppgifter om att referenter, som delvis visat sig vara kända i relation till bordell verksamhet i Danmark, agerade som inbjudare vid visumansökningar på den svenska ambassaden i Bangkok och därigenom anskaffade kvinnor för att utnyttja dem i prostitution. Avvisning av prostituerad från annat EU-land I februari 2 beslutade Polismyndigheten i Hal lands län att avvisa en rumänsk kvinna med stöd av 8 kap. 2 första stycket 2 utlänningslagen. Polismyn digheten menade att kvinnan som försörjde sig genom prostitution utgjorde ett hot mot allmän ord ning och säkerhet. Kvinnan överklagade till Migra tionsverket som gjorde samma bedömning som Polis myndigheten i Halland: nämligen att prostitution vis serligen är lagligt i Sverige, men att köp av sexuell tjänst är en brottslig gärning. Detta innebär i prakti ken att ett brott måste begås enligt svensk lagstiftning för att en person i prostitution ska kunna försörja sig. Migrationsdomstolen gav kvinnan rätt och konsta terade att det i hennes fall inte var förenligt med Europeiska gemenskapens rörlighetsdirektiv att avvi sa henne med stöd av 8 kap. 2 första stycket 2 utlän ningslagen. Av artikel 27.2 i rörlighetsdirektivet framgår det att en persons personliga beteende måste utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse för att kunna avvisas. Migrationsdomstolen konstaterade att kvinnan inte begått några brottsliga gärningar. Hennes personliga beteende utgjorde inte heller något hot enligt rörlighetsdirektivet. Förvaltningsrätten i Göteborg, Migrationsdomstolen Avd., 2-4-8, Mål nr UM 832-. Rörlighetsdirektivet 24/38/EG

Brottsutvecklingen 3 I ett ärende som rörde en anmälan till JO från pro stitutionsgruppen i Göteborgs stad mot Polismyndig heten i Västra Götaland den 7 september 2, gjorde JO en annan bedömning än Migrationsdomstolen2. JO meddelade i sitt beslut att: Enligt aktuella förar betsuttalanden ska prostitution anses som ett i lagens mening oärligt försörjningssätt. Prostitution som inte kan förekomma utan att brott begås får vidare betraktas som i en huvudsak förbjuden företeelse. Till skillnad från bedömningen i ett tidigare JObeslut, som gällde tiggeri, bedöms avvisningen i detta fall vara förenlig med utlänningslagen. Kvinnan hade enligt EU:s rörlighetsdirektiv en prin cipiell rätt att vistas i landet. Den enskildes rätt får dock genombrytas vid hot mot allmän ordning, säker het eller hälsa. Direktivet i denna del lämnar utrymme för tolkning. I beslutet görs bedömningen att det i det ta fall inte fanns några hinder mot avvisning och att rättsläget i alla händelser inte är så klart att polisen kan kritiseras för att ha fattat ett felaktigt beslut. 3.. Profiler: gärningspersoner, organiserade nätverk De ansvariga personer för de verksamheter som utretts under 2 var män och kvinnor som ursprungligen kom från Estland, Irak, Litauen, Rumänien, Slovakien, Sverige och Polen. I stort sett samtliga som åtalats eller dömts för människohandel för sexuella ändamål, eller för män niskohandelsliknande brott som koppleri/grovt kopp leri under 2, hade anknytning till brottsoffrens ursprungsländer eller till länder där dessa varit bosat ta. Detta innebar att gärningspersonerna hade kun skaper om brottsoffrens levnadsförhållanden och om deras ekonomiska och sociala förutsättningar i ursprungslandet. Dessa kunskaper utnyttjades av gärningspersonerna för att rekrytera och kontrollera kvinnorna. Några av gärningspersonerna hade vis tats under längre eller kortare tid i Sverige, eller hade sin hemvist i landet. De behärskade det svenska språ ket, och ibland även engelska, samt besatt goda kun skaper om det svenska samhället. Rapport från Europol De brottsliga grupperingar som var ansvariga för uppdagade människohandelsbrott i Sverige under 2 var av mindre omfattning, men misstänktes i många fall tillhöra större organiserade nätverk i off rens ursprungsländer. Grupperingarna som mesta dels bestod av män kom från flera länder, hade skif tande etnisk bakgrund och var oftast knutna till organiserad brottslighet eller ingick i familjeliknande konstellationer. Några av de inblandade kvinnorna hade tidigare själva varit utnyttjade i prostitution och rekryterades senare som mellanhänder av ansvariga