RELATION TILL FINLANDS LANDTDAG STATSVERKETS TILLSTÅND. VID LAGTIMA LANDTDAGEN ÅR AFÖIFVEN AF

Transkript

1 RELATION TILL FINLANDS LANDTDAG OM STATSVERKETS TILLSTÅND. VID LAGTIMA LANDTDAGEN ÅR AFÖIFVEN AF FINANSEXPEDITIONEN I KEJSERLIGA SENATEN FÖR FINLAND. HELSINGFORS, KEJSERLIGA SENATENS TBYCKEBI, 19O7.

2 Innehåll. Förteckning öfver de relationen bifogade tablåer s. 1. Inkomsthushållningen samt utgifter för inkomstgifvande statsinrättningar s Utgiftshushållningen s Statshushållningens resultat s Fondsystemet och däri skedd förändring s Statsfonden s Fattig- och arbetshusfonden s Åbo läns besparingsfond s. 40. Bevillningsfonden s Kommunikationsfonden s Militiefonden s Krigsmanshuskassan s Bränvinsmedien s Statsverkets icke budgeterade fonder s. 74. Reservfonden s Undsättningsfonden s Slöjdundervisningsfonderna s. 79. Mejerilånefonden s Landtbruksfonden s. 80. Fonden för inköp af skogsmarker s. 80. Utlåningsfonden s Lagmanstingsgästningsfonden s Domarnäsfonden, Fonden för vården om till arbete fullkomligt oförmögna personer, Läne-AUmänna sjukhusets i Åbo donationsfond s. 83. Evangelisk-lutherska församlingarnas vederlagsfond s Den obesuttna befolkningens lånefond s Fonden för den obesuttna befolkningens förseende med jord s. 85. Mossuttorkningsfonden s Donerade och därmed likartade fonder s. 86. Postsparbanken s Räkenskaper och tablåer."

3 Jämlikt stadgandet i 27 af den för Storfurstendömet Finland gällande landtdagsordning af den 20 Juli 1906 bör vid hvarje lagtima landtdag statsverkets tillstånd för landtdagen uppvisas. I enlighet med detta stadgande aflemnas härmed till landtdagen nedanstående relation, till hvilken följande bokslut, räkningar och redogörelser finnas bifogade, nämligen: 1. Tablå, utvisande inkomst och utgift i de budgeterade fonderna, enligt statsförslaget och årsräkenskapen för år 1904; 2. Tablå, utvisande inkomst och utgift i statsverkets icke budgeterade fonder, äfvensom i de donerade och därmed likartade fonderna för år 1904; 3. Bilagor till statsboksiutet för år 1904 (delvis i sammandrag); 4. Tablå, utvisande inkomst och utgift i de budgeterade fondema, enligt statsförslaget och årsräkenskapen för år 1905; 5. Tablå, utvisande inkomst och utgift i statsverkets icke budgeterade fonder äfvensom i de donerade och därmed likartade fonderna för år 1905; 6. Bilagor till statsbokslutet för år 1905 (delvis i sammandrag); 7. Tablå, utvisande ställningen i statsverkets icke budgeterade fonder äfvensom i de donerade och därmed likartade fonderna vid utgången af år 1905; 8. Relation om statsskulden för åren ). Relation om hvad som blifvit tillgjordt i anledning af Ständernas statsutskotts vid landtdagen åren gjorda anmärkningar emot då afgifveu relation om statsverkets tillstånd.

4 Den relation angående statsverkets tillstånd, som aflemnades till Ständerna vid års landtdag, omfattade tiden från och. med år 1898 till och med år Vid ifrågavarande tidpunkt voro visserligen 1904 års räkenskaper ännu icke afslutade, utan baserade sig de i relationen ingående uppgifterna för år 1904 hufvudsakligen på statsförslaget för sagda år. Då vid sådant förhållande 1904 års räkenskaper och det för sagda år uppgjorda bokslutet ännu icke varit föremål för en ingående granskning, innefattar den nu uppgjorda relationen såväl år 1904 som år I följd häraf måste äfven särskilda omständigheter, soin allaredan i senaste relation blifvit omnämnda, ännu i denna relation i korthet beröras. För att möjliggöra en jämförelse å ena sidan mellan år 1903 och åren samt å andra sidan mellan de tvänne sistnämnda åren och åren hafva uti en del af de i relationen ingående tabellerna intagits sifferuppgifter för samtliga dessa år, för åren enligt boksluten och för åren enligt statsförslagen. Allmän of ver- Statsverkets ordinarie inkomster, som år 1903 belöpte sigtafinkomst-. mnooo-jni i i/i ^ j husjimlningensälg till /294 mark 44 penni, utgjorde: resultat. ar 1904 Fink 103,130,620:11» 1905 > :99 Uti 1906 års statsförslag"äro dessa inkomster beräknade till 107, mark samt hafva uppskattats i 1907 års statstorslag till 114,187,300 mark. Huru dessa inkomster fördela sig under de.skilda åren framgår ur följande sammandrag:

5 Sammandrag af de ordinarie statsinkomsterna åren :sta afdelningen. t Inkomst, af domäner och annan statens förmögenhet Kronans jordlägenheter Kronans fiskerier Kronans skogar Statsjärnvägarne. Kanalerna... Räntor Summa! ' 1903 Enligt bokslutet. %: t» 783, , ,525, ,182, , ,095, ,439, Enligt bokslutet. 9mf. P 769, , ,086, ,292, , ,217, ,271, Enligt bokslutet. 3mf. få 1,358, , ,840, ,699, , ,092, , Enligt stats - förslaget. 9mf fl 1,310,000 95,000 6,500,000 33,500, ,000 1,615,000 43,770, Enligt statsförslaget. Smf. fl 1,256,000 95,000 7,600,000 37,000, ,000 1,815,000 48,516,000 2:dra afdelningen. Direkta sltatter. Grundskatter.... Näringsskatter Personella skatter S» mm a 3,427, , ,092, ,031, ,425, , ,118, ,066, ,439, , ,128, ,088, ,442, ,000 2,115,000 6,075,000 3,459, ,000 2,150,000 6,122,000 3:dje afdelningen. Indirekta skatter, Tullinkomster. Aeeiser (bränv.-skatt, maltbevilln. m ra.) Summa 35,606, ,818, ,424,293J69 36,443, ,714, ,082, ,711, ,526,542J54 45,425, ,280,000 7,313,000 44,593,000 40,260,000 5,563, ,000'--

6 i l 4:de afdelningen. Skatter af blandad natur. Stämpclbevillnin 0 " Öfriga poster Afgifter Pnsfnftrift.ftr Båkaffirifter 5:te afdelningen. Summa vid anlitandet af särskilda statsanstalter. Elevafgifter vid skolinrättningar... Diverse mindre afgifter Summa 6:te afdelningen. Diverse inkomster.! Andel i utminuterings- och utskänkningsbolagens nettovinst... ; Öfriga poster i Summa 1903 Enligt bokslutet. %,: TM. 1,763, , ,510, ,308, ,148, , , ,480, , ,622, ,496, Enligt bokslutet. &ihf. ft 2,056, , ,896, ,560, ,242, , , ,869, , ,573, ,500, Enligt bokslutet. Smf. fu. 2,153, , ,981, ,730, ,187, , , , ,972, , ,551, ,537, Enligt statsförslaget. &ffyc fit 2,000, ,000 2,737,000 4,800,000-1,100, , ,500 2,000 7,010, ,000 2,659,800 3,559, Enligt statsförslaget. Smf. få. 2,000, ,000 2,759,000 5,200,000 "~i 1,100, , ,500 2,000 7,410, ,000 2,656,800 3,556,800 j Summa S:rum 100,383, ,130, ,849, ,745, ,187,300

7 På sätt af förestående tablå framgår hafva inkomsterna ökats år 1904 med omkring 2,747,000 mark, motsvarande 2,7 % och år 1905 med circa 2,719,000 mark eller 2,6%. För år 1906 skulle ökningen enligt tablån uppgå till 1,896,000 mark eller 1,8 % och för år 1907 till 6,442,000 mark, motsvarande 6 %. I senaste finansrelation leinnades. bland annat, uppgift huru de ordinarie statsinkomsterna ställde sig om ur räkningen uteslötos ej mindre bruttoinkomsten af statsjärnvägarna, hvilken till följd af sin natur intoge en särställning bland statsverkets inkomster, än äfven de poster, som vore af tillfällig art eller af annan orsak icke innehade karaktären af ordinarie inkomst 1 ). Enligt denna beräkning blefvo summorna för år ,846,000 mark > ,000 > > > ^ eller i medeltal per år omkring 64, mark. Motsvarande siffror blefve B J ) År 1904 utgjorde dessa poster: Inkomsterna från statens jordbruksskolelägenheter.. 153,012: 26 Inbetalning å köpeskillingen för donationsgods ,694: 20 Statsverket tillkommande ersättningar för storskiftskostnader m. m. (C Afd. kap. IV i sin helhet).. 467,921: 02 Tillfälliga inkomster till militiefonden (försäljningspris för egendom, som tillhört den upplösta finska militären) 55,010: 54 Summa 886,638: 02 År 1905: Inkomst från jordbruksskolelägenheterna 682,776: 47 Inbetalning å köpeskillingen för donationsgods ,792: 57 Ofvan anförda ersättningar (6 Afd. kap. IV) 506,101: 33 Tillfälliga inkomster till militiefonden af förenämnd art 19,895: 03 Summa 1,408,565: 40

8 (i för år ,952,000 mark» > ,741,000 > eller i medeltal per år omkring 71, mark. utvisande alltså en ökning af 11,6 % mot medeltalet per år under perioden samt en årlig ökning för år af endast 2.7 o/ 0 och för år 1905 af 2,5«/ 0 - For att åskådliggöra huru slutsummorna ställa sig om ifrån inkomsterna afdrages afkomsten af lägenheter, å livilka statens landtbruksläroverk äro förlagda och hvilka lägenheters förvaltning lemnar nettoförlust, samt om i stället för brutto upptages netto inkomsten från Fångvårdsstyrelsen underlydande lägenheter, kronans skogar, statsjärnvägarna, kanalerna, tullen, acciser, stamp elbevillningen och postafgifterna. införes här nedan ett sålunda upprättad t sammandrag af statsverkets ordinarie inkomster:.

9 Sammandrag af de ordinarie statsinkomsterna åren 19O319O7. 1:sta afdelningen. Inkomst af domäner och annan statens förmögenhet. Kronans jordlägenheter..... Kronans fiskerier Kronans skoga.r. netto... Statsjärnvägarne, netto.. Kanalerna netto.. Räntor Summa 1903 Enligt bokslutet. 9Sf Iti. 607, , ,155, ,618, , ,095, ,751, Enligt bokslutet. %: * 604, , ,696, ,680, , ,217, ,736, Enligt bokslutet..%: 7" 663, , ,256, ,436, , ,092, ,926, Enligt statsförslaget. a* W 620,000 95,000 4,615,465 2,546, ,000 1,615,000 9,814, Enligt statsförslaget. %: fii. 567,000 95,000 5,491,065 2,084, ,900 1,815,000 10,256,565 2:dra afdelningen. Direkta skatter. Grundskatter Näringsskatter Personella skatter Summa 3,427, , ,092, ,031, ,425, , ,118, ,066, ,439, , ,128, , ,442, ,000 2,115,000 6,075,000 3,459, ,000 2,150,000 6,122,000 3:dje afdelningen. Indirekta skntter. Tullinkomster, netto Acciser (bränv.-skatt. maltbevilln. in. m.) netto! Summa 33,406, ,333, ,740,69l 46 34,164, ,637,995 39,802,674 35,322, ,082, l 42,405, ,736,200 6,659,100 41,395,300 37,538,525 _ 4,826,100 42,364,625

10 j j 4:de afdelningen. Skatter af blandad natur. Stämpelbevillning. netto... Ofriga poster. Summa 5:te afdelningen. Afyifter vid anlitandet af särskilda statsanstalter. Postafgifter, netto Båkafgifter.... Legosäjagsafgifter. Elevafgifter vid skolinrättningar... Diverse mindre afgifter Summa 6:te afdelningen. Diverse inkomster. Andel i utminuterings- och utskänkningsbolagens nettovinst Ofriga poster... j Summa Summa S:rnm! 1903 Enligt bokslutet. 9mf. ft 1,658, , ,405, , ], 148, , , , ,080, , ,622, ,496, ,505, Enligt bokslutet. Snif 1,948, , ,788, ,175 1,242, , ,663 2,407 3,295,604 5* , ,573, ,500, ,190, Enligt bokslutet. %- 7«. 2,043, , ,871, , ,187, , , , ,126, , ,551, ,537, ,955, Enligt statsförslaget. 9mf 1,869, ,000 2,606, ,600 1,100, , ,500 2,000 2,737, ,000 2,659,800 3,559,800 66,188,265 W 1907 Enligt statsförslaget. %c 1,864, ,000 2,623, ,700 1,100, , ,500 2,000 2,763,200 J7,686,690 TU i j 900,000 2,656,800 3,556,800 00

11 Enligt derma beräkning utgör ökningen af inkomsterna under år 1904 endast circa 685,000 mark, motsvarande l / 0. För år 1905 utvisar resultatet en minskning af mark eller 0.3 /o- Beträffande de vigtigaste inkomstposterna i boksluten för åren!904 och 1905 torde här böra framhållas följande. Inkomsten från kronans jordlägenheter utgjorde år inkomst från ,000 mark samt uppgick: *%% *' år 1904 till 770,000 mark > 1905 > 1, > Aret 1904 utvisar sålunda en minskning från år 1903 med 1.8 %, hvaremot året 1905 har att uppvisa en ökning af 76,5 / 0. Denna utomordentliga ökning härrör däraf att afkomsten af lägenheter, å hvilka statens landtbruksläroverk äro förlagda, år 1905 med omkring mark öfversteg enahanda afkomst for år 1904, hvilken stegring hufvudsakligen beror på den å sagda lägenheter införda förändrade bokföringsmetoden och motsvaras af en ökning i utgifterna för nämnda lägenheter. Enär inkomsterna från sistnämnda lägenheter utgjorde för år ,012 mark 26 penni och för år ,776 mark 47 penni, medan utgifterna stego under år 1904 till 369,917 mark 72 penni och år 1905 till 839,276 mark 30 penni, hafva utgifterna öfverstigit inkomsterna år 1904 med 216,905 mark 46 penni och år 1905 med 156,499 mark 83 penni. Afdrages afkomsteu af sagda lägenheter äfvensom ytterligare ett belopp motsvarande utgiften för Fångvårdsstyrelsen underlydande lägenheter, utgör återstående inkomsten från kronans jordlägenheter år mark,> ,000 >..» > utvisande sålunda en minskning af 0,7 / 0 under år 1904 och en ökning af 9,8 % år Sistnämnda Ökning härrör hufvudsakligen af arrendeafgifter för lägenheter, inlösta för den obesuttna befolkningens räkning. 9

12 frati ^konist Någon större fluktuation eger icke rum beträffande- inkomsten från kronans fiskerier. Denna inkomst utgjorde år ,000 mark och steg r/e,-. 10 år 1904 till 98,000 mark > 1905» ,000 > Ökningen utgör alltså för år ,1 % oc h för år ,i %. inkomsterna Inkomsterna från kronans skogar fluktuera däremot skogarn. ^a i betydlig grad. Äfven under nu ifrågavarande tid hafva dessa inkomster vexlat. Oberäknadt inkomsterna från skogarna å militieboställena utgjorde desamma år ,573,000 mark, men stego redan följande år 1903 till 6.396,000 mark. Därefter har denna inkomst utgjort år ,055,000 mark > ,695,000» Resultatet utvisar således en minskning från år 1903 till 1904 af 5? 3% och från 1904 till 1905 af 22,5%. Den ovanliga minskningen för år 1905 är beroende däraf att resp. skogsköpare i följd af osäkra konjunkturer icke uttagit virke från skogarna i samma mängd som under normala förhållanden. Att emellertid en stegring* i afverkningen redan under år 1906 egt rum. framgår däraf att inkomsten under de elfva första månaderna af nästnämnda år uppgick till circa 6,731,000 mark, hvilket belopp med 331,000 mark öfverstiger den i 1906 års statsförslag för hela året beräknade inkomsten från ifrågavarande skogar. utgifterna for Utgifterna för 1'orstväsendet, som år 1903 belöpte forstvåsendet. ^ ^ 1.369,000 mark, stego år 1904 till circa mark och år 1905 till 1,584,000 mark. Stegringen under sistnämnda år. motsvai*ande 14%. har till största delen föranled ts af ökade utgifter för af verkning af ved och virke för statsjärnvägames behof. för hvilka utgifter ersättning ingår bland inkomstenia från kronoskogarna.

