Placeringspolicy gällande pensionsmedel

Transkript

1 Placeringspolicy gällande pensionsmedel Placeringspolicy gällande pensionsmedel 1(18)

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte med placeringspolicyn Giltighet och uppdatering Regelverk Organisation och ansvar Fullmäktige Landstingsstyrelsen Landstingsdirektör Granskning Portföljförvaltningen Mål med portföljförvaltningen Fastställande av normalportfölj strategisk tillgångsallokering Risker Marknadsrisker Ränterisk Valutarisk Likviditetsrisk Kreditrisk-Motpartsrisk Aktierisk Operativa risker Ägarpolicy Tillgångsfördelning m m Definition av tillgångsklasser Likvida medel Räntebärande placeringar Aktieplaceringar Alternativa investeringar Normalportfölj Förvaltningsinriktning Räntebärande placeringar Aktieplaceringar Riktlinjer för placeringarna Likviditet Räntebärande placeringar Jämförelseindex Tillåtna instrument Ränterisk Kreditrisk Motpartrisk ränteplaceringar Aktieplaceringar Jämförelseindex och riktlinjer för avvikelse mot index Tillåtna instrument Aktiekursrisk Motpartrisk aktieplaceringar Alternativa investeringar Jämförelseindex Tillåtna instrument Placeringspolicy gällande pensionsmedel 2(18)

3 4.5 Särskilt om placeringar i utländsk valuta Särskilt om derivat Rapportering, utvärdering och avveckling Rapportering Utvärdering Omfattning Utvärderingens innehåll Selektions- och avvecklingskriterier för förvaltare Extern förvaltares behörighet Formella handlingar Andel av kapitalförvaltarens förvaltade kapital Urvalskriterier Avveckling av förvaltare och fonder Ordlista Placeringspolicy gällande pensionsmedel 3(18)

4 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Denna placeringspolicy reglerar portföljförvaltningen av medel avsatta för pensioner i Landstinget Blekinge. Riktlinjerna i detta dokument utgör ett regelverk för medelsförvaltningen och fungerar som en handbok i det dagliga arbetet för de personer, inom och utanför Landstinget Blekinge, som arbetar med placeringarna i portföljförvaltningen. Syftet är vidare att fastställa roller, ansvar och organisationen. 1.2 Giltighet och uppdatering Placeringspolicy fastställdes av Landstinget Blekinges fullmäktige 2006-xx-xx och gäller tillsvidare. Landstingsstyrelsen ansvarar för att ta fram förslag till uppdateringar då detta krävs för att anpassa policyn till förändringar i portföljförvaltningsverksamheten eller på de finansiella marknaderna. Härutöver skall Landstingsdirektören årligen genomföra en genomgång av policyn för att säkerställa dess relevans. 1.3 Regelverk I sin portföljförvaltning är Landstinget Blekinge skyldig att följa: Landstingets placeringspolicy I övrigt gäller arbetsordning och styrsystem som styr Landstinget Blekinges arbete. 1.4 Organisation och ansvar Fullmäktige Fullmäktige fastställer placeringspolicyn och beslutar på förslag från landstingsstyrelsen om revidering av denna policy Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen ansvarar för följande åtgärder och beslut inom pensionsförvaltningen Uppföljning av resultat och tillgångsfördelning jämfört med landstingets placeringspolicy Pröva behovet av förändrad tillämpning av nuvarande placeringspolicy eller förslag till revidering av denna policy minst en gång per år Beslut om ändring av jämförelseindex Beslut om intern eller extern portföljförvaltning av pensionsmedel Delegering av beslut till personal inom kansliet om placeringar av pensionsmedel för varje kalenderår, se vidare avsnitt Beslut om firmatecknare, beslutsattestanter och behörighetsattestanter inom pensionsförvaltningen för varje kalenderår Placeringspolicy gällande pensionsmedel 4(18)

