Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013

Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen

Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning... 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 3 Näringsgrenar och yrken... 11 Utbudet av arbetskraft... 22 Fördjupningsruta... 24 Öppet arbetslösa och sökande i program... 27 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 32 Yrkesbarometern... 38 Om prognosen... 39 Källor... 39 Tabell- och diagrambilaga... 40

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Värmlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året och för att. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 2 Sammanfattning Inför det kommande året är de privata företagen i länet försiktiga i sin bedömning av efterfrågan på varor och tjänster. Det närmaste halvåret väntar sig företagen en i det närmaste oförändrad efterfrågan totalt sett. Inför sommarhalvåret 2013 är förväntningarna något högre. Det visar att företagen vid våra intervjuer i september/oktober räknade med en relativt snabb vändning av konjunkturläget även om förväntningarna är låga för att vara på 6-12 månaders sikt. Någon ljusning har dock inte skymtats efter intervjuperioden och fram till dags dato, snarare tvärtom. Värmlands län hör till de län som varit mest drabbade av varsel de senaste månaderna. Osäkerheten kring utvecklingen av de ekonomiska problemen i Europa och vilka följder de kommer att få finns kvar. Det påverkar i mångt och mycket utvecklingen även på den värmländska arbetsmarknaden. De offentliga verksamheterna förutspår totalt sett en liten minskning av sin produktion av tjänster under det kommande året. Den pågående generationsväxlingen är dock betydligt mer märkbar inom det offentliga området än inom andra områden. Rekryteringsproblem finns på den värmländska arbetsmarknaden. Många gånger handlar det om yrken med teknisk inriktning och vårdyrken. Svårighet att rekrytera personal med mångårig erfarenhet finns inom flera hantverksyrken. Antalet sysselsatta minskar under 2013 Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i länet minskar med 600 personer under 2012 och med 800 personer under 2013. Det är främst inom industri och byggverksamhet som minskningar bedöms ske. Inom offentlig sektor och privata tjänster bedöms sysselsättning vara i stort sett oförändrad. Arbetskraften minskar Arbetsförmedlingen gör bedömningen att antalet personer som ingår i arbetskraften minskar med 100 personer per år 2012 och 2013. Den viktigaste förklaringen är ett minskat antal personer i yrkesverksam ålder. Det är fler äldre som avgår med pension än det är ungdomar som tillträder på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökar under 2013 Totalt antal inskrivna arbetslösa bedöms öka med 500 personer under 2012 och med ytterligare 700 personer under 2013. Utmaningar på länets arbetsmarknad Många av dem som idag saknar ett arbete har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det handlar om personer med högst förgymnasial utbildning, personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, äldre arbetssökande, personer födda utanför Europa och ungdomar med bristfällig utbildning. Arbetsförmedlingen och arbetsmarknaden i stort har här angelägna och betydelsefulla utmaningar när det gäller att stötta och underlätta för dessa grupper att få ett arbete.

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Företagen är försiktiga i sin bedömning av det kommande året. Det gångna sommarhalvåret motsvarade inte alls företagens förväntningar när det gäller efterfrågan på varor och tjänster. Den ekonomiska oron i Europa har börjat påverka även Sverige och Värmland. Det är främst på kort sikt, det närmsta halvåret, som man inte förväntar sig någon ökning av efterfrågan. På lite längre sikt är man något mer optimistiskt i sina bedömningar. Arbetsförmedlingen frågar i sina intervjuer arbetsgivarna hur efterfrågan på varor och tjänster varit det senaste halvåret och hur de bedömer det närmast kommande halvåret och halvåret därefter. Vi frågar även om antalet anställda ett år bakåt i tiden och i dagsläget samt deras bedömning av antalet anställda ett och två år framåt i tiden. De privata arbetsgivarna får även frågan hur mycket produktionen kan ökas innan nyanställning behöver ske. För de offentliga arbetsställena ställs i stället frågan om någon övertalighet av personal finns i förhållande till budget. I våras bedömde fyra av tio arbetsställen inom privat sektor att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle öka och knappt en av tio att efterfrågan skulle minska under kommande sex månader. I höstens undersökning är det knappt tre av tio företag som uppger att de haft en ökad efterfrågan, medan drygt två av tio företag uppger att de haft en minskad efterfrågan. Inom industrin och inom byggverksamheten är skillnaden störst mellan förväntad utvecklingen och utfall. Det är en utveckling som stämmer väl överens med utvecklingen för riket som helhet. Inför det kommande halvåret förväntar sig ett av fyra företag en ökad efterfrågan och nästan lika många en minskad efterfrågan. Det innebär att efterfrågan totalt sett förväntas ligga kvar på en i stort sett oförändrad nivå. När det gäller efterfrågan 6-12 månader framöver är förväntningarna något högre. För den tidsperioden tror en av tre på en ökad efterfrågan och drygt en av tio på en minskad efterfrågan. Det tyder på att företagen bedömer att konjunkturen förbättras igen under 2013. De värmländska företagens bedömningar stämmer totalt sett väl överens med riket som helhet. Den skillnad som finns är att de värmländska företagen är något försiktigare i sin bedömning på längre sikt. Inom hotell- och restaurang är dock Värmlandsföretagen positivare än i riket som helhet inför det kommande halvåret. Inför sommarhalvåret är företagen inom bygg i Värmlands län positivare än riket som helhet. I diagram 1 visas Arbetsförmedlingens konjunkturindex över tid. Indexet är avsett att mäta riktning och styrka i utvecklingen och ska inte ses som ett värde för en absolut nivå. Efter de svaga värden som indexet hade vid lågkonjunkturen 2008-2009 steg värdena från våren 2010 till våren 2011. Därefter var värdet åter svagare hösten 2011 efter den finansiella oro som påbörjats under sommaren det året. Våren 2012 visade åter lite bättre värden och företagen var då inte lika avvaktande och tveksamma när det gällde bedömning av den framtida konjunkturen. Den senaste tidens inbromsning av konjunkturen och en utveckling i Europa, som inte ser positiv ut, gör att indexet nu åter är nere på ett lågt värde nära noll.

