case study Kund: Lösning: Centralsjukhuset i Karlstad Ett trådlöst system för intern kommunikation, personsökning, patientkallelser, patienttransporter, medicinteknisk övervakning, hantering av akut- och överfallslarm. säkrare, tystare och effektivare sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad har investerat i ett trådlöst system som effektivt hanterar olika slags larm och kommunikationen mellan medarbetarna. Systemet gör att ingen behöver tveka vid till exempel ett akutlarm. Vi spar sekunder som kan rädda liv, säger Jan Söderholm, sjukhusintendent och ansvarig för akutlarm och kallelsesystem. Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) fungerar både som länssjukhus för hela Värmlands befolkning och som närsjukhus för invånarna i kommunerna Karlstad, Hammarö, Kil och Forshaga. CSK:s trådlösa system från Ascom hanterar akutlarm, överfallslarm/personlarm, patientkallelser, patienttransporter, personsökning och övervakning av medicinteknisk utrustning. Förutom att personalen kan agera snabbare vid olika larm innebär lösningen även en tystare vårdmiljö, ökad trygghet för patienter och medarbetare, mindre tidsåtgång för övervakning och kontroll av såväl vårdtagare som tekniska apparater, förbättrad logistik för patienttransporter, med mera. Sjukhuspersonalen märker dock inte av all den bakomliggande tekniken i sitt dagliga arbete. Systemets uppgift är helt enkelt att osynligt sköta logistiken för sjukhusets kommunikation och larm att skicka rätt information vid rätt tillfälle till rätt personal. Skickar rätt hjälp vid akutlarm Cirka 1 300 akutlarm hanteras varje år i systemet på CSK. På CSK benämns livshotande akuta symptom som allvarlig händelse oavsett om det är hjärtstopp, andningshinder etcetera. Allmänt gäller att ungefär 90 procent av patienter med akuta livshotande symptom överlever om upplivningsförsöken startar inom en minut. Och 60-70 procent räddas om hjälpen kommer igång inom tre minuter. Vi krigar mot sekunder, exempelvis ska hjärtgruppen kunna vara på plats i stort sett omedelbart. Personsökarsystemet hjälper oss i den här kampen mot klockan, säger Jan Söderholm, sjukhusintendent och bland annat ansvarig för akutlarm, kallelsesystem.
CSK har utöver hjärtgruppen förstås många andra specialistkompetenser traumateam, personal som gör akuta kejsarsnitt, med flera. Det trådlösa kommunikations- och larmsystemet håller reda på vilken kompetens som ska nås av information vid ett visst larm. Det är livsviktigt att larmen når rätt personal blixtsnabbt. Förseningar eller tveksamheter kan kosta liv, säger Jan Söderholm. CSK har valt två olika metoder för att aktivera ett akutlarm. Det ena är att manuellt trycka på fast installerade larmknappar eller larmboxar med displayer. Det andra sättet att larma är att ringa telefonväxeln från en telefon som ställer ut larmet. Det trådlösa systemet sköter automatiskt överföringen till berörda personer inom rätt larmgrupp. Larmknappar eller larmboxar för akuta vårdinsatser finns i stort sett över hela sjukhuset. Vinner på larm och kallelser i samma enhet I våras invigdes två nya hus vid CSK, som lyfter hela den värmländska sjukvården. Hus 1 är Sveriges modernaste psykiatrihus och samlar både den psykiatriska slutenvården samt delar av den länsgemensamma öppenvården. Även här installerade Ascom det trådlösa larm- och kommunikationssystemet. Psykiatrins krav på det är tuffare än från övriga vården. Inom psykiatrin används handenheterna för både överfallslarm/personlarm, brandlarm och vid kallelsesystem. Jan Söderholm, sjukhusintendent och ansvarig för akutlarm och kallelsesystem.
