Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

1907. Landtd. ST. Prop. N:o 22. Finlands Landtdags u n - derdånigasvar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till de bekof, för hvilkas bestridande de ordinarie statsinkomsterna ej förslå. Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! Eders Kejserliga Majestät har i enlighet med 26 Landtdagsordningen till Landtdagen öfverlämnat proposition angående anvisande af medel till de behof, för hvilkas be-

2 1907. Landtd. SY. Prop. N:o 22. stridande de ordinarie statsinkomsterna ej förslå, och till propositionen har till utredning härom fogats beräkning af statsverkets ordinarie tillgångar och behof för instundande år. Enligt 43 Landtdagsordningen tillkommer det Landtdagens Statsutskott att framställa förslag, huru medel till utgifternas bestridande, såvidt ej statsverkets ordinarie tillgångar därtill förslå, skola anskaffas, och liar utskottet i följd häraf främst beräknat statsverkets behof under år 1908, samt därefter tagit under öfvervägande, till huru stor del ordinarie statsmedel förefinnas till bestridande af sagda behof, äfvensom slutligen framställt förslag om anskaffandet af därutöfver erforderliga medel. Utanför dessa beräkningar och uppskattningar har emellertid lämnats den del af statens hushållning, som hänför sig till kommunikationsfonden, eftersom ifrågavarande statsinkomster och -utgifter enligt nådiga kungörelserna af den 2 oktober 1873 och den 25 januari 1886 bilda ett särskildt helt för sig, och har Landtdagen på grund af i saken aflåten nådig proposition godkänt budgetförslag för kommunikationsfonden för år 1908. Likaså hafva brännvinsmedlen och de utgifter, som ur dem böra utgå, handlagts särskildt för sig, enär jämväl dessa medel och desammas användning enligt gällande särskilda bestämningar fortfarande komma att förblifva oberoende af den gestaltning, som statsverkets ekonomi i öfrigt erhåller. Vid beräknandet af utgifterna har Landtdagen till en del kunnat stöda sig på propositionens kalkyl och till en annan del på de beslut, hvilka Landtdagen, antingen på grund af nådiga propositioner eller petitionsförslag fattat rörande allmänna utgifter. Därjämte har kalkylen delvis kompletterats enligt erhållna meddelanden om vederbörande ämbetsverks för nästkommande års utgiftsstat uppgjorda förslag.

1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 22. 3 Vid granskningen af den till propositionen fogade kalkylen har Landtdagen däri anträffat en del utgifter, angående hvilka Landtdagen vid granskningen af berättelsen om statsverkets tillstånd framställt anmärkningar i afseende å sagda utgifters ändamål, nödvändighet eller belopp. Då dessa uttalanden emellertid icke hinna beaktas vid uppgörandet af nästkommande års statsförslag och en minskning i eller ett uteslutande af vissa utgifter erfordrar en längre tid, har i allmänhet för denna gång i kalkylen upptagits jämväl utgifter af angifna slag till de belopp, hvartill desamma i den nådiga propositionen beräknats. Endast i den män särskilda omständigheter eller nyare uppgifter därtill gifvit anledning, hafva dessa utgiftsposters belopp undergått förändring. Hans Kejserliga Majestäts dispositionsmedel och till Hans Majestäts omedelbara förfogande ställd statsegendom. De ur statsfonden utgående dispositionsmedlen hafva i den till propositionen fogade kalkylen blifvit förhöjda från 244,000 mark till 294,000 mark, och om de ifrån militiefonden för samma ändamål utgående 56,000 mark medräknas, så stiga dessa dispositionsmedel till 350,000 mark. Öfriga till denna hufvudtitel hörande utgifter upptagas i enlighet med kalkylen till sitt förra belopp 26,000 mark, hvarigenom slutsumman under hela denna hufvudtitel blir 376,000 mark. Landtdagskostnåder. Till denna hufvudtitel hörande utgifter hafva af Landtdagen. såsom ur dess svar å i ämnet aflåten särskild nådig proposition framgår, beräknats till 740,000 mark. Kostnaderna för reparationen af landtdagens provisoriska lokal skola nedan observeras. Styrelseverken. Generalguvernörsämbetet. Enligt nådigt förordnande af den 19 februari 1903 inrättades för fem års tid fyra tjänster för särskilda uppdrag hos Generalguvernören. Enär denna tid den l nästkommande mars således går till ända, har aflöningen för dessa tjänstemän, upptagits