inom det brottsliga nätverket. Förundersökningar och domar från 2 visar att de som handlade med människor i vissa fall även ägnade sig åt annan brottslighet såsom utpressning och bedrägerier. Enligt Europols offentliga lägesrapport om männis kohandel från 2 är även de människohandelsgrup peringar som avslöjas i övriga delar av Europa oftast av mindre storlek3. Dessa grupperingar agerar antingen självständigt eller samarbetar med andra kriminella grupper. Vissa kriminella grupper, fram för allt de albanska, nigerianska och romska, är familje- eller klanbaserade med komplicerade lojali teter mellan gärningspersonerna. Detta resulterar ofta i stora utmaningar för polisen när det gäller att få information om eller av dessa personer. Situatio nen är liknande i Sverige, där personer av romsk här komst förekommer både som offer och gärningsper soner när det gäller alla former av människohandel. Även nigerianska människohandelsnätverk har för sökt etablera sig i Sverige men inte i samma omfatt ning som i många andra länder i Europa. 2 Riksdagens ombudsmän JO, Diarienummer: 4468-2, 22--. 3 Trafficking in Human Beings in the European Union, Europol 2.

Brottsutvecklingen 4 3..2 Offer för människohandel för sexuella ändamål Enligt den senaste rapporten om människohandel globalt från FN:s organ för bekämpande av droger och brottslighet (UNODC) genomförs 79 procent av den globala människohandeln för sexuella ändamål. Rapporten visar att majoriteten av dessa människo handelsoffer är flickor och kvinnor4. I sin senaste rapport om organiserad brottslighet från år 2, The Globalization of Crime A Transnational Threat Assessment, rapporterar UNODC dess utom att över 4 offer för människohandel för sexuella ändamål utnyttjas varje dag i Europa. Årli gen dras närmare 7 nya offer in i denna handel i Europa och det finns inga tecken, enligt rapporten, på att antalet offer minskar5. Att majoriteten av offren för människohandel för sexuella ändamål globalt är flickor och kvinnor reflekteras även i den svenska statistiken. Sedan 999 har alla kända offer för människohandel för sexuella ändamål, alternativt koppleri/grovt koppleri varit flickor och kvinnor i åldrarna 3 45 år. I de fall där män eller pojkar fallit offer för människohandel i Sve rige handlar det om andra ändamål än sexuella såsom stöld verksamhet, tiggeri och tvångsarbete. Flertalet av de utländska flickor och kvinnor som utsattes för människohandel och därtill relaterad brottslighet i Sverige under 2 tillhörde minoritets grupper i hemlandet, hade ofta svårigheter att få anställning eller kom från en hemmiljö där det före kommit missförhållanden såsom misshandel, sexuella övergrepp och social utslagning. Många saknade kun skaper om hur det svenska samhället fungerar och om möjligheterna till att söka hjälp och skydd från polis, sociala myndigheter och frivilligorganisationer. Endast enstaka kvinnor och flickor förstod eller talade svenska och bara ett fåtal behärskade det engelska språket. 4 Global Report on Trafficking in Human Beings, UNODC, 29. 5 The Globalization of Crime A Transnational Threat Assessment, UNODC, 2. Olika erfarenheter och studier i Sverige och interna tionellt visar att offer för människohandel för sexuella ändamål ofta har ett bristande förtroende för myndig heter och är ovilliga att låta sig intervjuas av polisen, eller vittna mot sina angripare. De kan även sakna till tro till de tolkar som finns tillgängliga eftersom dessa kan ha samma bakgrund som offret eller komma från samma plats, etniska grupp eller land. Detta gör att offret kan känna oro för sin personliga säkerhet och för att kränkande och känslig information kan spridas i deras hemländer eller bland landsmän i destinations landet. De kan även känna rädsla för repressalier från förövarna, skam och skuld över att tala om de allvarli ga och förnedrande sexuella övergrepp de utsatts för, vilka också ofta pågått under en längre tid. Det före kommer även fall där en gärningsperson initierat ett sexuellt förhållande med offret, något som kan skapa en ovilja hos kvinnan att ange sin partner. Kvinnor na blir på så sätt mer lojala med gärningspersonerna och mindre benägna att vittna emot dem. De kvinnor som utsatts för