13 På grund af det ofvanstående utgör nettoinkomsten Nettoinkomfrån kronoskogama för år , mark och för år ^SZ ,111,000 mark. motsvarande en årlig minskning af 7,2 o/ 0 för år 1904 ock 33.3 % för år Emedan en detaljerad framställning rörande inkom- inkomstenfrån sterna från stats järnvägarna kommer att lämnas längre >>ta^^m fram i relationen örn kommunikationsfonden, torde dessa inkomster i detta sammanhang kunna förbigås. Kanalafgifterna hafva inbragt Kanaiafgif terna. år 190å mark > ,000» Enär dessa af gifter år 1903 belöpte sig till 757,000 mark, utgör ökningen"år ,6 / 0. Från år 1904 till 1905 harva berörda afgifter däremot nedgått med 7,1 / 0. Utgifterna för kanalerna hafva utgjort: '^aiwterna. år ,000 mark > > Ifrågavarande utgifter uppgingo år 1902 till 545,000 mark och år 1903 till 579,000 mark. Att en betydande minskning af utgifterna kunnat ega mm härrör däraf att de under tidigare år utförda utvidgningsarbetena vid Saima kanal, hvilka medförde betydande kostnader, numera blifvit slutförda. Minskningen från år 1903 till 1904 utgör 36,4,V I följd här af har nettoinkomsten, som år 1903 uppgick endast till 178,000 mark, stigit år 1904 till 439,000 mark och år 1905 till 376,000 mark. Grundskatterna, som förete endast ringa fluktuationer. inbragte Grundskat-. i, terna. år , mark * ,440,000 >

14 Landthandia- res afffifter. 12 År 1903 afkastade dessa skatter 3,427,000 mark, hvadan en minskning af 0,1 / 0 egt rum år 1904, men däremot en ökning af 0,4 % under år Afgifterna af landthandlande hafva utgjort: år ,000 mark > ,000» utvisande en ökning af 2,2 % från år 1903, då denna afgift belöpte sig till omkring 446,000 mark, och 0,7% från år 1904 till Jfantaispen- Äfven mantalspenningarna hafva årligen i någon m g ma. ^«^ stigit. Dessa afgifter. som år 1903 uppgingo till omkring 1,800,000 mark, inbragte: år ,824,000 mark» ,828,000» TuUinkomsterna. Ökningen utgör alltså år ,3 % och år ,2 % Importtullen, som är den vigtigaste af tullintraderna, inbragte år ,623,000 mark samt afkastade: år ,429,000 mark > ,720,000 > Såsom häraf framgår har importtullen sedan år 1903 stigit för år 1904 med 806,000 mark eller 2,3 % och för år 1905 ytterligare med 1,291,000 eller 3,6% samt synes fortfarande vara i uppåtgående. Under de elfva första månaderna af år 1906 har uti importtull med afdrag af restitutioner influtit omkring 41,606,000 mark eller vidpass 7.512,000 mark mera än under samma tid Denna exceptionella stegring, motsvarande öfver 22 %, beror dock ej blott på ökad import, utan har därtill jämväl medverkat, bland annat, den omständigheten att under år 1906 en betydande del af landets behof af råsocker måste tagas från utlandet mot högre tullafgifter än om, såsom vanligt, allt råsocker skulle tagits från Ryss-

15 13 land. Denna skilnad i tullafgifter utgjorde för årets elfva första månader circa 2,838,000 mark. Dessutom har till följd af den i mars 1906 förhöjda tullsatsen för spritvaror inkomsten af tullen å dessa varor, oaktadt en minskning i den införda kvantiteten är att anteckna, ökats under januarinovember månader med 305,000 mark. Slutligen har hufvudsakligen upphörandet af Tammerfors stads privilegier medfört att beloppet af restitution er under januarinovember månader 1906 var 1,030,000 mark mindre än under motsvarande tid år Exporttullen, som år 1903 uppgick till mark, utgjorde: år ,000 mark» ,000» utvisande en minskning af 8 / 0 under år 1904 och en ökning af 1,9 / 0 år Till följd af den med ingången af år 1906 tillämpade exporttullen å klent virke, har summa exporttull för januarinovember månader 1906 stigit till 770,000 mark. Sågningsafgiften utgjorde år ,000 mark samt afkastade: år ,000 mark > ,000» Att döma af resultatet för månaderna januarinovember 1906 komme denna inkomst att för sistsagda år stiga till circa 475,000 mark. Alla tullintrader tillsammantagna hafva inbragt: år ,444,000 mark» ,714,000» hvilket i medeltal per år utgör omkring 37,079,000 mark eller 5,079,000 mark mera än hvartill tullinkomsterna vid 1900 års landtdag beräknades komma att uppgå i årligt medeltal för finansperioden

16 14 utgifterna för En följd af importens stegring har varit ökade kostnader för tullverkets underhåll. Dessa kostnader, hvilka (de s. k. expeditionsafgifterna däri inberäknade) år 1903 utgjorde omkring 2,199,000 mark. stego år 1904 till 2,279,000 mark och år 1905 till 2,392,000 mark, motsvarande en ökning af 3,6 % för år 1904 och 5% för år Tullverkets Tullverkets nettoinkomster, som år 1903 utgjorde nettoznkoinster - 33 ; 407,000 mark, hafva uppgått år 1904 till 34,165,000 mark och år 1905 till 35,322,000 mark, utvisande en ökning af 2,3 % för år 1904 och af 3,4 % för år skatterna ii Afgiffcerzzs lör branvinstiuverkningen inbmgte år bränvin. WQ3 5 ; 042,000 mark samt hafva utgjort: år ,367,000 mark > ,025,000 > Ökningen utgör för år ,4 % och för år 1905 icke mindre än 30.9 %. Den ovanliga stegringen, som året 1905, jämfördt med föregående år, har att uppvisa, finner sin förklaring i den omständighet att Ständerna vid års landtdag beviljade en provisorisk bränvinsskatt endast för år 1905, i följd hvaraf tvifvelsmål uppstod huruvida bränvin finge tillverkas efter sagda års utgång. Statsverkets andel i utskänknings- och utminuteringsbolagens nettovinst utgjorde år mark, men uppgick: år 1904 till 927,000 mark > 1905» 987,000 > utvisande alltså en stegring af 6.1 % år 1904 och af 6,5% år 1905.

17 15 Samtliga inkomster af bränvinsskatten belöpte sig år 1904 till 6,416,000 mark» 1905» 8J136,000 > Afdragas härifrån utgifterna för kontroll m. in., hvilka utgifter utgjorde år ,000 mark och år ,000 mark, äfvensom återburen tillverkningsskatt för denatureradt bränvin, uppgående år 1904 till mark och år ,000 mark, utgör nettoinkomsten: år ,973,000 mark» ,527,000» Emedan nettoinkomsten år 1903 utgjorde 5,585,000 mark, utvisar resultatet för år 1904 en ökning af 6,9 / 0. För år 1905 utgör stegringen däremot 26 / 0. Bevillningen Inkomsten af bevillningen för maltdrycker har fort- för maitdryc,- farande nedgått. Denna skatt, som ännu år 1902 afkastade mark och år ,000 mark. inbragte: ar ,000 mark > hvadan minskningen från år 1903 till år 1904 belöper sig till 9,4% och för år 1905 till 4,3%. Med afdrag af kostnaderna, uppgående för år 1904 till 20,000 mark och för år 1905 till 19,000 mark, utgör nettoinkomsten för år mark och för år ,000 mark. I statsförslagen för år 1906 och 1907 har brattoinkomsten af bevillningen för maltdrycker upptagits till 500,000 mark. För de elfva första månaderna af år 1906 har denna inkomst emellertid uppgått till mark. Stämpelbevillningen har inbragt år ,056,000 mark» ,000» stämpeibemttninf/m.

18 16 Postafgiftema. År 1903 utgjorde afkastningen endast 1,763,000 mark. Ökningen för år 1904 uppgår alltså till 16,6 /o> men utgör för år 1905 endast 4,7 / 0. Enär kostnaderna för stämpelbevillningen utgjorde år ,000 mark och ,000 mark, belöper sig nettionkomsten för år 1904 till 1,949,000 mark och för år 1905 till 2,043,000 mark. För januarinovember månader 1906 har stämpelbevillningen afkastat omkring 1, mark eller mark mindre än under samma tid år Härvid bör observeras att en stor del af stämpelbevillningen uppdebiteras först under december månad sedan redovisningarna från resp. stämpelförsäljare inkommit. Postafgifterna hafva i allmänhet varit i stadigt stigande. Dessa afgifter, som år 1903 utgjorde 4, mark. afkastade: år ,561,000 mark» ,000 > hvilket utvisar en stegring af 5,8 % för år 1904 och 3,7 % för år Att stegringen år 1905 varit lägre än under föregående år, synes till hufvudsaklig del vara en följd af novemberstrejken, ty inkomsten för försålda frankotecken, som för oktober månad 1905 utgjorde omkring 369,000 mark, uppgick under november månad samma år till 49,000 rnark lägre belopp eller således endast till 320,000 mark. Under oktober månad 1904 utgjorde samma inkomst 348,000 mark och för november månad sistsagda år likaledes 348,000 mark. utgifterna nit Utgifterna vid postverket uppgingo år 1904 till postverket..^573,000 mark och år 1905 till mark. Nettoinkomsten från postverket utgör alltså år ,000 mark och år ,000 mark. Emedan nettoinkomsten år 1903 utgjorde 908,000 mark. har denna inkomst år 1904 stigit med 8,8 %, hvaremot året 1905 hufvudsakligen i följd af postverkets stegrade utgifter i detta afseende har att uppvisa en minskning af 10,5 %. Att postverkets in-

19 komster åter efter år 1905 varit i starkt stigande, framgår däraf att dessa inkomster redan under de elfva första månaderna af år 1906 utgjorde omkring 4,486,000 mark, medan motsvarande post för år 1905 belöper sig endast till circa 3,991,000 mark. Båkalgifterna, som år 1903 utgjorde 1,149,000 mark. Bakafgij'tema. hafva inbragt: år ,000 mark» 1905 l l87,000» 17 utvisande en stegring af 8,2 / 0 för år 1904, men en minskning af 4,5 / 0 för år Orsaken till detta nedgående af inkomsten torde få sökas i den omständigheten att totalantalet fartygsklareringar i Finlands hamnar år 1905 understeg antalet klareringar under år 1904 med icke mindre än 805, i följd hvaraf af ven drägtighetstalet år 1905 var 705,475 registerton mindre än motsvarande tal för närmast föregående år. Att döma af inkomsten för de elfva första månaderna af år 1906, hvilken inkomst uppgick till omkring 1,207,000 mark, synas båkafgifterna nu åter vara i uppåtgående. Emedan of riga statsinkomster äro af mindre väsentlig betydelse, torde en detaljerad framställning af desamma i detta sammanhang icke behöfva ifrågakomma. Emellertid skola en del inkomsthushållningen berörande omständigheter uti denna relation åter till behandling upptagas vid tal om de särskilda fondernas ställning. Statsverkets ordinarie utgifter, som år 1903 uppgingo Dcn. rdir!fr?.., rro utffiftshushalltill 80,472,089 mark 27 penni, utgjorde: ningen. år 1904 Fmk 86,494,644: 51» 1905 > 89,882,698:20 I statsförslaget för år 1906 äro dessa utgifter upptagna till 97,096,590 mark 4 penni och i 1907 års statsförslag till 106,980,457 mark 46 penni. Fördelade på de olika hufvudtitlarna belöper sig af utgifterna: 2

20 Enligt bokslutet. Enligt bokslutet. Enligt bokslutet. Enligt stats - förslaget. Enligt statsförslaget. 9mf n &* fu. %fr TU 9mf. 7* 9mf. 7" på första hufvudtiteln» andra»» tredje» fjärde >» femte»» sjätte >» sjunde» > åttonde *» nionde»» tionde»» elfte» * tolfte» trettonde >» fjortonde» femtonde» sextonde» 325,700 49,800 2,237, ,377, ,803, , ,776, ,239, , ,600 2,436, ,404, ,255, ,665, ,826, , ,900 35,400 2,519, ,439, ,350, ,769, ,149, , , ,400 2,449,000 4,081, ,269, ,983, ,361, , ,704, ,104, ,726, ,609, ,091, ,758, ,079, ,867, ,159, ,375, ,882, ,208, ,434, , ,072, ,317, ,042, ,471, , ,537, ,380, ,250, ,863, , ,484, ,478, ,247,328 4,201, ,900 3,331, ,925, ,248, , ,600-2,551,200-4,322, ,127, ,169, ,606, , ,823, ,336,365 41,829, ,592, ,000 3,664, ,920,000 6,248,700 i Summa 80,472, ,494, ,882, ,096, ,980, På sätt af förestående tabell framgår hafva utgifterna ökats från år 1903 till år 1907 med icke mindre än 26,508,000 mark. Om i stället för de faktiska utgifterna för år 1903 tages utgiftssumman i 1903 års statsförslag, hvilken summa, utgörande ,000 mark, är mera jämförlig med 1907 års utgifter enligt ofvanstående tabell, så nedgår ökningen till 22,442,000 mark, motsvarande 26,5 / 0. Af den utomordentliga utgiftsstegringen faller på år 1904 omkring 6,023,000 mark eller 7,5 % och på år 1905 circa 3,388,000 mark, motsvarande 3,9 %. Aren 1906 och 1907 äro enligt tabellen icke fullt jämförliga med föregående år, enär de faktiska utgifterna vanligtvis utfalla till lägre belopp än h vartill de i statsförslagen äro upp-

21 tagna. Enligt tabellen utgör ökningen år mark eller 8% och år ,884,000 mark eller' 10,2 % Att året 1907 har att uppvisa en så exceptionelt hög stegring, är beroende icke allenast på den naturliga af samhällsutvecklingen påkallade ökningen af utgifterna inom statsförvaltningens olika områden, särskildt inom kommunikationsväsendet, utan ock därpå att i statsförslaget för sagda år på grand af Hans Kejserliga Majestäts nådiga förordnanden upptagits föratom de ökade belopp, hvilka föranledts al polisens temporära förstärkning, särskilda anslag för undervisningsväsendet, för jordbrukets befrämjande äfvensom för åstadkommande af förbättrade löneförmåner åt betjäningen såväl vid fångvården, tull-, post- och lotsväsendet som ock vid statsjärnvägarna. Afdragas utgifterna för statsjärnvägarna, kanalerna, post- och tullverket, för vården om kronans skogar, för acciser och stämpelbevillning samt för Fångvådsstyrelsen underlydande lägenheter, hvilka alla utgifter äro af den beskaffenhet att en ökning af desamma uppväges af en stegring af inkomsterna, äfvensom ytterligare från utgiften för lägenheter, å hvilka statens landtbruksläroverk äro förlagda, en summa motsvarande inkomsten af sagda lägenheter, så belöpa sig de återstående utgiftenia för år 1903 till 48,057,000 mark samt uppgå år 1904 till 51,843,000 mark och år 1905 till mark. Ökningen utgör efter denna beräkning 3, rnark eller 7,9 % för år 1904 och 258,000 mark eller 0,5% för år Motsvarande utgifter enligt statsförslagen för åren 1906 och 1907 utgöra resp. 55,540,000 och 60,480,000 mark, hvadan ökningen för dessa år skulle belöpa sig till 3,439,000 mark eller 6,6 «/o för år 1906 och till 4,940,000 mark eller 8,9 / 0 för år För att åskådliggöra det förhållande, som styrelseoch förvaltningskostnaderna, jämförda med de kulturela utgifterna, intaga i vår statshushållning, meddelas här nedan tabeller öfver dessa tvänne grupper af utgifter för sävidt desamma hänföra sig till statsfonden, ur hvilken fonds räkenskaper en sådan jämförelse torde bäst framgå. Styrelse- och förvaltningskostnaderna framgå ur föl- Förvaltnings i,, n utgifterna. jande tabell: 19

22 i i 20 Förvaltningsutgifterna : l j 1903 Hans Kejserliga Majestäts dispositionsmedel... Styrelseverken.... Domstolarna... Guvernörerne och landsstaten... Polisinrättningarna i städerna... Allmänna byggnaderna.... Tjänstemannakåren för pressärendena Särskilda utgifter vid civilförvaltningen Finansexpeditionen underlydande förvaltningsgrenar Kammarexpeditionen underlydande förvaltningsgrenar. Ekonomiedepartenientets kansli underlydande förvaltningsgrenar :. Pensioner och understöd ; Enligt i bokslutet. i 244,000 2,238,000 1,350,000 2,924, , , , , , ,000 2,501, Enligt bokslutet. i. Smf 244,000 2,556,000 1,387,000 3,108,000 1,264, , , , , , ,000 2,789, Enligt bokslutet. 244,000 2,559,000 1,458,000 3,065,000 1,293, , , , , , ,000 2,915, Enligt statsför-! slaget.! 244,000 2,489,000 1,567,000 3,002,000 1,264, ,000 97, ,000! 308,000) 330, ,000, 3,149,000 Summa jil,406,000 12,939,000 13,107,000 13,267,0001 Såsom tabellen utvisar är stegringen af förvaltningsutgifterna störst under år 1907, uppgående till 13,9 / 0. Denna stegring har föranledts förnämligast genom de för polisens temporära förstärkning betydligt ökade anslag. Men af ven år 1904 har att uppvisa en synnerligen anmärkningsvärd stegring, i det densamma då utgör 13,4%- I förhållande härtill förete åren 1905 och 1906 en obetydlig ökning, utgörande under förstnämnda år