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 4 Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Lediga platser Antalet anmälda lediga platser kan ses som ett av måtten på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Antalet platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i länet det senaste året (november 2011 - oktober 2012) uppgår till 16 600. Det är nästan lika många (cirka 60 platser färre) som motsvarade period ett år tidigare. De lediga platserna återfinns främst inom vård och omsorg, företagstjänster och handel, utbildning och hotell och restaurang. Inom andra branscher som exempelvis bygg och transport är det vanligare att rekrytering sker på annat sätt än via annonsering i Arbetsförmedlingens platsbank. Det är därför vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser av platsstatistiken. De lediga platserna väntas dock minska något under det kommande året till följd av den försämrade konjunkturen.

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 5 Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 6 Kapacitetsutnyttjande En annan viktig indikator när det gäller företagens efterfrågan på arbetskraft är den ökning av produktionen som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal behövs. Den här hösten uppger närmare 62 procent av företagen att de bara har högst tio procent kapacitetsutrymme kvar innan nyanställning skulle vara nödvändig. Det är ett lägre kapacitetsutnyttjande än hösten 2011 då motsvarande värde var 70 procent och det är dessutom lägre än det historiska genomsnittet som beräknats med start 2001. Endast tre branscher ligger över 70 procent och det är byggbranschen, vård- och omsorg samt utbildning. Inom industrin uppger 66 procent av företagen att de kan öka sin produktion högst tio procent innan nyanställning. I stort sett samtliga branscher har ett lägre kapacitetsutnyttjande än då de tillfrågades våren 2012. Företagens försiktiga bedömning av ökad efterfrågan på varor och tjänster i kombination med ett lågt kapacitetsutnyttjande gör att antalet nyanställningar på grund av expansion inte kan förväntas bli så högt. Däremot kan antas att kapacitetsutnyttjandet är så pass högt att ersättningsrekryteringar kommer att behövas till följd av generationsväxlingen och den omsättning av personal som alltid finns på arbetsmarknaden. Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Vid höstens intervjuer uppgav en fjärdedel av de privata arbetsställena som haft behov att rekrytera att de upplevt brist på arbetskraft vid minst en rekrytering de senaste sex månaderna. Det är ett högt värde både historiskt sett och med tanke på att det senaste halvåret inte motsvarat förväntningarna för många av arbetsgivarna. Den här hösten är det främst inom områdena information och kommunikation, vård- och omsorg och företagstjänster som arbetsgivarna uppger att de haft rekryteringsproblem. Flera yrken nämns inom dataområdet bland annat systemerare/programmerare, webbutvecklare och nätverkstekniker. Inom privat vård- och omsorg nämns specialistläkare, undersköterskor med körkort och arbetsmiljöingenjör. Företagstjänster är ett brett område där bland annat konsultfö-

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 7 retagen ingår. Bristyrken som nämns är exempelvis revisor, el- och byggnadsingenjörer och lokalvårdare med yrkesbevis. Inom övriga branscher nämner arbetsgivarna upplevd brist på erfarna bygghantverkare som exempelvis murare, VVSmontörer och anläggningsarbetare, olika typer av ingenjörer (främst inom maskin och el), verktygsmaskinoperatörer, fordonsmekaniker och specialkockar. Jämfört med riket som helhet är andelen företag som upplevt brist vid rekrytering någon procentenhet lägre i Värmlands län. I riket anger drygt var fjärde företag en upplevd brist. Inom offentlig sektor uppger så många som en tredjedel av arbetsställena i Värmlands län att de upplevt brist på arbetskraft vid någon rekrytering de senaste sex månaderna. Mest förekommande är det inom vård och omsorg där de mest frekventa bristyrkena är distriktsläkare och specialistläkare, specialistsjuksköterskor (bland annat inom psykiatri), tandläkare och psykologer. Inom utbildningsområdet nämner kommunerna främst gymnasielärare i yrkesämnen och förskollärare. De intervjuade arbetsställena inom statlig verksamhet anger att de upplevt brist vid rekrytering av universitetslektorer, lantmätare och dataspecialist inom informationssäkerhet. I riket som helhet är andelen arbetsställen inom offentlig sektor som uppger att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering drygt 40 procent. På frågan om hur rekryteringarna påverkades av arbetskraftsbristen är det vanligaste svaret bland de privata arbetsgivarna att man inte lyckades rekrytera eller att rekryteringen tog längre tid än normalt. Konsekvensen blev oftast att befintlig personal fick arbeta mer, att man fått tacka nej till order och att produktionen minskade. Även hos de offentliga arbetsgivarna är det vanligaste svaret när det gäller hur rekryteringen påverkades att man inte lyckades rekrytera eller att rekryteringen tog längre tid än normalt. Den påverkades även på så sätt att man sänkte kraven på utbildning eller erfarenhet. De vanligaste konsekvenserna av bristen som nämns av de offentliga arbetsgivarna är att befintlig personal fick arbeta mer, att kvalitén i servicen till allmänheten försämrades, att man fick köpa in tjänster samt hyra in personal från bemanningsföretag.