människohandel eller människohandelsliknande brott till Sverige under 2 hade, liksom tidigare år, en likartad bakgrund. Det rörde sig om kvinnor som prostituerats för första gången eller kvinnor som utnyttjats i prostitutionsak tiviteter i många år. Dessa kvinnor kom ofta från en fattig bakgrund utan grundläggande utbildning eller från länder där arbetsmarknaden inte är öppen för dem eller där det sociala trygghetsnätet inte fungerar. I ursprungsländerna är kvinnors rättigheter ofta begränsade eller saknas helt. 3..3 Tillvägagångssätt Den information som inkom till polisen under 2 visade att människohandlare och hallickar utnyttjade offrens sårbarhet för att få dem att lämna sin hemmiljö. De erbjöd kvinnorna attraktiva försörjningsmöjlighe ter eller i vissa fall en samhörighet som kan vara svårt att motstå på grund av kvinnornas redan utsatta situa tion. Vanligast var att kvinnor reste till Sverige efter att ha ingått en överenskommelse med rekryteraren som

Brottsutvecklingen 5 de fått kontakt med via tidningsannonser, internet eller sociala medier, lokala rekryteringsbyråer eller ofta genom personliga kontakter t.ex. inom familjen. Majoriteten av de kvinnor och flickor som upptäck tes under 2 var medvetna om att de skulle komma att utnyttjas i prostitution men blev vilseledda när det gäller de verkliga villkoren, levnadsförhållandena, det ekonomiska upplägget, övergrepp och graden av per sonlig frihet. För en stor del av dessa kvinnor är över greppen som de utsätts för av män som köper en sexuell tjänst och människohandlare redan normaliserade då de utnyttjats i prostitution under kortare eller längre tid i hemlandet och/eller har tidigare utsatts för sexuella övergrepp. Under 2 berättade rumänska kvinnor i förhör hos polisen att de köpts och sålts av hallickar och människohandlare sinsemellan för summor mellan 3-5 euro. Efter ett sådant köp bestämmer den betalande mannen helt över kvinnan som han köpt. Informationen visade också att de som var offer för människohandel under 2 förväntades betala till baka en summa pengar för resehandlingar, kostnader för resor och andra kringkostnader till människo handlarna och hallickarna. Detta skapade en skuld fälla som innebar att låntagaren aldrig skulle kunna tjäna tillräckligt för att kunna göra sig skuldfri. Män niskohandlarna behöll dessutom oftast hela eller större delen av inkomsterna. Den ursprungliga skul den ökade eftersom kvinnorna förväntades betala för olika kringkostnader i destinationslandet såsom kostnader för annonsering och lokalhyra, transpor ter, hygienartiklar, kondomer, städning och mat ett kostnadsansvar som offret inte fick information om under rekryteringsskedet. Människohandlarna använde flyg, bil, buss eller färja för att transportera flickorna och kvinnorna till Sverige. De anskaffade ibland falska eller använde andra personers passhandlingar för att dölja sin egen och offrens verkliga identitet, för att kringgå krav på visering eller för att undvika upptäckt i de fall då en gärningsperson var efterlyst. När kvinnorna kom till Sverige fick de i många fall själva ta sig till en överenskommen adress, oftast en lägenhet, eller så fördes de dit av gärningspersonerna. Kvinnorna utnyttjades för prostitutionsändamål i lägenheter, i hyrda hotellrum eller i gatuprostitution. Det förekom också att hallickarna och människo handlarna eskorterade kvinnorna till en sexköpares bostad eller till hans hotellrum för att minska risken för upptäckt och hålla nere kostnaderna för t.ex. lokaler. Skuldsatthet till människohandlarna och hot om att själv eller närstående utsätts för våld gjorde att kvinnorna mycket sällan vågade fly. 3..4 Människohandel från Litauen Ökningen av litauiska kvinnor som såldes för prosti tutionsändamål i Sverige under 2 var särskilt mar kant i Stockholmsområdet där polisen kartlade fem olika grenar av litauiska människohandelsnätverk. Dessa grupper kände till varandra, men verkade inte ha något samröre eller samarbete. Några grupper hade också förgreningar i Norge, Danmark, Storbri tannien och Irland. De litauiska kvinnorna var mellan 2- och 35 år och rekryterades från samma område, Siauliai, i Litauen. Detta område kännetecknas av stor där arbetslöshet och