5 1.4.3 Landstingsdirektör Landstingsdirektören ansvarar för att landstingets pensionsförvaltning bedrivs på ett effektivt sätt inom ramen för fullmäktiges riktlinjer och placeringspolicy samt de särskilda uppdrag som beslutas av fullmäktige eller av landstingsstyrelsen. Landstingsdirektören svarar för den ekonomiska redovisningen av pensionsförvaltningen samt för uppföljning och utvärdering av de externa förvaltarna. Landstingsdirektören ansvarar för att landstingsstyrelsen och fullmäktige regelbundet får rapporter om landstingets pensionsförvaltning. I det fall portföljsförvaltningen sker internt inom Landstinget bör Landstingsdirektören tillse att ansvaret för arbetsuppgifterna fördelas på olika personer, t ex avseende förvaltning, redovisning och uppföljning, i syfte att säkerställa god intern kontroll. LD utser en arbetsgrupp eller tjänsteman som ansvarar för kapitalförvaltningsfrågor. Det är LDs ansvar att föreslå förändringar i strategier och mål samt förändringar i normalportföljen föreslå anlitande av eventuella externa förvaltare föreslå att avveckla förvaltare som inte uppfyller kraven föreslå behovet av att uppdatera denna placeringspolicy för portföljförvaltningen fortlöpande bedöma att uppställda etiska och miljömässiga krav efterlevs Granskning Landstingets revisor granskar portföljförvaltningen. 2 Portföljförvaltningen 2.1 Mål med portföljförvaltningen Landstinget Blekinge har vid ingången av 2006 medel avsatta för pensioner om ca 500 miljoner svenska kronor. Medel används till att trygga pensionsutbetalningarna. Målet med portföljförvaltningen av Landstinget Blekinges pensionsmedel är: Att generera en årlig avkastning som överstiger statslåneräntan med 1 %. Att risken i portföljförvaltningen är begränsad såtillvida att den inte väsentligt överstiger risken i långa statsobligationer. Förvaltningen skall genomföras så att balans mellan dessa mål upprätthålls. 2.2 Fastställande av normalportfölj strategisk tillgångsallokering Avgörande för om målen för portföljförvaltningen kommer att uppnås är fördelningen mellan olika tillgångsslag. Baserat på historiska data går det att med rimlig säkerhet fastställa förväntad avkastning och risknivå vid en viss fördelning mellan tillgångsslagen. Härigenom kan en lämplig normalportfölj fastställas. Underlaget för fastställandet av normalportföljen, exempelvis simuleringar och marknadsbedömningar skall dokumenteras. Placeringspolicy gällande pensionsmedel 5(18)

6 Målsättningen är att normalportföljen skall ligga fast under lång tid men LD skall kontinuerligt genomföra en analys av portföljens sammansättning mot bakgrund av marknadens utveckling och landstingets åtaganden. LD ansvarar för att en årlig analys av normalportföljen genomförs. För den aktuella fördelningen av normalportföljen hänvisas till avsnitt Risker Marknadsrisker Begreppet risk definieras i detta sammanhang som "hur mycket avkastningen varierar över tiden". Risk mäts i standardavvikelse som är en angivelse på hur mycket avkastningen, vid ett antal observationer, avviker från sitt medelvärde. Standardavvikelsen benämns även volatilitet. Risken i den totala portföljen bestäms av riskerna i de enskilda tillgångsslagen, exempelvis räntekursrisker, valutarisker, likviditetsrisker, kredit- och motpartsrisker och aktierisker samt korrelationen mellan tillgångsslagen Ränterisk Med ränterisk menas vanligen hur avkastningen på en räntebärande tillgång påverkas av en förändring av räntan. Ränterisken kan delas in i en prisrisk och en återinvesteringsrisk. Prisrisken är ett mått på hur priset på ett räntebärande värdepapper förändras vid en ränteförändring. Eventuell direktavkastning på en obligation utbetalas via kuponger under obligationens löptid. Återinvesteringsrisken uttrycker hur avkastningen av de medel som återinvesteras i samband med kupongutbetalningar påverkas av en ränteförändring. Dessa båda risker motverkar varandra. Storleken på ränterisken påverkas av räntornas utveckling och av tillgångens räntekänslighet; duration. En ytterligare aspekt på ränterisken är sannolikheten för att räntan ska variera; räntans volatilitet Valutarisk Avkastningen på en utländsk investering är ur svenskt perspektiv beroende av såväl avkastningen på investeringen beräknad i den utländska valutan, som växelkursen mellan valutorna. Riskmåttet för avkastningen i svenska kronor är en funktion av risken i avkastningen i lokal valuta, risken för valutakursförändringar samt av samvariationen mellan tillgångens avkastning i lokal valuta och växelkursförändringarna Likviditetsrisk Likviditetsrisken anger risken att en tillgång inte går att realisera till förväntat pris vid önskat tillfälle Kreditrisk-Motpartsrisk Kreditrisken anger risken att emittenten inte kan svara upp mot sina åtaganden, t ex till följd av en betalningsinställelse. Värdepapper utfärdade av stat anses inte ha någon kreditrisk. Kreditrisken värderas genom att det krävs en högre ränta vid ökad kreditrisk. Motpartrisken är att en motpart inte kan fullfölja affärstransaktionen till likvid och att placeraren inte erhåller den upparbetade potentiella vinst som finns i transaktionen. Placeringspolicy gällande pensionsmedel 6(18)