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 8 Diagram 4: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Diagrambilagan innehåller diagram som visar företagens upplevda brist på arbetskraft inom olika branscher de senaste sex åren. Varsel om uppsägning Antalet personer som berördes av varsel om uppsägning nådde rekordhöga nivåer under åren med lågkonjunktur 2008 och 2009. Hittills i år (januari oktober 2012) har närmare 1 800 personer varslats om uppsägning. Av dessa varslades 800 personer under september/oktober och varselläget ser bekymmersamt ut. Tillverkningsindustrin har stått för hälften av antalet varslade och offentliga verksamheter har varslat nära 100 personer under 2012. När verksamheter drar ner på personal är det i första läget personal från bemanningsföretag och visstidsanställda som får sluta. Därefter når neddragningarna den fast anställda personalen. Det höga antalet varsel som nu ses är därför ett led i en utveckling som pågått en tid. Alla som varslas blir dock inte uppsagda. Arbetsförmedlingens varselstatistik från tidigare år visar att cirka 80 85 procent av alla varsel om uppsägning verkställs. Alla uppsägningar leder heller inte till arbetslöshet om den som är uppsagd exempelvis går direkt till ett annat arbete, tar pension eller börjar studera.

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 9 Tabell 1: Antal varslade personer per år År Antal varslade 2002 1 430 2003 2 080 2004 1 900 2005 2 100 2006 620 2007 810 2008 2 740 2009 3 440 2010 1 640 2011 980 2012 (t.om. oktober) 1 770 Källa: Arbetsförmedlingen Efterfrågan på lite längre sikt Vid den här höstens intervjuer med arbetsgivarna har vi även frågat hur man bedömer sysselsättning och kompetenskrav på fem års sikt. Svaren skiljer sig en del mellan olika branscher. Inom exempelvis handel och hotell och restaurang är det ytterst få som tror att man kommer att ha färre anställda om fem år. Inom offentlig sektor, särskilt inom förvaltning, är det betydligt vanligare att man tror sig vara färre anställda på fem års sikt. Inom privat sektor svarar hälften av företagen att de förväntar sig att vara fler anställda om fem år. Främst är det handeln, hotell och restaurang och tillverkningsföretagen som ger det svaret. Inom offentlig sektor är det främst verksamheterna inom vården som bedömer att de kommer att vara fler anställda om fem år. Det ligger förstås helt i linje med det faktum att vi har en befolkning som blir allt äldre och därmed ett ökat behov av vård och omsorg. Företagen fick även svara på frågan om anställda som slutar på grund av pension kommer att ersättas med personal med liknande eller högre kompetens eller om de inte kommer att ersättas alls. Även här skiljer sig branscherna åt. Inom privat sektor är det främst industrin och jord- och skogsbruken som anger att man behöver ersätta dem som går i pension med personal som har en högre kompetens. Tekniska rationaliseringar gör även att man till viss del inte behöver ersätta personal som slutar. Inom bygg har förhållandevis många, jämfört med riket som helhet för branschen, svarat att man inte behöver ersätta personal som går i pension. En förklaring skulle kunna vara att företagen till viss del lånar personal av varandra vid behov. En annan skulle kunna vara att den pågående nedgången inom bygg har fått extra stort genomslag i svaren för Värmlands del. Inom offentlig sektor är den en större andel av arbetsgivarna som anger att de kommer att ställa högre kompetenskrav när de rekryterar ersättare. Störst är andelen inom offentlig förvaltning och vård och omsorg. Inom vård och omsorg är det få verksamheter som svarar att man inte behöver ersätta dem som går i pension.

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 10 En lista över ett urval av yrken och kompetenser som arbetsgivarna räknar med att behöva rekrytera de närmaste fem åren finns i bifogade diagram- och tabellbilaga. Diagram 5: Sysselsättningsförändring om fem år Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Diagram 6: Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 11 Näringsgrenar och yrken Diagram 7 visar fördelningen per bransch för förvärvsarbetande i Värmlands län. Det som främst skiljer länet gentemot riket som helhet är att en högre andel arbetar inom industri och offentliga tjänster och att färre arbetar inom privata tjänster. Diagram 7: Näringsstrukturen i Värmlands län. Andel förvärvsarbetande inom respektive näringsgren med arbetsställen belägna inom länet(dagbefolkning). Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2010 Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under perioden 2000 till 2010 varierat mellan 114 700 (2009) och 121 200 personer (2007), enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). De aktuellaste uppgifterna i RAMS är i dags dato från 2010. Data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) och kortperiodiska sysselsättningsstatistik (KS) tillsammans med Arbetsförmedlingens intervjuundersökning indikerar dock att sysselsättningen ökat under 2011, men att en minskning sker under 2012. Minskningen bedöms till 600 personer. Även under 2013 bedöms sysselsättningen i länet minska till följd av en försämrad konjunktur. Minskningen uppskattas för 2013 till 800 personer. För 2012 bedöms de tre storstadslänen samt Uppsala län och Norrbottens län få ett ökat antal sysselsatta. För 2013 är det endast Stockholms län och Norrbottens län som beräknas få en liten ökning av antalet sysselsatta. För övriga län bedöms sysselsättningen minska.

