Policy gällande kapitalförvaltning avseende Västra Götalandsregionens anknutna Stiftelser

Policy gällande kapitalförvaltning avseende Västra Götalandsregionens anknutna Stiftelser

Sida 2 (14) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN... 3 1.2 AVKASTNINGSKRAV FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN... 3 1.2.1 Undantag... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING... 4 2.1 REGIONSTYRELSEN... 4 2.2 EKONOMIUTSKOTTET... 4 2.3 FINANSRÅDET... 4 2.4 FINANSENHETEN... 5 2.5 SERVICEFÖRVALTNINGEN/ADMINISTRATIVT CENTRUM... 5 3 FÖRVALTNINGSPOLICY... 5 3.1 ETIK OCH MILJÖ... 5 3.2 ALLOKERING MELLAN AKTIER OCH RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT... 6 4 RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV ANKNUTNA STIFTELSERS KAPITAL... 6 4.1 TILLÅTNA INSTRUMENT... 6 4.2 RÄNTEEXPONERING... 7 4.3 VALUTAEXPONERING... 7 4.4 DERIVAT... 7 4.5 LIMITER... 7 4.6 AVKASTNINGSKRAV OCH RISKER... 8 4.7 UTVÄRDERING AV FÖRVALTARE... 10 5 DEFINITIONER... 11

Sida 3 (14) Policy för kapitalförvaltning avseende anknutna stiftelsers kapital 1 Inledning I denna handling lämnas riktlinjer och föreskrifter för förvaltningen av det kapital som tillhör stiftelser med anknuten förvaltning för vilka Västra Götalandsregionen (VGR) har förvaltningsansvar. VGR förvaltar idag, november 2006, 111 stiftelser och ett antal gåvor med ett sammanlagt värde på ca 380 Mkr. Syftet med förvaltningspolicyn är att den ska vara vägledande för: avvägningen mellan risk och avkastning fördelning av ansvar och rollbeskrivningar rapportering och utvärdering av förvaltningsresultat och riskexponering Ekonomidirektören ska vid behov utfärda mera detaljerade anvisningar för hur policyn ska tillämpas. 1.1 Förutsättningar och mål för kapitalförvaltningen De stiftelser som regionen förvaltar har ett evigt ändamål. Placeringarna ska anpassas så att det reala värdet på stiftelsernas egna kapital bibehålls över tiden. Utdelningsbara medel ska i rimlig grad tillgodose ändamålet med stiftelserna. Med utdelningsbara medel avses enligt gällande praxis räntor och utdelningar. Realisationsvinster är inte utdelningsbara medel. För gåvomedel kan däremot ändamålet vara tidsbegränsat och gåvan kan då i sin helhet förbrukas under denna tid. 1.2 Avkastningskrav för kapitalförvaltningen Förvaltningen av anknutna stiftelsers kapital enligt denna policy ska uppnå en avkastning som dels bevarar det reala kapitalet dels ger utrymme för utdelningsbara medel för stiftelsernas ändamål och viljeinriktning. Avkastning på kapitalet ska uppgå till minst 4 procent realt per år. Denna avkastning avser dels att täcka utdelningsbara medel (stiftelser och gåvor) och kostnader för stiftelsernas administration samt övriga omkostnader, dels att generera en meravkastning. En rapport avseende årets utfall ska lämnas vid varje årsskifte samt en prognos för kommande treårsperiod ska presenteras. De utdelningsbara medlen som genereras i förvaltningen såsom räntor och utdelningar ska uppgå till minst 2,7 procent av stiftelsernas totala kapital per år. Följden blir att placeringar i större utsträckning bör ske i tillgångsslag med hög direktavkastning.