23 21 under åren Enligt, i statsförslaget. \ Ökning ellev ökuing eller j ökning eller minskning år 1904 minskning år minskning år ökning eller minskning år j i j f ' 244,000 2,591,000 1,557,000 2,983, , , ,000 -i- 184,000 -i 447, ,000 -i- 36,000 43,000 -i i 3 :._ 14,2 -j 3,000 2,7 -i 71,000 6,3 43,000 54,7 -; 29,000 21,4 23,000 6,1-4,000 ' i 1 So.» t! (B ^ _... 0,1-70,000 2,7 5,1 -t- 109,000 7,5 1, ,000 2,1 2,3 29,000 2,2 11,2 -i- 2,000 M 2,6 54,000 35,8 -i- 102,000 10, ,000 to ^ 4,1 0,6 0,6 ~\- 1,903, ,5 + 10,000 54,000 5,5 55, ,000 -f 20,000 9,6 8,000 3,5 -j- 12,000 5,5 + 12,000 5,2 311,000 1,000 0,3 11,000 3,9 + 41,000 15,4 + 3,000 1,0 341, ,000 13, ,000 37,7 104,000 24,0 -i- 11,000 3,3 408,000 3,037,000 15,118,000 -i- 157, ,000 61,5 91,000 11, ,000 22, ,000 4,5-234,000 25,5 8,0 + 1,533,000 13,4 -i- 168,OOOJ 1,31 -f 160,OOOJ 1,» -i- 5,000 1,2 112,000 3,6 -i- 1,851,000 13,9 endast 1,3 % och år ,2 / 0. Beträffande ifrågavarande Ökningar torde här böra framhållas: De viktigaste förändringar, som medfört ökning af utgifterna för styrelseverken, hafva egt rum inom gruppen Kejserliga Senaten. Såsom redan i senaste finansrelation omnämnts ökades utgifterna år 1904 i väsentlig mån genom förhöjning af aflöningsformånerna för särskilda embetsinän i Senaten. Dessutom upptogs for be-

24 22 tackande af de utgifter, som föranleddes af det genom nådiga manifestet den 20 (7) juni 1900 påbjudna införandet af ryska språket i Kejserliga Senaten, uti utgiftsstaten för Senaten i statsförslagen för åren 1904 och 1905 ett förslagsanslag om 200,000 mark, hvaraf utanordnades år 1904 omkring 127,000 mark och år ,000 mark. Uti 1906 års statsförslag ingick detta anslag till nedsatt belopp af 62,000 mark, hvilket belopp sedermera ur 1907 års statsförslag helt och hållet uteslöts, hvaremot i stället infördes ett anslag af mark för aflönande af medlemmar i den vid Senatens translatorskontor inrättade komité för granskning af ryska öfversättningars riktighet. Af ven inom gruppen»generalguvernörsembetet» förekommer år 1904 en stegring af utgifterna, härrörande af verkstäld rem ont och anskaffande af nya möbler till generalguvernörshuset, hvilka arbeten medförde en kostnad af omkring 74,000 mark. Statssekretariatets utgifter komma att stiga år 1907 med 70,000 mark i följd af vid detta embetsverk inrättade nya embeten och tjänster. Slutligen är vid Generalguvernörskansliet år 1904 en ökning af utgifterna att förmärka, hvilken ökning är en följd af den för nämnda embetsverk under år 1903 faststälda nya utgiftsstaten. Den stegring, som förekommer åren 1904 och 1905 uti utgifterna för rättsvården, hänför sig hufvudsakligen till ökade adjunktionsarvoden och arvoden för extra betjente vid landets Hofrätter. Stegringen år 1906 utvisar ingen verklig ökning, utan härrör endast däraf att utgifterna för år 1906 äro upptagna i tabellen enligt statsförslaget. Hvad utgifterna för förvaltningen i länen beträffar, har tillväxten af desamma år 1904 till största delen förorsakats af ökade anslag för extra biträden vid länestyrelserna, förhöjda arvoden åt guvernörerne och förhöjning af expensemedlen. Statsverkets andel uti utgifterna för polisinrättningarna i städerna har stigit år 1904 därigenom att såväl för särskilda tidigare inrättade poliskammare faststälts

25 nya, förhöjda utgiftsstater, som ock att polisinrättningarna uti ett flertal städer blifvit omorganiserade genom inrättande därstädes af fullständiga poliskammare. Att stegringen under denna grupp år 1907 är exceptionelt hög, beror, såsom tidigare redan antydts, af polisens temporära förstärkning. Gruppen»Kammarexpeditionen underlydande förvaltningsgrenar» företer en något större ökning år 1905, hvilken ökning föranledts af högre kostnader för undersökning och refning af kronojordar. Emedan vid Kejserliga Senatens tryckeri år 1904 större anslag varit af behofvet påkallade, har en motsvarande ökning i gruppen»ekonomiedepartementets kansli underlydande förvaltningsgrenars egt rum. Af ven pensioner och understöd hafva i följd af existerande förhållanden under åren ökats i väsentlig mån. De kulturela utgifterna, hvartill torde kunna hän- De kuitureia föras utgifterna för sjuk- och helsovård, fattig- och fång- «W^na. vård, kyrka, skola, vetenskap och konst, jordbruket och dess binäringar, handel och industri, yrkesundervisning samt utgifterna för eii del kommunikationsanstalter, framgå nr följande tabell: 23

26 24 De kulturela utgifterna under 1903 Enligt bokslutet Enligt bokslutet Enligt bokslutet Enligt statsförslaget. Fångvården Medicinalverket Fattigvården Statistiken Kyrkan och presterskapet Universitetet, vetenskapen och konsten 2 ) Läroverken..... Folkskollärareseminarierna och. folkskoleinspektionen m. fl. utgifter för folkskoleväsendet... Abnormskolorna Öfriga utgifter för undervisningsväsendet Transport Sthf. 1,625,000 3, ,000 J ) 52, ,000 1,464,000 3,907, , , ,000 12,780,000! %: 1,621,000 3,492, ,000») 50, ,000 1,473,000 4,047,000 1,059, , ,000 &>p 1,610,000 3,584, ,000 49, ,000 1,603,000 4,251,000 1,018, , ,000 13,233,00o! 13,682,000 Smf 1,970,000 3,733, ,000 49, ,000 1,653,000 4,478,000 1,011, , ,000 14,581,000[ J ) I denna post ingå jämväl anslagen till fattigvårdssamhällen och fattiga barns uppfostran, till understöd åt hjälpbehöfvande finska infödingar, för bidrag till sjukhus och välgörenhetsinrättningar i S:t Petersburg för vården om finska infödingar, till underhåll åt särskilda medellösa och orkeslösa personer inom landet, till uppfostringsanstalten å Nygård hemman i Wiborgs socken, för bidrag till Käyrä uppfostringsanstalt för van artade barn, för bidrag till anskaffande af kläder åt fattiga barn i Tammerfors stads folk-

27 25 åren Enligt statsförslaget. 3mf. Ökning eller minskning är Smf. O Ökning eller minskning år * 0 a> n Ökning eller minskning år * O o *1 Ökning eller minskning år ^ o O> H j 2,220,000 3,724,000 4, , , ,000 56,000 2, ,000 1,000 0,2-11,000 6,2! + 92,000 10,2 j i 7,000 3,8 1,000 0,2 4-4,000 0, ,000 22,4 2, ,000 5,4 -!- 17,000 2,o 0,8 4-28,000 4,2 12,4.._. 5, ,000 9,000 i 6, , ,000 12,7 0,2 3,9 14,3' 1,1 1,866,000 4,743, , ,000 0,6 O, , ,000 8,8 5,o 4-50, ,000 3,1 5, , ,000 12,9 5,9 1,073, , , ,000 6,2 5,7 41, ,000 3,8 10,9 7, ,000 0,7 7,1 4-62, ,000 6,1 4,2 446,000 15,431, , ,000 1,9 4-11,000 i 4-449,000 2,9 4-36, ,000 9,3 4-25, ; 4-850,000 5,9 skolor samt för bidrag till välgörenhetsinrättningar för vården af i S:t Petersburg vistande finska infödingars värnlösa barn, hvilka alla anslag under åren 1903 och 1904 utgått dels ur fattig- och arbetshusfonden, dels ur Åbo läns besparingsfond, men under år 1905 ur statsfonden. *) Uti denna post ingå äfven anslagen för Arkeologiska kommissionen och Meteorologiska centralanstalten.

28 Enligt bokslutet Enligt bokslutet Enligt bokslutet Enligt statsförslaget. Ä^tr 9mf 1 3ih 9mf ; Transport Landtmäteriet och landtbruksstyrelsen Agronomerne, mejerihushållningen, veterinärläkarene och fiskeriinspektionen Jordbruksskolorna Öfriga utgifter för jordbrukets befrämjande... Förvaltningen af väg- och vatteiibvffffnaderna.... Väg och vattenbyggnadsarbeten.. Lotsverket, sjömätningen och sjöfartsinspektionen ludustristyrelsen och geologiska kommissionen Teknisk- och yrkesundervisning.. Öfriga utgifter för befordran af handel och industri 12,780,000 13,233,000 13,682,000 14,581, , , ,000 1,076, , ,000 1,628, , , , , , ,000 1,097, , ,000 1,641, , , , , , ,000 1,318, , ,000 1,743, , , , , , ,000 1,683, , ,000 1,918, ,000 1,054, ,000 Summa j 19,324,00o 19,868,000 20,904,000 22,794,000 Såsom af tabellen framgår uppgick ökningen af de kulturela utgifterna år 1904, jämfördt med föregående år. endast till 2 ; 8 / 0, men steg redan under år 1905, järafördt med år 1904, till 5 ; 2 / 0. Att ifrågavarande utgifter fortfarande äro i stigande synes af stegringsprocenten för åren 1906 och 1907, hvilken procent, enligt tabellen, är för det föregående året 9 och för år

29 Enligt statsförslaget. 9mf. Ökning eller Ökning eller i Ökning eller Ökning eller minskning minskning minskning j minskning år j år år år j t O : o i o O! o 9mf \ %ö ffinc %ö faf- CD ( CD i 0> CD 1 1 fl 1 H \ i f* N : 1 15,431, , ,000 -f 449, ,000 3,0 + 23,000 j + 899,000 4,8 -(- 51,000 ~ -i- 850,000 10,2 31,000 --»,«: 497, ,000 8,000 2,i -- 27,000) 3,7 -i- 15, ,000 4,0 + 60,000 14,7 -i- 166,000 15,6 + 53,000 20,9 57,000 11,9 5,9 2,109, ,000 1, ,000 20,i -f 365,000 27, ,000 25,s' 459, ,000 -h 5, ,000 1,1 5,4-11, ,000 2,5 + 28,000 2,o + 7,000 6,5 -f 1,000 o,s; 1, ,000 29, H 2,063, ,000 0, ,000 6, ,000 10,0 -f- 145,000 7,c; i 196,000 1,149, ,000 1, ,000 10,000 0,6 7,1 2,8 + 64,000 24,513,OOC> + 544,00ol 2,8 + 1,036, ,000 7, ,000 i + 60,000 17,2 10,000 5,2 -; 1,890,000 3,5 15,7 + 17, ,000 j 2,J + 51,000 9,0 9,5 9,0; 12,8 + 1,719,000; 7,5 ; En beaktansvärd ökning förekommer inom gruppen medicinalverket, nämligen mark från år 1903 till år 1904, motsvarande 6,2 %, och 92,000 mark från år 1904 till 1905, motsvarande 2,6 %. Denna stegring har förorsakats af särskilda nödigbefunna förhöjningar af anslag inom olika områden af medicinalverket. Sålunda hafva anslagen för Medicinalstyrelsen i följd af den år 1903

30 28 fastställda nya staten ökats med inemot 37,000 mark. Förvaltningen af länelasaretten och öfriga allmänna sjukhus har jämväl medfört ökade utgifter, hvarhos den veneriska smittans och därmed likartade sjukdomars hämmande påkallat en väsentlig förhöjning i härför anslagna medel, utgörande sagda förhöjning för år ,480 mark och för år 1905 omkring 90,000 mark. I 1906 års statsförslag har yttermera en ökning af särskilda anslag inom medicinalverket egt rum. Ökningen af utgifterna tor Universitetet, vetenskapen och konsten under år 1905 har förorsakats delvis af anslagen för teatrar och orkestrar, hvilka anslag ökats med 60,000 mark. Äfven året 1907 har i detta afseende att uppvisa en stegring, i det att sagda anslag i statsförslaget för berörda år förhöjdes med 68,800 mark. Uti sistnämnda års statsförslag hafva därjämte flere andra ökningar förekommit och äfven nya anslag hafva i statsförslaget upptagits såsom anslaget å 25,000 mark för resestipendier åt unga konstnärer. Utgiftsgruppen >läroverken» företer en tilltagande stegringstendens. Ifrågavarande utgifter hafva ökats år 1904 med 3,5 % och år 1905 med 5 %. Enligt statsförslagen för åren 1906 ooh 1907 utgör stegringsprocenten 5,3 för år 1906 och 5,9 för år År 1904 hänför sig af ökningen omkring 49,000 mark på reallyceerna och realskolorna samt circa 46,000 mark på fruntimmersskolorna. Ar 1905 belöper sig däremot af ökningen omkring 148,000 mark på statsbidraget för samskolorna, hvilket bidrag i 1907 års statsförslag ytterligare höjts med circa 77,000 mark. I följd af inrättandet af realafdelningar vid normallyceerna, hafva nya aflönings- och utgiftsstater för sagda lyceer fastställts, hvarigenom anslagen för dessa lyceer i 1907 års statsförslag ökats med inemot 100,000 mark. Utgifterna för jordbrukets befrämjande förete ett stadigt stigande. Särskidt under år 1905 hafva dessa utgifter stigit med 20,i / 0. Bland ökningarna må påpekas anslaget för hästafveln, som förhöjts med omkring 65,000 mark. utgifterna för ersättande af skada, förorsakad af

31 29 elg. hvilka utgifter stigit med circa 58,000 mark, samt det åt sällskapet»pellervo> beviljade anslaget ät 54,000 mark. Under år 1906 hafva anslagen åt landthushållningssällskap höjts ined circa 207,000 mark och år 1907 med omkring 256,000 mark. Slutligen haf va utgifterna för teknisk- och yrkesundervisning äfvensom utgifterna för sjöfart, handel och industri att uppvisa icke oväsentliga ökningar, beroende af den lifliga xitveckliiig. som iänaväl inom dessa områden af statsförvaltningen under O c_j senaste tid egt rum. För möjliggörande af en jämförelse mellan förvaltnings- och kulturutgifternas stegring, införes här följande tabell:

32 30 Statsfondens ordinarie förvaltnings- och 1903 Enligt bokslutet Enligt bokslutet Enligt bokslutet Enligt statsförslaget. 9mf 90$. Smf. 9mf. Förvaltningsutgifter.. Kulturela utgifter '.. _ Summa 11,406,000 19,324,000 12,939,000 19,868,000 13,107,000 20,904,000 i j 13,267,000 22,794,000 30,730,OOOJ32,807,OOoi34,011,000 36,061,000 Förvaltningsutgifter / 0 af totalsumman... Kulturela utgifter / 0 af totalsumman... j ' f 1! l 37,i! 39,41 38,5J 1 1 i ' i 62,9 60,6] 61,5 36,8j i 63,2 j l i Af uppgifterna i denna tabell, jämförda med enahanda uppgifter i senaste relation, synes framgå att i det förhållande, hvari totalbeloppen af förvaltningsutgiftema och af de för kulturändamål direkt använda statsmedlen stå till hvarandra och till summan af h vardera, något större förändringar egt rum under nu ifrågavarande år än under tidigare finansperioder. Särskildt utvisar år 1904 ett synnerligen högt procenttal för förvaltningsutgifterna, hvilket procenttal emellertid under de två följande åren något nedgått. Att procenttalet för år 1907 åter stigit, härrör af anslaget för polisens temporära förstärkning. Procenttalen för kulturutgifterna vexla sjelffallet i samma mån, ehuru i motsatt riktning. Samtliga förestående sifferuppgifter angå uteslutande sådana utgifter, hvilka hänföras till ordinarie statsutgifter. Alla de utgifter och anslag, hvilka innehafva karaktären

33 31 kulturutgifter under åren Enligt statsförslaget. 5%: 15,118,000 24,513,000 39,631,000 Ökningen år ffmp 01 /o 1,533, ,4 544,000 2,8 2,077,000 i 6,8 \ Ökningen år %: 168,000 1,036,000 1,204,000 /o 1,8 5,9 3,7 Ökningen år %: /0! 160,0(Xi 1,2 1,890,000 9,o 2,050,000 6,0 Ökningen år mf. 1,851,000 1,719,000 3,570,000 /o 13,9 7,5 j i 9,9 38,1.. 61,9 i.. af extraordinarie och tillfälliga, stå tillsvidare utanför här anstälda beräkningar, för att icke nämna de belopp, hvilka i form af lån ur statsmedlen utgifvits för särskilda ändamål. Med uteslutning af de ur kommunikationsfonden Den estraordibestridda utgifterna, l vilka bland statsutgifterna intaga iwshåiimngen. en särställning, uppgingo de extraordinarie utgifterna i jämna tusental för år 1904 till 17,535,000 mark och för år 1905 till 15,011,000 mark eller i medeltal till 16,273,000 mark per år emot 3,804,000 mark i medeltal för åren Denna utomordentliga ökning beror af utbetalningarna i och för militära ändamål, hvilka utbetalningar utgjorde år ,230,000 mark och år ,000 mark. Af återstoden 10,316,000 mark belöper sig endast 584,000 mark eller 5,7 / 0 på utgifter för förvaltningens behof. hvaremot 9,732,000 mark, motsvarande