4 1907. Landtd. SY. - Prop. N:o 22. blott för två månader, hvarigenom uppkommer en minskning i utgifterna å 33,000 mark eller ifrån 244,000 mark till 211,000 mark. Generalguvernörskansliet. Genom nådig befallning af den 9 april 1903 har bestämts, att den samma dag fastställda nya budgeten för Generalguvernörskansliet i Finland skall gälla temporärt för lem år, räknadt ifrån l juli 1903 nya stilen. Återhämtande, hvad Landtdageus Statsutskott i sitt angående relationen om statsverkets tillstånd afgifna betänkande yttrat beträffande utgiftsstaten för detta kansli, har Landtdagen ej kunnat undgå att fästa uppmärksamheten vid det tillfälle att inskränka sagda utgiftsstat, som härmed erbjuder sig. Hvad angår det anslagsbelopp, som bör beräknas för instundande år, så bör detsamma i hvarje händelse beräknas betydligt lägre för årets senare hälft än nu är fallet. Den på hela året fallande delen har i kalkylen upptagits till i rundt tal 250,000 mark, utöfver hvilken gräns denna utgift ej i någon händelse torde böra stiga, utan borde den snarare ytterligare minskas. Öfriga till denna hufvudtitel hörande utgifter äro upptagna enligt propositionen till inalles 2,021,000 mark, så att slutsumman utgör 2,482,000 mark. Domstolar och till Justitieexpcditioncn hänförda förvaltningsgrenar. Tuktnus och <trbetsfängelser. Under denna titel hafva de årliga budgeteringarna i allmänhet tagits för höga, hvarför bokslutet utvisat afsevärda besparingar. Men Landtdagen har likväl ej denna gång velat minska det beräknade utgiftsbeloppet, enär en ökning i utgifterna är att emotse och dess belopp icke ännu kan noggrannt fastställas. Af samma anledning har propositionens uppskattning af utgifterna för läne- och härads fängelserna lämnats oförändrad. Utgilterna för denna förvaltningsgren äro således beräknade till samma belopp som i den nådiga propositionen eller till 4,742,000 mark. Förvaltningsgrenar, hänförda till Civilexpeditio- Förvaltningen uti häraderna. Denna utgiftspost har, nen.

1907. - Landtd. SY. Prop. N:o 22. 5 på sätt framhålles i propositionen, hufvudsakligen stigit med anledning af väckt förslag om en skälig förhöjning af kronofogdarnes och kronolänsmännens löneförmåner. Enligt Landtdagens åsikt är det önskvärdt, att dylika förhöjningar ej upptagas i budgeten, förrän Landtdagen satts i tillfälle att uttala sig om dem. Slutsumman under denna hufvudtitel är upptagen till samma belopp som i propositionen eller till 11,643,000 mark. Förvaltningsgrenar, hänförda till Finansexpeditionen. Tullkamrar och tuluxpeditioner. Med anledning däraf, att i propositionen omförmälda förslag till ökning af tullbetjäntes antal och förbättring af deras löneförmåner sedermera i Kejserliga Senaten i afsevärd grad nedbringats, slutar förslaget till utgiftsstat för tullkamrarna och tullexpeditionerna för år 1908 med omkring 1,418,000 mark. Landtdagen har därför beräknat denna utgift till i rundt tal 1,420)000 mark, Öfriga utgifter vid tullverket. Enär vid innevarande års tillskottsreglering särskilda tilläggsanslag godkänts, hafva härför afsedda belopp ökats till 845,000 mark. Stämpelkontoret. Denna utgiftspost utgöres af uppbörds- och kontrollkostnader för spelkorts- och stämpelbevillningarna. Då dessa skatter befunnits nödvändiga för att statens behof må behörigen varda fyllda, så har här upptagits ifrågavarande utgiftspost beräknad till i propositionen antaget belopp eller 158,000 mark. Öfriga utgifter under denna hufvudtitel, beräknade enligt propositionen, utgöra inalles 918,000 mark, hvadan slutsumman stiger till 3,341,000 mark. Förvaltningsgrenar, hänförda till Kammarexpeditionen, lievistonskontoret. Med observerande af den från militiefonden utgående anmärkningsprocenten har utgiften beräknats till 80,000 mark. Medan utgifterna för Forststyrelsen förblifvit ungefär vid sitt förra belopp, synas utgifterna för revierförvaltningen på senaste tid hafva ansenligt ökats: härtill åtgick år 1904 Fmk 523,704:40, men