fattigdom, särskilt för kvinnor. Fle ra av de unga kvinnorna hade minderåriga barn som antingen var omhändertagna och placerade på barn hem eller som bodde hos far- eller morföräldrar. Vid rekryteringstillfället blev de lovade halva för tjänsten. De upptäckte snart att denna krympte efter som de tvingades betala alla kostnader både för sig själva och för gärningspersonerna. Gärningsperso nerna tog omgående hand om inkomsterna från pro stitutionsverksamheten och om kvinnorna proteste rade hotade gärningspersonerna med att sprida ryk ten i hemlandet om deras verksamhet. Dessa kvinnor såldes genom annonser på internet men fick inte veta hur annonserna hade utformats eller vilka sexuella tjänster som de förväntades utföra. Dessutom talade inte någon av kvinnorna svenska eller engelska. Det ta ledde ofta till missförstånd i kontakten med de sex

Brottsutvecklingen 6 köpande männen. Kvinnorna berättade också att männen ofta blev irriterade och ibland våldsamma eftersom de inte fick tillgång till de sexuella tjänster som utlovats i annonserna. Kvinnorna och annonser na byttes ut regelbundet men gärningspersonerna behöll dock samma telefonnummer för att underlätta i kontakten med sexköpande män. Gärningspersonerna bokade rum på billiga lägen hetshotell till sig och kvinnorna. Under de tidpunkter som sexköpande män utnyttjade kvinnorna gömde sig gärningspersonerna på en balkong eller i en garderob. Gärningspersonerna flyttade regelbundet kvinnorna mellan olika hotell för att undvika upptäckt och det förekom även att de sov i sina bilar för att spara pengar. För att maximera intäkterna annonserade gär ningspersonerna på flera olika webbplatser samtidigt och använde flera olika telefonnummer för samma kvinna. Det förekom också att flera sexköpare boka des in på samma besökstid så att inga intäkter skulle gå förlorade om någon av dem inte dök upp. Tidvis sänkte också gärningspersonerna priserna för att hål la kvar intresset hos sexköparna. Kvinnorna berätta de under polisförhör att de hade utsatts för upprepade våldtäkter och också utsatts för s.k. strypsex. De ansvariga gärningspersonerna i Sverige rappor terade fortlöpande till huvudmännen i Litauen. Intäkterna från prostitutionsverksamheten fördes ut ur landet av gärningspersoner som reste med färja till Litauen via Lettland, eller skickades via Western Union. Några av gärningspersonerna begick också stölder i Sverige och vissa kunde även knytas till nar kotikabrott i Norge. Samtidigt som antalet domar om människohandel för sexuella ändamål minskade så ökade människo handeln från Litauen till Sverige under 2. Detta kan ha flera orsaker. År 23 dömdes två litauiska gärningspersoner i Sverige till tolv års fängelse varde ra för bl.a. människorov, grov våldtäkt och grovt koppleri. Domen fick stor uppmärksamhet i Litauen och ledde till att litauiska människohandlare och hal lickar undvek Sverige under flera år. Effekterna av denna dom har nu avtagit. Detta kan bero på att en ny generation i Litauen tog över den brottsliga verk samhet som riktats mot Sverige. Det råder dessutom stor arbetslöshet i Litauen, särskilt för kvinnor, något som människohandlarna utnyttjat för att rekrytera ytterligare offer. Verksamheten underlättades också av direkta färjeförbindelser mellan Litauen och Sve rige med begränsad gränskontroll. 3..5 Försäljning och köp av sexuella tjänster via internet under 2 Enligt EU:s statistikbyrå, Eurostat, hade tre fjärde delar av hushållen inom EU tillgång till internet 2. Samma år var andelen hushåll med internettillgång i Sverige 9 procent6. Öppnare gränser i kombination med de möjligheter som teknikutvecklingen erbjuder för transaktioner och betalningslösningar via internet underlättar för krimi nella aktörer. Internet används för hela brottsförlopp, från förberedelser, informationshämtning, kartlägg ning och rekrytering av offer, annonsering av offrens tjänster och för att publicera hot, undanröja bevis etc. Brottsligheten frigörs från både tid och rum eftersom förövarna kan begå brottet när och var som helst. Eftersom internetbrottsligheten till sin natur är gränsöverskridande är internationellt rättsligt samar bete en förutsättning för effektiv brottsbekämpning. Samtidigt försvåras samarbetet av att många länders lagstiftning på området är outvecklat eller av att lag stiftningen skiljer sig åt. Det är därför viktigt att rättsvårdande myndigheter utvecklar förmågan att möta gränsöverskridande brottslighet med en gräns överskridande brottsbekämpning. Under 2 erbjöd Rikspolisstyrelsen samtliga polismyndigheter kompetensutveckling om internet spaning för att öka deras kunskaper om bevissäkring i utredningar som rör prostitutionsverksamheter på 6 Statistik från Eurostat http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/ table.do?tab=table&init=&language=en&pcode=tin88&p lugin=