I vårt tidigare system var larmsystemet separat. Men vi satsade på Ascoms integrerade funktion för larm och kallelser. Det gör att ALLA måste bära sin handenhet för att överhuvudtaget kunna utföra vardagssysslorna. Ingen kan lägga ifrån sig den och därmed utsätta sig för fara, säger Thomas Fröde, avdelningschef för psykiatriska akutmottagningen på CSK. Thomas Fröde var också biträdande projektledare för driftstarten av Hus 1 och är nöjd med slutresultatet av Ascoms installation. Den största vinsten är som sagt att vi får både kallelsefunktionen, brand- och överfallslarmen i ETT system. Men dessutom har vi fått en lösning där displayerna i klartext visar var det eventuellt brinner. Det ökar säkerheten och minskar stressen vid ett brandlarm, säger han. En tredje stor fördel är en tystare vårdmiljö. När personalen får all information, ser alla larm och kallelser behöver vi inte längre ha blinkande lampor och tutande signaler i korridorerna. Psykiatripatienterna som störs av ljud får därmed en behagligare vårdupplevelse. Och personalen också förstås, säger Thomas Fröde. Överfallslarmen kan handla om hot eller fysiskt våld mot personalen, men också om att patienter skadar sig själva. Larmen kan utlösas på två sätt, antingen genom att rycka loss ett snöre på handenheten eller med två jämna tryck på dess larmknapp. På psykiatriavdelningen finns det positionsfyrar i varje skrymsle. De anger rätt plats för incidenten till systemet, som hanterar och skickar ut larminformation till alla som är i tjänst. Men det är bara två förutbestämda personer på varje enhet som rycker till undsättning för ett visst larm. Dessa märker larmet genom att handenheten vibrerar, eller samtidigt också ger ifrån sig en ljudsignal. Thomas Fröde, till höger, på möte med en av projektgrupperna inför byggnationen av psykiatrihuset. Tyst vårdmiljö med patientbundet kallelsesystem I Hus 2 finns medicinsk service, röntgen, laboratorier och fyra vårdavdelningar länkade med mottagningar för internmedicin. De nya lokalerna är fyllda med modern och miljövänlig teknik, inte minst Ascoms kallelsesystem med personsökare. Petra Lundgren är avdelningschef för medicinakutvårdsavdelningen (MAVA).
All vår personal har handenheter. De används för att agera på patientkallelser men vi har också valt att ha inbyggt överfallslarm i dem för medarbetarnas trygghet, säger hon. Överfallslarmen kan utlösas på likadant vis som på psykiatriavdelningens handenheter: Rycka loss ett snöre på handenheten eller med två jämna tryck på dess larmknapp. Inom MAVA har vi fyra arbetsgrupper: Blå, gul, röd och grön. Personalen tar en handenhet som är förinställd för just den gruppen de ingår i under sitt arbetspass. Det innebär att patientkallelser automatiskt styrs till berörda medarbetare i förutbestämd bärbara handenheter. Ingen behöver tveka när något händer. Och vid överlämningar är det väldigt smidigt att bara byta enhet med varandra. Att det blir mycket tystare på arbetsplatsen jämfört med tidigare kallelsesystem är också en skön förbättring. Om någon i hennes arbetsstyrka vill ha assistans av personal för att till exempel lyfta en patient trycker de på assistansknappen i vårdtagarnas rum. Den signalen når direkt alla på MAVA. Vid halvakuta situationer som inte kräver narkospersonalens närvaro larmar sjukvårdspersonalen alla andra på avdelningen genom att hålla inne assistansknappen fyra sekunder, då går ett nödlarm går ut. Petra Lundgren, avdelningschef för medicinakutvårdsavdelningen (MAVA) i en av de nya sjukhusbyggnaderna.