6 1907. - Landtd. ST. - Prop. N:o 22. motsvarande utgift för år 1908 beräknas till 767,000 mark. Öfriga utgifter för forstväsendet belöpte sig år 1904 till Fmk 713,457:24, men stego enligt 1907 års budget till 1,153,500 mark. Ökningarna i dessa fall bero af de reformer, som varit och fortfarande äro under beredning inom denna förvaltningsgren och om hvilkas behöflighet det icke finnes mera än en åsikt. I anseende tili dessa jämte särskilda mindre utgiftsökningar har Landtdagen beräknat utgifterna under denna titel till 1,230,000 mark. Öfriga utgifter inom ifrågavarande förvaltningsgren äro beräknade enligt propositionen till inalles 714,000 mark. Slutsumman är alltså 2,791,000 mark. Utgifterna för militiestatens behof. Utgifternas slutsumma beräknas under denna hufvudtitel i enlighet med propositionen till 319,000 mark. Förvaltningsgrenar, hänförda till Ecklesiastikexpeditionen. Kejserliga Alexanders- Universitetets ordinarie utgifter äro för år 1908 i den nådiga propositionen angifna till 1,380,000 mark, men belöpa sig, då senare tilllägg medtagas i beräkningen, till omkring 1,420,000 mark. Nyligen har inom universitetet väckts ett förslag, som skulle föranleda en betydlig tillskottsutgift: på det att i de flesta ämnen föreläsningar såväl på finska som svenska skulle stå till buds, har föreslagits att flere ordinarie professors tjänster skulle dubbleras. Det har beräknats, att den genom förändringen föranledda tillskottsutgiften till en början uppginge till 97,750 mark, men den projekterade ökningen af lärarkåren skulle otvifvelaktigt inom kort ställa betydligt större anspråk på statsfonden. Det är naturligt, att en reform, som erfordrar så stora utgifter och hvilken tillika afser en principiell förändring, icke kan godkännas, innan den äfven underkastats Landtdagens pröfning. För Universitetet har för år 1908 upptagits 1,420,000 mark. Statsunderstöd för privata skolor. Denna utgift har år för år befunnit sig i snabbt stigande, i den mån undervisningsanstal-

1907. Landtd. SY. Prop. N:o 22. 7 terna öfverhufvud tilltagit i antal samt privatläroverken vunnit terräng vid sidan af statens läroanstalter. Uti innevarande års statstorslag är för detta ändamål upptaget ett belopp af 1,135,700 ink; ifrågavarande post har uti propositionen för nästa år beräknats till 1,256,000 mark. Enligt senare uppgifter skulle detta belopp för år 1908 komma att stiga till omkr. 1,352,000 mark. Statsbidragen till folkskolorna. I enlighet med Landtdageus underdåniga svar å den nådiga propositionen angående anvisande af medel för folkskoleväsendet i landet för år 1908 erfordras för aflönande af den egentliga lärarpersonalen vid folkskolorna på landet i rundt tal 3,405,000 mark, samt för löneförhöjningar åt samma lärarpersonal 845,000 mark. Då härtill läggas bidragen till städernas folkskolväsende samt för lärares och lärarinnors aflönande för undervisning i manlig och kvinnlig handslöjd, hvilka Landtdagen godkänt till resp. 875,000 och 132,000 mark, så uppgår det nu ifrågavarande statsunderstödet för folkskolorna till 5,257,000 mark. Till särskilda utgifter för folkskolorna har beräknats i rundt tal 1,030,000 mark. Anslag för samhälleligt upplysningsarbete. I propositionen har härför upptagits 100,000 mark, hvilken post fastställts för understödjande af folkhögskolorna samt landtmanna- och husmoderskolorna. Härjämte har i enlighet med Landtdagens beslut anvisats för understödjande af folkhögskolor, nykterhetsarbetet, ungdomsföreningar samt offentliga föreläsningskurser 305,000 mark, såsom af underdåniga svaret å propositionen angående anvisande af medel för folkskolväsendet närmare framgår, och är utgiften under dessa titlar alltså 100,0004-305,000=405.000 mark. För understödjande af vetenskap och konst. Utgitten är i propositionen beräknad till 470,000 mark. Då härtill lägges de af Landtdagen godkända anslagen för vården om de Antellska samlingarna, inalles 12,000 mark, äfvensom 50,000 mark för höjande af den finskspråkiga litteraturen och 20,000 mark till aktiebolaget»kansan Näyttämö» för upprätthållandet af en teater för arbetare, så stiger slutsumman

8 1907. Landtd. SY. Prop. N:o 22. utgifter under denna titel till 552,000 mark. Utgifterna för öfriga till Ecklesiastikexpeditionen hänförda förvaltningsgrenar har Landtdagen bibehållit vid de belopp, till hvilka desamma i propositionen äro upptagna, och stiga dessa belopp till inalles 6,440,000 mark. Hela beloppet statsutgifter inom denna förvaltningsgren är sålunda beräknadt till 16,456,000 mark. Förvaltningsgrenar, hänförda till Jordbruksexpeditionen. Fiskerinäringen. Landtdagen har beslutit anhålla, att i 1908 års statsförslag måtte upptagas ett förslagsanslag af 30,000 mark till premier för dödande af salar samt 100,000 mark till understöd åt fiskeriföreningar äfvensom för de landtbrukssällskap, hvilka upptagit jämväl befrämjandet af fiskerinäringen på sitt arbetsprogram. Enär för sistnämnda ändamål redan för närvarande i statsförslaget beräknats 50,000 mark, bör propositionens summa, 199,000 mark, ökas med 80,000 mark, i anseende hvartill slutsumman för denna kategori i rundt tal utgör 280,000 mark. Landthushållningssällskap. Med stöd af nyare uppgifter har denna utgiftspost beräknats komma att stiga till 1,218,000 mark. Öfriga till ifrågavarande gren af förvaltningen hörande utgifter äro i propositionen beräknade till inalles 5,226,000 mark. Slutsumman stiger till 6,724,000 mark. Förvaltningsgrenar, hänförda till Kommunikationsexpeditionen. Postkontoren. Enligt erhållna upplysningar kommer denna utgiftstitel under nästa år att stiga på den grund, att utvidgningen af postverket erfordrat inrättande af nya tjänster, isynnerhet postiljonsbefattuingar. Utgiften är beräknad till 1,405,000 mark. Järnvägspostexpeditionerna. Äfven här är utgiftsökning att förvänta i de för rese kostnader och inköp af postvagnar samt dessas underhåll anvisade beloppen, hvarför utgiftssumman beräknats stiga till 535,000 mark. Öfriga utgifter för postverket. I den nådiga propositionen meddelas, att i den för år 1908 beräknade summan 2,580,000 mark ingår en ersättning på 500,000