Sida 4 (14) 1.2.1 Undantag Gåvomedel med ändamål som är begränsade i tiden samt kvarvarande utdelningsbara medel ska inte ingå i underlaget för den fördelning mellan aktier och räntebärande instrument som beskrivs under punkt 4.2. Dessa medel (se ovan) ska enbart placeras i räntebärande instrument med en löptid och förfallostruktur som anpassats till aktuella utbetalningsplaner för medlen. Räntebindningsperioden kan vara kortare än placeringarnas löptid. 2 Organisation och ansvarsfördelning Regionstyrelsen har enligt stiftelselagen ansvaret för regionens stiftelseförvaltning. Förvaltningen av stiftelsernas kapital och i förekommande fall även de gåvor som regionen förvaltar ska ske i enlighet med denna policy. Regionstyrelsen ska ompröva policyn vid behov, minst en gång vartannat år. Ansvaret för tillsyn av anknutna stiftelsers kapital ligger hos Regionfullmäktige. Uppföljningsansvaret har delegerats till ekonomidirektören. Tillsyn och uppföljning sker inom regionkansliet (ekonomiavdelningen). Förvaltningen av stiftelsernas kapital kan ske på uppdrag till svenska kapitalförvaltare som står under finansinspektionens tillsyn eller placeras i fonder som står under tillsyn av svenska myndigheter. Finansrådet ska vid behov föreslå förändringar i förvaltningspolicyn som fastställs av regionstyrelsen. Processen och ansvaret för tillsyn och uppföljning av anknutna stiftelsers kapital beskrivs närmare i dokumentet Organisation samt berednings- och beslutsprocesser. 2.1 Regionstyrelsen Följande åtgärder ska hänskjutas till regionstyrelsen att: fastställa förvaltningspolicy efter förslag från finansrådet. fastställa stiftelsernas årsredovisningar efter förslag från regionkansliet. 2.2 Ekonomiutskottet Ekonomiutskottets ansvar omfattar att: mottaga rapport avseende väsentliga omständigheter eller iakttagelser som berör kapitalförvaltningen avseende anknutna stiftelsers kapital. mottaga rapporter avseende utvecklingen av anknutna stiftelsers kapitalförvaltning 2.3 Finansrådet Finansrådet är rådgivande vid: upphandling av kapitalförvaltningstjänster, att ingå avtal med externa kapitalförvaltare eller att avveckla sådan förvaltare.

Sida 5 (14) Dessutom ska finansrådet: mottaga kapitalförvaltningens resultatrapport. Resultatet ska tertialvis rapporteras för portföljen totalt och för de olika förvaltningsuppdragen. 2.4 Finansenheten Finansenheten ansvarar för att: initiera och bereda de frågor vilka är relaterade till kapitalförvaltningen och som ska rapporteras till regionstyrelsens ekonomiutskott. till regionstyrelsens ekonomiutskott rapportera andra väsentliga omständigheter eller iakttagelser som berör kapitalförvaltningen eller förvaltningspolicyn. i löpande kapitalförvaltningsärenden företräda stiftelserna gentemot externa motparter. ändamålsenliga rutiner tillämpas i hantering av förvaltningsavtal ta fram rapporter avseende resultatet av kapitalförvaltningen. Resultatet ska månadsvis rapporteras till VGRs finansråd för portföljen totalt och för olika förvaltningsuppdrag. 2.5 Serviceförvaltningen/Administrativt centrum Serviceförvaltningen/administrativt centrum ska ansvara för: att ändamålsenliga rutiner tillämpas i hantering av redovisningsunderlag, redovisning och rapportering och övrig verksamhet i samband med stiftelsernas kapitalförvaltning. donations- och utbetalningsprocessen att i stiftelsernas årsredovisning rapportera det ekonomiska utfallet av kapitalförvaltningen. kontakter med stiftelsernas revisorer 3 Förvaltningspolicy Följande regler och anvisningar ska gälla för kapitalförvaltningen oberoende om denna sker i form av egen, rådgivande eller diskretionär förvaltning. Om förvaltningsansvaret delas mellan flera förvaltare ska finanschefen ombesörja att den sammanlagda kapitalförvaltningen sker inom policyns ramar. Uppföljning samt rapportering sker till finansrådet månadsvis. 3.1 Etik och miljö Regionen ska genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Placeringar medges inte direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av verksamheten. Regionens ställning medför vidare ett ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs

Sida 6 (14) ska vara representativa för de flestas uppfattning. Regionen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Regionen ska inte direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar ska inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. 3.2 Allokering mellan aktier och räntebärande instrument Stiftelserna har olika ändamål. Detta leder ändock till gemensam strategi beträffande kapitalförvaltningen. Detta innebär ett långsiktigt krav på att nå en avkastning som bevarar det reala värdet av stiftelsernas egna kapital och därutöver utdelningsbara medel som i rimlig grad tillgodoser ändamålet med stiftelserna. Riktlinjerna anvisar en absolut förvaltning eftersom dels det reala kapitalet ska bibehållas dels måste en avkastning genereras för utdelningsbara medel. Gemensamma drag som grund för tillgångsallokeringen är: Absolutavkastning om realt 4 procent (enligt 1.2) för att bland annat kunna svara upp mot betalningsåtagandet både på kort och på lång sikt. Inom de ramar som riskmåtten anger ska placeringar göras som ger så hög direktavkastning som möjligt dock minst 2,7 procent. Delar av placeringarna ska ha god likviditet d v s kunna omsättas i likvida medel vid de tidpunkter som betalningsåtagandena inträffar. Detta ställer krav på aktiv kapitalförvaltning och aktiv uppföljning oavsett förvaltningsform. Som grund för förslag till omallokeringar ligger såväl omvärlds-/marknadsanalyser som regelbundna analyser av förvaltningsresultat och portföljanalyser som initieras från finansrådet. Regionen ska ha en hög ambition gällande insyn i och inflytandet över extern kapitalförvaltning. Denna utövas genom direkta möten initierade av finansrådet samt löpande information mellan parterna. Samtliga diskussioner och avvikande ställningstaganden protokollförs. 4 Riktlinjer för förvaltning av anknutna stiftelsers kapital 4.1 Tillåtna instrument Placeringar kan ske i följande tillgångsslag på den svenska marknaden: aktiefonder (även utländska) aktier aktierelaterade instrument (även utländska) bankkonto deposition i bank räntebärande papper räntefonder (även utländska)

Sida 7 (14) Externt förvar av värdepapper får endast ske hos institut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper i förvar enligt lagen om värdepappersrörelse. Andelar i värdepappersfonder registreras normalt hos fondbolag utan leverans till värdepappersinstitut. Placering får ske i värdepappersfonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i dessa riktlinjer och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ i EU-land. Vid placering i värdepappersfond ska portföljens limiter beaktas om tillgångsslagens andelar i avsnitt 3.2. Vid placering i fond som investerar i olika tillgångsslag, s.k. blandad fond, ska fondens placeringar, enligt senast kända fördelning, fördelas på portföljens tillgångsslag. 4.2 Ränteexponering Ränteexponering omfattar alla på marknaden förekommande ränteinstrument. Ränteexponeringen ska i stiftelseförvaltningen begränsas genom fördelningen av tillgångsslagen (allokering). 4.3 Valutaexponering De utländska placeringarna får endast omfatta instrument som är knutna till EUR, USD och GBP. Valutaexponering innebär kursrisk. Denna kan man välja att säkra. Detta beslut sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering eller större förändring på valutamarknaden. 4.4 Derivat För att hantera valutaexponering och räntebindningstid får följande derivatinstrument användas: FRA ränteoptioner ränteswapar ränteterminer räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Optioner får inte ställas ut. 4.5 Limiter Allokering För att möjliggöra en viss anpassning av förvaltningen till skiftande förhållanden på de finansiella marknaderna ska olika placeringsalternativ iakttagas.

Sida 8 (14) Placering Andel av portföljens marknadsvärde Aktier, aktiefonder och aktierelaterade 40-60 % instrument (1) Varav Aktier noterade på svenska börsen och svenska aktiefonder 60-100 % Utländska aktiefonder 0-40 % Räntebärande instrument (1) 40-60 % Varav Svenska räntebärande statspapper 60-100 % Övriga räntebärande placeringar enligt 0-40 % kreditrisk (se nedan) (1) Med aktierelaterade instrument avses konvertibla skuldebrev, konvertibla vinstandelsbevis, teckningsrätter och optioner. Optioner får inte ställas ut. Aktier, aktierelaterade instrument samt räntebärande instrument ska sammanlagt utgöra 100 % av förvaltat kapital. Från denna regel undantas medel som beskrivs under punkt 1.2.1. (vissa gåvomedel m.m.) samt kontobehållning som är avsedd för löpande betalningar. Inom ramen för allokeringen ska målen för avkastning och utdelningsbara medel uppnås. Beräkning av fördelningen mellan de olika tillgångsslagen ska baseras på tillgångarnas aktuella marknadsvärden uttryckta i SEK. Motparter som är tillåtna är följande: motparter med en lägsta kreditvärdering av Standard & Poor s om A, A-1, K-1 eller motsvarande kreditvärdering hos Moodý s. placeringar med statlig garanti svenska kommuner svenska landsting samt svenska staten 4.6 Avkastningskrav och risker Avkastningskrav Förvaltningen av anknutna stiftelsers kapital enligt denna policy ska uppnå en avkastning om realt 4 procent per år varav 2,7 procent avsett för utdelningsbara medel. Finansiella risker Samtliga aktörer på de finansiella marknaderna är utsatta för olika slags risker. Målet med förvaltningen är att begränsa riskerna och samtidigt skapa avkastning. Med en risk avses en händelse som påtagligt påverkar stiftelsernas kapital. Nedan kommer de olika riskerna att definieras. Vidare kommer begränsningar och riskmått att anges där sådana finns.