Brottsutvecklingen 7 internet. Detta ledde till att fler polismyndigheter genomförde egna utredningar och att Rikskriminal polisens IT-brottssektion endast deltog i större och mer komplicerade utredningar. Försäljningen av sexuella tjänster sker idag i Sveri ge, liksom i andra länder, mestadels via internet. I de utredningar som genomfördes under 2 publicera de gärningspersonerna annonser på webbsidor utfor made så att sexköpande män skulle få intrycket att offren själva var ansvariga för annonserna. I själva verket hade kvinnorna oftast ingen vetskap om vad som faktiskt beskrevs i annonserna. Detta gällde sär skilt flickor och kvinnor med romskt och nigerianskt ursprung som ofta inte var skriv- och läskunniga. Under 2 publicerades annonser där kvinnor och flickor bjöds ut för prostitutionsändamål bland annat på följande webbplatser. Adoos Secretary Academy eller Sexwork Thumblogger Sthlmtjejer Best Forums Sthlmtjejer.adultforum Sexy Stockholm City Escorts Cityoflove Rosa Sidan Enligt Rikskriminalpolisen och polisens prostitu tionsgrupp i Stockholm har det skett en förändring vad gäller annonseringen av utländska flickor och kvinnor på internet. Föregående år rörde huvudsakli gen annonseringen försäljning av flickor och kvinnor från Estland och Ryssland medan den under 2 huvudsakligen rörde flickor och kvinnor från Litau en, Rumänien och Nigeria. Rikskriminalpolisen kan konstatera att ämnen som rör sexköp, eskortservice och andra prostitutionsverk samheter engagerar. På webbplatsen Secretary Acade my och på diskussionsforumen Flashback och Hard Facts finns hundratals sidor med tusentals diskus sionstrådar kring dessa ämnen. Vissa av trådarna innehåller recensioner, skrivna av sexköpande män, om kvinnor som utnyttjas för prostitutionsändamål. Recensionerna rör bl.a. huruvida kvinnan motsvarar den sexköpande mannens förväntningar, hennes utse ende, fysiska attribut och hennes villighet att utföra de tjänster som utlovats på webbplatsen. Om den kvin na som beställts är den som faktiskt dyker upp är ock så viktig information för sexköparen. Dessutom utby ter sexköpande män erfarenheter t.ex. om hur de kan undvika upptäckt, och om bästa tillvägagångssätt för att genomföra köp av sexuella tjänster. Språket som använts av dessa män i recensionerna är ofta sexualise rat, nedsättande och kränkande. Trådarna på webbfo rumet Secretary Academy indelade i olika regioner; Sverige, andra nordiska länder, Europa och Thailand. Under 2 kunde inte någon av dessa webbplatser lokaliseras till en server i Sverige. I stället lagrades de flesta webbplatserna på servrar i utlandet där dessa sidor inte stängs ner. Webbplatsadministratörerna använde sig av tjänster som analyserar besökstrafiken på en webbplats för att få fram var användarna befin ner sig geografiskt för att kunna skräddarsy annon serna till en lämplig mottagargrupp och del av landet. Informationen från 2 visade att sexköpande män beställde kvinnor och flickor till Sverige via annonser på internet genom att ringa eller skicka ett sms till en bokningscentral, s.k. call-center, i utlandet. På webb sidorna fanns också priser gällande kostnaderna för sexköpen. Resor och hotellrum beställdes av bok ningscentralen, som också såg till att kvinnorna skickades till Sverige eller till ett annat land beroende på sexköparnas önskemål. Information om tid och plats för överenskomna sexköp förmedlades till offren och sexköparna genom telefonsamtal, e-post och sms. Många av de kvinnor som såldes för prostitutions ändamål genom webbaserade eskortverksamheter till sexköpande män i Sverige under 2 såldes även i andra länder såsom Finland, Danmark och Norge. Kvinnorna annonserades ut till försäljning under några veckor innan planerad ankomst till Sverige. Vissa annonser innehöll svenska mobilnummer som