1907. Landtd. ST. Prop. N:o 22. 9 mark till kommuuikationsfouden för postens befordrande å statsjärnvägarna. Då likväl detta bidrag är att betrakta såsom en öfverföring sagda fonder emellan, har detsamma här utelämnats. Å andra sidan förestår en utgiftsökning under denna titel, enär de för postiljonernas dagtraktamente samt kostnaderna för postens forsling under löpande år beräknade anslagen visat sig otillräckliga, samt nya befattningar måste inrättas. På grund af dessa orsaker har utgiften beräknats till 2,432,000 mark. Postsparbanksstyrelsen. Då Postsparbankens rörelse år 1906 medförde en förlust af 12,562 mark 61 penni, som nästa år skall med statsmedel betäckas, har det i propositionen härför upptagna beloppet 5,000 mark ersatts med i rundt tal 13,000 mark, Öfriga utgifter under denna förvaltningsgren, så vidt desamma ej hänföra sig till kommunikationsfondens förvaltning, upptagas i denna beräkning sådana desamma ingått i propositionen. Deras totalbelopp stiger till 3,300,000 mark. Summan af utgifter inom denna förvaltningsgren är alltså 7,685,000 inark. Förraltniiigsgrenar, hänförda till Handels- och industriexpeditionen. Handarbetsskolor. Afsikten är att höja det för sagda ändamål upptagna anslagsbeloppet för nästa år från 130,000 till 150,000 mark, hvarför detsamma upptagits i kalkylen till 150,000 mark. Handelsskolorna. Utgiftens belopp beror i främsta rummet på ökningen och utvidgningen af ifrågavarande läroanstalter. Enligt erhållna meddelanden har beräknats att för detta ändamål erfordras 290,000 mark. Kontrollen af maltdryckstillverkningen. Då statsverkets behof befunnits erfordra bevillning för tillverkning af maltdrycker, så bör i kalkylen upptagas kostnaderna för öfvervakning och kontroll, föranledda af sagda bevillning. I propositionen äro dessa kostnader beräknade till 140,000 mark. Då Landtdagen vid behandlingen af den nådiga propositionen angående bevillning för tillverkning af maltdrycker beslutit att skatt bör uppbäras för all den malt, som användes i fabrik, där starka

10 1U07. Landtd. SY. Prop. N:o 22. maltdrycker tillverkas, behöfver tydligen öfvervakningen icke anordnas så kostsam, som oundvikligen bort ske i den händelse att propositionen blifvit i förberörda afseende antagen. Men å andra sidan erfordrar den nuvarande kontrollen en omgestaltning, öivervakningen utaf tillverkningen af svagare maltdrycker medför jämväl nya utgifter och det af Landtdagen godkända lagförslaget angående fabriksmässig tillverkning af maltdrycker förutsätter därhos upprättandet af en öfverkontrollörstjänst. Med afseende å dessa omständigheter har ibland antalet af beräknade utgifter för år 1908 i och för dessa öfvervakningskostnader upptagits ett förslagsanslag af 70,000 mark. Ofriga utgifter för ifrågavarande förvaltningsgren utgöra inalles 3,909,000 mark, hvadan slutbeloppet utgör 4,4-19,000 mark. Förvaltningsgrenar, hänförda till Ekonomiedepartementets kansli. Det för Kejserliga Senatens tryckeri anvisade anslag har beräknats lika som för innevarande år, eller till 263,000 mark. Ofriga utgifter utgöra 147,000 mark, och utgifternas slutsumma 410,000 mark. Diverse allmänna utgifter. Särskilda anslag. Då till de i propositionen beräknade 1,351,000 mark lägges det från militiefonden utgående anslag ät 15,000 mark för Finlands topografiska uppmätning, så belöper sig denna post till 1,366,000 mark. Ofriga till denna hufvudtitel hörande utgifter stiga till 2,535,000 mark och under sagda titel uppgå utgifterna i sin helhet sålunda till 3,901,000 mark. Pensioner och allmänna understöd. I den nådiga propositionen angifves denna utgiftstitel, för så vidt angår statsfonden, för år 1908 till 3,899,000 mark. Posten militära pensioner utgöres af de indragningslöneförmåner, hvilka den år 1901 upplösta finska militärens befäl och civila tjänstemän uppbära ifrån statsfondens medel. Denna post minskas naturligtvis år för år i den mån vederbörande aflida eller öfvergå till ordinarie statstjänst. För nästa, år