34 32 94,3 / 0, utgöras af sådana statsutgifter, hvilka i det föregående tillagts benämningen kulturela utgifter. Främsta rummet bland dessa sistnämnda intages af utgifterna för kommunikationsanstalternas förbättrande och för befordran af samfärdseln, hvilka utgifter uppgå inalles till omkring 4,438,000 mark. Närmast denna grupp komma utgifterna för undervisning, uppfostran och den vetenskapliga bildningen (universitetet), för hvilka å den extraordinarie utgiftsstaten under åren användts sammanlagdt omkring 3,035,000 mark. Därefter komma utgifterna för inköp af lägenheter för den obesuttna befolkningens behof, hvilka utgifter uppgått till 1,569,000 mark, anslag å sjukvårdens gebit omkring 261,000 mark o. s. v. utgifter utom Af tillfälliga utgifter utom stat, hvilka uppgått sainstal manlagdt till omkring 1,320,000 mark, torde här böra omnämnas endast de 1,003,400 mark, hvilka under år 1904 utgifvits till förstärkande af ryska krigsflottan samt för vården af sårade och sjuka krigare, enär öfriga till denna kategori hörande utgifter äro af mindre väsentlig betydelse. öfrerforingar Till ofvanstående summor kunde ännu tilläggas de M^flT^n ansla g- hvilka i form af öfverföringar till andra fonder for allmänna, antingen utbetalts eller reserverats för allmännyttiga änandama.i. d am åi ; samt de belopp, som i egenskap af lån utgifvits för enahanda ändamål. Sålunda har i anledning af Hans Kejserliga Höghet Tronföljarens födelse på grund af Hans Kejserliga Majestäts nådiga förordnande en summa af 3 miljoner mark år 1904 öfverförts till fonden för den obesuttna befolkningens förseende med jord. Till nästnämnda fond öfverföres jämväl hvarje år mark, hvarförutom enahanda belopp årligen godtskrifves >Den obesuttna befolkningens lånefond>. Såsom bidrag till reglering af bevillningsbudgeten har från statsfonden år1904 öfverförts till bevillningsfonden 4,000,000 mark. Jämväl till militiefonden har från statsfonden utgifvits år ,230,000 mark i ersättning för tidigare berörda till riksskattkammaren för bestridande af militära utgifter öfver-

35 l förda medel och år , mark för bestridande af det bidrag, som under sagda år skulle till riksskattkammaren erläggas. Därutöfver har från statsfonden under år 1905 till bevillningsfonden öfverförts 700,000 mark för ersättande af det år 1904 från bevillningsfonden till krigsmanshuskassan utgifna enahanda belopp. För utgifvande af lån till inköp af afvelskreatur har dessutom från statsfonden till utlåningsfonden under år 1905 öfverförts 200,000 mark. Summan af de ur statsfonden utgifna lån, som vid utgången af år 1903 utgjorde 9,766,000 mark, steg under åren till 11,285,000 mark. För att åskådliggöra huruvida öfverskott eller deficit statshmthåii uppstått i statshushållningen under åren in- nin^tre ' tages här efterföljande tablå: 33 Inkomst: j Ordinarie statsinkomst... Extraordinarie statsinkomst.. Inkomst utom stat! Tillskott från icke budgeterade i fonder.. i Deficit Fmk inf. JA 103,130, , , ,000 16,020, ,346, %r 105,849, , , j 88,000 13,396,605 73! 120,447,481 44; 1 T* i 1 99 \ 15 ' Utgift: Ordinarie statsutgift Extraordinarie statsutgift... ' Utgift utom stat Bidrag till icke budgeterade fonder Fmk 86,494,644 29,022,263 1,274,567 3,555, ,346, ,882,698 29,594,413 48' 215, , ,447,481 44

36 34 Såsom af tablån framgår hafva statsutgifterna under hvartdera året betydligt öfverskridit totalsumman af inkomsterna. De brister, som sålunda uppstått, hafva betäckts genom anlitande af befintliga öfverskott från tidigare år. I följd häraf hafva fondernas kapitalbehållningar minskats under ifrågavarande tid med sammanlagdt ,254 mark 77 penni, motsvarande ofvanangifna deficit för åren 1904 och Denna minskning fördelar sig på de skilda fonderna sålunda att häraf faller: %: ft mf. >i på statsfonden» fattig- och arbetshusfonden» hevillningsfonden» kommunikationsfonden...» militiefonden -> krigsman shuskassan... * Åbo läns besparingsfond.. hvarifrån dock bör afdragas under år 1904 förefintlig inkomst utöfver utgift i bevillningsfbnden 7,061,754: 12 krigsmanshuskassan 465,493: 67 Summa 12,155, ,473, ,344,004 2,552,467 22, ,547, ,527, ,020, ,052,486 9,556,065 13,396, ,370, j 168,700 43i ^*j 1 248, i j 73; Fondsystemet Genom nådigt förordnande af den 23 (10) juni 1904 ^^^j^faststäldes till iakttagande för framtiden vid uppgörande af budgetförslag för Finland vissa regler, enligt hvilka bland annat, de dåvarande stats-, militie- samt fattig- och arbetshusfonderna jämte Åbo läns besparingsfond skulle sammanslås till en enda»statsfond» och likaledes bevillnings- och kommunikationsfondema samt bränvinsmedlen

37 36 till en ny»bevillningsfond>. Tillika bestämdes hvilka utgifter skulle bestridas ur dessa nya fonder. Emellertid funno Ständerna vid års landtdag att den sålunda tillärnade omgestaltningen af budgeten vore oförenlig med Ständernas i grundlag stadgade rättigheter, hvarför Ständerna hemstälde att ifrågavarande regler skulle underkastas sådana förändringar, som erfordrades for att bringa desamma till öfverensstämmelse med gällande grundlagsstadganden rörande Ständernas skattebevillningsrätt samt att tillsvidare någon tillämpning af «ägda regler icke skulle ega rum. G-enom nådig förordning af den 16 (3) mars 1905 stadgades sedermera, bland annat, att kommunikationsfonden skulle bibehållas i enlighet med stadgandena i nådiga kungörelsen af den 25 januari 1886, hvarhos genom nådig befallning af samma dag föreskrefs att fattig- och arbetshusfonden äfvensom Åbo läns besparingsfond skulle, räknadt från början af år 1905, indragas. I följd häraf förordnade Kejserliga Senaten att dessa tvänne sistnämnda fonders tillgångar och skulder skulle enligt förhållandet vid utgången af år 1904 öfverföras till statsfonden, under hvilken fond jämväl förenämnda till indragning bestämda fonders inkom-.ster och utgifter borde från och med år 1905 upptagas. Med stöd häraf öfverfördes till statsfonden fattig- och arbetshusfondens kapital den 31 december 1904 eller 1,563,488 mark 11 penni och Åbo läns besparingsfonds kapital, utgörande vid samma tidpunkt 22,575 mark 42 penni. Statsfondens ordinarie inkomster och utgifter samt öfverskotten af inkomsterna uppgingo under åren 1904 och 1905 enligt boksluten till följande belopp (i jämna tusental): Ordinarie Ordinarie Ofyerskott inkomst. utgift. af inkomst. år ,786,000 47,124,000 11,662, ,000 49,417,000 10,063,000 statsjonden.

38 36 De öfverskott, hvilka förestående tablå utvisar, minskas likväl betydligt, därest jämväl de extraordinarie och tillfälliga inkomsterna och utgifterna tagas i beräkning. Öfverskotten skulle vid sådant förhållande utgöra: för år ,593,000 mark»» ,943,000» eller saminanlagdt 11,536,000 mark. Härvid är dock att märka att uti förestående inkomster och utgifter för år 1904 icke äro inberäknade fattig- och arbetshusfondens samt Åbo läns besparingsfonds inkomster och utgifter för sagda år, enär dessa inkomster och utgifter då ännu bokfördes i nämnda fonder. År 1905 efter sagda fonders sammanslagning med statsfonden ingå ifrågavarande inkomster och utgifter däremot bland statsfondens inkomster och utgifter. Under åren har till statsfonden öfverförts från andra fonder sammanlagdt 2,087,000 mark. Från statsfonden däremot öfverfördes till andra fonder inalles 27,831,000 mark. De mest betydande af de till statsfonden öfverförda belopp harva varit förenämnda kapitalbehållningar i fattig- och arbetshusfonden samt i Åbo läns besparingsfond. Af de medel, som öfverförts från statsfonden till andra fonder, hafva de väsentligaste allaredan tidigare blifvit omnämnda. Statsfondens inkomster och utgifter framgå närmare ur följande tablå:

39 Inkomst: Ordinarie inkomst..... Extraordinarie inkomst... Inkomst utom stat Tillskott från icke budgeterade fonder Öfverföring till fonden... Deficit Fmk 3mf , , ,287 1,781,643 12,155,577 ft. '1? 86 ^ ,095, mf , , ,651 2,052,486 62,908,853 JA Utgift: Ordinarie utgift ; Extraordinarie utgift TJtgift utom stat Bidrag till icke budgeterade fonder..., Öfverföring från fonden.... Fmk 47,124,226 5,304,617 i 1,136, ,300,000 16,230, ,095, ,417,185 4,997, , ,000 7,700, ,908, En följd af de stora utgifter, som statsfonden sålunda fått vidkännas, har varit den att fondens kapital betydligt minskats. Detta kapital, som vid utgången af år 1903 utgjorde 74,224,000 mark, hade vid utgången af år 1904 nedgått tiil 62,068,000 mark och vid utgången af år 1905 till 60,016,000 mark. Minskningen under dessa två år utgör således 14,208,000 mark eller 7,104,000 mark i medeltal om året. Uti of van angifna kapitalbelopp ingå jämväl de tillgångar i statsfonden, hvilka uti dess böcker finnas upptagna såsom fordringar hos andra fonder. Dessa fordringar uppgingo vid slutet af år 1905 till inalles circa 4,642,000 mark, hvaraf 3,500,000 mark hos kommunikationsfonden

40 38 och 1,000,000 mark hos undsättningsfonden. Enahanda egenskap innehar rätteligen det belopp af 2,100,000 mark, hvilket år 1900 ur statsfonden såsom förskott utgifvits för anskaffande af ny rörlig materiel för statsjärnvägarne, ehuru denna post icke blifvit såsom en kommunikationsfondens skuld i räkenskaperna observerad. Sistnämnda förskott har numera med stöd af nådigt bemyndigande af den 20 (7) februari 1907 afskrifvits i statsfondens räkenskaper per ultimo december Uti lån, utgifna till enskilda personer och föreningar på längre återbetalningstid, voro vid utgången af år 1905 af statsfondens tillgångar bundna omkring 11,245,000 mark. Hvad beträffar fondens öfriga tillgångar voro däraf placerade i obligationer omkring 27,686,000 mark och å statsverkets upp- och afskrifningsräkning i Finlands Bank omkring 8,536,000 mark. I enlighet med ofvanstående framställning har statsfondens bilans den 31 december 1905 följande utseende: Aktiva: Upp- och afskrifningsräkningen i Finlands Bank. 8,535,677: 72 Tillgodohafvande hos utländska ombud 341,010:52 Kassa 2,427,609:35 Obligationer 27, :68 38,990,117:27 Förråd: Spanmål 1,246,157:01 Omyntadt guld och silfver 151,643:41 Diverse förråd :08 2,023,048:50 Inkomstrester 2,756,709:55 Remissers konto 14,671:61 Deposition i Maanviljelyspankki 176,200: 70 Lån på längre återbetalningstid 11,244,731:60 Spanmålslån 447,452:43 Transport 11,868,384:73 43,784,546:93

41 39 Transport 11,868,384:73 43,784,546:93 Fordran hos kommunikationsfonden 3,500,000: Fordran hos undsättningsfonden 1,000,000: Fordran bos Postsparbanken 141,691:04 Fordran hos Järnvägsstyrelsen 2,100,000: 18,610,075:77 Särskilda förskott 3,735,253:80 Deponerade värdepapper.. 508,983:52 Särskilda debitorer.... 1,507,198:67 5,751,435; 99 Summa 68,146,058:69 Passiva: Fondens kapital 60,015,932:27 Utgiftsrester 1,176,824:29 Reserverade anslag ,832:35 Handräckning mellan verken 74:04 Finlands Banks fordran hos Myntverket 53,993:61 Särskilda depositioner ,725:86 Särskilda kreditorer.... 1,367,233:01 Pensionkassorna 296,443:26 2,641,395:74 Summa 68,146,058:69 Fattig- och arbetshusfondens kapital utgjorde vid utgången af år ,473,601 mark 79 penni. Fondens ordinarie inkomster under år 1904 uppgingo till 370,204 mark 26 penni, hvarförutom till fonden öfverfördes från utlåningsfonden 88,000 mark. utgörande räntegodtgörelse för medel öfverförda till utlåningsfonden. Fondens ordinarie utgifter under ifrågavarande år belöpte sig till 267,212 mark 15 penni samt utgifterna utom stat till 105 mark 79 penni, hvartill komma öfverföringarna till andra fonder, uppgående till 101,000 mark. Fondens kapital vid utgången af år 1904 utgjorde sålunda 1,563,488 mark 11 Fattig- och arbetshusfonden.

42 40 penni, hvilket kapital per ultimo december 1904 öfverfördes till statsfonden, såsom tidigare redan antydts. Åbo läns bespa- Åbo läns besparingsfonds kapital, hvilket vid slutet ringsfond. af &J utgj or d e 22,245 mark l penni och vid utgången af år 1904 steg till 22,575 mark 42 penni, öfverfördes jämväl, på sätt tidigare omnämnts, till statsfonden den 31 december Bevtunings- Bevillningsfondens kapitalbelopp vid utgången af år tönten. 19Q3 utgj or( j e { j äm na tusental 10,787,000 mark. Under åren stego fondens ordinarie och tillfälliga inkomster till följande belopp: år ,951,000 mark» ,547,000 > Läggas härtill öfverföringarna från andra fonder, utgöra inkomsterna år ,611,000 mark > ,907,000» Till bevillningsfonden har öfverförts från statsfonden år ,000,000 mark för reglering af bevillningsbudgeten och år ,000 mark för ersättande af enahanda belopp, som ur bevillningsfonden år 1904 öfverförts till krigsmanshuskassan; från bran vinsmedlen under hvartdera året 660,000 mark såsom ersättning för det förra bran vinsarrendet samt från militiefonden år ,000,000 mark till ersättande af det år 1901 från bevillningsfonden till militiefonden öfverförda enahanda belopp. På sätt i senaste relation allaredan berörts har denna sistnämnda öfverföring vidtagits med hänsyn därtill att militiefondens egna tillgångar, som i främsta rummet hade bort användas till bestridande af utgifterna för den finska militären, öfverstigit under perioden fondens utgifter, hvadan militiefonden icke varit i behof af ofvannämnda tillskott ur bevillningsfonden.

43 41 Af förestående inkomster har stämpelbevillningen afkastat: år Fmk 2,056,047:90 > » 2,153,316:28 Då kostnaderna för stämpelbevillningen utgjorde: år 1904 Fmk 107,236:49 > 1905» 109,876:85 belöper sig nettoinkomsten för år 1904 till 1,948,811 mark 41 penni och för år 1905 till 2,043,439 mark 43 penni. Ständerna vid 1900 års landtdag beräknade nettoinkomsten af stämpelbevillningen för finansperioden till 1,700,000 mark i medeltal för år, hvaremot bruttoinkomsten af denna skatt af Ständerna vid års landtdag kalkylerades för år 1905 till 1,900,000 mark, i enlighet hvarmed nettoinkomsten bort utgöra omkring 1,800,000 mark. Den sammanlagda inkomsten för åren 1904 och 1905 har sålunda med inemot 500,000 mark öfverstigit hvad i detta afseende beräknats. I statsförslaget för år 1906 har stämpelbevillningen, i öfverensstämmelse med Ständernas beräkning, upptagits till 2,000,000 mark och utgjorde för elfva månader af året, såsom redan tidigare omnämnts, omkring 1,300,000 mark. Maltbevillningen har afkastat: år 1904 Fmk 648,209:86 > 1905» 620,383:56 Afräknas härifrån kostnaderna för nialtbevillningen, h vilka utgjorde år 1904 Fmk 19,519:36 > 1905 > 19,063:62 belöper sig nettoinkomsten för år 1904 till 628,690 mark 50 penni och för år 1905 till 601,319 mark 94 penni.