Snabbare svar på patientkallelser Avdelningscheferna Anna-Lena Johansson och Anna-Karin Larsson har använt systemet på andra avdelningar, men på lite olika sätt. Mina medarbetare lägger in patienterna, som de ska ansvara för i sökarna inför varje arbetspass. När en patient sedan kallar går signalen först till en undersköterska och om han eller hon inte svarat inom två minuter går kallelsen över till en sjuksköterska, och händer inget då heller på två minuter får alla på avdelningen kallelsen. Att få ett litet pip i sökaren istället för högljudda signaler i korridorerna ger oss en mycket tystare och skönare arbetsmiljö, säger Anna-Lena Johansson på Avd 9 med 21 vårdplatser. Det verkar också som att effektiviteten på avdelningen ökar med Ascoms tysta personsökar- och kallelsesystem. Det finns ingen statistik som belägger min teori men jag tycker mig ha märkt att medarbetarna numera svarar snabbare på en kallelse när framför allt en patient som de själva har huvudansvaret för ringer på assistans, säger Anna-Lena Johansson. På sökarens display får medarebetarna nödvändig information, och prioriteten på kallelsen. Står det bara plats 1 är det en normal påringning från patienten i säng 1. Står det assistans plats 1 behöver en kollega hjälp med något. Och står det akutlarm plats 1 gäller det att nå vårdtagaren i rödaste rappet. En annan vårdnytta med systemet är att om de två första förutbestämda sköterskorna verkligen inte kan svara på en kallelse, så vet de övriga att patienten har fått vänta en stund när all-anropet går ut. Det gör att personalen förstår att det är extra bråttom att gå dit och det är en trygghet för patienten, säger Anna-Lena Johansson. Anna-Lena Johansson, avdelningschef, avd 9. Jag tycker mig ha märkt at medarbetarna numera svarar snabbare på en kallelse när...
På hennes avdelning sker akutlarm med väggfasta knappar gula så kallade assistansknappar i patientsalarna som trycks in en längre stund. Vid till exempel hjärtstopp når larmet direkt alla medarbetarna på avdelningen. Larmet går också direkt till narkospersonal som skyndar till avdelningen och hjälper till. Förr fick vi ringa narkosen manuellt. Det tog dyrbar tid, säger Anna- Lena Johansson. Patienttransporter med mindre spring På CSK görs ungefär 80 000 transporter av patienter varje år. Transporterna beställs via Ascoms system. Innan dess gällde telefon, papper och penna. Telefonerna var aldrig tysta och medarbetarna blev oerhört trötta i huvudet. Nu kan det vara helt tyst även om det är mycket att göra. Det är jättestor skillnad jämfört med tidigare, det går inte att beskriva, säger Annika Unde, teamchef patienttransporter. Hennes avdelning är som spindeln i nätet mellan olika funktioner inom CSK. Därför kan vi ibland behöva lägga extra tid på samordning och det nya patienttransportsystemet ger oss den möjligheten, säger Annika Unde. Annika Unde, teamchef patienttransporter. Nu får medarbetarna all information om uppdraget på handenheten var och när de ska hämta, om det är en rullstol eller en säng, vart patienten ska etcetera, säger Annikka Unde. En annan fördel är att medarbetarna som utför själva transporterna har kunnat minska springet när de slipper att jaga telefoner. Nu får de all information om uppdraget på handenheten var och när de ska hämta, om det är en rullstol eller en säng, vart patienten ska etcetera. Det går att ha tre uppdrag i taget i kö, säger Annika Unde. Koordinatorn kan med hjälp av sin central i systemet dessutom optimera gångrutterna bättre så att tiden mellan två transporter minimeras. Medarbetarna som arbetar på vårdavdelningarna beställer transporter med hjälp av lokala datorklienter. Där kan de förboka i god tid eller beställa en transport så snabbt som möjligt. Det sker genom att prioritera uppdraget som akut, brådskande eller normalt. Transportörens handenhet ger ifrån sig olika signaler beroende på uppdragets art. I en logg kan beställaren smidigt följa om transportuppdraget är bokat, påbörjat och utfört, eller ändrat, kanske avbokat. Det trådlösa patienttransportsystemet är också till stor hjälp för verksamheter som till exempel röntgen, de ser om den inplanerade patienten är på väg eller inte, säger Annika Unde. Från systemets central går det att styra vilken information som olika vårdenheter ska kunna se i loggen. Det gör att avdelning x slipper störas av det som bara rör avdelning y. Petra Lundgren är avdelningschef för medicinakutvårdsavdelningen (MAVA) i en av de nya sjukhusbyggnaderna. Hennes medarbetare beställer väldigt många transporter varje dag, dygnet runt, året om. Patienttransportsystemet fungerar jättebra. Och det är aldrig upptaget som det kunde vara när det enbart gick att ringa, säger hon.