1907. Lancltd. SY. Prop. N:o 23. 11 har densamma enligt erhållna meddelanden beräknats till 465,000 mark. Pensioner och understöd för militären utgifvas egentligen ur krigsmanshns/onden, h vars utgifter för sagda ändamål år 1908 äro beräknade till 684,000 mark samt intagna i föreliggande kalkyl. Pensioner för folkskollärare på landet, i afseende å hvilka Landtdagen fattat beslut i anledning af särskild proposition angående anslag för folkskolorna, upptagas här till af Landtdagen godkändt belopp 131,000 mark. Likaså falla under nu behandlade utgiftstitel de af Landtdagen under benämning af särskilda anslag i förutnämnda sammanhang godkända posterna: bidrag till pensionering af lärarkåren vid städernas folkskolor 41,000 mark, samt anslaget för sjuka folkskollärares och lärarinnors understödjande, 70,000 mark, eller inalles 111,000 mark. Ofriga pensioner och allmänna understöd utgöra inalles 3,359,000 mark, hvaraf följer, att hela denna hufvudtitel belöper sig till 4,750,000 mark. Om härtill läggas de ifrån kommunikationsfonden utgående pensionerna och understöden, hvilka i utgiftsstaten för sagda fond äro beräknade till 500,000 mark, så erhålles till resultat, att för närvarande årligen för peusionsändamål utgå 5 1 / 4 miljon mark. Det är uppenbart, att en så stor statsutgift för ett så improduktivt ändamål som statstjänstemannens pensionering måste anses alldeles oskälig och härflyter endast däraf, att i pensionsväsendet hos oss förefinnas stora missförhållanden beträffande såväl å detta område gällande stadganden som ock den praxis, som utbildat sig vid beviljandet af pensioner och särskilda andra hithörande understöd. Landtdagen har därför icke kunnat underlåta att uttala såsom sin mening, att en snabb och grundlig reform af förhållandena i detta afseende är synnerligen behöflig. Då tiden emellertid icke för denna gång medgifvit en grundlig pröfning af i ärendet framställda förslag, men storleken af den nuvarande pensionsstaten gör det synnerligen nödvändigt att snarligen få de härtill hörande utgifterna så mycket som möjligt nedbragta, och då Landtdagen är öfvertygad

12 1907. Landtd. ST. Prop. N:o 22. därom, att det är möjligt att skrida till vidtagande af häraf påkallade åtgärder äfven utan revision af hithörande författningar och således redan innan en sådan revision fåtts till stånd, har Landtdagen redan i detta sammanhang velat uttala nödvändigheten af att regeringen på detta område af finanshushållningen måtte iakttaga synnerlig sparsamhet. Man bör frångå den redan från äldre tider hos oss rådande särdeles liberala tillämpningen af pensionsförfattningarna, som yttrar sig uti beviljandet af ordinarie pensioner åt tjänstemän, innan de uppnått pensionsålder. Dylika partiella pensioner borde beviljas endast såvida vederbörandes rätt till sådan pension i enlighet med författningarnas verkliga innebörd är alldeles obestridlig. Likaså borde beviljandet af extra ordinarie pensioner komma ifråga endast i synnerligen ömmande fall och största försiktighet borde iakttagas, då det är fråga om beviljande af sådana pensioner till mera betydande belopp åt jämförelsevis väl aflönade tjänstemäns änkor och barn. Vid sidan af ofvanberörda utgifter, som inalles belöpa sig till Fmk 70,779,000: böra observeras följande Öfverf öringar : till kommunikationsfonden, såsom ersättning för postbefordran Fmk 500,000: till den obesuttna befolkningens lånefond» 150,000: till fonden för den obesuttna befolkningens förseende med jord» 150,000: till fonden för till arbete fullkomligt oförmögna personer» 70,000: till fonden för värnlösa barns vård» 31,000: 901,000: hvadan summa ordinarie utgift blir Fmk 71,680,000:

1907. Landtd. SY. - Prop. N:o 22. 13 Extra ordinarie utgiftsstaten. Här ingår främst det belopp å 20,000.000 mark, hvilket enligt Landtdagens, i anledning af särskild nådig proposition fattade beslut skall af finska statsmedel utbetalas till Riksskattkammaren. Ehuru denna utgift rätteligen icke hör till nu ifrågavarande år, bör densamma likväl tagas med i beräkningen, emedan den med hänsyn till sin storlek ganska kännbart inverkar på budgeten för sagda år. I sitt underdåniga svar å propositionen angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader har Landtdagen godkänt ett anslag af i rundt tal 171.000 mark till remont.och inredning af Frivilliga Brandkårens hus, hvilken utgift upptagits bland extra ordinarie utgifter. Uti den nådiga propositionen uppräknas vidare särskilda poster, som böra intagas bland extra ordinarie utgifter åren 1907 1908. Då emellertid bland dessa finnas sådana ändamål, som icke ännu af Styrelsen pröfvats, hvarför möjligt är, att en del af dem vid den slutliga behandlingen förkastas eller minskas och en del uppskjutes till år 1909, har Landtdagen, som icke haft tillräcklig tid att pröfva nödvändigheten af hvarje utgiftspost, beslutit upptaga i kalkylerna i rundt tal 3,500,000 mark. Extra ordinarie utgiftsstatens slutsumma skulle i enlighet härmed belöpa sig till Fmk 23,071,000: Resultatet af ofvan framställda pröfning af statsbehofven är sålunda följande: Ordinarie utgiftsstaten.. Fmk 71,680,000: Extra ordinarie»..» 23,671.000: Summa Fmk 95,351.000:

14 1907. - Landtd. SY. Prop. N:o 22. uti hvilken summa, såsom tidigare framhållits, icke ingå de utgifter, som hänföra sig till Kommunikationsfonden och Brännvinsmedlen. I enlighet med stadgandet i 43 af Landtdagsordningen tillkommer det Landtdagen att skrida till granskning däraf, i hvilken mån de ordinarie statsmedlen förslå till bestridande af nämnda utgifter. Af sagda medel bör härvid, på sätt äfven skett i den nådiga propositionen, främst tagas i betraktande kapitalbehållningen i de ordinarie statsfonderna. Hvad beträffar denna behållning, som i Finlands statshushållning har en relativt stor finansiell betydelse, är densamma i hufvudsak af tvänne väsentligt olika slag. Af en del däraf, som genom särskilda föreskrifter reserverats för bestridande af vissa allmänna behof, har i enlighet därmed bildats särskilda själfständiga fonder. De mest betydande af dessa fonder, hvilkas kapital vid utgången af år 1906 utgjorde sammanlagdt 52,943,146 mark 81 penni samt vid slutet af innevarande år kan uppskattas till omkring 55,080,000 mark, utgöras af statsverkets utlåningsfond, reservfonden, lagmanstingsgästningsfonden, fonden för den obesuttna befolkningens förseende med jord, den obesuttna befolkningens lånefond samt undsättnings- och mossuttorkuingsfonderna. Af ändamålet med ifrågavarande fonder följer, att kapitalbehållningen i desamma i allmänhet icke kan tagas i betraktande, då fråga är om tillfredsställande af sådana allmänna behof, som äro främmande för dessa fonder, det vill säga allmänna utgifter. Enahanda är i allmänhet jämväl förhållandet med dessa fonders årliga inkomster, hvilka nästan utan undantag utgöras af räntor å deras kapital och som årligen icke uppgå till fullt 2 miljoner mark. Med hänsyn till den fortfarande tillväxten af de allmänna behof, hvilka dessa fonder äro afsedda att tillfredsställa, synes det nämligen i allmänhet vara nöd-

1907. Landtd. SY. Prop. N:o 22. 15 vändigt att.reservera jämväl fondernas ränteinkomster för tillgodoseende af samma ändamål (företrädesvis utlåning). Vid sådant förhållande har Landtdagen lika litet som Regeringen ansett skäl föreligga att vid regleringen af nästkommande års inkomst- och utgiftsstat taga i betraktande någon del af vare sig kapital eller ränteinkomster, hörande till ifrågavarande, på sidan om statsverkets årsbudget stående fonder. För visst ändamål, nämligen för utbetalning af militärpensioner, har genom särskilda stadganden likaledes bildats krigsmanshusfonden, hvilken skiljer sig från förenämnda fonder därutinnan, att dess utgifter hänföras till statsverkets årliga budget, på samma sätt som de fonders utgifter, hvilka bilda den andra hufvudgruppen. nämligen statsfonden och militiefonden. I annan ställning än ofvannämnda, för särskilda ändamål afsedda fonders kapital är den kapitalbehållning, som bokföres under stats- och militiefonderna. Denna behållning utgör endast ett af ordinarie statsmedel uppkommet öfverskott, som, ifall härvid icke tages i betraktande de särskilda stadganden, som gälla miliiefonden, icke blifvit reserveradt för något särskildt ändamål. Detta principiella sakförhållande förändras icke af den omständigheten, att betydande summor jämväl af statsfondens besparingar bundits bland annat i lån med lång återbetalningstid. Det verkar i och för sig endast, att icke ens nu ifrågavarande besparingar äro till hela sitt belopp disponibla för ordinarie statsbehof. Härtill kommer äfven, att en betydlig del af ifrågavarande medel alltid måste hållas på olika sätt bunden för statsverkets egna löpande behof (i spannmålsm. fl. förråd, såsom icke influtna inkomster eller så kallade inkomstrester, förskott m. m.). Enligt statsbokslutet stego statsfondens tillgångar vid, utgången af år 1906 till Fmk 83,027,150: 23, hvarifrån dock afgå särskilda skulder, utgiftsrester, reserverade anslag m. m.