44 42 Denna inkomst hade beräknats af ständerna för år 1904 till 825,000 mark. För år 1905 beräknade Ständerna bruttoinkomsten till 600,000 mark, i följd hvaraf och då kostnaderna för maltbevillningen i den nådiga propositionen angående de vid landtdagen åren äskade anslag uppskattats till 30,000 mark, nettoinkomsten skulle utgöra för det sistnämnda året 570,000 mark. Vid års landtdag kalkylerade Ständerna maltskatten för åren till sammanlagdt 1,060,000 mark euer till 530,000 mark i medeltal per år. Uti statsförslagen för åren 1906 och 1907 har denna skatt upptagits till 500,000 mark, men har afkastat för elfva månader af år 1906 circa 536,000 mark. Inkomsten af spelkortsbevilmingen utgjorde: år 1904 Fmk 40,482: -» 1905 > 39,661:20 Med afdrag af kostnaderna, som belöpa sig år 1904 till 781 mark 65 penni och för år 1905 till 693 mark 22 penni, utgör nettoinkomsten för år ,700 mark 35 penni och för år ,967 mark 98 penni. Af Ständerna vid 1900 års landtdag beräknades nettoinkomsten för åren till 28,000 mark i årligt medeltal. För år 1905 anslogs inkomsten af Ständerna vid landtdagen till 36,000 mark brutto. Slutresultatet är sålunda något förmånligare än hvad beräknats. För elfva månader af år 1906 har i spelkortsbevillning influtit omkring 37,000 mark. Bevillningsfondens utgifter, som år 1904 uppgingo till 4,549,178 mark 22 penni och år 1905 till 14,463,420 mark 76 penni, fördela sig på följande sätt:

45 ' mf. 7* %: f- i Stämpelkontoret och andra af stämpelskatten föranledda kostnader Af maltskatten föranledda kostnåder ; Kostnader för spelkortsbevill ning j Utgifterna för folkskolorna.. 3,273, Ständerhuset och kostnaderna för landtdag 443,100 Vården af Antellska samlin- garna m. m ,000 Ersättning till krigstnanshuskassan för densamma förorsakad i l utgift vid upplösning af finska militären 1 700,000 Öfverf öring till kommunikationsfonden ) i! ÖrVerforing till militiefonden. Återbetald stämpelafgift Diverse kostnader Summa 4,549, , ,555,467 35,400 15,000 9,827, , ,463, j Hvad beträffar utgifterna för folkskolorna under ifrågavarande tvänne år, hafva dessa, jämförda med af Ständerna kalkylerade och anvisade belopp, gestaltat sig på följande sätt:

46 i i 44 j l Beräknade Faktiska Beräknade Faktiska utgifter. utgifter. utgifter. utgifter. j i i l i i Statsbidrag till folkskolein- ; \ rättningarna i städerna.. 630, , , ,835 22J ; Statsbidrag till folkskolorna! ; pålandet 2,124,000 }2,348, ,110,000 1,940,73060 i Till löneförhöjningar åt näst- j nämnda lärarepersonal.. 450, , ,629 59J Statsbidrag till aflönande af slöjd- och handarbetslära-! repersonalen 91,250 j 102,500 95,94546 Anslag till pensioner åt sam- j! ma personal 82,000 j 55, ,000 65,764 07j l Bidrag till pensionering af j j i! i i ' i i folkskollärarepersonalen i! i. städerna 36,000 33,850 36,050 35,007 50J Anslag till understöd åt j sjuka folkskollärare och i ' i lärarinnor 25,000 25,000 45,000 45,000 -' j Bidrag till uppförande af! j i folkskolehus och slöjd- j j i j! i lokaler j 70,000; 70, , ,000! Anslag till bibliotek för folk- j! skollärare och lärarinnor i ii l j : i i landskommunerna... 25,000 j 25,000j 25,000 25,000j Anslag till fortsättnings- j ; j i kurser 40,000 39, , ,555 0?i 7 : i l ' : ; Anslag till stipendier för j j auskultering och studie- resor 4,800 4,800 13,000 13,000 Anslag för anskaffande af ; åskådningsmaterial för l i j j folkskolorna pålandet.. tyoooj 10,000j 20,000 20,000 j Summa 3,588,050 3,273, ,774,55o 3,555,467 51

47 45 Utgifterna för folkskoleväsendet, soni år 1903 utgjorde 3.112,168 mark 10 penni, hafva således stigit år 1904 med 5,2 % och år 1905 med 8,6 %. För att kunna uppvisa bevillningsfondens inkomster och utgifter emot hvarandra, intages här nedanstående tablå: %: fii. Smf 7* Inkomst: Ordinarie inkomst Inkomst utom stat Öfverföring till fonden... Deficit Utgift: Fmk Ordinarie utgift.... TJtgift utom stat, Öfverföring från fonden... Öfverskott Fmk 2,950, ,660,000 11,610,932 3,849, ,000 7,061,754 11,610, ftl 34 flfl ,546, ,360,000 9,556,065 14,463,420 3,735, ,727,860 14,463, Såsom häraf synes har bevillningsfondens kapital betydligt nedgått och utgjorde vid utgången af år ,292,299 mark 10 penni. Detta kapitalbelopp framgår ur följande bilans: Aktiva: Upp- och afskrifningsräkningen i Finlands Bank 1,782,604:47 Kassa 1,192:16 Obligationer 6,202,266:78 Inkomstrester 642,994:28 Summa 8,629,057:69

48 46 Passiva: Fondens kapital 8,292,299:10 Utgiftsrester 279,698:71 Beserverade anslag 16,256: 73 Folkskollärarenas enke- och pupillkassa. 40,803:15 Summa 8.629,057:69 Kommunika- j) e fö rra af de tvänne år denna berättelse, på sätt tidigare anförts, omfattar, året 1904, utgör det sista af finansperioden för hvilken period budget för kommunikationsfonden är faststäld genom nådiga kungörelsen af den 30 april Till Ständerna vid års landtdag öfverlämnades genom nådig proposition förslag till kommunikationsfondens budget för åren Ständerna godkände emellertid för sin del en sådan budget endast för år 1905, i enlighet hvarmed den genom nådiga förordningen af den l november 1905 faststälda budgeten för kommunikationsfonden kom att omfatta enbart året Sedermera har i öfverensstämmelse med Ständernas vid års urtima landtdag fattade beslut, genom nådiga förordningen af den 11 december 1906 för ifrågavarande fond en budget blifvit faststäld jämväl för den återstående delen af innevarande finansperiod eller för åren 1906 och Kommunikationsfondens inkomst, inclusive de till denna fond från andra statsverkets fonder öfverförda belopp, utgjorde enligt statsboksluten år Fmk 37,284,860:25 > » 48,259,468:45 eller sammanlagdt 85,544,328 mark 70 penni. Då ifrågavarande fonds utgift, inclusive Öfverföringar till andra fonder, under samma tid uppgick

49 47 KT 1904 till.. Fmk ,865:07 > » ,866:19 eller inalles till 94,258,731 mark 26 penni, så har fondens kapitalbehållning, som från 23,938,526 inark 78 penni vid utgången af år 1900 till utgången af år 1903 nedgått till ,844 mark 37 penni, under två-årsperioden ytterligare minskats med 8,714,402 mark 56 penni och utgjorde densamma vid utgången af år 1905 följaktligen endast 2,003,441 mark 81 penni. De till denna fond hänförda ordinarie statsinkomsterna jämte inkomsterna utom stat belöpte sig år 1904 till 32,566,505:32 -f 732,656:37 33,299,061:69 > 1905 > 32,915,523:18+ 35,295:65-32,950,818:83 eller sammanlagdt till Fmk 66,249,880:52 medan de ordinarie utgifterna och utgifterna utom stat utgjorde år ,910,300: 87 -f 858:18 = 32,911,159:05» ,765,805:56 -f 21,533:55 = 34,787,339:11 eller sammanlagdt Fmk 67,698,498:16, hvilket skulle betingat en minskning i kapitalbehållningen af endast 1,448,617 mark 64 penni. Minskningen i kommunikationsfondens kapitalbehållning är sålunda till hufvudsaklig del beroende på de till det extraordinarie statsförslaget hänförda utgifterna, hvilka utgjort år Fmk 11,487,646:02 > > 14,583,367:08 eller inalles 26,071,013 mark 10 penni. Att fonden, som under ifrågavarande år icke haft några extraordinarie inkomster, kunnat binda så betydliga kapital i nya järnvägsanläggningar, nybyggnader vid de färdiga banorna, ny rörlig materiel vid järnvägarna m. fl. extraordi-

50 48 narie utgifter, har möjliggjorts icke allenast genom minskning i kapitalbehållningen, hvilken minskning endast till en mindre del täcker sagda utgifter, utan hufvudsakligen genom betydliga öfverföringar af medel från andra fonder. Dessa öfverforingar stego år 1904 till.. Fmk 3,985,798:56» 1905 >.. > 15,308,649:62 eller sanimanlagdt till 19,294,448 mark 18 penni, hvaraf 9,466,588 mark 18 penni öfverförts från bränvinsmedlen och. 9,827,860 mark från bevillningsfonden. Å andra sidan har från kommunikationsfonden under åren i form af räntegodtgörelse öfverförts till lagmanstingsgästningsfonden 308,320 mark samt till statsfonden 180,900 mark. De härofvan lämnade uppgifterna öfver kommunikationsfonden under åren åskådliggöras genom följande tablå: Kommunikationsfondens inkomster och utgifter inclusive öfverforingar från och till andra fonder, enligt statsboksluten för åren 1904 och Summa i %: j?!*. 3m J7& «fc j* l : Ordinarie statsinkomst... Extraordinarie statsinkomst.. Inkomst utom stat Öfverföringar från budgeterade fonder Summa 32,566, , ,985, ,284, ,915, , ,308, ,259, ,482, , ,294, ,544,32870 Deficit Summa 7,344, ,370, ,628,865 07J 49,629,86ell9 8,714, ,258,731 26

51 Summa 3mf. TW. 3wf 7* 9mf. in Ordinarie statsutgift... Extraordinarie statsutgift... Utgift utom stat Ränta till icke budgeterade fonder Ofverföringar till budgeterade fonder Summa 32,910, ,487, ,160 75,900 44,628,865 V) 34,765, ,583, , , ,000 49,629,866! 19 67,676, ,071, , , ,900 4,258,73126 Kommunikationsfondens skuld till andra fonder Kar under år 1904 ökats med 970,000 mark, utgörande restbeloppet af det lån, stort 3,500,000 mark, som år 1903 beviljats från statsfondens medel. Berörda skuld bestod vid utgången af år 1905, förutom af senastnämnda lån på 3,500,000 mark, af de från lagmanstingsgästningsfonden tidigare lånade 3,854,000 mark, och belöpte sig sagda skuld sålunda till 7,354,000 mark. Efter att i det föregående hafva fastslagit slutresultatet för åren af den del af statshushållningen, som hänför sig till kommunikationsfonden, skulle så följa att ingå i närmare granskning af de olika arter af inkomster och utgifter, hvilka bidragit till sagda resultat samt att undersöka, i hvilken mån det realiserade motsvarat beräkningarna. Särskildt för att underlätta denna sistnämnda uppgift, hafva kommunikationsfondens inkomster och utgifter uti den här nedan meddelade tablån, som till slutsummorna öfverensstämmer med de respektive statsboksluten, blifvit indelade närmast i öfverensstämmelse ined de för ifrågavarande fond faststälda budgeterna.

52 Utffift: Annuiteter å statslån Kanta till lagmanstingsgästnings- fonden i Ränta till statsfonden.... Bankirprovisioner Järnvägarnes drift och underhåll Nybyggnader vid färdiga banor Ny rörlig materiel.... Järnvägsbyggnader: Elisenvaara Nyslott banan Iisalmi Kajana > Helsingfors Karis > i 50 Med hänsyn härtill och då de i nämnda tablå förekommande sifferuppgifterna jämväl uti några punkter afvika från dem, som äro meddelade i järnvägsstyrelsens berättelser för samma år, lämnas efter tablån i antydt afseende nödigbefunna förklaringar. Kommunikationsfondens inkomster och utgifter under åren 1904 och l i Inkomst:, Bruttoinkomst från statsjärnvägarne. Bränvins- och utskänkningsmedel i Räntor..... Acio Tillfälliga och diverse inkomster BevilLningsmedel Summa 1904 Sfmf. 7* 31,292, ,913, , , ') 739, ,284, %: ;M. 31,699, ,467, , z ) 37, ,827,860 48,259, Summa Smf. \ft 62,992, ,380, , , , ,827,860-85,544, Transport 6,215, ,160 75, ,000 35, , ) 26,612, *) 28,263, ) 5,543, ) 7,169, T ) 4,001, ) 3,174, ,000, ,000 44,607, ,215, ,160 3,000, , ,000 49,548, ,431, , ,900-66, ,875, ,712, ; 7,175, ,000,000-1,805, ,000-94,155,37021

53 Summa <Zt f* tfflty. 7" Smf TM. 9m 1* Transport Nya lokomotiv för Kuopio Iisalmi banan Järnvägsundersökningar... Affio.. Diverse utgifter Afskrifningar Summa 44,607, , ,548, , , , ,628,865 07J 49,629, ,155, , ,000 10, , ,258, Förklaringar: 1) Häri ingå: Tillfälliga inkomster (statsboksl. 6 Afd. XV: 4)... 9,049:53 Indragna reserverade anslag (d:o inkomst utom stat) 730,765:70 739,815:23 2) Denna post innehåller: Anmärkningsmedel (6 Afd. IX: 3) 441: 25 Tillfälliga inkomster (6 Afd. XV: 3) 1,999:89 Indnagna reserverade anslag (ink. utom stat)... 35,218:65 37,659:79 3) Uti järnvägsstyrelsens berättelse för år 1904 (sid. 3 samt bil. I sid. 9 o. 30) angifvas dessa utgifter till 26,607,621:80, hvilket belopp är 4,590 mark 55 penni lägre än det uti tabellen förekommande. Skilnaden beror därpå, att uti järnvägsstyrelsens berättelse från summa utgifter afdragits (jmfr bil. I sid. 7) särskilda poster indragna, från föregående år reserverade anslag: 2,685:47 1,685:08 220: 4,590:55 hvilka i föreliggande tablå i enlighet med statsbokslutet (jmfr ock anm. 1) här ofvan) observerats på inkomstsidan och således icke kunna minska årets utgifter. Ur statsbokslutet härledes den i tablån upptagna summan på följande Rätt:

54 52 Utgifter enligt bokslutet: 11 H. T. IU 26,323,217:91 15 H. T. IV 336,468:03 Extra ord. u. VIII: 7 3,875,000:»» Vin: 8 5,621,646:02 36,156,331:96 Härifrån afdragas: Utgifterna för nybyggnader, hvilka öka järnvägarnes kapitalvärde (järnvägsstyrelsens berättelse bil. I sid. 9 utom kolumn) 5,543,005:48 TJfgifterna för anskaffande af rörlig materiel och inventarier (nämnda berättelse bil. I, sid. 11 utom kolumn) 4,001,114: :61 26,612,212:35 4) Skiljaktigheten mellan detta och det uti järnvägsstyrelsens berättelse för år 1905 (sid. l samt bil. I, sid. 9 o. 35 angifna belopp 28,259,337:87, utgörande 4,350 mark, beror däraf, att järnvägsstyrelsen (jinfr berättelsen för 1905 bil. I sid. 7) från utgifterna afdragit indragna reserverade anslag till belopp af 1,800 mark, samt att till förevarande utgifter uti tablån hänförts ett belopp 2,550 mark, utgörande begrafningshjälp för pensionerade tjänstemäns sterbhus, hvilket belopp utbetalats å landtränteriet i Nylands län och därför icke blifvit i järnvägsstyrelsens räkenskaper observeradt. Med statsbokslutet såsom utgångspunkt kommer man till det i tablån förefintliga belopp genom att från summan af: 11 H. T. III 28,152,132:07 15 H. T. IV 363,795:49 15 H. T. VI: 11 2,550: E. o. u. VIII: 13 7,088,397:76 E. o.u.vhi:14 3,000,000; - 38,606,875:32 af draga: Utgifterna för nybyggnader, hvilka öka banornas kapitalvärde (järnv. st. ber. bil. I sid. 9 utom kolumn; enl. uppgift fr. järnvägsstyrelsens kamrerarekontor bör beloppet sluta å 92 penni) 7,169,061:92 Utgifterna för rörlig materiel och inventarier [nämnda berättelse bil. I, sid. 11, utom kolumn, med undantag af 350,000 mark hvilka afsetts att bestridas med statsfondens medel (E. o. VIII: 7)] 3,174,125:53 io, 34 3,187:45 28,263,687:87

55 53 5) Af orsak, att från detta belopp på skäl, som ofvan under punkt 3) framhållits, icke afdragits under året indragna reserverade anslag, öfverstiger detsamma med 7,802 mark 61 penni det i järnvägsstyrelsens berättelse (bil. I, sid. 9, i kolumn) angifna motsvarande belopp 5,535,202:87. 6) Af den i föregående punkt anförda orsak och efter sådan på uppgift från järnvägsstyrelsens kamrerarekontor grundad rättelse af de i järnvägsstyrelsens berättelse (bil. I, sid. 9) förekommande sifferuppgifter, att de i den. inre kolumnen stående beloppen böra vara 7,169,061:92 och 1,779:20, är det i tablån förekommande beloppet 1,779 mark 20 penni högre än motsvarande summa i järnvägsstyrelsens berättelse inom kolumn, utgörande 7,167,282:72. 7) Af den orsak, som anförts här ofvan under punkt 5), är denna utgift 718,372 mark 54 penni högre än den i järnvägsstyrelsens berättelse (bil. I, sid. 11 inom kolumn) angifna. 8) Denna utgift understiger med 318,860 mark 55 penni det i järnvägsstyrelsens berättelse (bil. I, sid. 11 inom kolumn) ingående utgiftsbelopp 3,492,486:08, beroende dels däraf att här icke observerats det ur statsfonden utgående anslaget af 350,000 mark för tillverkning af 6 järnvägsvagnar för Hans Kejserliga Majestäts behof, dels åter däraf, att häri af oftanämnd orsak ingå indragna reserverade anslag, utgörande 31,639 mark 45 penni, hvilka i järnvägsstyrelsens berättelse upptagits ss. afdrag å utgiften. Såsom af den senast anförda tablån framgår, har Hruttoinkomsten från statsjärnvägarne utgjort: år ,292,000 mark > ,700,000» Då motsvarande inkomst år 1903 belöpte sig till 30,182,000 mark, utvisar resultatet för år 1904 jämfördt med föregående år en ökning af omkring 1,110,000 mark eller 3,7 / 0 samt resultatet för år 1905 en motsvarande ökning af endast 408,000 mark eller 1,3 / 0. Samtidigt hafva järnvägarnes drift- och underhållskostnader, som år 1903 uppgingo till 24,564,000 mark fortfarande varit i raskt stigande, utgörande:

56 54 år ,612,000 mark > ,264,000 > hvilket utvisar en ökning från år 1903 till år 1904 af 2,048,000 mark eller 8,3 /o samt från 1904 till 1905 af 1,652,000 mark eller 6,2 % Till följd häraf har järnvägarnes trafikvinst utgjort år ,680,000 mark *)» ,436,000 > *) Jämfördt med det i järnvägarne bundna kapitalet (detta sistnämnda beräknadt till 318,720,000 mark för år 1904 och till 330,241,000 mark för år 1905) representerar vinsten år ,47 /o och år 1905 endast 1,04 % emot 3,40 % i medeltal för åren , 2,85 % år 1900, samt 1,71 % i medeltal för åren I följd af att järnvägarnes bruttoinkomst under åren 1904 och 1905 ökats med vida lägre procenttal än drift- och underhållskostnaderna, har ock förhållandet mellan sagda bruttoinkomst och kostnader än vidare förskjutits i samma riktning som under de föregående åren. Berörda kostnader utgjorde nämligen i / 0 af bruttoinkomsten år ,4 % > ,2 >>» ,1» i ,7 *» ,4 >» ,o»» ,1» medan desamma af statsutskottet vid 1900 års landtdag för åren beräknades stiga till 72 % af bruttoinkomsten. *) Att dessa belopp något afvika från de i järnvägsstyrelsens berättelse angifna beror däraf, att drift- och underhållskostnaderna såsom förut framhållits, vid denna beräkning upptagits till högre belopp än i sagda berättelser.