Brottsutvecklingen 8 aktiverades när kvinnorna anlänt till Sverige. På webbplatserna kunde sexköpande män beställa en kvinna till sitt hem/hotellrum (s.k. out-call) eller boka ett besök hos kvinnan i en lägenhetsbordell eller på ett hotellrum (s.k. in-call). Under 2 konstaterade polisens prostitutions grupp i Stockholm att de sexköpande männen verka de föredra att använda sig av out-calls i större utsträckning än tidigare. En orsak till detta antas vara att sexköparna betraktar risken för upptäckt som mindre om de beställer hem en kvinna istället för att utnyttja henne på ett hotellrum. I ett flertal av de fall som Rikskriminalpolisen och Stockholmspolisens prostitutionsgrupp granskade under 2 fanns det misstankar om att försäljningen organiserades av organiserade brottsgrupper eller nätverk. Vissa webbsidor innehöll bilder av ett stort antal kvinnor som fotograferats i samma miljö och/ eller var knutna till e-postadresser med liknande namn eller tema, eller till samma mobilnummer. Annonserna publicerades på olika webbplatser men runt samma datum. Under 2 noterade Rikskriminalpolisen och Europol en ökning av internetbaserade annonser på vissa stora webbplatser, som uppgavs tillhöra transsexuella män från Brasilien. Annonserna rikta de sig till sexköpande män i bl.a. Sverige. 3..6 Köp av sexuell tjänst Lagen (998:48) om förbud mot köp av sexuella tjäns ter trädde ikraft i den januari 999. Lagstiftningen genomfördes, enligt Kvinnofridspropositionen, för att förebygga och bekämpa ett allvarligt samhällsproblem som medför allvarliga skador både för de enskilda och för samhället samt för att markera Sveriges inställning till prostitution gentemot andra länder. Ändamålet med lagstiftningen var bl.a. att underlätta för polisen att ingripa mot existerande prostitutions verksamheter och förhindra etableringen av utländska brottsnätverk i Sverige, men också att avskräcka per soner från att köpa sexuella tjänster, och därmed med föra en minskning av antalet personer i prostitution.7 Bestämmelsen innebär att det är förbjudet att mot ersättning skaffa sig en tillfällig sexuell tjänst. I sam band med sexualbrottsreformen år 25, upphävdes sexköpslagen och ersattes av en ny straffbestämmelse köp av sexuell tjänst i 6 kap (sexualbrott). brottsbalken. Bestämmelsen innebär att det är för bjudet att mot ersättning skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse. Straffskalan var ursprungligen böter eller fängelse i högst sex månader, men straffmaxi mum skärptes den juli 2 till fängelse i ett år. Syf tet med skärpningen var att skapa utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvar liga fall av köp av sexuell tjänst.8 Bestämmelsen omfattar, förutom den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, även den som utnyttjar en tillfällig sexuell förbindelse som någon annan betalar för. Försök till köp av sexu ell tjänst ingår i förbudet. Med sexuell förbindelse avses främst samlag men även annat sexuellt umgänge omfattas också av förbudet. I april 28 beslutade regeringen om direktiv till en utredning för att utvärdera tillämpningen av förbudet mot köp av sexuell tjänst och dess effekter. Dåvarande justitierådet Anna Skarhed tillsattes som särskild utredare. Syftet med utvärderingen var att undersöka hur bestämmelsen fungerade i praktiken och vilka effekter förbudet hade haft för förekomsten av prosti tution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Utgångspunkten för utredningen var att köp av sexuell tjänst fortsatt skulle vara kriminaliserat.9 I juli 2 överlämnade justitiekansler Anna Skar hed utredningens betänkande till regeringen.2 Utred ningen konstaterade bl.a. att varken gatu-, inomhuseller Internetprostitutionen i Sverige hade ökat sedan införandet, till skillnad från i jämförbara länder såsom 7 Kvinnofrid, Prop.997/98:55. 8 Prop. 2/:77 Skärpt straff för köp av sexuell tjänst. 9 Dir 28:44 Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. 2 Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 999-28 (SOU 2:49).