Sida 9 (14) Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses risken att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid önskad tidpunkt, eller önskat pris eller önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. Detta innebär att utdelningsbara medel alltid måste kunna tillgodoses vid förväntad betalningstidpunkt. Placering får endast ske i värdepapper med god likviditet, d.v.s. värdepapper som kan omsättas. En prognos gällande volym och tidpunkt för utdelning ska årligen upprättas. Avseende gåvor ska en uppskattad volym finnas tillgänglig på bankkonto vid utbetalningstidpunkten. Kredit-/Motpartsrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. Värdepappersaffärer får endast göras med svensk, utländsk bank eller fondkommissionär som står under Finansinspektionens eller motsvarande myndighets tillsyn. Aktiekursrisk Med aktiekursrisken avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Det är ovanligt att företag noterade på börsen ställer in betalningar eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs, men det kan däremot förekomma stora kursfall. Aktiekursrisken omfattar även kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden. Med svenska aktier och aktiefonder avses aktier som noteras på Stockholmsbörsen respektive aktiefonder som står under Finansinspektionens tillsyn. Aktieportföljen ska fördelas på ett flertal olika aktier från olika branscher eller i aktiefonder som innebär motsvarande riskspridning. Placering i aktiefonder får endast ske i sådana fonder som står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn. Det svenska aktieinnehavet ska vara placerat i aktier noterade på Large, Mid och Small Cap. Marknadsvärdet för en enskild aktie får inte överstiga 10 % av marknadsvärdet på samtliga svenska aktier inom respektive förvaltningsansvar (med förvaltningsansvar avses en utsedd förvaltare). Placeringar i svenska aktiefonder får ske när fondens huvudsakliga placeringar avser svenska aktier som noteras på Large, Mid och Small Cap. Gällande utländska aktiefonder ska förvaltaren stå under tillsyn av utländsk myndighet. Förvaltaren ska kunna garantera fullgod administrativ riskkontroll avseende bevakning av utdelningar, emissioner m.m. Marknadsvärdets andel i utländska aktiefonder får inte överstiga 10 % av marknadsvärdet på samtliga utländska placeringar inom respektive förvaltningsansvar. Finansiella instrument som är kopplade till såväl aktier som räntebärande papper, exempelvis aktieindexobligationer, är tillåtna instrument under förutsättning att placeringen kan fördelas på de tillåtna tillgångsslagen och ryms inom gränsvärdena för respektive tillgångsslag.