7 Aktierisk Med aktiekursrisken avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Det är ovanligt att företag noterade på börsens A-lista ställer in betalningarna eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs, men det kan däremot förekomma stora kursfall. Aktiekursrisken omfattar dock även kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden Operativa risker Operativ risk definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. I portföljförvaltningen kan detta exempelvis omfatta förluster i placeringar som sker i strid mot fastlagda bestämmelser. En god intern kontroll syftar till att begränsa de operativa riskerna. 2.4 Etiska hänsynstaganden Särskilda krav ställs på placeringarna reglerade inom ramen för riktlinjerna i detta dokument. Kapitalförvaltningen ska avstå ifrån att placera i företag som har betydande verksamhet inom alkohol-, tobaks- eller vapenindustri. Vidare ska landstingets placeringar följa ILO s (International Labour Organization, kärnkonventioner. Externt förvaltade medel bör periodiskt genomgå en så kallad screening, för att säkerställa att ovanstående krav upprätthålls. Vidare bör screeningen utvisa om det finns andra etiskt tveksamma placeringar som bör avvecklas. Screeningen ska vara genomförd av tredje part, alternativt enligt särskilda väl dokumenterade rutiner. Placeringsrådet har i nämnda hänseende ansvaret för att fortlöpande bedöma att uppställda etiska och miljömässiga krav efterlevs. 2.5 Ägarpolicy Placeringar skall inte ske i sådan omfattning att landstinget får ett betydande inflytande i ett enskilt bolag. Landstinget Blekinge skall normalt inte deltaga på bolagsstämma. 3 Tillgångsfördelning m m 3.1 Definition av tillgångsklasser Likvida medel Med likvida medel avses inlåning utan bindningstid i svensk bank Räntebärande placeringar Med räntebärande placeringar avses svenska och utländska penningmarknadsinstrument, förlagsbevis och obligationer. Räntebärande instrument inkluderar realränteobligationer och strukturerade produkter med avkastningen kopplad till räntemarknaden (se dock noteringen om övergångsregler i avsnitt 3.1.3). Räntebärande instrument omfattar även fonder och derivatinstrument där den underliggande tillgången utgörs av denna typ av placeringar. Placering får ske i värdepappersfonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringspolicy och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ i EU-land. Hänsyn ska då tas till de etiska aspekterna enligt avsnitt 2.4, portföljförvaltningsinriktning enligt avsnitt 3.3 samt tillgängliga produkter på kapitalförvaltningsmarknaden. Placeringspolicy gällande pensionsmedel 7(18)