Brottsutvecklingen 9 Danmark och Norge. Precis som Rikspolisstyrelsen konstaterat i tidigare lägesrapporter, underströk utred ningen att förbudet mot köp av sexuell tjänst fungerar som en barriär för etableringen av organiserade brotts nätverk involverade i sådan kriminalitet i Sverige. Utredningen konstaterade också att förbudet har en avskräckande effekt på sexköpare, och att förbudet har ett starkt stöd i Sverige. Utredningen fann slutligen att kriminaliseringen inte negativt drabbat de personer som utnyttjas i prostitution. Sålunda visade utredning en att förbudet mot köp av sexuell tjänst haft avsedd effekt och att det utgör ett viktigt instrument för att förebygga och bekämpa prostitution och människo handel för sexuella ändamål. Under perioden 28-2 har 2 58 köp av sexuell tjänst anmälts.2 Majoriteten av dessa anmälningar inkom till polismyndigheterna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Anmälningarna rörde män med svensk och utländsk bakgrund, som köpt sexuel la tjänster från både kvinnor och män. Majoriteten av offren var kvinnor i åldern 8-25 år, som ofta befann sig i en mycket utsatt situation. Polismyndigheterna i storstadslänen samarbetar med socialtjänstens prosti tutionsgrupper i alla fall som rör prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Alla offer erbjuds stödsamtal med specialutbildad personal från socialtjänstens prostitutionsgrupper och informeras dessutom om hur de ska komma i kontakt med poli sen om de skulle hamna i svårigheter. Dessutom ges de personer som anmälts för köp av sexuell tjänst möj lighet till kontakt med kommunernas KAST-grup per.22 I samband med att en person skäligen kan miss tänkas för brott som kan leda till fängelsestraff har polisen möjlighet att ta DNA-prov genom så kallad - dna-topsning -23. Resultaten av dessa topsningar 2 Brottsförebyggande rådets statistik. Köp av sexuell tjänst januari 28-3 december 2. 22 KAST (Köpare Av Sexuella Tjänster)-grupper finns i Stock holm, Göteborg och Malmö. Grupperna motiverar potentiella och aktiva sexköpare att ta ansvar för och ändra sitt beteende. 23 28 kap. 2 a och b rättegångsbalken (RB). kan i vissa fall användas vid framtida brottsutred ningar, exempelvis vid misstänkta sexualbrott. Under perioden 28-2 har 2 personer lag förts för köp av sexuell tjänst. Det övervägande anta let personer som anmälts för köp av sexuell tjänst erkänner brotten och får därför motta ett strafföre läggande.24 Hitintills har inte någon person dömts till fängelsestraff, men ett flertal personer som köpt sexu ella tjänster har dömts till villkorlig dom, ofta i sam band med människohandels- eller koppleriärenden. År Köp av sexuell tjänst anmälningar Köp av sexuell tjänst lagföringar/domslut 28 87 69/9 29 352 7/2 2 277 336/64 2 765 45/35 Statistik-Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 22 När förbudet mot köp av en sexuell tjänst trädde i kraft 999 spekulerades det om att polismyndigheter na skulle möta svårigheter i tillämpningen av lagstift ningen. Så har inte varit fallet. Utredningen om sex köpslagens effekter visade att polis och åklagare idag anser att tillämpningen fungerar väl, men att effekti viteten är beroende av tillgången på resurser och av de prioriteringar som görs inom rättsväsendet. 3.2 Människohandel för andra ändamål Brottsbalkens människohandelsparagraf25 kan också användas i situationer där ett offer exploateras i krigstjänst, för avlägsnande av organ, för tvångsarbe te eller annan verksamhet i en situation som innebär 24 Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång. (Åklagarmyndigheten, 22). 25 4 kap. a brottsbalken.