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 12 Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt -600-800 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Värmlands län består till stor del (cirka 70 procent) av skogsbygd. Sex procent av länets yta används till jordbruk, vilket är lägre än i landet som helhet. Jord- och skogsbruket sysselsätter drygt 3 000 personer, vilket är knappt tre 1 procent av samtliga sysselsatta i länet. Andelen småbruk är större i Värmlands län än genomsnittet för riket. Oftast är det företagarna själva och familjemedlemmar som arbetar i företagen. Endast 20 procent av lantbrukarna har anställda i företaget. Inför det kommande året är de tillfrågade företagen inom jordbruk tämligen optimistiska när det gäller efterfrågan. De allra flesta tror på en oförändrad eller ökad efterfrågan. En utökning av verksamheten innebär ofta åtgärder som ytterligare effektiviserar verksamheten och det innebär att investeringar och ökad produktion sällan ökar antalet anställda. Ett annat sätt att utöka verksamheten är att bedriva någon form av sidoverksamhet. Inom skogsbruket är förväntningarna mer dämpade och här förutspår de flesta av de tillfrågade företagen en oförändrad eller minskad efterfrågan. Ett bristyrke som nämns inom skogsnäringen är maskinförare. Det ställs högre krav på den arbetskraft som efterfrågas i takt med att tekniken utvecklas. Medelåldern hos sysselsatta inom jord- och skogsbruk är hög och risken finns att många verksamheter avvecklas om intresset att överta verksamheter minskar. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket bedöms bli oförändrat under prognosperioden. 1 Andel av samtliga förvärvsarbetande i länet per bransch enligt RAMS 2010, dagbefolkning.

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 13 Industri Industrin (inklusive energiförsörjning och miljöverksamhet) sysselsätter cirka 22 800 2 personer i Värmlands län. Det motsvarar närmare 20 procent av den totala sysselsättningen i länet. Eftersom industriföretagen köper mycket tjänster från andra branscher har de även stor betydelse för sysselsättningen i andra branscher. Industrin är mansdominerad och drygt 80 procent av de sysselsatta är män. Diagram 8: De största näringsgrenarna inom industrin i Värmlands län. Andel av totalt antal förvärvsarbetande inom industrin i Värmlands län. Arbetsställen belägna inom länet (dagbefolkning). Källa: Sysselsättningsregistret 2010 Efter att ha befunnit sig i en ökningsfas under 2010 och första delen av 2011 bromsade industrikonjunkturen in under hösten 2011. De förväntningar som företagen hade inför vinterhalvåret 2011/2012 infriades inte trots att förväntningarna var blygsamma. Totalt sett skedde en liten minskning av efterfrågan. I Arbetsförmedlingens undersökning våren 2012 var industriföretagen trots det optimistiska och inför sommarhalvåret var det fler som trodde på än ökad efterfrågan än en minskad. I diagram 9 syns detta som ett värde för konjunkturindexet som ligger nära det historiska genomsnittet för Värmlands län. Utveckligen blev dock inte alls den förväntade. Det är fler företag som svarar att de haft en minskad efterfrågan (närmare en tredjedel) än som svarar att de haft en ökad efterfrågan (drygt en femtedel). Det betyder ett värde för konjunkturindexet på -9 för det gångna sommarhalvåret. För det kommande året är industrins förväntningar dämpade. För vinterhalvåret räknar en tredjedel av företagen med en minskad efterfrågan, hälften av dem räknar med en oförändrad efterfrågan och en femtedel med en ökad efterfrågan. Det ger ett negativt konjunkturindex (-12) som göra att kurvan i diagram 9 viker nedåt kraftigt. På lite längre sikt, sommarhalvåret 2013, är framtidstron mer optimistisk. Förhållandet mellan dem som tror på ökad respektive minskad efterfrågan är där det omvända. En femtedel tror på en minskad efterfrågan och en tredjedel på en 2 Enligt RAMS 2010, dagbefolkning

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 14 ökad efterfrågan. Det betyder att om den bedömningen skulle hålla i sig våren 2013, så skulle kurvan åter peka uppåt över nollstrecket, men inte nå det historiska genomsnittet. Diagram 9: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Två tredjedelar av företagen, 66 procent, bedömer att de skulle kunna öka produktionen med högst tio procent innan ytterligare personal behöver rekryteras. Det är en lägre andel än både hösten 2010 och 2011, då motsvarande andel var 73 respektive 75 procent. För riket som helhet uppgår andelen som kan öka produktionen högst tio procent innan rekrytering till knappt 60 procent den här hösten. Ett lägre kapacitetsutnyttjande tillsammans med vikande efterfrågan gör att risken finns att företagen behöver minska antalet anställda. En viss rekrytering för att ersätta personal som slutar, exempelvis vid pensionering behövs dock alltid. Drygt 40 procent av dem som arbetar i industriföretagen i Värmland är sysselsatta inom verkstadsindustrin. Till verkstadsindustrin hör de företag som tillverkar och bearbetar produkter av metall. Stålindustri, gjuterier, metallverk etcetera räknas inte in här. De förväntningar som företagen inom verkstadsindustrin har för det kommande året när det gäller efterfrågan är mer pessimistiska än de är för industrin som helhet i länet. Verkstadsförtagen är även mer pessimistiska, särskilt på kort sikt, än verkstadsföretagen i riket som helhet. Företagen i länet räknar med en minskning av antalet anställda det kommande året. Massa- och pappersindustrin är en stor arbetsgivare i länets södra delar. De flesta av de tillfrågande företagen förväntar sig en oförändrad eller i något fall ökad efterfrågan det kommande året. Antalet anställda förväntas minska, men ersättningsrekryteringar förutspås. Trävaruindustrin väntar sig en minskad efterfrågan det kommande året. Främst är man pessimistisk det närmsta halvåret, för att sedan bedöma att läget förbättras något. En stark krona, höga råvarukostnader och en sjunkande aktivitet