8 Vid placering i värdepappersfond ska beaktas portföljens limiter om tillgångsslagens andelar i avsnitt 3.2. Vid placering i fond som investerar i olika tillgångsslag, s k blandad fond, ska fondens placeringar, enligt senast kända fördelning, fördelas på portföljens tillgångsslag Aktieplaceringar Med aktieplaceringar avses svenska och utländska aktier och aktierelaterade instrument, exempelvis svenska och utländska depåbevis, konvertibla skuldebrev samt teckningsrätter. Aktieplaceringar omfattar även fonder och derivatinstrument där den underliggande tillgången utgörs av denna typ av placeringar eller ett erkänt aktieindex. Aktieplaceringar inkluderar även strukturerade produkter med avkastningen kopplad till aktiemarknaden. Övergångsregel: vid tidpunkten för införande av denna placeringspolicy finns det ett flertal strukturerade produkter i portföljen. Dessa betraktas som räntebärande placeringar, även fortsättningsvis. Dock gäller ovanstående definition vid alla kommande köp av strukturerade produkter. Placering får ske i värdepappersfonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringspolicy och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ i EU-land. Hänsyn ska då tas till de etiska aspekterna enligt avsnitt 2.4, portföljförvaltningsinriktning enligt avsnitt 3.3 samt tillgängliga produkter på kapitalförvaltningsmarknaden. Vid placering i värdepappersfond ska beaktas portföljens limiter om tillgångsslagens andelar i avsnitt 3.2. Vid placering i fond som investerar i olika tillgångsslag, s k blandad fond, ska fondens placeringar, enligt senast kända fördelning, fördelas på portföljens tillgångsslag Alternativa investeringar Placeringar utöver ovanstående definitioner betecknas med ett sammanfattande namn för alternativa placeringar. Exempel på alternativa investeringar är hedgefonder och Private Equity. 3.2 Normalportfölj Tillgångarna skall vara fördelade enligt nedanstående tabell: Tillgångsslag Normalandel, procent* Tillåten avvikelse, procentenhet Likvida medel 0 +5 Räntebärande placeringar 75 +/-10 Varav utländska Varav realränta ,5 Aktieplaceringar 25 +/-10 Varav svenska 15 +/-5 Varav utländska 10 +/-5 ( Varav -posterna avser andel av tillgångsslaget) Placeringspolicy gällande pensionsmedel 8(18)

9 Alternativa investeringar får utgöra högst 10 % av de totala tillgångarna. Fondens placeringsinriktning avgör om den skall utgöra aktieplacering eller räntebärande placeringar. Fonden skall ingå i limiterna ovan. Vid beräkning av portföljens värde och limit, ska portföljens tillgångar värde ras med ledning av gällande marknadsvärde. Om limit överskrids ska tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn ska tas till den risk som överskridan det innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. När limit över- eller underskrids så sker rebalanseringen till normalportfölj. Den taktiska tillgångsfördelningen kan ske i extern regi (som en del av ett externt mandat) eller internt. Om tillgångsfördelningen sker internt gäller följande för rebalansering av portföljen. Landstingsdirektören ansvarar för att månadsvis beräkna den totala tillgångsfördelningen i portföljen. Om den avviker mer än 2,5 procentenheter från fördelningen enligt nästa stycke skall en rebalansering ske snarast möjligt till denna fördelning. LS ansvarar för att fastställa den taktiska tillgångsfördelningen utgående från normalläget enligt ovan. Under förutsättningarna i ovan kan LS ange ett taktiskt normalläge (dock alltid inom tillåtna avvikelser ovan). 3.3 Förvaltningsinriktning Räntebärande placeringar Förvaltningen inom räntebärande skall ske internt eller externt antingen i fondplaceringar eller som diskretionärt portföljförvaltningsuppdrag. Vid extern förvaltning ska fonder väljas, såvida inte landstinget i sin utvärdering av möjliga alternativ finner att diskretionär förvaltning kan förväntas ge högre riskjusterad avkastning Aktieplaceringar Förvaltningen av aktier skall ske internt eller externt, antingen i fondplaceringar eller som diskretionärt portföljförvaltningsuppdrag. Vid extern förvaltning ska fonder väljas, såvida inte landstinget i sin utvärdering av möjliga alternativ finner att diskretionär förvaltning kan förväntas ge högre riskjusterad avkastning. Förvaltningen av aktier kan vara aktiv eller passiv. Med aktiv menas att målet är att genom förvaltningsbeslut uppnå en riskjusterad avkastning som överstiger jämförelseindex. Med passiv avses en mycket indexnära förvaltning, vars avkastning förväntas vara nära indexets avkastning (till exempel indexfond). Passiv förvaltnings ska väljas, såvida inte Landstinget i sin utvärdering av möjliga alternativ finner att aktiv förvaltning kan förväntas ge högre riskjusterad avkastning. 4 Riktlinjer för placeringarna 4.1 Likviditet Inlåning ska placeras i bank. Placeringspolicy gällande pensionsmedel 9(18)