Brottsutvecklingen 2 nödläge för den utsatte26. I en dom från Göteborgs tingsrätt förklarar domstolen att situationer som innebär nödläge i den mening som avses med straff bestämmelsen om människohandel är när en person förmås arbeta under synnerligen svåra förhållanden till en mycket låg lön. Andra exempel är när en per son förmås tigga eller stjäla.27 Under 2 dömdes en person för människohandel för andra ändamål än sexuella. Ärendet rörde en man från Bulgarien som transporterade en 2-årig bulga risk flicka till Sverige för att begå stölder i Sverige och i andra länder i Europa. I några fall av annan män niskohandel ogillades åtal eftersom det inte fanns bevis för att de misstänkta redan vid rekryteringen avsett att vilseleda offren eller för att någon exploate ring inte kunde påvisas. (Se bilaga 3). Polismyndigheternas inrapporteringar till Rikspo lisstyrelsen under året tyder på att antalet anmäl ningar och inledda förundersökningar rörande annan människohandel ökade mer än när det gäller människohandel för sexuella ändamål. Under 2 upprättade polisen 35 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål och 63 anmäl ningar som rörde människohandel för andra ända mål än sexuella. Dessa rörde framförallt situationer där personer förts till Sverige av kriminella grupper från andra länder för att utnyttjas i tiggeri, för tvångsarbete eller för att medverka i brottslig verk samhet såsom organiserade stölder. Under 2 upp rättade polisen 32 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål och 52 anmälningar som rörde människohandel för andra ändamål än sexuella 3.2. Tvångsarbete eller situation som innebär nödläge 26 Med nödläge avses att offret är förhindrat att fritt bestämma över sina göranden och låtanden eller befinner sig i en verkligt svår belägenhet som inte är helt tillfällig eller övergående. Prop. 29/:52 Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohan del s. 2. 27 Göteborgs tingsrätt avd. 4, 22--3, Mål nr 546, s. 23. Inom flera sektorer på den svenska arbetsmarknaden används i allt högre grad utländsk arbetskraft. För arbetskraft från länder utanför EU krävs arbetstill stånd och den rekryteras ofta med hjälp av utländska bemanningsföretag. För arbetskraft från andra EUländer krävs inget sådant tillstånd. I takt med att inslaget av utländsk arbetskraft ökade på den svens ka arbetsmarknaden skedde även en ökning av infor mation till polisen gällande bl.a. dåliga arbetsförhål landen, orimliga arbetsvillkor och löner, svårigheter att få ut inarbetad lön, men även rörande människo handel för tvångsarbete. Med begreppet arbetskraftsexploatering förstås en situation som kan innebära hårt arbete, långa arbets dagar och låga inkomster. Enligt artikel 2 i ILO-kon vention Nr.29 definieras tvångsarbete som28: a) varje arbete eller tjänst b) som avfordras en person under hot om något slag av straff c) och till vars utförande ifrågavarande person icke inbjudit sig av fri vilja. Människohandel för tvångsarbete kan vara svårt att påvisa eftersom de personer som utnyttjas inte alltid ser sig som offer för människohandel -- även i de fall då polis och åklagare har misstankar om dessa brott. Offren är särskilt utsatta då de befinner sig i ett annat land med en främmande kultur där de inte kan språ ket. Det kan dock vara svårt att utreda i vilken utsträckning en person kan ha blivit utnyttjad och huruvida exploateringen är tillräckligt allvarlig för att ses som brottslig under människohandelslagstift ningen. Offren rör sig dessutom oftast fritt men är fri hetsberövade på mer subtila sätt exempelvis genom hot om repressalier eller genom att de fråntagits sina passhandlingar eller satts i skuld till gärningsperso nerna. Detta gör att det maktförhållande som ska råda mellan gärningsperson och offer enligt männis kohandelsparagrafen kan vara svårt att påvisa. 28 International Labour Organization.