Sida 10 (14) Ränterisk Med ränterisk påvisas hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Ränteriskan kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Valutarisk Med valutarisk avses risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta pga. att den egna valutan stiger/utländska valuta faller. Räntebärande placeringar ska endast avse värdepapper utfärdade i SEK eller värdepapper i EUR, USD och GBP. Råvarurisk Med råvarurisken avses hur avkastningen påverkas av förändringen av kursen eller volymen på/av de råvaror som ingår i portföljen. Operativ risk Med operativ risk avses risken för förluster på grund av bristfälliga rutiner och/eller oklar ansvarsfördelning som kan orsaka felaktigheter. Inom operationella risker kan man identifiera ett flertal riskområden bland annat personrisker, processrisker och teknologiska risker. Utöver dessa kan man också identifiera legala risker, management risker och etiska risker. Med personrisk avses bland annat kompetensbrist. Processrisk avser risken för bristande rutiner, arbetssätt, intern kontroll, värderings- och riskmätningsmodeller. I teknologiska risker ingår bland annat affärssystem samt värderings- och riskmätningsmodeller och risken att systematiska fel uppstår. Detta beskrivs närmare i dokumentet Organisation samt berednings- och beslutsprocesser. 4.7 Utvärdering av förvaltare Förvaltaren ska stå under tillsyn av svensk myndighet samt garantera fullgod administrativ riskkontroll avseende bevakning av utdelningar, emissioner m.m. Förvaltarens uppgift är att uppfylla samtliga krav enligt detta dokuments avkastningskrav, begränsningar och riskmått. Utvärdering av förvaltaren kommer att ske utifrån avkastning, hur väl policyn har uppfyllts samt vad som i övrigt avtalats. Därutöver kommer förvaltarens resultat i förvaltad portfölj att jämföras mot andra förvaltares resultat. Detta kommer att ske utifrån avkastning och sharpe-kvot. Sharpe-kvoten kommer att följas löpande och mätas kvartalsvis.

Sida 11 (14) 5 Definitioner Aktieindexobligation Aktiekursrisk Aktieportfölj Aktuell placeringslimit Allokering Ansvarsförbindelse benchmarks CAP Derivatinstrument Diskontera Diskonteringsränta Diskretionär förvaltning Diversifiering Duration Emittent EMTN-program Exponering FRA Förvaringsinstitut Index ISDA-avtal Kassaflöde Konvertibla skuldebrev Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. Med aktiekursrisk avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Det är ovanligt att företag noterade på börsen ställer in betalningar eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs, men det kan däremot förekomma stora kursfall. Aktiekursrisken omfattar även kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden. En förmögenhet som är placerad i aktier. Den limit som fastställs med syftet att säkerställa att tillåten tillgångsallokering aldrig riskerar uppsatta förvaltningsmål. Fördelning av tillgångsslag i portföljen Del av pensionsskuld som redovisas inom linjen, dvs. inte i balansräkningen Jämförelseindex En premie för rätten att inte behöva betala räntor över en viss nivå (räntetak) Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex köp- och säljoptioner i aktier, ränteterminer m fl. Nuvärdesberäkna exempelvis framtida pensionsåtaganden. Den ränta som används för att nuvärdesberäkna exempelvis framtida åtaganden Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt. Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Utgivare och garant av finansiella instrument. Medellångt obligationsprogram (European-Medium-Term-Note) Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Avtal om en framtida räntesats givet en bestämd tidsperiod (Forward Rate Agreement) Från kapitalförvaltare eller fondbolag fristående bank eller annat kreditinstitut där förvärvade värdepapper ska deponeras och som ska ombesörja in- och utbetalningar rörande depå eller fond. Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. Standardiserade derivat-avtal (Issued Standard Derivative Agreement) Ström av kapital, som exempelvis pensionsutbetalningar Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i bolaget.

Sida 12 (14) Kreditrisk Large Cap Likvida medel Likviditet Likviditetsrisk Likvidschema Limit Löptid Marknadslikviditetsrisk Marknadsränta Marknadsvärde Marknadsvärderad skuld Matchning Mid Cap Motpartsrisk MSCI World-index MTN-program Nollkupong Obligation Off-balance OMX-gruppen OMRX Bond-index OMRX REAL-index Operativ risk Risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. (Large market capitalization) Stora bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde över 1 miljard euro, drygt 9 miljarder kronor. Medel på bankräkning o dyl. som kan omsättas med kort varsel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risken att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid önskad tidpunkt, eller önskat pris eller önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. När ett värdepapper omsätts finns i normala fall standardiserade tidpunkter mellan avslutsdag och likviddag. En akties likviddag är i normalfallet längre fram i tiden än motsvarande för ett räntebärande värdepapper. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Risken för att behovet av kapital inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Benämns även som refinansieringsrisk. Marknadspriset på kapital som sätts av marknadens aktörer. Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Pensionsåtagandet värderat med marknadsränta istället för med fastställd bokföringsränta. Exempelvis att kassaflöden från ett räntebärande papper infaller vid samma tidpunkt och med samma storlek som en pensionsutbetalning. (Mid market capitalization) Mellanstora bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde mellan cirka 1,4 miljarder och 9 miljarder kronor. Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. Morgan Stanleys världsindex för globala aktier Medellångt obligationsprogram (Medium-Term-Note) Fastförräntat obligations- eller förlagslån som emitteras utan kupongränta. Denna ackumuleras istället och utbetalas vid lånets inlösen. Till skillnad från vanliga lån garanteras härigenom den angivna avkastningen. För vanliga lån måste kupongen återinvesteras till gällande marknadsränta. Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. Instrument som inte hamnar under tillgångar/skulder utan redovisas utanför balansräkningen. Består av OM (Stockholmsbörsen) och HEX (Helsingforsbörsen) OMX-gruppens värdeviktade index bestående av nominella benchmarkobligationer emitterade av staten samt bostadsinstituten OMX-gruppens värdeviktade index bestående av samtliga statliga realränteobligationer Risken för förluster på grund av bristfälliga rutiner och/eller oklar ansvarsfördelning som kan orsaka felaktigheter. Inom operationella risker ligger områden såsom person-, process- och teknologiska risker.

