information om Stroke
Denna informationsbroschyr tillhör: Om stroke På stroke- och neurologisk enhet, plan 10, i Kristianstad finns 24 vårdplatser. Där vårdas du som drabbats av stroke, TIA eller annan neurologisk sjukdom. På enheten finns team med läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kurator, logoped samt tillgång till dietist och psykolog. I detta häfte får du veta mer om stroke, utredning, undersökningar, läkemedel och rehabiliteringen efter stroke. Du får också viktiga råd om vad du själv kan göra när du kommit hem och vart du kan vända dig med eventuella frågor. De flesta som drabbas av stroke förbättras och många blir helt återställda. Hur lång tid detta tar varierar mycket och man kan i akutskedet inte säkert förutsäga hur det kommer att gå för en enskild patient. För att uppnå bästa resultat är din egen medverkan mycket viktig. Ett fungerande vårdteam och stöd från dina närstående är också av stor betydelse. Med ökad kunskap och förståelse kan situationen underlättas. 2
Vad är stroke Stroke är ett samlingsnamn för propp och blödning i hjärnan och är en av våra vanligaste sjukdomar. Vid en stroke uppstår en akut störning av hjärnans blodcirkulation med syrebrist som följd. Denna syrebrist leder till att nervcellerna i det drabbade området skadas så att hjärnan inte längre kan styra vissa mentala och kroppsliga funktioner. Risken att drabbas av stroke ökar med åldern. PROPP i hjärnans blodkärl är den vanligaste orsaken till stroke, proppen täpper till kärlet och orsakar syrebrist i området. BLÖDNING i hjärnan kan också vara orsak till stroke. Vid en blödning brister ett litet kärl i hjärnan och orsakar syrebrist. TIA innebär en övergående syrebrist. Symtomen är desamma som vid stroke men försvinner helt inom 24 timmar, oftast inom några minuter. TIA är en allvarlig varningssignal för stroke. 3
Hjärnans funktion Storhjärnan är uppdelad i en höger- och en vänsterhalva. Lillhjärnan sitter i bakre delen av skallen. Olika delar av hjärnan har olika funktioner, generellt sett kan man säga att den vänstra hjärnhalvan styr och tar emot signaler från höger kroppshalva och vice versa. Efter en skada på hjärnan kan många av våra förmågor försämras, förändras eller försvinna. Man får en funktionsnedsättning, synlig eller osynlig. Vanliga symtom är: Halvsidig kraft- och känselnedsättning, balansproblem är också vanligt efter stroke. Afasi (språkstörning) kan uppkomma vid skada i vänster hjärnhalva. Förmågan att tala, läsa, skriva, räkna samt att förstå vad som sägs kan påverkas. Dysartri (tal motorisk störning) innebär svårigheter att artikulera, tala tydligt eller röstproblem. Dysfagi som innebär problem att svälja mat och dryck. Rådfråga personalen innan intag av mat eller dryck vid misstanke om sväljningsproblem. Synen kan påverkas på flera olika sätt, synfältsbortfall och dubbelseende är vanligt. Detta är den främsta orsaken till att man ska avstå från att köra bil efter stroke. Neglect, vilket innebär problem med att uppfatta ena kropps- 4
halvan och omgivningen. Vanligtvis är det den vänstra sidan som negligeras. Den som har neglect stöter ofta emot föremål på vänster sida, kanske bara äter upp maten på högra delen av tallriken, läser bara halva tidningssidan etc. Ofta är man själv omedveten om problemet. Svårigheter att känna igen olika föremål eller ansikten på nära och kära kan uppkomma. Koncentrationsproblem, man blir mer ljudkänslig och får därmed till exempel svårt att följa med i ett samtal om flera pratar samtidigt eller det är bullrigt runt omkring, undvik därför besök av för många samtidigt. Det kan också vara svårt att koncentrera sig på samma sak under längre tid. Orienteringssvårigheter, kan medföra svårigheter att hitta på avdelningen, i sin omgivning etc. Minnessvårigheter, man kan få svårt att komma ihåg saker, svårt att planera och utföra en uppgift. Trötthet är ett vanligt problem efter stroke, brist på initiativförmåga, man har svårt att få saker gjorda trots att man vill. Detta beror på att hjärnan har svårt att sortera alla intryck från våra sinnen. När man är trött förvärras alla problem. Allt tar längre tid, det som man tidigare gjorde automatiskt kan kräva mycket energi. Därför är det viktigt att varva aktivitet med vila. 5
Känslomässiga reaktioner är vanliga efter en stroke, det kan vara oro, oföretagsamhet, ökad känslighet med irritation och ledsnad som följd, svårighet att kontrollera sina känslor. Ökad stresskänslighet Depression kan vara en följd av hjärnskadan, men även en reaktion på den förändrade livssituationen. Minskad sjukdomsinsikt, det tar ofta tid att inse vilka begränsningar man fått efter en stroke. 6