57 55 Då stegringen af järnvagarnes drift- och underhållskostnader torde förtjena att närmare belysas, meddelas här nedan en jämförande tablå öfver sagda kostnader under åren , uppgjord med ledning af järnvägsstyrelsens berättelser och de uti den föregående finansrelationen å sid. 92 o. 94 samt här ofvan å sid. 60 lämnade uppgifter öfver ifrågavarande kostnader.

58 ! ' Utgiften i «; af i summa drifti j i B6 Jämförande tablå öfver järnvägarnes drift- och underhållskostnader under åren 190O ; Aflöiiingar. 02 f et- Bränsle m. m. (inom lokomotivtjänsten). Underhåll af lokomotiv, tendrar och vagnar. Material- och inventariiförbrukning samt underhall af inventarierna. O' "8.3: i 5 *?? Summa. 9,451,000 10,313,000 10,809,000 11,516,000 12,462,000 13,184,000 2,280,000 2,415,000 2,812,000 2,619,000 3,035,000 3,675,000 och nnderhålls- kostnader: i fi.o 11,1 7 ; 1901 i 47,2 ll.i i ,i 12.2 i 1903! / ,8 i , t> 13,0 7! ökning eller 1 minskning: från till J4 862, , , , , , ,293,000 : , ,000 30, , , , ,098, , , , , , , ,628, , , , , ,000 32, ,048,000 i , ,000 94, ,000 42, , ,652,000 : Ökningen eller 1 minskningen i j j % af föregående j års utgift: ,1 4 5,9-6,5+ 10,0 + 1,9 4 11,1 4 6,s ,8 4 16,4 1,0 + 7,7 4 2,5 + 1,3 4 5,o l ,5-6,9 4 12,1 + 0,7 + 10,8 4 21,8 4 7,1! ,9 + 9,6 4 8,7 4 18,4-0,9 4 8,3 i ,1-2,54 11,7-3,9 4 3,o 4-6,2! 4 5,8 3,319,000 3,102,000 3,072,000 3,445,000 3,775,000 3,681,000 16,2 J 14,3 7 13,4 14,0 14,2 13,0 2,125,000 2,337,000 2,516,000 2,534,000 2,755,000 3,076,000 10,3 10,7 7 11,0 10,3 10,4 10,9 786, , , ,000 1,077,000 1,035,000 3,8 3 3,7 J 3,6 3,7 4,0 3,7 2,584,000 2,870,000 2,906,000 3,540,000 3,508,000 3,613,000 12,6 13,1 12,7 14,4 13,8 12,8 20,545,000 21,838,000 22,936,000 24,564,000 26,612,000 28,264,

59 57 Utan att här ingå i närmare utredning af de ur denna tablå framgående fakta, må det dock påpekas, hurusom utgifterna för spåret samt för underhåll af lokomotiv, tendrar och vagnar för åren 1904 och 1905 förete en ökningsprocent betydligt öfverstigande motsvarande procenttal för samtliga drift- och underhållskostnader, hvaremot aflöningarna ehuru representerande en ansenlig del af den absoluta utgiftsökningen stigit i något lägre förhållande än den totala utgiftssumman. Vidkommande sedan den inkomst kommunikationsfonden haft af bränvins- och utskänkningsmedel, så har denna inkomst, som år 1903 utgjort 4,625,000 mark, stigit ar 1904 till 4,913,000 mark och» 1905» 6,467,000» företeende sålunda en ökning från år 1903 till år 1904 af 388,000 mark och från år 1904 till år 1905 af ej mindre än 1,554,000 mark. Den i denna senast nämnda siffra resulterande så märkbara ökningen i bränvinstillverkningen under år 1905 måste, ss. allaredan tidigare omnämnts, utan tvifvel tillskrifvas den då rådande osäkerheten om, huruvida under år 1906 någon bränvinstillverkning lagenligt komme att få äga rum. Beträffande kommunikationsfondens öfriga inkomster så har ränteinkomsten belöpt sig år 1904 till 338,000 mark» 1905 * 227,000 > medan de under titeln tillfälliga och diverse inkomster förekommande posterna, som till större delen bestå af skenbara inkomster i form af indragna reserverade anslag, här icke torde behöfva vidare beröras, liksom icke heller den under år 1905 skedda öfverföringen från bevillningsmedel, hvaroin förut varit fråga. Bland kommunikationsfondens utgifter tilldraga sig uppmärksamheten, näst efter de allaredan omtalade järn-

60 58 vägarnes drift- och underhållskostnader, utgifterna for nybyggnader vid färdiga banor samt tor ny rörlig materiel. Utgifterna för nybyggnader vid färdiga banor hafva stigit år 1904 till 5 43,000 mark > 1905 > 7,169,000» eller sammanlagdt till 12,712,000 mark, medan för anskaffande af ny rörlig materiel användts år ,001,000 mark > ,174,000» eller tillsammans 7,175,000 mark. Järnvägsbyggnaderna åter hafva tagit i anspråk år ,970,000 mark» ,435,000» eller sammanlagdt 6,405,000 mark, hvaraf 4,000,000 mark kommer på ElisenvaaraNyslott banan, 1,805,000 mark på IisalmiKajana banan samt 600,000 mark användts till komplettering af Helsingfors Karis banan. Annuiteterna å statslånen hafva utgjort för hvartdera af åren 1904 och ,216,000 mark samt bankirprovisionerna år ,000 och ,000 mark. För fondens öfriga skulder har i form af räntor utbetalats till lagmanstingsgästningsfonden 154,160 mark för hvartdera af åren , samt till statsfonden år ,900 och år ,000 mark. För järnvägsundersökningar har utgifvits år ,000 mark, hvaremot år 1905 ingen utgift för detta ändamål förekommit. Af kommunikationsfondens öfriga utgifter må här omnämnas ett under år 1905 användt tillskottsanslag för KuopioIisalmi banan af 59,969 mark 32 penni, betingadt däraf att för denna bana anskaffats lokomotiv af tyngre typ, än hvad ursprungligen afsetts.

61 59 Följer så, att undersöka i hvad mån kommunikationsfondens faktiska gestaltning under åren 1904 ocii 1905 motsvarat de förväntningar, som funnit uttryck i de för sagda fond uppgjorda budgeterna. Då året 1904, liksom förut blifvit antydt, hänför sig till den 4-årsperiod , för hvilken enhetlig budget finnes faststäld, har det synts riktigast att sammanföra uppgifterna för år 1904, sådana de förekomma i den å sid. 50 o. 51 här ofvan anförda tablån, med de för åren uti den föregående relationen (inledn. sid. 9293) meddelade uppgifterna, samt sedan jämföra de sålunda vunna summorna för hela perioden med motsvarande poster i fondens budget för samma period. Resultaten för år 1905 däremot hafva uti en särskild tablå jämförts med den endast sagda år omfattande budgeten af den l november Kommunikationsfondens budgeter upptaga dock icke järnvägarnas bruttoinkomster och ej heller drift- och underhållskostnader för desamma, utan endast den s. k. trafikvinsten. Emedan de här nedan meddelade i möjligast noggrann formell öfverensstämmelse med sagda budgeter upprättade jämförande tablåer sålunda kunde anses i omförmäldt afseende behöfva komplettering, förutskickas här en jämförelse af sagda bruttoinkomster och kostnader under åren 1904 och 1905 med de belopp, hvartill desamma vid upprättande af fondens budgeter blifvit uppskattade.

62 Summa beräkn. fakt. beräkn. fakt. beräkn. fakt. Bruttoinkomst. Drift- och underhållskostnader... Trafikvinst.. Summa») 37,587,000 ") 27,063,000 10,524,000 37,587,000 31,293,000 ( 6,294,000) 26,612,000 ( 451,000) 4,681,000 ( 5,843,000) 31,293,000 33,100,000 29,000,000 4,100,000 33,100,000 31,700,000 ( 1,400,000) 28,264,000 ( 736,000) 3,436,000 ( 664,000) 31,700,000 70,687,000 56,063,000 14,624,000 70,687,000 62,993,000 ( 7,694,000) 54,876,000 ( 1,187,000) 8,117,000 ( 6,507,000) 62,993,000 *) Häri ingå: a) enligt Statsutskottets vid 1900 års landtdag betänkande N:o 9 A. i anledning af propositionen N:o 31, sid. 4 36,516,000: b) på grund af den i sagda betänkande, sid. 6, till 300,000 mark för år 1904 uppskattade trafikvinsten från KuopioIisalmi och H:forsKaris banan beräknad bruttoinkomst 1,071,000: Summa 37,587,000: *) beräknade efter 72 / 0 af bruttoinkomsten (jfr. det i not J ) anförda betänkande, sid. 5).

63 61 Denna jämförelse utvisar, att järnvägarnes driftoch underhållskostnader under åren icke öfvorstigit utan tvärtom med 1,187,000 mark understigit de belopp, hvartill desamma blifvit uppskattade, hvaremot beräkningarna totalt slagit fel med hänsyn till bruttoinkomsten, hvilken med 7,694,000 mark understigit de beräknade beloppen, sålunda förorsakande att trafikvinsten i stället för 14,624,000 utgjort endast 8,117,000 mark eller 6,507,000 mark mindre än förutsatt var. Den förnämsta orsaken därtill, att trafiken å järnvägarna dessa år ej företedde någon stegring, torde böra sökas i de mindre gynnsamma skörderesultaten och tryckta konjunkturer i flera affärsgrenar. Jämförande tablå öfver kommunikationsfonden under fmansperioden Debet: Behållning från år Inkomster: Järnvägarnes trafikvinst... Bränvinsskattemedel... Bidrag från enskilda o. diverse inkomster Räntor Järnvägslån Summa Enligt budgeten. 9?nf. 20,564,000 37,213,000 21,750,000 JM. 68, ,500,000 25,000, ,095, Faktiskt, %: -fu.\ 23,938, ,056, ,257, ,373, ,882, ,300,000 Det faktiska högre än beräknats. Smf. 3,374, ,305, ,300, ,808, ,487, ,774, Ttt Det faktiska lägre än beräknats..%: Ttf. 18,156, ,507, , Kredit: Utgifter: Annuiteter å äldre statslån samt ränta till lagmanstingsgästningsfonden.. Annuiteter å nya statslån.. Bankirprovisioner Till nybyggnadsarbeten vid färdiga banor 19,804,800 3,375, ,000 26,784,000 Transport! 50,123,80o 19,759, ,187, , ,011, ,081, , , , , ,773, ,854,70l 69

64 62 Enligt budgeten. 9inf. 1^ Faktiskt. %: T* Det faktiskadet faktiska högre än beräknats. lägre än beräknats. Sifif. 7* Smf. \fl Transport Till ökning af järnvägarnes rörliga materiel... Anslag till järnvägsanläggningar Till ekonomisk och teknisk undersökning af nya järnvägslinjer Statsbidrag för enskild järnväer Kanta till statsfonden.... Diverse utgifter Afskrifningar Summa Öfverskott titt påföljande bud< getperiod 50,123,800 26,770,000 24,053, , ,196,800 5,898, ,081, ,563, ,429, ,385 50,000 75, , ,543, ,434, ,373, , ,376, ,000 75, , ,543, ,854, ,206, ,615 9,325, ,087, ,524, Summa) 107,095,205)8o) 101,808,611,! 84J 9,325,396J26 14,611,99o 22J Jämförande tablå öfver kommunikationsfonden under år l i l! Debet:! Behållning från år Inkomster: Statsjärnvägarnas trafikvinst Andel i bränvinsskattemedel Transport Enligt budgeten. S%? \fi 2,000,000 Faktiskt. 3mf. ft Det faktiska högre än beräknats. <K,f yntf. 3,373, ,373, ,100,000 3,436, , ,515,000 6,467, ,952, ,615,000 il3,277,3ie 83 3,326,212 3o1 663,89ö 47 7* Det faktiska lägre än beräknats. 9mf 7*

65 63 Enligt budgeten. 9mf. ft Faktiskt. 9mf. få. D et faktiska högre än beräknats Smf. få. Det faktiska lägre än beräknats. %: 7«j Transport Öfverföring från behållningen i bevillningsfonden Räntor Diverse inkomster Summa Kredit: Utgifter: Annuiteter å statslånen samt provisioner och omkostnader för desamma... Ränta till lagmanstingsgästningsfonden Ränta till statsfonden... Anslag till järnvägsanläggningar: till fullbordande af Iisalmi - Kajana järnväg till Nyslott Elisenvaara banan till komplettering af Helsingfors Karis banan För anskaffande af nya lokomotiv för Kuopio Iisalmi järnväg Till nybyggnadsarbeten vid färdiga banor Till ökning af statsjärnvägarnas rörliga materiel Diverse^utgifter Summa 10,615,000 9,827,860 20,442,860 6,248, , , ,000 3,000,000 7,100,000 3,000,000 20,442, ,277, ,827, , , ,369, ,247, , , ,000 3,000, ,000 59, ,169, ,174, , ,366, ,326, , , ,590, ,000 59, , , , , , , ,372.. _.. - i 1,372 Behållning den "/« Summa 20,442,860 2,003, ,003, ,369,620 18J 2,928,132 l3 'i L1.372

66 64 Ben förra af de senast anförda tablåerna företer i stora drag en bild af kommunikationsfondens gestaltning under finansperioden Det härvidlag mest i ögonen fallande faktum är. att järnvägarna ss. trafikvinst mot det beräknade beloppet 37,213,000 mark afkastat endast 19,057,000 mark, eller 51,2 % af det beräknade. Lägges till den härigenom uti de påräknade inkomsterna uppståndna brist af 18,156,000 mark den uti ränteinkomsten likaledes uppkomna brist af 618,000 mark, så kommer man till summa uteblifna inkomster utgörande 18,774,000 mark. Härtill kommer ytterligare den omständigheten, att utgifterna å några poster öfverstigit beräkningarna, i det till nya järnvägsanläggningar användts 5.376,000 mark mera än hvad i budgeten förutsatts och annuiteterna å nya statslån genom den i budgeten icke förutsatta andra emissionen af det år 1900 beslutna statslånet med mark öfverstigit det kalkylerade beloppet, samt att under perioden förekommit diverse utgifter och afskrifningar utom budgeten, stigande till icke mindre än 3,137,000 mark. Denna Ökning af fondens utgifter har sålunda förorsakat en ytterligare brist i budgeten af 9,325,000 mark. Den totala bristen utgör alltså uteblifna inkomster 18,774,000 mark i kalkylen icke ingående utgifter 9,325,000 > eller sammanlagdt 28,099,000 mark. Denna betydande brist har själffallet endast till en ringa del kunnat täckas därigenom, att några inkomstkällor gifvit mera än påräknadt varit, i det nämligen bränvinsskatten afkastat 1,508,000 mark och posten»bidrag från enskilda och diverse inkomster > utvisar 1,305,000 mark utöfver de i budgeten upptagna beloppen. Oaktadt dessutom behållningen från föregående finansperiod befanns 3,375,000 mark högre än kalkyleradt blifvit samt genom statslån uppnegocierats 7,300,000 mark utöfver den å budgeten synliga summan, har genom alla dessa mer-