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 15 inom byggsektorn är faktorer som påverkar läget. Antalet anställda förväntas vara relativt oförändrat om ett år. De flesta av de intervjuade företagen inom livsmedelsindustrin uppger att de förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan. De är betydligt positivare i sina bedömningar av det kommande året än industrin som helhet. Antalet anställda bedöms vara i stort sett oförändrad under det kommande året. Även företagen inom stål- och metallframställning är mer positiva i sina bedömningar än industrin som helhet. En majoritet av företagen svarar att de förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan. Också inom den här delen av industrin bedöms antalet anställda vara oförändrat om ett år. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att antalet anställda inom industrin kommer att minska under både 2012 och 2013. Byggnadsverksamhet Byggbranschen sysselsätter 7 procent 3 (eller cirka 8 000 personer) av samtliga sysselsatta i länet. Branschen är en klart mansdominerad bransch och männen svarar för mer än 90 procent av samtliga inom branschen. Inför sommarhalvåret 2012 hade företagen i vår undersökning lägre förväntningar än ett år tidigare, men de hade ändå en relativt god framtidstro. Hälften av företagen förutspådde då en ökad efterfrågan och endast tio procent en minskning. Liksom för industrin blev utvecklingen betydligt sämre och i stället uppger nu knappt en tredjedel av företagen att de haft en ökad efterfrågan. En femtedel uppger att de haft en minskad efterfrågad och resterande anger en oförändrad efterfrågan. Branschen är beroende av säsong och företagens förväntningar inför vinterhalvåret är därför alltid betydligt lägre än inför sommarhalvåret. Inför det kommande halvåret förutspår knappt en femtedel av företagen en ökad efterfrågan och en tredjedel en minskning. Det är ett lågt resultat jämfört med tidigare års bedömningar av vinterhalvåret (se diagram 10) och tyder på att företagen inte ser någon snar ljusning. Inför det kommande sommarhalvåret är förväntningarna försiktigt positiva. Drygt hälften tror på oförändrad efterfrågan, drygt en fjärdedel av företagen tror på en ökning och resterande knappt en femtedel tror på en minskad efterfrågan. Även det är, historiskt sett, låga förväntningar och spär på bilden att en låg aktivitet kan förväntas inom byggsektorn det närmaste året. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för oktober 2012 anger byggföretagen otillräcklig efterfrågan som största hinder för verksamheten. Finansiella restriktioner och brist på arbetskraft anges inte som främsta hinder i samma utsträckning som tidigare. 3 Enligt RAMS 2010, dagbefolkning

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 16 Diagram 10: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar ROT-avdraget innebär en fortsatt bra efterfrågan på reparationsarbeten, vilket främst gynnar de mindre byggföretagen. För de större företagen finns offentliga investeringar som exempelvis etappvis utbyggnad vid Centralsjukhuset i Karlstad och renovering av skolor. Bostadsproduktionen däremot ligger på en låg nivå i länet. För Värmlands del betyder närheten till Norge mycket för arbetsmarknaden inom byggbranschen. Det byggs mycket i Norge just nu och när den svenska marknaden viker kan många välja att arbeta där i stället. Den andel av företagen som anger att de upplevt brist på arbetskraft vid någon rekrytering de senaste sex månaderna är lägre den här hösten än de två närmast föregående. Det är förståeligt, eftersom efterfrågan inte varit densamma, men trots det är det såpass många som en fjärdedel av företagen som svarar att de upplevt en brist. Bristen handlar, liksom tidigare år, till stor del om svårigheten att hitta personer med god yrkeserfarenhet inom hantverksyrken som exempelvis murare, VVS-montörer, golvläggare och anläggningsarbetare. Även när det gäller ingenjörer med inriktning mot bygg och el har man haft svårigheter att rekrytera i de fall man behövt göra det. Nyutbildade behöver få en lärlingsplats efter sin utbildning och för elektrikerna är det många gånger svårt att hitta dessa platser. Sysselsättningen bedöms minska något under 2012 och 2013. Privata tjänster Området privata tjänster är brett och består av olika branscher som handel, hotelloch restaurang, transport samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Totalt arbetar drygt 42 000 personer, eller drygt 35 procent av alla sysselsatta i Värmlands län, i branscher som räknas till privata tjänster. Sysselsättningen påverkas i stor utsträckning av konjunkturen inom industri och bygg. Dessa har inte gått som förväntat och det har märkts även inom övriga pri-

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 17 vata branscher. De förväntningar som företagen hade inför sommarhalvåret 2011/2012 har inte infriats. Den andel som har haft en ökad efterfrågan har halverats från förväntade sex av tio till tre av tio. En femtedel av företagen har haft en minskad efterfrågan och det var det nästan inget företag som förutspådde i våras. För det kommande vinterhalvåret 2012 tror tre av tio företag på en ökad efterfrågan, lite drygt fem av tio på en oförändrad efterfrågan och resterande nära två av tio tror på en minskad efterfrågan. Det ger ett konjunkturindex som ligger över nollstrecket, det vill säga en ökad efterfrågan totalt sett. Värdet är dock inte i nivå med det historiska genomsnittet (se diagram 11) och är en revidering nedåt jämfört med den bedömning som gjordes i våren 2012 för samma tidsperiod. På lite längre sikt, sommarhalvåret 2013, har man högre förväntningar. Där tror fyra av tio på en ökad efterfrågan och endast en av tjugo på minskad efterfrågan. Företagens bedömningar är gjorda i september och oktober och mycket avgörs förstås av hur det osäkra konjunkturläget utvecklar sig. Diagram 11: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Handel Den ökning av efterfrågan som handeln i länet förutspådde inför det gångna sommarhalvåret blev betydligt lägre än förväntat. Inför det kommande vinterhalvåret har man inga stora förhoppningar om ökad efterfrågan. En tredjedel av företagen förväntar sig en ökad efterfrågan på sina varor och nästan en fjärdedel förväntar sig en minskning. Inför sommarhalvåret 2013 är optimismen större. Här tror drygt fyra av tio på ökad efterfrågan och färre än en av tio på minskad efterfrågan. Gränshandeln i länet går bra och nya köpcentrum har öppnats nära gränsen. Fackhandlarna i tätorternas centrum har det många gånger tufft, medan däremot livsmedelshallarna går bättre. Inom handeln finns en högre andel outnyttjad kapacitet än genomsnittligt för alla branscher. Många anställningar har dessutom inte den omfattning i arbetstid som