Sida 13 (14) Option Placeringshorisont Portfölj Rating Ratingkategorier Finansiellt instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller att sälja (säljoption) en viss egendom till ett förutbestämt pris inom en viss tidsperiod. Optionen ger utfärdaren motsvarande skyldighet att sälja eller att köpa egendomen ifråga. Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen skall vara investerade. Ett kapital som är placerad i olika tillgångar. Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Realobligation Realränta Rebalansering Repa Riskkontroll Riskfri ränta Riskmått Råvarurisk Räntearbitrage Ränteportfölj S & P s kreditvärdighetsbedömningar av svenska företagscertifikat och kommuncertifikat baserar sig på en inhemsk ratingskala som sträcker sig från K-1 till K-5. En emittent av penningmarknadsinstrument som hänförs till kategori K-1 bedöms ha en mycket god kapacitet att möta aktuella betalningsförpliktelser medan en emittent som placerats i kategori K-5 är, eller förväntas bli, ur stånd att i tid möta aktuella betalningsförpliktelser. En obligation som ger en inflationsskyddad avkastning då den räknas upp med inflationen i form av konsumentprisindex (KPI). Det innebär att framtida kassaflöden behåller sin reala köpkraft. Även kallad realränteobligation. Nominell ränta minus inflation, vilket ger en ränta med hänsyn tagen till inflationen. I det fall portföljens tillgångar utvecklas på ett sådant sätt så att de övergripande limiterna överträds krävs en rebalansering för att åter vara inom stipulerade limiter. Innebär alltså att portföljen viktas om för att återigen vara i balans med limiterna. Återköpsavtal avseende avista och termin (Repurchasing agreement) Bevakning och uppdatering av aktuell placeringslimit. Den ränta, till vilken man kan sätta av medel, som inte innebär någon risk. Mått för att mäta risk. I vårt fall används sannolikheten för att gå under säkerhetsgolvet som mått på risken. Med råvarurisken avses hur avkastningen påverkas av förändringen av kursen eller volymen på/av de råvaror som ingår i portföljen. Räntespekulation d v s låna för att placera i syfte att generera avkastning. En förmögenhet som är placerad i räntebärande värdepapper.

Sida 14 (14) Ränterisk Ränteswapar Räntevalutaswapar Sharpe-kvot SIX PRX-index Small Cap Specialistuppdrag Standardavvikelse Statslåneränta Säkerhetsgolv Termin Tillgångsslag Valutarisk Hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Byten av fasta och rörliga räntor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Byten av fasta och rörliga räntor och valutor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Riskjusterat avkastningmått. SIX Portfolio Return index är ett aktieindex som skall spegla marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsens A- och O-lista. Indexet tar även hänsyn till utdelningar. (Small market capitalization) Mindre bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde under 1,4 miljarder kronor (150 miljoner euro). En kapitalförvaltare som endast förvaltar ett tillgångsslag. Till skillnad mot blanduppdrag där varje förvaltare förvaltar två eller flera tillgångsslag. Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på ett värdepapper eller en marknad fluktuerar över tiden. Statslåneräntan utgörs av den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år och den ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan. Den på förhand definierade lägsta nivå som portföljens tillgångar får falla till i relation till målet. Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta pga. att den egna valutan stiger/utländska valuta faller.