16 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 22. uppgående sammanlagdt till Fmk 9,226,715:29. Fondens kapital utgjorde således Fmk 73,800,434: 94. Af tillgångarna voro bundna: i särskilda förråder Fmk 2,057,073: 56 i inkomstrester» 4,172,558: 33 i lån på lång återbetalningstid...» 12,578,941: 22 i spannmålslån» 257,410: 50 i statens öfriga fonder» 4,500,000: på annat sätt placerade» 7,449,645: 10 Summa Fmk 31,015,628: 71 Alltså utgjorde fondens disponibla tillgångar Fmk 52,011,521: 52 Däraf voro: å upp- och afskrifningsräkning i Finlands Bank Fmk 21,704,724: 24 tillgodohavanden hos utländska ombud» 270,623: 14 kassaförlag hos förvaltande verk...» 2,708,922: 49 obligationer» 27,327,251: 65 Slutsumman af dessa poster, Fmk 52,011,521: 52, utgjorde således det belopp, hvilket vid utgången af år 1906 kunde anses såsom disponibelt. Huru stort motsvarande belopp vid utgången af innevarande år kommer att vara, är naturligtvis ännu omöjligt att med säkerhet veta. Försåvidt Landtdagens Statsutskott, med ledning af de uppgifter och beräkningar, som lämnats detsamma från Statskontoret, kunnat bedöma, torde statsfondens disponibla tillgångar vid utgången af år 1907, förutsatt att ur denna fond såsom förskott till kommunikationsfonden öfverförts erforderliga medel till betäckandet af en där uppkommen brist, försiktigt beräknade kunna uppskattas till 51,000,000 mark, hvaraf omkring 27,500,000 mark i obligationer, omkring 3,200,000 mark såsom kassaförlag hos förvaltande verk, omkring 200,000

1907. Lamltd. Sv. Prop. N:o 22. 17 mark såsom fordringar hos utländska ombud samt omkring 20,100,000 mark å upp- och afskrifniugsräkning i Finlands Bank. Vid bedömandet af frågan, huru stor del af denna summa kan tagas i anspråk vid reglerandet af följande års budget, har Landtdagen beaktat den omständighet, som omnämnes uti den nådiga propositionen, nämligen att de obligationer, i hvilka en stor del af statsfondens disponibla tillgångar äro placerade, under nuvarande konjunkturer icke skulle kunna utan betydlig förlust realiseras. Beräkningen är därför i första hand grundad å det belopp, som vid utgången af år 1907 antagits finnas å upp- och afskrifningsräkning i Finlands Bank. Men icke ens denna post är i dess helhet disponibel, emedan, i anseende till statshushållningens omfattning, en betydande kassareserv är nödvändig. Styrelsen har i den nådiga propositionen beräknat denna nödvändiga kassareserv till 10,000,000 mark. Landtdagen har visserligen ansett detta belopp jämförelsevis högt tilltaget, men har likväl ej velat minska detsamma. Vidare bör beaktas, att det äfven vid innevarande års utgång finnes ansenliga ur statsfonden beviljade, men ännu icke utbetalta anslag, approximativt uppgående till 4,100,000 mk, med hvilket belopp det äfven torde vara försiktigast att minska summan af fondens disponibla tillgångar. Efter dessa afdrag skulle ifrågavarande disponibla penningbelopp utgöra 6,000,000 mark. Fondens obligationsförråd skulle under dessa förhållanden behöfva realiseras endast i den mån medel skulle erfordras för beviljade, men olyftade lån samt för utgifvandet af lån för folkskolbyggnader. Det kan i allmänhet ej anses öfverensstämma med en sund statshushållning att använda besparade statsmedel till bestridande af löpande årliga utgifter. Men bland dessa utgifter, hvilka ofvan framhållits såsom hörande till den budget, som nu skall regleras, finnas några, hvilka icke hafva karaktär af regelbundna utgifter, utan hvilka antingen hänföra sig till en förgången tid eller eljes äro af extra ordinarie beskaffenhet. Till bestridande af dessa kan statsfon-