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 18 den anställde önskar. Antalet anställda bedöms därför bli oförändrat under 2012 och 2013. Hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster Inte heller för hotell- och restaurangbranschen har de förväntningar företagen hade i våras infriats till fullo, men skillnaden mot utfallet är inte lika stor som i de flesta andra branscher. En ökad efterfrågan har skett och besöksnäringen har en fortsatt stark framtidstro. Drygt fyra av tio företag tror på en ökad efterfrågan det kommande halvåret och färre än en av tio på en minskning. För det kommande sommarhalvåret är förväntningarna fortsatt höga. Till viss del har man dock märkt av den försämrade konjunkturen genom att antalet affärskunder har minskat. Det finns många anledningar att besöka Värmland som turist. Den största tätorten Karlstad är en stad med många evenemang och bland annat Karlstads konferenscenter gör stora arrangemang möjliga. Det i sin tur genererar övernattningar på hotell och restaurangbesök. De vackra trakterna kring Sunne drar många besökare och i gränstrakterna mot Norge drar handeln många besökare från grannlandet. Närheten till Norge gör att många norrmän även turistar i länet för andra aktiviteter än shopping. Värmlands natur lockar också många besökare från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Branschen är många gånger en ingångsbransch för ungdomar. I området personliga och kulturella tjänster ingår exempelvis fritidsanläggningar, frisörer och företag som utför hushållsnära tjänster. Delar av området är därmed säsongsbetonad, men totalt sett kan sägas att ett flertal av företagen är relativt försiktiga i sina bedömningar och de flesta tror på en oförändrad efterfrågan inför kommande året. Företag inom området hushållsnära tjänster är betydligt mer optimistiska än övriga. Antalet anställda förväntas bli oförändrat under det kommande året. Inom branschen finns många deltider och säsongsarbeten och antalet arbetade timmar kan många gånger regleras både uppåt och nedåt med befintlig personal. Finansiell verksamhet, företagstjänster samt information och kommunikation De verksamheter som ingår här är försäkrings- och fastighetsbolag, verksamheter inom juridik, ekonomi och teknik, reklambyråer, reseföretag, callcenter, IT-och telekomföretag med flera. En viss ökning av efterfrågan har, enligt intervjusvaren, skett det senaste halvåret. Bäst har utvecklingen varit för IT- och telekomföretagen, men ökningarna är inte i nivå med vad som förväntades i våras. Det är framför allt företagen inom IT- och telekomområdet som även har goda förhoppningar om ökad efterfrågan det kommande året. Övriga branscher tror sammantaget på en i stort sett oförändrad efterfrågan det närmaste halvåret för att sedan vara något mer optimistiska inför sommarhalvåret 2013. Många av företagen säljer någon form av tjänst till andra företag och är därför rimligen beroende av en positiv efterfrågeutveckling i andra branscher. Bemanningsföretagen ingår i denna bransch och används många gånger som en buffert av exempelvis industriföretagen. Behöver företagen minska sin produktion är det i första hand inhyrd personal som avvecklas och när företagen behöver utöka tar man ofta hjälp av

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 19 inhyrd personal till att börja med. Med tanke på att en viss ökning av efterfrågan förväntas, främst inom it- och telekom och att man där redan har ett högt utnyttjande av personalens kapacitet, görs bedömningen att antalet sysselsatta kan komma att öka något under det närmaste året. Transport Även för transportföretagen har utvecklingen av efterfrågan varit sämre än förväntat det gångna sommarhalvåret. Det är dock något fler som anger att de haft en ökad efterfrågan än som anger att de haft en minskad. En tredjedel anger ökad efterfrågan och en femtedel anger minskad. Inför vinterhalvåret 2012/2013 tror närmare tre fjärdedelar av de tillfrågade företagen på en oförändrad efterfrågan. Av resterande är det något fler som tror på en minskad efterfrågan än en ökad. För sommarhalvåret 2013 är förväntningarna högre. Två tredjedelar tror på en oförändrad efterfrågan och en fjärdedel på ökad och resterande knappa tiondel på minskad efterfrågan. Transportnäringen är till stor del beroende av andra branscher som exempelvis industri, bygg och handel. De företag som sysslar med persontrafik är positivare än branschen i stort och samtliga tillfrågade tror på oförändrad eller ökad efterfrågan. Närmare sjuttio procent av företagen kan öka produktionen högst tio procent innan de behöver rekrytera mer personal. Det gör att det troligtvis finns kapacitet att möta den svaga efterfrågeökning som förväntas. Sysselsättningen i branschen förväntas därför vara i stort sett oförändrad under 2012 och 2013. Offentliga tjänster Den offentliga tjänstesektorn utgör en tredjedel av länets arbetsmarknad och sysselsätter drygt 40 000 personer. Länets största arbetsgivare återfinns bland kommuner och landsting. Området omfattar även ett allt större inslag av privata tjänsteföretag inom utbildning, vård och omsorg. När det gäller offentliga verksamheter svarar verksamheterna att de senaste sex månaderna inte inneburit den lilla minskning av verksamheten som förväntades i våras. Två tredjedelar av arbetsställena har haft en oförändrad tjänsteproduktion. Av resterande finns en liten övervikt för dem som haft en ökning. En tillbakablick på de senaste två-tre årens svar i vår undersökning visar att verksamheterna ofta bedömt att antalet anställda kommer att vara lägre om ett år, men att minskningarna sedan i många fall inte har skett. I bedömningen för det kommande året tror 70 procent av arbetsställena på en oförändrad tjänsteproduktion och av resterande är det även vid detta intervjutillfälle fler som tror på en minskning än en ökning (se diagram 12). Det är framförallt gymnasieskolan som bedömer en minskad verksamhet kommande året, men även grundskolan och verksamheter inom vården. Verksamheten inom kommunernas skola, barnomsorg och vård styrs till stor del av demografiska förhållanden. Barnomsorgen är därför ett område där några kommuner räknar med en ökad efterfrågan. Antalet elever i grundskolan förväntas