67 66 inkomster, utgörande tillsamman 13,488,000 mark, icke fullt hälften af den ofvananförda bristen kunnat fyllas. Att of verskottet till påföljande period det oaktadt med endast 2,525,000 mark understiger motsvarande post enligt budgeten, beror hufvudsakligen af de å utgiftsposterna >för nybyggnadsarbeten vid färdiga banor» samt»till ökning af järnvägarnas rörliga materiel» skedda betydande besparingar, utgörande å den förra posten 4,772,000 mark samt å den senare 7,206,000 mark, hvarjärnte annuiteterna å de äldre statslänen utvisa en mindre utgift af 45,000 mark, bankirprovisionerna 37,000 mark samt undersökningen af nya järnvägslinier 27,000 mark. Behållningen till följande finansperiod var vid 1900 års landtdag uppskattad till 5,898,000 mark, men utgjorde faktiskt, såsom redan antydts, 2,525,000 mark mindre eller omkring 3,373,000 mark, hvilken senastnämnda siffra dock är 1,373,000 mark högre än det belopp, hvartill sagda behållning på grund af de vid års landtdag verkställda beräkningar antogs komma att uppgå. Vid kalkylerandet af kommunikationsfondens budget för 1905 och de följande åren hade man af de föregående årens erfarenhet blifvit uppmärksamgjord på vanskligheten att basera beräkningarna på förutsättningen om en ökning af järnvägarnas trafikvinst i samma proportion som under tidigare år. Fondens budget för år 1905 upptager förty sagda vinst till endast 4,100,000 mark, hvilken summa jämte hela den till 2,000,000 mark beräknade behållningen från föregående period ej ens räckte till att till fullo täcka annuiteterna å statslånen utgörande omkring 6,249,000 mark. Då den till 4,515,000 mark uppskattade andel i bränvinsskattemedel till större delen beräknades åtgå till fondens ännu återstående ränteutgifter samt järnvägsanläggningar, stigande till sammanlagdt 4,243,000 mark, blef det oundvikligt att för de nödigbefunna utgifterna för nybyggnadsarbeten vid färdiga banor samt för ökning af den rörliga materielen tillföra kommunikationsfonden förstärkning i en eller annan form. I enlighet med Stan-

68 66 dernas anvisning innefattar budgeten för 1905 förty en öfverföring från bevillningsfonden till kommunikations-- fonden af 9,827,860 mark. Denna budget förutsatte således ingen behållning i kommunikationsfonden vid utgången af år Att i fonden vid sistnämnda tidpunkt dock fanns en behållning af omkring 2,003,000 mark. beror ingalunda däraf att järnvägsdriften skulle lämnat gynnsammare resultat. Trafikvinsten uppgick nämligen ej ens till det lågt beräknade beloppet 4,100,000 mark, utan steg densamma endast till 3,436,000 mark mot 4, mark år 1904 således åter en minskning rnot föregående år af 1,244,000 mark eller till omkring 664,000 mark lägre belopp än det kalkylerade. Men då behållningen från år 1904 på sätt tidigare omnämnts befanns högre än budgeten förutsatte och andelen i bran vinsskattemedlen med 1,952,000 mark öfversteg förväntningarna samt fonden i form af räntor och diverse inkomster tillförts utom budgeten resp. 227,000 och 38,000 mark, så har i fonden tillgångar funnits ej mindre för bestridande af särskilda utgifter utom budgeten, nämligen till komplettering af HelsingforsKaris banan 600,000 mark och för anskaffande af lokomotiv för Kuopio Iisalmi järnväg omkring 60,000 mark samt diverse utgifter omkring mark. än äfven till täckande af den merutgift som förekommit å anslagen för nybyggnader vid färdiga banor samt för ökning af järnvägarnes rörliga materiel, hvilken merutgift stigit till resp. 69,000 och 174,000 mark, hvarjämte en behållning till förut angifvet belopp, 2,003,000 mark, kunnat i fonden uppstå. Beträffande särskildt öfverskridandet af anslagen för nybyggnader och för rörlig materiel, må här påpekas, att af de i budgeten anvisade beloppen, resp. 7,100,000 och 3,000,000 mark, enligt statsbokslutet användts eller reserverats resp ,000 och 3,000,000 mark, och hafva anslagen således egentligen icke blifvit till fullo använda, än mindre öfverskridna. Skilnaden beror dels däraf, att uti de i den förevarande jämförande tablån

69 67 anförda motsvarande beloppen ingå utgifter, hvilka bestridits ur de i ordinarie statsförslaget bland järnvägarnas utgifter förekommande anslag för oförutsedda behof till Kejserliga Senatens, Kommunikationsexpeditionens och Järnvägsstyrelsens förfogande, dels åter af omständigheter, som äro anförda under punkterna 6) och 8) af de förklaringar, hvilka hänföra sig till den å sid. 50 tidigare meddelade tablån. Kommunikationsfondens kapitalbehållning motsvarar själffallet endast en del af de i sagda fond liggande tillgångarna, som bestå bland annat af järnvägamas materialieförråd, uti hvilket ensamt flere miljoner mark äro bundna, af kassabeståndet, af tillgodohafvanden både inoch utrikes o. s. v. Dessa tillgångar motsvaras å andra sidan, förutom af kapitalbehållningen, af skulder till andra fonder och diverse löpande skulder samt af en betydlig Bumma reserverade anslag järnte utgiftsrester. Förhållandet mellan dessa tillgångar och skulder vid utgången af år 1905 framgår af kommunikationsfondens bilans per den 31 december 1905, som har följande utseende: Aktiva: Statsverkets upp- och afskrifningsräkning i Finlands Bank 975,447:05 Järnvägsstyrelsens upp- och afskrifningbrakning i Finlands Bank 670,000: TillgodohafVande hos utländska ombud 7,605,532:30 Kassa 2,613,406:58 Obligationer 393,311: 70 12,257,697: 63 Förråd: Statsjärnvägarnes materialieförråd... 9,480,216:42 Transport 9,480,216:42 12,257,697:63

70 68 Transport 9,480,216:42 12,257,697:63 Förråd vid järnvägsbyggnaderna.. 130,032:15 9, :57 Inkomstrester: af bränvinsskattemedel 2,520,720:85 diverse 395,300:44 2,916,021:29 Diverse förskott 1,242,412:34 Diverse debitorer 3 9 ll? 3 1,631,309:97 Summa 26,415,277:46 Passiva: Fondens kapital 2,003,441:81 Fast skuld: till statsfonden.... 3,500,000: till lagmanstingsgästningsfonden... 3,854,000:^ 7? 354,000: Utgiftsrester: af bränvinsskattemedel 422,490:65 diverse!^>?^i? 517,246:47 Reserverade anslag 15,007,345:77 Diverse kreditorer 1,490,048:83 Pensionskassorna 43,194:68 Summa 26,415,277:46 Militiefonden. I enlighet med Ständernas vid landtdagen år 1900 fattade beslut hade genom nådiga kungörelsen af den 16 april 1901 utgifterna för finska militären under finansperioden faststälts till inalles 27,788,400 mark, hvaraf å de ordinarie utgifterna belöpte sig 6,578,350 mark om året och å de extraordinarie utgifterna 200,000 mark för hvarje år samt dessutom för kasernbyggnads ändamål 675,000 mark för hela perioden. I följd af den finska militärens upplösning och då en stor del utgifter, hvilka tidigare bestridts ur militiefonden, blifvit påförda stats-

71 69 fonden, hafva militiefondens ordinarie utgifter under år 1904 likasom ock redan under tidigare år utfallit till betydligt lägre belopp än hvad på ofvan angifvet sätt beberäknats. Dessa utgifter jämte utgifterna utom stat utgjorde nämligen sagda år i jämna tusental endast 993,000 mark. Härtill komma visserligen icke allenast den tidigare omnämnda öfverföringen till bevilmingsfonden af 4,000,000 mark samt de till statsfonden såsom ersättning för vården af militieboställen öfverförda 119,679 mark 98 penni, utan ock de betydliga belopp, hvilka under ifrågavarande år på grund af tre särskilda nådiga reskript af den 24 (11) december 1903 samt den 21 (8) april och l november (19 oktober) 1904 inbetalts till Biksskattkammaren för militära ändamål, uppgående saminanlagdt till 12,230,000 mark. I enlighet härmed belöpa sig militiefondens samtliga utgifter under år 1904 till 17,342,644 mark 55 penni Ar 1905 uppgingo militiefondens ordinarie utgifter till omkring 274,000 mark. Därutöfver erlades till Riksskattkammaren det bidrag om 10,000,000 mark, som Ständerna vid års landtdag beviljade för militära behof, i följd hvaraf militiefondens samtliga utgifter under år 1905 stego till 10,400,346 mark 10 penni, häri jämväl inberäknadt de 112,651 mark 51 penni, som öfverförts till statsfonden för vården af militieboställena, äfvensom det tillfälliga understöd af 14,000 mark, som utbetalades åt general Enckell ur förra kadettkårens ekonomiemedel. Genom nådigt dagbefäl till krigsväsendet af den 7 september (25 augusti) 1905 förordnades att Lifgardets 3:dje finska skarpskyttebataljon skulle upplösas. I enlighet med därvid lemnade föreskrifter hafva de vid bataljonen kvarstående officerare, civile tjänstemän samt underbefäl och musikanter utan grad för tiden från den l Mars 1906 uppförts å indragningsstat. Hvad angår militiefondens inkomster så uppgingo enligt boksluten de ordinarie inkomsterna äfvensom inkomster.^ utom stat år 1904 till omkring 2,560,000 mark och år 1905 till circa 2,332,000 mark. Härutöfver har till

72 70 fonden öfverförts för bestridande af förenämnda till B/iksskattkammaren utbetalade medel år ,230,000 mark och år ,900,000 mark, hvaraf 19,230,000 mark öfverförts från statsfonden och återstoden 900,000 mark ur bevillningsfonden. Militiefondens samtliga inkomster uppgingo sålunda år 1904 till 14,790,176 mark 72 penni och år 1905 till 10,231,645 mark 67 penni. Sammanstälda mot hvarandra framgå militiefondens inkomster och utgifter ur följande tablå: ! %: 1* 9np H i Inkomst: Ordinarie inkomst Inkomst utom stat Öfverföring till fonden... Deficit Fmk 2,558,577 1,599 12,230,000 2,552,467 17,342,644 m ,324,419 7,226 7,900, ,700 10,400, Utgift: Ordinarie utgift Extraordinarie utgift Utgift utom stat Öfverföring från fonden... Fmk j ' 856,143 12,230, ,821 4,119, ,342, ,694 10,014, ,651 10,400,346 Militiefondens ställning vid utgången af år 1905 framgår ur nedanstående tablå: Aktiva: Statsverkets upp- och afskrifningsräkning i Finlands Bank 48,784:30 Lån på längre återbetalningstid 2.300: Inkomstrester 3,958:84 Summa 55,043:

73 Passiva: 71 Fondens kapital 25,865:50 Utgiftsrester 15,785:64 Beserverade anslag ,392: Summa 55,043:14 Krigsmans- Vid 1900 års landtdag framhöll Ständernas statsutskott hurusom krigsmanshuskassans utgifter, hvilka redan då befunno sig i märkbart stigande, antagligen efter förloppet af några år skulle komma att uppgå till vida högre belopp, sedan ett större antal officerare vid de i början af 1880-talet uppstälda trupper blifvit berättigade till erhållande af pension. I anledning häraf uttalade utskottet önskvärdheten af att ett större belopp af öfverskottsstatsmedel skulle öfverföras till förstärkande af krigsmanshuskassans kapital. En sådan öfverföring till krigsmanshuskassan har emellertid icke blifvit verkstäld, men däremot har Hans Kejserliga Majestät vid fastställandet af 1904 års statsförslag, hvari för betäckande af de ökade utgifter, krigsmanshuskassan fått vidkännas genom finska militärens indragning, observerats en öfverföring af 700,000 mark från bevillningsfonden till krigsmanshuskassan, täckts i nåder anbefalla Senaten att underkasta bestämningarna om sagda kassa en granskning i syfte att bringa desamma i öfverensstämmelse med den genom upplösningen af de finska trupperna uppkomna nya ordning. På grund häraf har frågan om reglerande af krigsmanshuskassans ställning varit under beredning i Finansexpeditionen, men som upplösningen af Lifgardets 3:dje finska skarpsky ttebataljon ytterligare invärkar på lösningen af denna fråga, har detta ärende ännu icke kunnat slutligen afgöras. För att emellertid ådagalägga stegringen af krigsmanshuskassans utgifter, upptagas dessa utgifter här från och med år Dessa utgifter utgjorde

74 72 år mark > ,000 >» ,000 > * ,000» > ,000» > ,000 > Stegringen af krigsmanshuskassans utgifter har således varit betydligt större än hvad statsutskottet vid 1900 års landtdag förutsett, beroende af den mängd nya pensioner, som uppstått i följd af finska militärens upplösning. Krigsmanshuskassans inkomster, hvilka utgöras endast ai räntor å. dess kapital, belöpte sig under ofvannämnda år till följande belopp: år ,000 mark» ,000 >» ,000 >» ,000 > * ,000» > ,000 > Härtill komma ytterligare de under år 1904 från bevillningsfonden öfverförda 700,000 mark. Krigsmanshuskassans kapital, som vid utgången af år 1899 ännu belöpte sig till 9,863,000 mark, utgjorde: år ,648,000 mark > ,613,000» > ,562,000» > ,451,000 > > ,917,000» > ,668,000 >

75 73 I följd af omförmälda öfverföring under år 1904 har således kassans kapital från år 1899 intill utgången af år 1905 minskats endast med omkring 196,000 mark. Krigsmanshuskassans ställning vid utgången af år 1905 framgår af nedanstående tablå: Aktiva: Statsverkets upp- och afskrifningsräkning i Finlands Bank 61,658:39 Obligationer 1,603,751:14 Lån på längre återbetalningstid 8,030,604:55 Summa 9,696,014:08 Passiva: Fondens kapital 9,668,392:08 Utgiftsrester 14,626:05 Enke- och pupillkassan för personer anstälda vid militärväsendet 13,095:95 Summa 9,696,014:08 Räkenskaperna öfver bränvinsmedlen utvisa vid Bränvin»- utgången af hvarje räkenskapsår ej någon kapitalbehåll- * ning, emedan denna behållning, efter afdrag af de 660,000 mark, som intill år 1906 tillförts bevillningsfonden i ersättning för det förra bränvinsarrendet, årligen öfverförts till kommunikationsfonden. Huru inkomsten af bränvinsskatten utfallit under åren äfvensom denna skatts fördelning framgår af följande tablå:

76 l %: 1*-,%: 7* Debet: Afgifter för bränvinstillverkningen i Afgifter för utskänkning af bränvin.! Kontrollafgifter från destillationsverk och denaturering. 1 Diverse inkomst 1 Summa 5,367,270 29,160 92, ,488, ,024,583 24,908 99, ,149, Kredit:! Utgift för kontroll m. m.... Återburen tillverknin gsskatt för denatureradt bränvin... Kommunernas andel af bränvinsmedlen Öfverforing till bevillningsfonden... Öfverforing till kommunikationsfonden Summa 212, , , ,000 3,985,798 5,488, , , , ,000 5,480,789 7,149, statsverkets Förutom i det föregående omförmälda fonder, uti icke budgete- nvilkas räkenskaper i allmänhet de statsverkets tillgångar bokföras, som äro afsedda för tillgodoseende af de årligen regelbundet återkommande statsbehofven, innehar finska statsverket ännu en hel mängd andra fonder de s. k. icke budgeterade fonderna, för hvilka här nedan i korthet skall redogöras. Reservfonden. Denna år 1883 grundade fond, hvilken skall uppbringas till 10 miljoner mark och h vars uppgift är att

77 7B under ekonomiskt ogynsamma tider trygga statens finansiela ställning, har från omkring 8,200,000 mark, hvartill densamma uppgick vid utgången af år 1903, genom influtna ränteinkomster stigit till omkring 8,709,000 mark vid utgången af år I öfverensstämmelse med fondens karaktär och ändamål, hvilka kräfva att dess medel skola vara omsatta i fullt säkra och när som hälst lätt realiserbara värdepapper, var fondens kapital vid utgången af år 1905 placerad på följande sätt: Preussiska 3 Va /o consols, Rmk 3,164,500: Fmk 3,829,664:37 Preussiska 3 / 0 consols, Emk 25,000:, 27,313:31 Tyska rikets 3 / 0 obligationer, Emk 2,028,000: > 2,215,655:91 Engelska 2 1 / z /o consols, P. sterling 104,400:--. 2,637,376:72 Summa 8,710,010:31 Vid samma tidpunkt utgjorde fondens skuld till utländska bankirhus 1,311 mark 67 penni. Nettobehållningen belöper sig sålunda den 31 december 1905 till 8,708,698 mark 64 penni. Den stegring i utgifter, som föranledts af de i följd umisuttmngsaf 1902 års missväxt vidtagna nödhjälpsåtgärderna, har f n(len - utöfvat ett betydande inflytande på undsättningsfondens ställning. Fondens utgifter, som voro störst år 1903, då de stego till omkring 628,000 mark. uppgingo ännu år 1904, då kostnaderna för särskilda under nödåret utförda vägbyggnadsarbeten blefvo bokförda, till circa 372,000 mark och år 1905 till 505,000 mark. Att utgifterna under år 1905 i så hög grad öfverstigit 1904 års utgifter, är beroende af den omständigheten att ett stort antal lån på grund af pardonsplakatet, som utfärdades med anledning af Hans Kejserliga Höghet Tronföljarens födelse, blefvo efterskänkta och att af dessa efterskänkta lån bokfördes såsom utgift ett större belopp år 1905 än under