10 4.2 Räntebärande placeringar Jämförelseindex Förvaltningen av räntebaserade placeringar skall utvärderas mot relevant index som motsvarar de tillgångar som placerats, vilket utgörs av 70 % OMRX total samt 30 % OMRX T-Bond (index publicerade av Stockholmsbörsen) Tillåtna instrument Placeringar får ske i Räntebärande instrument utgivna av svenska staten eller av svenska staten helägt bolag Räntebärande instrument utgivna av svenska banker eller av dess helägda bolag Räntebärande instrument utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut Räntebärande instrument utgivna av svenska kommuner och landsting eller av dess helägda bolag Andra räntebärande instrument med lägst rating BBB(-) enligt Standard & Poor s (eller motsvarande rating enligt Moody s eller Fitch) samt denominerade i SEK, EUR, GBP, CHF eller USD. Avtal om repor får ingås på för marknaden sedvanliga villkor. Derivatinstrument får användas i portföljförvaltningen där syftet med instrumenten skall vara att hantera marknadsexponeringar på ett effektivt sätt och för att sänka risknivån och stabilisera avkastningen. Positioner som leder till att marknadsexponeringen ökar på så sätt som inte skulle vara möjlig med hjälp av investeringar i underliggande tillgångar ska undvikas Ränterisk Durationen i de räntebärande placeringarna får avvika med +/- 1 år från jämförelseindex Kreditrisk Emittentkategori Tillåten andel av samtliga räntebärande placeringar Svenska staten eller av staten helägt bolag Svenska banker och dessas 0-75 % 0-50 % dotterbolag, Svenska bostadsfinansieringinstitut Kommuner/landsting 0-50 % 0-20 % Emittenter med investment grade 0-20 % 0-5 % Enhandsengagemang (% av samtliga räntebärande placeringar) % ingen begränsning Motpartrisk ränteplaceringar Hanteringen av motpartsrisken fungerar enligt principen likvid mot leverans. All handel med derivat ska ske i enlighet med OMX:s säkerhetssystem eller motsvarande. Placeringspolicy gällande pensionsmedel 10(18)

11 4.3 Aktieplaceringar Jämförelseindex och riktlinjer för avvikelse mot index Aktieplaceringar skall utvärderas mot ett jämförelseindex som består av 60 procent SIX RX (publicerat av SIX, och 40 procent MSCI World Index, Net Return (publicerat av Morgan Stanley, Tillåtna instrument Placeringar får ske i samtliga på Stockholmsbörsen noterade aktieinstrument samtliga aktieinstrument som ingår i Morgan Stanley World Index, Morgan Stanley All Europe, Standard & Poor s 500 index eller som ingår i Nikkei 300 index Aktier får lånas ut mot betryggande säkerhet och på marknaden sedvanliga villkor. Derivatinstrument får användas i portföljförvaltningen där syftet med instrumenten skall vara att hantera marknadsexponeringar på ett effektivt sätt och för att sänka risknivån och stabilisera avkastningen. Positioner som leder till att marknadsexponeringen ökar på så sätt som inte skulle vara möjlig med hjälp av investeringar i underliggande tillgångar ska undvikas. Placering i strukturerade instrument kan ske inom ramen för ovanstående begränsningar. Underliggande marknadsexponering i dessa ska vara i ovanstående marknadsplatser Aktiekursrisk Placeringar i aktieinstrument utgivna av en emittent får uppgå till högst 10 procent av de totala aktieplaceringarna Motpartrisk aktieplaceringar Hanteringen av motpartsrisken fungerar enligt principen likvid mot leverans. All handel med derivat ska ske i enlighet med OMX:s säkerhetssystem eller motsvarande. 4.4 Alternativa investeringar Jämförelseindex Alternativa investeringar skall utvärderas mot CSFB Tremont index (publicerat av Credit Suisse, Beroende på vilken stil (macro, managed futures etc) som hedgefonden investerar i skall även detta index finnas med i jämförelsen Tillåtna instrument Placeringar får göras i hedgefonder förvaltade av svenska fondbolag eller representerade i Sverige. Placering i fonder förvaltade av ett fondbolag får uppgå till högst 30 procent av tillgångsslaget. Fondens placeringsinriktning avgör om den skall utgöra aktieplacering eller räntebärande placeringar. 4.5 Särskilt om placeringar i utländsk valuta Placeringar i utländsk valuta får kurssäkras. Valutarisken kan dock genom handel med valutaterminer begränsas så att den uppgår till lägst 0 procent av underliggande utländska tillgångars och högst motsvarande underliggande tillgångars exponering. (Exponering uppstår genom att till exempel köpa aktier i utländsk valuta. Kurssäkring kan ske, men måste inte, genom att delar eller hela den utländska valutan säljs på termin. Dock får inte kurssäkringen ske på ett Placeringspolicy gällande pensionsmedel 11(18)