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 20 minska ytterligare något år för att sedan öka, medan gymnasieskolan däremot har ett sjunkande elevantal ytterligare ett antal år 4. Gymnasieskolorna har dessutom en större konkurrens av friskolorna än grundskolorna har. De kommunala verksamheterna i länet redovisar en övertalighet av antal anställda i förhållande till budget, främst inom vård och omsorg. Privata aktörer inom området räknar dock med ökningar vilket i viss mån uppväger antalet sysselsatta totalt. En ökad medelålder bland länets befolkning leder till ett ökat behov av service, omsorg och vård. Detta blir dock svårt att möta med kommunernas och landstingets ekonomiska situation. Resultatmässigt ser 2012 ut att bli ett bra år för kommunerna, till största delen beroende på förväntade återbetalningar av premier på avtalsförsäkringar. Men tillfälliga pengar är svåra att använda till nyanställningar där man binder upp sig för långsiktiga kostnader och används därför i stället till investeringar. SKL (Sveriges kommuner och landsting) är tydliga med att efter 2012 ser det mer bekymmersamt ut för kommunernas ekonomi. En höjning av pensionerna räknar man dock med ska ge positiv effekt på skatteunderlaget. Även landstinget och de statliga verksamheter som intervjuats räknar med totalt sett något färre antal anställda. För den offentliga sektorn är generationsväxlingen betydligt mer kännbar än för andra sektorer. Cirka 18 000 av de anställda går i pension under perioden 2012-2025 5. Avgångarna fördelar sig relativt jämnt över åren, men flest går i början av perioden. Vissa verksamhetsområden inom kommunerna har en högre medelålder än andra. Vård-och omsorgsarbete och tekniskt arbete är exempel på sådana. Även om inte verksamheterna ska öka i omfattning kommer ett stort antal rekryteringar att behöva göras för att ersätta de personer som slutar. Sysselsättningen inom den offentliga sektorn har under de senaste åren varit i stort sett oförändrad 6 i Värmlands län. Vår bedömning är att antalet anställda, totalt sett, kommer att vara oförändrad även under prognosperioden. 4 Enligt SCB:s befolkningsprognos 5 Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen på arbetsmarknaden Ura 2010:6 6 Enligt Arbetsförmedlingens enkätundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 21 Diagram 12: Index - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 22 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften består av dem som antingen har ett arbete eller söker ett arbete. Till dem som söker arbete räknar Arbetsförmedlingen inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Antalet personer som deltar i arbetskraften påverkas av en rad faktorer som befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper, antalet studerande, ohälsa, pendlingsmöjligheter, politiska reformer och sannolikheten att få ett arbete. Vid en sammanvägning av de faktorer som påverkar utbudet av arbetskraft gör vi bedömningen att antalet minskar med cirka 100 personer per år under 2012 och 2013. Befolkningsutveckling Värmlands befolkning, som i slutet av 2011 var 272 700 personer, har under de senaste fem åren minskat med cirka 1 000 personer. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos beräknas utvecklingen vända under 2013 och antalet värmlänningar i stället öka något lite i antal fram till år 2025. Antalet beräknas då uppgå till 273 000. Basen för utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna. I Värmlands län uppgick antalet invånare i åldrarna 16 64 år till drygt 168 000 personer vid årsskiftet 2011/2012. Det är 3 400 personer färre än för fem år sedan. Invånarna i de yrkesverksamma åldrarna utgör 62 procent av länets hela befolkning och det är en något lägre procentuell andel än genomsnittet för hela landet. Antalet personer som är yngre än 16 år har under femårsperioden minskat med 2 300 personer medan antalet som är äldre än 64 år har ökat med 4 600 personer. Endast kommunerna Karlstad och Hammarö har haft en annan utveckling med ökat antal invånare, både totalt och i de yrkesverksamma åldrarna de senaste fem åren. Värmland är ett av de län som har den högsta medelåldern. Vid årsskiftet 2011/2012 var medelåldern 43,5 år vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 41,1 år. Hagfors kommun har den högsta medelåldern i länet med 47,6 år och Hammarö kommun den lägsta med 40,4 år. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos minskar, i Värmlands län, antalet personer i de yrkesverksamma åldrarna med drygt 1 000 personer per år de närmaste åren. Se vidare fördjupningsrutan nedan. Med Karlstad kommun som enda undantag förutspår prognosen samma utveckling för alla kommuner i länet. Värt att nämna är dock att allt fler ser ut att välja att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Det bör medföra att skillnaden mellan antalet som lämnar och tillträder på arbetsmarknaden blir mindre än om så inte hade varit fallet. Ohälsa Ohälsotalet, som är Försäkringskassans mått på utbetalda dagar per person från socialförsäkringen, fortsätter att sjunka i Värmlands län. I september 2012 uppgick talet till 29,7, vilket kan jämföras med genomsnittet för riket, 27,1. Antalet personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning har minskat under de senaste åren. Det innebär att fler istället ingår i arbetskraften. De som lämnar sjukförsäkring och i stället skrivs in som arbetssökande hos Arbetsför-