78 76 föregående år. Ifrågavarande afskrifaingar å lån uppgingo nämligen år 1904 endast till sammanlagdt 56,113 mark 32 penni, medan de år 1905 stego till inalles 305,387 mark 50 penni. Afdragas dessa belopp, utgöra undsättningsfondens egentliga utgifter under åren resp. 315,761 mark 84 penni och 199,993 mark 59 penni. Då undsättningsfondens inkomster under åren uppgingo sammanlagdt endast till 190,938 mark 77 penni, men fondens samtliga utgifter under samma tid utgjorde 877,256 mark 25 penni, hafva fondens nettotillgångar sedan slutet af år 1903 intill utgången af år 1905, då desamma utgjorde 2,401,881 mark 97 penni, minskats med 686,317 mark 48 penni. De särskilda ändamål, hvilka ur undsättningsfonden blifvit tillgodosedda under åren framgå ur följande sammanställning: Summarisk tablå öfver undsättningsfondens utgifter under åren Summa. 9mf. fti. 3mf. fi Smf. TM. Vagbyggnadsarbeten... Hemslöjd och likartade nödhjelpsarbeten Prisskilnad för utsädesspannmål Kostnader för f orsling af utsädesspanmål, lifsförnödenheter, hemslöjdaalster m, m Arvoden och resemedel åt statens distriktsagronomer och ombud vid utlåningsnämnderna Diverse nödhjelpsunderstöd Efterskänkta lån på grund af pardonsplakatet i anledning af Hans Kejserliga Höghet Tronföljarens födelse Summa 206, ,963 31, , , , , , , , , , , , , , , , ,38l o9 877,256 25

79 77 Under åren 1902 och 1903, då stora delar af landet i följd af missväxten voro nödlidande, utgåfvos ur undsättningsfonden åt landets kommuner lån till betydliga belopp såväl in natura till utsäde som kontant till direkta nödhjälpsändamål. Och enär särskilda orter i östra delarna af Kuopio och Uleåborgs län yttermera år 1904 hemsöktes af missväxt, utdelades ännu följande år 1905 för lindrande af den härigenom framkallade nöden lån åt flere kommuner med vilkor att ifrågavarande lån skulle användas för utlåning åt enskilda nödlidande personer till förbättrandet af deras eget jordbruk. Vid utgången af år 1905 iunnos i undsättningsfondens räkenskaper bokförda oguldna, till kommuner utgifna undsättningslån sammanlagdt 1,038,662 mark 86 penni. Fördelningen af dessa lån framgår ur följande tablå:

80 Ur undsättningsfonden åt kommuner utgifna lån vid 1905 års utgång. 78 L ä n. Utsädes lån. För jordbrukets förbättrande utgifna lån. FOT nödhjelpsarbetens utförande utgifna lån. För För fattigvårdens underlättande utgifna lån. anskaffande af brödföda utgifna eller öfriga direkta nödhjelpslån. Summa. 9mf. 7* 9ntf. j fi. %? p. %: ft. 3mf. fil Snif -/u Viborers S:t Michels Kuopio Vasa. Uleåborgs Summa 6, , , , _. 70, , ,000 18, , _ 261,737. 6,000 _ 15 i) _... 90, ,934 U 267,737 l5j 333, , , , , ,038, 'j.uti detta belopp ingå äfven lån utgifna för uppköp af spanmål.

81 Förutom dessa lån innehade undsättningsfonden vid ifrågavarande tidpunkt äfven andra utestående lån till belopp af 64,596 mark 88 penni, hvilka utgifvits åt enskilda personer för olika undsättningsändamål. Den återstående delen af undsättningsfondens tillgångar var till största delen placerad i räntebärande obligationer, hvilka uti fondens räkenskaper vid sagda tidpunkt voro bokförda till inalles 2.079,238 mark 78 penni. Fondens bruttokapital uppgick till 3,401,881 mark 97 penni, medan dess skuld till statsfonden utgjorde 1.000,000 mark. Gren om nådiga kungörelsen af den 8 juni 1883 f or- siöjdundewisordnades att ett belopp af 500,000 mark skulle ur all-»"«fl»/ r '«fc «- manna statsfondens tillgångar afsättas för att användas till höjande af slöjdkunnigheten i landet. Enligt Senatens förordnande af den 3 februari 1887 fördelades denna nya fond i tvänne, af hvilka den ena Litt. A., afsedd för den ekonomiska slöjden, uppgick ursprungligen till 300,000 mark och den andra Litt. B., för slöjdundervisningen i folkskolorna, uppgick till 200,000 mark. Tillgångarna i fonden Litt. A. utgjorde vid 1905 års utgång 311,923 mark 33 penni samt i Litt. B. 146,887 mark 31 penni, hvilka tillgångar voro placerade hufvudsakligen i räntebärande obligationer. Uti mejerilånefonden utgjorde bruttotillgångarna vid Mejeraånefonbörjan af år ,827 mark 97 penni, inen fondens nettokapital uppgick emellertid blott till 385,827 mark 97 penni, enär bland tillgångarna 10,000 mark motsvarades af en fondens återstående skuld till undsättningsfonden. Denna skuld har under år 1904 guldits. För utlåning till förmån för mejerihandteringen har,under år 1904 ur statsfondens tillgångar reserverats 2 miljoner mark, hvilka medel likväl icke öfverforts till mejerilånefonden, utan hafva de ur sagda medel beviljade lån bokförts under statsfonden. I följd häraf hafva några nya lån ur mejerilånefonden under åren 1904 och 1905 icke beviljats. Af fondens tillgångar, som vid utgången af år 1905 uppgingo' till 396,252 mark 5 penni, utgjordes 328,680 mark 79

82 Landtbruks Fonden för in köp af skogsmarker. Ut "fen H 80 af utestående lån, medan omkring 67,000 mark voro placerade i obligationer. Denna fond har numera ej någon betydelse sedan fondens hufvudsakligaste utgifter bestridas direkt ur statsfonden. Fonden är därför afsedd att småningom försvinna i den mån de medel, som inflyta genom återbetalningar å de från fonden utgifna lån, användas till bestridande af de från fonden för närvarande ännu utgående utgifter. Tillgångarna i denna fond utgjorde vid början af år 1904, efter af drag af fondens skuld, stor 3,000 mark, 30,145 mark 30 penni, men hade vid utgången af år 1905 nedgått till 22,118 mark 75 penni, af hvilket belopp 21,000 mark voro placerade i lån och en mindre summa i obligationer. Tillgångarna i denna fond, som användas till inlösen för statsverkets räkning af enskilda jordegare tillhöriga skogsmarker, uppgingo vid ingången af år 1904 till 30,917 mark 55 penni. Enär några utgifter under åren icke förekommit, har fondens kapital ökats och utgjorde vid utgången af år ,533 mark 5 penni, hvaraf 33,263 mark 43 penni voro placerade i räntebärande obligationer. Statsverkets utlåningsfond är en af de fonder, hvars kapital är i ständig tillväxt. Detta kapital, som vid ingången af år 1904 utgjorde 21,528,135 mark 12 penni, hade ultimo december 1905 uppgått till 23,021,031 mark 63 penni. Fonden hade således under dessa två år ökats med inemot 1,500,000 mark. Ökningen har föranledts dels däraf att till fonden under år 1905 öfverf örts från statsmedel 200,000 mark till utgifvande af lån för inköp af afvelskreatur, dels däraf ktt fondens ränteinkomster, med undantag af den faststälda årliga öfverföringen af 88,000 mark till den förra fattig- och arbetshusfonden, numera statsfonden, blifvit för fondens utlåningsrörelse disponerad. Förutom ofvannämnda öfverföring förekomma under nu ifrågavarande tid bland utgifterna i fondens räkenskaper endast en afskrifning å 6,479 mark 96 penni

83 81 år 1904 och en obetydlig post på 43 mark 24 penni under år Fondens ränteinkomster under ifrågavarande tid utgjorde något of ver 1,475,000 mark. Af fondens kapitalbehållning vid utgången af år 1905 var ett belopp af 22,176,653 mark 9 penni placerad i lån. De olika ändamål, för hvilka lån under ifrågavarande tid ur utlåningsfonden beviljats, framgå ur följande tabell: Ur utlåningsfonden under åren utgifna lån Summa Till kommuner och församlingar. Odlingslån Por kyrkor och prestgårdar... «fattiggårdar «folkskolor «sjukhusbyggnader «särskilda ändamål Till enskilda och bolag. Summa %: , , ,500 30,000 27,000 1,798,000 %7 155, , , ,400 1,220,400 <-7v, ymf , ,500 1,146,900 30,000 27,000 3,018,400 Por fabriker och industriela inrättningar «arbetarebostäder Odlingslån åt enskilda Industriela lån Por privatskolor «folkhögskolor «särskilda ändamål ,000 62,500 71,500 67,500 20,000 46, ,000 58, ,000 40,000 75,000 62,000 70, , , , ,500 95, ,500 Summa 638, ,900 1,073,900 Summa summarum 2,436,000 1,656,300 4,092,300 De vid utgången af år 1905 utestående, ur utlåningsfonden beviljade lån voro med hänsyn till de särskilda 'ändamålen fördelade på följande sätt:

84 82 Ur utlåningsfonden utgifna den 31 december 1905 utestående lån. 9mf. -ju. Ät kommuner och förtamlingar utgifna lån: För kyrkor 2,482, «fattiggårdar 1,519,328 32! «folkskolor 5,448, «öfriga allmänna byggnader 1,070, «odlingslån 3,085, Åt enskilda utgifna lan: Summa 13,605, För arbetarebostäder 2,972, «enskilda byggnader 1,899, c privatskolor och folkhögskolor 1,569, «fabriker 629, «fartygsbyggnader 340, «kvarnar 141, «handslöjd 344, < odlingar 414, «mejerier 51, «öfriga ändamål 208, Summa 8,571, Summa summarum 22,176, Förutom utestående lån egde fonden vid utgången af år 1905 en tillgång i obligationer, som bokförts till belopp af 835,787 mark 35 penni, samt i kontant 8,591 mark 19 penni, hvartill kommer en post, utom kolumn, å 196,176 mark 75 penni osäkra lån, å hvilka tid efter annan smärre belopp kunna inflyta. Lagmanstings- Lagmanstingsgästningsfonden, hvilken tillkommit i fonden*' ^J^ ^ lagmansrätternas upphäfvande år 1868, har äfvenledes betydligt ökats. Räntan å denna fonds tillgångar skall nämligen komma till användning först då när en tilltänkt reform af landets justitieväsende blir genomförd.

85 I följd häraf har fonden tillsvidare icke påförts några utgifter, utan hafva dess ränteinkomster i sin helhet kommit fonden till godo. Fondens kapital, som vid ingången af år 1904 utgjorde 5,750,740 mark 6 penni, uppgick i slutet af år 1905 till 6,210,881 mark 21 penni. Häraf innehar kommunikationsfonden 3,854,000 mark såsom lån emot erläggande af 4% ränta, hvaremot något öfver 2,356,800 mark äro placerade i räntebärande obligationer. Denna fond, som upprätthålles för att lemna nuva- Domamäsrande innehafvaren af Jyväskylä domsaga vederlag för ' n m ' mark, utbruten från Domarnäs boställe, uppgick vid utgången af år 1905 till 22,849 mark 90 penni, hvaraf 22,785 mark voro placerade i räntebärande obligationer. Uti denna fond bokföres det ur förra fattig- och ** ndfn f ör 83 n. värden om till arbetshusfonden, numera ur statsfonden, utgående bidrag arbete fuiikomaf 70,000 mark till understödande af finska medborgare, W f örmö^ia '.. personer. som äro till arbete fullständigt oförmögna. Dylika understöd utbetalades under år 1904 till ett sammanlagt belopp af 66,772 mark 82 penni och år ,858 mark 75 penni. Emedan fondens inkomster under ifrågavarande två år utgjort tillsammans 172,647 mark 12 penni, har fondens kapital, som vid ingången af år 1904 belöpte sig till 515,623 mark 99 penni, stigit vid slutet af år 1905 till 549,639 mark 54 penni. Häraf utgjordes 280,000 mark af utestående lån och inemot 269,000 mark af räntebärande obligationer. Fonden är bildad år 1756 för underhållet af ett iq^läneattnutnna Åbo län inrättadt lasarett i Åbo stad. Sedan staten öfver- Åbo donatiomtagit lasarettet, hvars utgifter bestridas ur statsfonden, f ond - öfverföras fondens inkomster årligen till statsfonden. Yid utgången af år 1905 utgjorde fondens kapital 40,455 mark, hvilket belopp var placeradt i obligationer. Evangelisk-lutherska församlingarnas vederlagsfond Evimgdisk-,,.,,,., oj. «... j j K. lutherska förhar tillkommit genom nådiga förordningen ät den 5 au- samlingarnas gusti 1886, angående reglering af presterskapets aflöning i landets evangelisk-lutherska församlingar. Enligt 6 i sagda 'förordning skulle nämligen de bidrag till prester- vederlagsfond.

86 Den obe.mttna låmfond, 84 skåpets aflöning, som i vissa församlingar grundat sig på statsanslag i kontanta penningar, kronotionde eller dylikt och i dessa ej vore behöfliga, indragas och af de inflytande medlen bildas en fond, därifrån bidrag kunde tilldelas de församlingar, hvilka själfva ej vore i stånd att förse sitt presterskap med tillräcklig aflöning. Under ifrågavarande tid hafva understöd ur fonden tilldelats följande församlingar, nämligen Kanmki, Ranua, Suomussalmi, Taivalkoski, Lestijärvi, Eräjärvi, Bergö, Velkua, Sottunga, Kökar, Högland, Seitskär, Tytärsaari och Lavansaari. Summan af dessa understöd uppgick år 1904 till 9,600 mark 51 penni och år 1905 till 13,527 mark 54 penni. Vid utgången af år 1905 utgjorde fondens kapital 119,588 mark 32 penni, hvaraf något öfver 119,000 mark voro placerade i obligationer. Denna fond, som tillkommit år 1898 genom sam- manslagnmg ai»tonden tor befrämjande ai egostyckning och jordaisöndring» samt >fonden till förbättrande af den obesiittna befolkningens ställning», användes till att för arbetsföra, välkända och driftiga personer bland den obesuttna samhällsklassen på landsbygden underlätta: 1) inköp af mark till tomtplatser och uppförande af egna bostäder på egen grund. 2) inköp af smärre jordbrukslägenheter; samt 3) rödjning och uppodling af kärr, mossar eller annan mark, hvartill odlaren förvärfvat sig antingen eganderätt eller nyttjorätt för längre tid. För detta ändamål utlånas fondens tillgångar åt landskommuner, landtbrukssällskap och behörigen legaliserade föreningar, hvilka verka i det med fondens bildande afsedda syfte. Af de sålunda upplånade medlen bildas kassor, hvilkas tillgångar få användas såväl till inköp af jordbrukslägenheter, lämpliga att delas och till obesuttna upplåtas, som ock till direkt utlåning i mindre poster, allt i ofvanantydt syfte. Lånen utgifvas numera i enlighet med Kejserliga Senatens den 7 april 1902 till guvernörerne utfärdade närmare bestämningar. befolkningcns. '....

87 De lån, som utgifvits ur fonden, uppgingo vid utgången af år 1905 till 1, mark 76 penni. Vid samma tidpunkt utgjorde fondens kapital 1,423,997 mark 49 penni, hvaraf inemot 147,000 mark i obligationer. På grund af nådiga brefvet den 11 mars 1901 öfverföres till fonden årligen från statsfonden en summa af 150,000 mark. Genom nådigt bref af den 16 juni 1899 förordnades, F <>nden for den bland annat, att ur statsfondens medel 2 miljoner mark foikningens skulle af skiljas för anskaffande af jord åt den obesuttna förseende med 3 befolkningen, hvarjämte i förenämnda nådiga bref af den 11 mars 1901 föreskrefs att äfven till dessa medel skulle årligen öfverföras ur statsfonden 150,000 mark. Sedan dessa tillgångar under år 1903 blifvit afskilda till en särskild fond och denna fond ytterligare med anledning af Hans Kejserliga Höghet Tronföljarens födelse enligt nådigt bref af den 9 september 1904 under sagda år tillförts ur statsfonden 3 miljoner mark, uppgick fondens kapital vid utgången af år 1905 till 6,443,101 mark 79 penni, placerade till största delen i obligationer. Beträffande tvänne sistnämnda fonder har på grund af nådigt förordnande af den 15 (2) maj 1906 den förändring genomförts att från fonden för den obesuttna befolkningens förseende med jord till den obesuttna befolkningens lånefond öfverforts det belopp, hvanned förstnämnda fonds tillgångar öfverstego dess ursprungliga kapital 5,000,000 mark. Enligt samma nådiga förordnande skola dessutom de å sagda kapital inflytande räntor äfvensom förenämnda från statsfonden till ifrågavarande fond årligen utgående 150,000 mark tillsvidare öfverföras till den obesuttna befolkningens lånefond med rätt för Senaten att använda dessa medel jämväl till inköp af jordbrukslägenheter och jordområden för att för de obesuttnas räkning delas i mindre lägenheter. Sedan Hans Kejserliga Majestät, jämlikt Senatens Mossuttorkår 1903 därom gjorda underdåniga hemställan, täckts i ninasf m - nåder bifalla till att i statsförslaget från och med år 1904 finge för torrläggning af sänka marker uppföras ett årligt 85