12 större belopp än värdet av de utländska tillgångarna. Motsatsen är inte heller tillåten, dvs att köpa valuta utöver värdet av de utländska tillgångarna.) 4.6 Särskilt om derivat Handel med optioner och terminskontrakt får ske med följande begränsningar: Syftet med handel i dessa instrument är att reducera den totala risken eller effektivisera portföljförvaltningen. Positioner som leder till att marknadsexponeringen ökar på så sätt som inte skulle vara möjlig med hjälp av investeringar i underliggande tillgångar ska undvikas. Handeln skall vara föremål för clearingverksamhet hos en clearingorganisation som står under tillsyn. Avtal får även ingås med ett värdepappersinstitut som äger rätt att ingå sådana avtal. Landstinget Blekinge får endast förvärva köp- och säljoptioner. Köpoptioner får ställas ut om innehav finns. Det totala marknadsrisken i derivatpositioner får uppgå till högst 10 procent av den totala förmögenheten. Det totala säkerhetskravet till följd av handel med dessa instrument får uppgå till högst 10 procent av den totala förmögenheten. 5 Rapportering, utvärdering och avveckling 5.1 Rapportering Rapportering skall ske enligt följande tabell: Rapport Mottagare Periodicitet Innehåll Månadsrapport Landstingsstyrelse Enligt LS ordinarie rapportering splan Avvikelserapport Landstingsstyrelse På förekomme n anledning Aktuell portfölj, risk och avkastningsmått, genomförda affärer. Skriftlig kommentar avseende portföljförvaltning Inträffade överträdelser av Placeringpolicyn Utvärdering Landstingsstyrelse Årlig Oberoende utvärdering av totalportföljen 5.2 Utvärdering Omfattning Förvaltningen skall årligen utvärderas. Utvärderingen skall genomföras såväl totalt som per tillgångsslag. Utvärdering ska utföras av Landstingets revisorer. Eventuella externa förvaltare skall utvärderas separat. Placeringspolicy gällande pensionsmedel 12(18)

13 5.2.2 Utvärderingens innehåll För portföljen i sin helhet och lämpliga delar skall följande redovisas i utvärderingen: Absolut avkastning Relativ avkastning mot index (jämförelseindex viktas enligt normalportföljen) Absolut risk (standardavvikelse) Riskjusterad avkastning (Sharpe-kvot) Tracking Error (jämförelseindex viktas enligt normalportföljen) Bidragsanalys (effekt av taktisk allokering) Dessutom är en sk peer group-analys lämplig att genomföra (jämförelse mot 5 fonder eller andra portförvaltningar med likartad placeringsinriktning), speciellt avseende externa uppdrag. 5.3 Selektions- och avvecklingskriterier för förvaltare Landstingsstyrelsen ansvarar för portföljförvaltnings- och mandatstrukturen, dvs om man väljer generalist- och/eller specialistmandat samt aktiv och/eller passiv portföljförvaltning. Beslutar landstingsstyrelsen att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar gäller nedanstående Extern förvaltares behörighet Förvaltaren ska vara ett fondbolag eller ett värdepappersinstitut som har finans inspektionens tillstånd för portföljförvaltning av någon annans finansiella instrument, enligt 1 kap 3 p 4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller motsvarande utländskt tillstånd Formella handlingar Vid beslut av landstingsstyrelsen att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar ska sådant uppdrag grundas på skriftligt avtal. Förvaltaren ska åta sig att följa angivna placeringsregler Andel av kapitalförvaltarens förvaltade kapital Landstinget Blekinges kapital får inte utgöra mer än 10 procent av förvaltarens totalt förvaltade kapital Urvalskriterier Vid val av förvaltare kommer en samlad bedömning av bla följande kriterier att ligga till grund för beslut. Historisk prestanda av befintlig portfölj relativt andra placeringar med lik nande placeringsinriktning. Organisation; ägarförhållanden och finansiell styrka Ansvarig förvaltares kompetens och erfarenhet Förvaltningsresurser inom det aktuella placeringsområdet Arbetssätt; investeringsfilosofi, etik och investeringsmetodik Riskhantering och intern kontroll Placeringspolicy gällande pensionsmedel 13(18)