Utredning Det är viktigt att snabbt komma till sjukhus om man drabbas av symtom som kan tyda på stroke. På sjukhuset frågar läkaren om ditt tidigare hälsotillstånd och gör en kroppsundersökning. Blodprover analyseras, hjärtat undersöks, blodtrycket kontrolleras, en skiktröntgen av hjärnan utförs, denna tar endast några minuter och medför inget obehag. På bilderna kan man se om det är en blödning som är orsak till symtomen. Ibland kan man se tidiga tecken på en blodpropp men ofta syns inget onormalt på en tidigt utförd datortomografi. Det betyder att man uteslutit blödning, typiska strokesymtom gör att man ändå kan ställa strokediagnos och påbörja adekvat behandling. Första dygnet utförs regelbundna kontroller för att snabbt upptäcka förändringar. Efter första dygnet fortsätter utredningen med olika undersökningar för att om möjligt finna en orsak till stroken. Undersökningar jag har varit på: 7
Behandling Efter det första dygnet fokuseras behandlingen på att förebygga komplikationer, rehabilitera och förhindra återinsjuknande. Läkemedel: Proppförebyggande/blodförtunnande läkemedel förlänger blödningstiden. Meddela alltid dina vårdkontakter att du behandlas med dessa läkemedel. Trombyl är ett läkemedel som minskar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig och bilda proppar. Trombyl kan hos personer med känslig mage ge upphov till magbesvär, halsbränna och sura uppstötningar. Besvären kan minska om man tar medicinen tillsammans med mat. Clopidogrel är ett annat proppförebyggande läkemedel som används. Waran fördröjer blodets koagulationstid. Doseringen är individuell och styrs av regelbundna blodprov. Du som behandlas med Waran får en separat informationsbroschyr. Vid Trombolysbehandling används ett propplösande läkemedel, som i vissa fall kan ges akut för att minska skadans utbredning. Detta görs endast efter noggrann bedömning av läkare. Blodtryckssänkande läkemedel Du har blivit insatt på 8
Ditt blodtryck före Ditt blodtryck vid utskrivning Blodfettssänkande läkemedel Du har blivit insatt på Ditt kolesterolvärde Rehabiliteringen påbörjas så snart som möjligt med målsättningen att återfå bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala funktion. Teamet gör en individuell bedömning av rehabiliteringsbehov. För en del kan det handla om att sitta upp i sängen den första tiden, att kunna äta och dricka, medan den som är mindre handikappad kan behöva till exempel gång-, trapp- och köksträning. All daglig aktivitet på avdelningen är träning. Alla funktionsnedsättningar är inte synliga, man kan drabbas av minnes- och koncentrationssvårigheter, trötthet och nedsatt orienteringsförmåga. Det är viktigt att få hjälp att hitta strategier för att hantera dessa symtom. Hjärnan har större möjligheter att tränas än man tidigare trott och den egna rehabiliteringen är aldrig tidsbegränsad. Anhöriga kan göra stora insatser med engagemang, stöd och uppmuntran, då det inte är ovanligt med svackor i framstegen. 9
Logopeden kan hjälpa dig som har svårt att tala, eller svälja. Logopeden bedömer om och när träning är lämpligt, samt ger råd till dig och dina närstående. Arbetsterapeuten träffar dig som patient i tidigt skede för att bedöma hur din intellektuella och motoriska förmåga påverkar olika aktiviteter i vardagen. Vid behov ges det möjlighet att träna enskilt och/eller i grupp i personlig vård och olika vardagsaktiviteter. Vi använder oss också av hantverk, trädgård och dator i rehabiliteringen. Sjukgymnasten undersöker och bedömer motorik, känsel och balans samt hur sjukdomen påverkar dagliga aktiviteter. Utifrån bedömningen avgörs behov av träning. Sjukgymnasten erbjuder möjlighet till träning individuellt och/eller i grupp i en välutrustad gymnastiksal. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten kan även vid behov prova ut hjälpmedel för att ge så stor rörelsefrihet som möjligt. Dina ordinerade hjälpmedel: 10