18 1907. Landtd. SY. Prop. N:o 22. dens förenäranda disponibla öfverskott anvisas. Ett dylikt förfarande är nu så mycket mera berättigadt, som den ojämförligt största delen af de utgifter, som räknas till de extra ordinarie, utgöres af det bidrag af 20 miljoner mark tiil Riksskattkaminaren, till hvars erläggande Landtdagen gifvit sitt samtycke och hvilket till sin beskaffenhet kan anses tillhöra en förgången tids löpande utgifter. Hvad sedan militiefondens kapitalbehållning vidkommer, så utgjorde densamma vid utgången af år 1906 2,036,128 mark 59 penni. Vid utgången af detta år kan behållningen i nämnda fond, enligt verkställd kalkyl, uppskattas till ungefär 4,000,000 mark, hvilket belopp i dess helhet borde kunna användas för fondens ändamål (däraf ungefär 3,700,000 mark i obligationer). I den nådiga propositionen anföres, att militiefondens kapital icke kan tagas i betraktande vid den allmänna budgetregleringen. Af skäl, hvilka framställas i Landtdagens underdåniga svar å propositionen angående det bidrag, som skall till Riksskattkammaren erläggas, har Landtdagen ansett militiefondens kapitalbehållning denna gång vid budgetregleringen böra tagas i beräkning. Krigsmanshus f ondens tillgångar belöpte sig vid 1906 års utgång, efter afdrag af skulderna, till Fmk 9,417,242:56. Af medlen var största delen eller Fmk 8,012,733: 24 placerad i lån på längre återbetalningstid; återstoden eller Fmk 1,438,873: 34 var placerad dels i obligationer, dels å upp- och afskrifningsräkning i Finlands Bank. Beträffande placeringen af denna fonds tillgångar har bland annat föreskrifvits, att af dem minst 1,000,000 mark skola deponeras i

1907. L and td. Sv. Prop. N:o '22. 19 fullgoda, lätt realiserbara in- eller utländska räntebärande obligationer. Då ifrågavarande fond, såsom tidigare nämnts, är afsedd för särskilda utgifter, bör dess kapitalbehållning användas endast försåvidt fondens inkomster icke förslå till årsutgifterna. Enär militiepensionerna på grund af särskilda omständigheter under de senaste åren stigit i ovanlig grad, har fondens kapital regelbundet måst tagas i anspråk, så att detsamma från Fmk 9,863,000:, hvartill det uppgick i slutet af år 1899, nedgått till angifvet belopp, ehuru till fonden år 1904 af andra statsmedel öfverfördes 700,000 mark. Vid utgången af innevarande år hafva fondens tillgångar uppskattats till Fmk 9,175,000, hvaraf omkring 1,375,000 mark i obligationer samt å upp- och afskrifningsräkning. Då fondens utgifter för militiepensioner under år 1908 beräknats till 684,000 mark och ränteinkomsten för samma år enligt beräkning i propositionen uppgår till 370,000 mark, följer häraf, att vid 1908 års budgetreglering af fondens kapital 314,000 mark bör tagas i beräkning. Landtdagen öfvergår nu till en granskning af statsverkets ordinarie inkomster för år 1908, och har främst fäst sin uppmärksamhet vid statsfondens och sedermera vid militie- och krigsmanshusfondernas inkomster, äfven vid denna granskning följande statsförslagets uppställning. Statsfondens inkomster. Inkomst af domäner och annan statens förmögenhet. Inkomsten från kronans skogar kan för innevarande år uppskattas till minst 9,100,000 mark. Ehuru berörda inkomster äro underkastade jämförelsevis betydande fluktuationer under olika år, beroende på trävarumarknadens

20 1907. - Landtd. Sv. Prop. N:o 22. ställning och andra mer eller mindre tillfälliga omständigheter, har denna gren af statshushållningen under senare tid utvecklats, hvilket uppenbarligen härflyter af forstförvaltningens synnerligen lifliga reformverksamhet å detta område under de senaste åren. Det ligger i sakens natur, att resultatet af dessa reformer endast småningom skall blifva skönjbart, men de påbegynta förbättringarna borde det oaktadt med all energi fortsättas. För år 1908 hafva inkomsterna från kronans skogar beräknats till samma belopp som uti den nådiga propositionen eller till 8,500,000 mark. Öfriga till denna grupp hörande inkomster hafva jämväl uppskattats på samma sätt som i propositionen, hvadan slutsumman belöper sig till 11,^60.000 mark. Direkta skatter. I enlighet med den nådiga propositionen hafva inkomsterna beräknats till 4,570,000 mark. Indirekta skatter. Tullinkomster. I fråga om importtullen har på grund af införskaffade uppgifter till komplettering af den utredning propositionen innehåller, konstaterats, att denna skatt under tiden intill den l oktober innevarande år afkastat 1,655,000 mark utöfver det belopp, som influtit under motsvarande tid år 1906, ehuru import af råsocker i större mängdi förekommit endast från Ryssland. I;enlighet härmed kan totalinkomsten för innevarande år enligt försiktig beräkning uppskattas till 46 å 47 miljoner. Enär importtullen i väsentlig mån är beroende af årsväxten och andra sådana omständigheter, hvilkas inflytande icke kan på förhand bedömas, tordej försiktigheten bjuda att denna inkomstpost under år 1908 kalkyleras till 42,000,000 mark. Exporttullen har beräknats till 600,000 mark, sågningsafgiften till 400,000 mark och expeditionsafgifterna likaledes till 400,000 mark, äfvensom diverse mindre intrader till 10,000 mark, hvadan tullinkomsternas totalbelopp skulle uppgå till 43,410,000 mark. Lägges härtill afkastningen af stämpelafgiften för spelkort, uppgående till 25,000 mark, utgör slutsumman för denna afdelning 43.435,000 mark.