14 Administration och rapportering Pris Avveckling av förvaltare och fonder När förvaltaren inte når sina mål (index) över tiden kommer frågan om avveck ling upp till bevakning hos LS. LD ska i samband med upphandling av extern förvaltning föreslå målet samt kriterier för vad som kan anses god förvaltning för den aktuella förvaltningstjänsten. Kriterierna för god förvaltning ska fastställas med hänsyn till bland annat tillgångsslag och förvaltningsinriktning (enligt avsnitt 3.3). Placeringspolicy gällande pensionsmedel 14(18)

15 Ordlista Aktuell placeringslimit Derivatinstrument Diskretionär förvaltning Diversifiering Duration Emittent Exponering Future Förvaringsinstitut Index Konvertibla skuldebrev Kreditrisk Likvida medel Den limit som fastställs med syftet att säkerställa att tillåten tillgångsallokering aldrig riskerar uppsatta förvaltningsmål. Ett instrument vars värde baseras på och följer värdet på ett underliggande värdepapper, t ex obligationer eller aktier. Exempel på derivatinstrument är optioner och terminer. Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt. Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Kan beskrivas som en obligations vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationens och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Måttet beskriver obligationens räntekänslighet, dvs hur mycket priset på obligationen ändras när räntenivån ändras med en procentenhet. Utgivare av finansiella instrument. Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Ett terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. Från kapitalförvaltare eller fondbolag fristående bank eller annat kreditinstitut där förvärvade värdepapper ska deponeras och som ska ombesörja in- och utbetalningar rörande depå eller fond. Mått på en marknads eller delmarknads värde, t ex SIX Return Index (Stockholmsbörsen) och OMRX Bond-index (obligationsindex). Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i bolaget. Risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. Medel på bankräkning o dyl. Likviditet Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Placeringspolicy gällande pensionsmedel 15(18)

16 Likviditetsrisk Likvidschema Limit Löptid Marknadsvärde Motpartsrisk Nollkupong Obligation Option Placeringshorisont Portfölj Rating Riskkontroll Ränterisk Standardavvikelse Risken att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid önskad tidpunkt, eller önskat pris eller önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. När ett värdepapper omsätts finns i normala fall standardiserade tidpunkter mellan avslutsdag och likviddag. En akties likviddag är i normalfallet längre fram i tiden än motsvarande för ett räntebärande värdepapper. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. Fastförräntat obligations- eller förlagslån som emitteras utan kupongränta. Denna ackumuleras i stället och utbetalas vid lånets inlösen. Till skillnad från vanliga lån garanteras härigenom den angivna avkastningen. För vanliga lån måste kupongen återinvesteras till gällande marknadsränta. Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. Finansiellt instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller att sälja (säljoption) en viss egendom till ett förutbestämt pris inom en viss tidsperiod. Optionen ger utfärdaren motsvarande skyldighet att sälja eller att köpa egendomen ifråga. Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen ska vara investerade. En förmögenhet som är placerad i olika tillgångar. Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Bevakning och uppdatering av aktuell placeringslimit. Hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på ett värdepapper eller en marknad fluktuerar över tiden. Placeringspolicy gällande pensionsmedel 16(18)

17 Statslåneränta Strukturerad produkt Syntetiskt instrument Teckningsoption Termin Tillgångsslag Valutarisk Statslåneräntan utgörs av den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år och den ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan. Riksgäldskontoret har på uppdrag av regeringen fastställt statslåneräntan sedan den 5 december Statslåneräntan sätts varje torsdag och gäller från fredag till och med nästa torsdag ( Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera index eller i kombination av ränteplacering. Med syntetiskt instrument avses ett underliggande värdepapper som inte finns i verkligheten, men som äger alla egenskaper som kännetecknar värdepapperet. OMs standardiserade termin avseende sex månaders statsskuldväxel definieras som en syntetisk 180 dagars statsskuldväxel som kommer att förfalla 180 dagar efter terminens slutlikviddag som normalt infaller tredje onsdagen i mars, juni, september och december. Skuldebrev förenad med optionsrätt till nyteckning. Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränteoch indextermin. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta pga att den egna valutan stiger / utländska valuta faller. Värdepappersfond Värdepapperslån Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som administreras av särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka förluster i förvaltarens verksamhet. Avtal om lån av värdepapper antingen för viss tid eller tills vidare mot ersättning. Låntagaren får fritt disponera över värdepapperet. Placeringspolicy gällande pensionsmedel 17(18)

18