Kuratorn kan hjälpa dig som patient och/eller anhörig med samtal i olika former, kris- och stödsamtal, bearbetande eller rehabiliteringssamtal. Kuratorn erbjuder såväl enskilda samtal som par- och familjesamtal. Kuratorn kan hjälpa dig med råd och stöd i kontakten med försäkringskassa, arbetsförmedling, arbetsgivare, socialtjänst och andra myndigheter. Kuratorn kan ge information om samhällets resurser, patientföreningar, rekreations- och rehabiliteringsmöjligheter, fonder, patienträttigheter, brottsofferjour samt kvinnojour. Teamsamtal Efter några dagar på stroke-enheten, har vi om behov finns ett samtal där du och dina närstående är välkomna att delta. Vi planerar tillsammans din fortsatta rehabilitering. Vid detta samtal deltar personal från teamet, läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och vid behov kurator och logoped. 11
Framtiden efter stroke Efter en stroke förändras livssituationen både för dig och dina närstående. Det kan ta tid att anpassa sig, man kan behöva hjälp och råd för att få vardagen att fungera tillfredställande. Även som närstående kan man behöva stöd för att hantera den nya livssituationen. Ibland kan en längre tids rehabilitering behövas och/eller behöver man stöd i hemmet efter utskrivning, då kontaktar vi kommunen för en vårdplanering tillsammans med dig och dina närstående. Vid vårdplaneringen deltar ofta arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. Informationsfilmer om stroke finns att se på avdelningen. Dagrehabilitering Efter utskrivning från avdelningen kan det ibland vara aktuellt med fortsatt träning/rehabilitering på Dagrehabiliteringsavdelningen. För yngre patienter med fortsatt rehabiliteringsbehov sker träningen på Medicinsk rehabilitering i Hässleholm. Bilkörning En generell regel är att du avstår från att köra bil eller andra motorfordon fram till dit första återbesök, då läkaren gör en förnyad bedömning. Sex och samlevnad Oftast inga speciella inskränkningar. Däremot kan funktionsnedsättningarna medföra att man får finna nya vägar till ett gemensamt samliv. 12
Flygresor Inför flygresor den närmsta tiden efter stroke bör du rådgöra med din läkare. Livsstilsfaktorer Faktorer som du kan påverka själv genom ändrad livsstil: Med rökstopp minskar risken för åderförkalkning och stroke. Ät en kost rik på grönsaker och fisk, undvik mättat fett. Motionera regelbundet efter din förmåga och funktionsnivå, undvik kraftig fysisk ansträngning första tiden efter din stroke. Undvik hög alkoholkonsumtion. Stressa mindre. Om du har diabetes kontrollera denna regelbundet. Kontrollera ditt blodtryck regelbundet. Uppföljning Du kommer att kallas till sjuksköterskemottagningen om 4 6 veckor. Din återbesökstid skickas med post. Om särskilt behov finns kallas du till ett återbesök hos strokeläkare. I annat fall tar du själv kontakt med din vårdcentral inom ett år efter din stroke för uppföljning. 13
Riks-stroke är ett kvalitetsregister med syfte att bidra till förbättring av vården för dem som drabbats av stroke/tia. Alla som insjuknar i stroke/tia registreras och uppföljning sker tre månader efter insjuknandet via brev. Registret är riksomfattande och sekretesskyddat, vilket innebär att det inte går att spåra dina personuppgifter. Deltagandet är frivilligt men det är av stor betydelse att så många som möjligt deltar. Om du inte vill delta kontakta strokesjuksköterskan. Egna anteckningar/frågor 14
Om du vill veta mer Stroke-Riksförbundet 08 721 88 20 www.strokeforbundet.org Strokeföreningen i Hässleholm 0451 207 51 NHR - Neurologiskt Handikappades Riksförbund www.nhr.se Afasiföreningen i Kristianstad 044 12 15 27 www.skane.afasi.se Afasifyren 044 12 93 99 www.kristianstad.se Sök Afasifyren www.socialstyrelsen.se Riks-Stroke www.riks-stroke.org www.1177.se Råd om vård dygnet runt www.hjarnskadeforum.se www.vardalinstitutet.net/tema www.hjarnfonden.se/ www.neuroguiden.se www.vardguiden.se www.hjarnkraft.nu www.dysfagi.se www.slutarokalinjen.org 15
Kontakta oss gärna! Telefonnummer till avdelningen Sida 103: 044 309 11 03 Sida 104: 044 309 11 04 Telefontider vardagar klockan 11:00 11:30 och 15:30 16:30. Vi är tacksamma om endast en närstående håller kontakt med oss per telefon! Strokesjuksköterska 044 309 24 96 Foto och produktion: Skånevård Kryh Kuratorsexpeditionen 044 309 26 10 Dagrehabilitering 044 309 25 63 Har du frågor kring din vårdtid när du kommit hem? Kontakta strokemottagningen eller medicinmottagningen! Strokemottagning 044 309 25 00 Medicinmottagning 044 309 14 00 Rökavvänjning, Hälsoenheten 044 309 28 06 Vårdcentral/vårdenhet Övriga kontakter Fakta: personal på stroke- och neurologiavdelning 103 104 September 2007. Reviderad januari 2015. Centralsjukhuset Kristianstad Specialiserad Medicin Kristianstad Enheten för neurologi och stroke Avdelning 103 104 291 85 Kristianstad 044 309 11 03/309 11 04 Skane.se/csk