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 23 medlingen är nu betydligt färre än tidigare år. Utbudet av arbetskraft påverkas därför endast marginellt av utförsäkringarna under prognosperioden. Pendling Värmland är ett län där det är vanligare att man pendlar ut från länet till ett arbete än tvärtom. Cirka 8 000 7 personer pendlar ut från länet och det är drygt 3 000 fler än antalet som pendlar in till länet. Störst utpendling sker till Örebro län, följt av Västra Götalands län och Stockholms län. De flesta som pendlar in till länet kommer från Västra Götalands län, följt av Örebro län och Stockholms län. Det sker även en omfattande utpendling till Norge, främst från de kommuner som gränsar till grannlandet. Totalt pendlade närmare 5 500 personer från Värmlands län till Norge år 2009. Av dessa var drygt 70 procent män. Ungefär en fjärdedel av pendlarna var ungdomar under 25 år. Utbildning En förbättring av konjunkturläget medför att fler personer väljer att söka sig till arbetsmarknaden i stället för att studera. När konjunkturen försämras sker det omvända och fler väljer att utbilda sig för att stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Av de värmländska ungdomarna påbörjade fyra av tio som avslutade gymnasiet läsåret 2007/08 högre studier inom tre år 8. Det är något färre än i riket som helhet. Skillnaderna är stora i länet både när det gäller kommun och kön. Högst var andelen som började studera bland kvinnorna i Karlstads kommun där drygt hälften läste vidare och lägst bland männen i Eda kommun där motsvarande andel endast var en av sex. Antalet nybörjare vid Karlstads universitet uppgick till cirka 2 000 höstterminen 2011. Av dessa kom 800 från Värmlands län. Närmare 650 påbörjade sina högskolestudier vid andra högskolor och universitet i landet. Kalenderåret 2010 var närmare 4 400 personer inskrivna vid den kommunala vuxenutbildningen och det är 200 fler än under 2009 9. Stor grupp utanför arbetskraften Den andel av befolkningen mellan 16 och 64 år som ingår i arbetskraften, det vill säga är förvärvsarbetande eller inskrivna arbetslösa, uppgår i Värmlands län till cirka 77 procent, enligt RAMS och Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Det betyder att närmare en fjärdedel av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna studerar, är föräldralediga, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat. 7 Enligt RAMS 2010 8 SCB: Studerande som avslutat ett program i gymnasieskolan 2007/08 och som påbörjat högskolestudier inom tre år. 9 Skolverket, statistik & analys

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 24 Andelen män som deltar i arbetskraften är ett par procentenheter högre än den är för kvinnorna. Kvinnorna arbetar dessutom deltid i högre utsträckning än männen gör. Arbetskraftsdeltagandet inom gruppen utrikes födda är 58 procent och bland svenskfödda personer deltar i Värmlands län 79 procent i arbetskraften. Det innebär att det finns en stor outnyttjad arbetskraftspotential hos den utrikes födda befolkningen, inte minst bland kvinnorna. Att öka utbudet av arbetskraft handlar i hög utsträckning även om en förbättrad integration. Fördjupningsruta Befolkningsprognos Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: http://www.scb.se/be0401 Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner, 2011-2025 Källa: SCB Under perioden 2011-2025 väntas befolkningen i åldrarna 16-64 år öka med 200 000 personer i Sverige. Ökningarna är koncentrerade till de tre storstads-

Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Värmlands län 25 länen, Stockholm, Skåne och Västra Götaland och ytterligare några få län (Uppsala, Halland, Södermanland och Östergötland). Ett minskat antal personer i de yrkesverksamma åldrarna och ett relativt oförändrat antal personer totalt gör att andelen som tillhör yrkesverksamma åldrar minskar i Värmlands län. Prognosen är framräknad med hjälp av ett antal antaganden om barnafödande, överlevnad och in- och utflyttning. Om inget oförutsett inträffar kommer andelen personer i de mest yrkesverksamma åldrarna, 20-64 år, att sjunka till 52 procent år 2025. Motsvarande siffra för år 2011 var 56 procent. För riket som helhet var andelen i åldrarna 20-64 år 58 procent år 2011 och förutspås sjunka till 55 procent år 2025. Diagram 13: Värmlands län. Befolkningen 20-64 år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Källa: SCB Värmland förväntas även i fortsättningen ha ett negativt födelsenetto. Länet hör därmed till det knappa tiotalet län som beräknas få ett negativt födelsenetto. Totalt sett beräknas Sverige få ett positivt födelsenetto. Även flyttningsnettot till andra län antas bli negativt framöver. Många andra län har även de ett negativt flyttningsnetto och det är främst storstadslänen som har fler som flyttar in än som flyttar ut. Minskningarna motverkas av att det är fler som immigrerar än som emigrerar. Migrationsnettot beräknas vara högst de närmaste åren för att sedan stabiliseras på en lägre nivå.