Trådlös teknikövervakning ökar vårdkvalitén I bland annat CSK:s nya Hus 2 finns mycket medicinteknisk utrustning som larmar om allt inte är som det ska vara, till exempel om mätvärdet för en patients hjärtfrekvens över- eller underskrider bestämda värden. Förutom att larmen går till patientövervakningssystemets skärmar och displayer använder vi även Ascoms personsökarsystem för att nå ansvarig personal. Med hjälp av det här trådlösa medicintekniska larmet behöver CSK:s personal inte sitta och titta på datorskärmar eller andra displayer, utan de kan arbeta aktivt med patienterna istället. Arbetsmetoden fungerar bra och den ökar vårdkvalitén, säger Ove Lundström, medicinteknisk ingenjör. Urban Haaga är avdelningschef för Hjärtintensivvårdsavdelningen (HIA) och har varit drivande för att integrera kallelser, överfallslarm och patientövervakning/larm från medicinteknisk utrustning i ett enda system. Därmed slipper vårdpersonalen att bära fler än en handenhet/sökare. Den största nyttan med att få hjärtlarmen, så kallade röda larm för allvarlig händelse, direkt i handenheterna har vi när vi är upptagna i något av våra 23 enkelrum med en patient och inte ser displayerna ute i korridorerna. Det är en stor fördel att känna till allt som händer på avdelningen så att det går snabbt att hjälpa till när det blir hjärtstopp, säger Urban Haaga. Akutlarm skickas alltså till både handenheter och displayer. Hjärtlarm får nämligen inte bara sändas ut som tysta larm till handenheter, utan en ljudsignal drar igång i korridoren samtidigt som larmtexten syns på displayerna. Det är endast de röda larmen som når handenheterna. För att inte belasta det livsviktiga kommunikationssystemet i onödan får de gula larmen nöja sig med att synas och höras via korridorernas displayer. Urban Haaga, avdelningschef för Hjärtintensivvårdsavdelningen (HIA). Med Ascoms system missar personalen inga larm och det blir en bättre uppföljning av patienterna. Medarbetarna får maximal rørlighet samtidigt som tryggheten för patienterna ökar, säger Urbann Haaga. På sköterskeexpeditionerna i Hus 2 finns övervakningscentraler där varje sköterska kan lägga in just sina patienter i sin handenhet/sökare. På det sättet kan de se vilka larm de kan förvänta sig att få från olika vårdtagare, och de ser snabbt att det är en av deras patienter som kallar. Handenhetssystemet är ett tekniskt hjälpmedel för sköterskorna som bedriver avancerad vård. De får i och med detta en möjlighet att vara uppdaterade och kan därmed göra ett bättre jobb i en tryggare arbetsmiljö, säger Ove Lundström. Ascoms trådlösa kommunikations- och larmsystem finns inte bara i Centralsjukhuset i Karlstad utan också i grannsjukhusen i Arvika och Torsby.
Om Ascom Ascom Wireless Solutions är marknadsledande inom trådlös internkommunikation för bland annat sjukvården, tillverknings- och processindustrin samt säkerhets- och servicebranscher. Fler än 75 000 system är installerade hos ledande företag och offentliga verksamheter runt om i världen. Företaget erbjuder ett brett sortiment av professionella kommunikationslösningar. Tillförlitlig kommunikation av tal, meddelanden och larm säkerställs genom egen produktutveckling och implementering av etablerade standards såsom DECT, IP-DECT och VoWLAN i kombination med integration av kundernas befintliga informationssystem. Företaget grundades på 1950-talet och har sitt huvudkontor i Göteborg med totalt 1160 anställda globalt. Ascom Nordic med 125 anställda är en del i Ascom Wireless Solutions, som ingår i Ascomkoncernen listad på den schweiziska börsen. Ett urval av kunder på den svenska marknaden är Sahlgrenska. Universitetssjukhuset (SU), Volvo Personvagnar, Häktet i Göteborg, Stockholms Läns Landsting, Swedish Match, Gryaab AB, Centralsjukhuset i Karlstad, Anstalten Kumla, Kvarnsveden, Banverket, Kraft Foods och Bravikens pappersbruk. Ascom Wireless Solutions Box 8783, 402 76 Göteborg T 031 55 94 00 F 031 55 63 78 www.ascom.se SE.2011 Ascom (Sweden) AB VER 01