Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg

Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola ökat från 70 000 till 400 000. Kvinnor i Sverige behöver inte, som i en del andra europeiska länder, välja mellan att skaffa barn och att arbeta. Men att bygga ut barnomsorgen var inte komplikationsfritt. Från 1930-talet och framåt pågick en intensiv debatt om barnomsorgen. Skulle den byggas ut som daghem eller endast lekskola? Barnstugeutredningen från 1968 la fram förslaget om en förskola som både skulle erbjuda omsorg om barnen och en pedagogiskt utvecklande miljö. Förskolan skulle också göra det möjligt för båda föräldrarna att förena heltidsarbete med att vara föräldrar. Den skulle därför vara öppen hela dagen och även erbjuda omsorg för barn vars föräldrar hade obekväma arbetstider. Socialdemokraterna såg till att barnstugeutredningens förslag blev verklighet och att kommunerna blev skyldiga att bygga ut barnomsorgen. Det kostade mycket, men det har visat sig vara en lönsam reform, både för kvinnornas privata ekonomi och för samhället i stort. Samhället tjänade på att kvinnor kom ut på arbetsmarknaden. Förskola för alla barn hela dagen I dag finns det oroande tecken på att den svenska förskolemodellen är på väg att överges till förmån för en traditionell europeisk modell som skiljer på barnpassning och pedagogik.

På senare år har förskolornas barngrupper blivit större och antalet barn per heltidsanställd har ökat. Många föräldrar upplever att det är jobbigt för barnen att vara på förskolan länge och försöker att korta ner förskoledagen genom att lämna sent och hämta tidigt. Det är inte heller ovanligt att förskolor stänger långt innan en normal arbetsdag slutar. Socialdemokratiska kvinnoförbundet oroas över en utveckling där barn endast är på förskolan en liten del av dagen, medan barnpassning under resten av dagen ordnas på annat sätt, till exempel genom att moroch farföräldrar eller outbildade barnflickor passar barnen på eftermiddagarna. Långtifrån alla har denna möjlighet. En vanlig lösning är därför att mammor börjar arbeta deltid för att hinna hämta tidigt på eftermiddagen. Socialdemokratiska kvinnoförbundet vill hejda denna utveckling genom att tillföra resurser till förskolan så att barngrupperna kan bli mindre och personaltätheten kan öka. Enskilda förskolor med alternativ pedagogik är ett positivt komplement till den kommunala barnomsorgen. Vi vill se hårdare krav på kommunerna att tillhandahålla förskolor dygnet runt. Alla barn ska kunna ta del av förskolans verksamhet oberoende av föräldrarnas arbetstider. Föräldrar ska inte heller behöva tacka nej till jobb på obekväma arbetstider på grund av brister i den kommunala barnomsorgen. Borgerlig familjepolitik vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng I juli 2008 gav den borgerliga regeringen kommunerna rätt att införa ett vårdnadsbidrag. Det innebär att föräldrar som inte utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen, för barn mellan ett och tre år, får 3 000 kr per månad. I Norge har man haft ett statligt vårdnadsbidrag i tio år. Naturligtvis är det främst mammorna som har varit hemma, men den tid de ägnade åt barnen ökade bara med i genomsnitt 1,5 timmar per vecka. När vårdnadsbidraget infördes minskade resurserna och antalet platser i den kommunala barnomsorgen. Norge har nu beslutat avveckla vårdnadsbidraget, men det tar tid att återigen bygga ut barnomsorgen. Sverige har något att lära av Norges misstag. Den borgerliga regeringen verkar inte kunna ta till sig Norges erfarenheter av vårdnadsbidraget. De ser inte till barnens bästa utan verkar uppfylld av nostalgiska drömmar om ett förlegat familjeideal: den heterosexuella familjen med pappa som försörjare och mamma som omvårdare. Den borgerliga regeringen föreslår också att en barnomsorgspeng införs från den 1 juli 2009. Barnomsorgspengen innebär att ersättningen för barnomsorgen ska följa barnet så att föräldrarna ska kunna välja mellan olika omsorgsgivare. Det kan vara förskolor, familjedaghem, en granne eller föräldrarna själva. FAKTA 1963 ingick 49,4 % av kvinnorna i åldrarna 16 64 år i arbetskraften mot 85,2 % av männen. 2007 ingick 76,8 % av kvinnorna i åldrarna 15 64 år i arbetskraften mot 81,2 % av männen. 2007 var hälften av 1-åringarna och mer än 90 % av 2 5-åringarna inskrivna i förskolan. 2007 arbetade kvinnor i åldrarna 25 54 år i genomsnitt 27,2 timmar per vecka jämfört med 33,3 timmar per vecka för män i samma åldrar. 2006 var kvinnornas löner, i genomsnitt för hela arbetsmarknaden, 84 % av männens.

Foto: Scanpix En följd av vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen blir att vissa barn inte får ta del av förskolornas verksamhet. Risken är stor att det blir just de barn som bäst skulle behöva förskolornas pedagogiska verksamhet som ställs utanför. Med vårdnadsbidraget och förslaget om barnomsorgspeng vill den borgerliga regeringen ge föräldrarna valfrihet att välja barnomsorg. Men valfriheten kan komma att bli dyr för kommunerna. Erfarenheterna från skolpengen har tyvärr lärt oss att när verksamheten splittras krävs mer resurser. Risken är uppenbar att kommuner som inte tycker att de kan anslå mer pengar till barnomsorgen i stället väljer att dra ner på personal i förskolorna och låter barngrupperna bli större. Socialdemokratiska kvinnoförbundet är motståndare till vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen eftersom de riskerar förstärka skillnaderna i barns uppväxtvillkor och dränera förskolan på resurser. Barnomsorgen och jämställdheten på arbetsmarknaden Den svenska barnomsorgsmodellen skapar förutsättningar för ett jämställt familjeliv där föräldrarna delar lika på ansvaret för försörjning och omsorg. Vi var på god väg, även om vi inte var riktigt framme. Än i dag tar mammor på sig, eller tilldelas, huvudansvaret

för omsorgen. Papporna tar på sig, eller tilldelas, huvudansvaret för försörjningen. Vårdnadsbidraget och förskolans utveckling mot deltidsförskola kommer därför att slå hårt mot kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Det blir främst mammor, inte pappor, som går ner i arbetstid när förskolan inte erbjuder omsorg hela dagen. Det blir främst mammor, inte pappor, som lockas av vårdnadsbidragets möjligheter att förlänga föräldraledigheten. Särskilt för kvinnor med låg utbildning och svag förankring på arbetsmarknaden riskerar det att bli en lång period med vårdnadsbidrag i kombination med tillfälliga jobb. När mammor arbetar mindre än pappor försämras alla kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Arbetsgivare som på goda grunder kan anta att en kvinna inom några år kommer att vara frånvarande från jobbet under en lång period för att sedan arbeta deltid ser ingen anledning att satsa på henne. Hon får mindre utbildning, sämre möjligheter att avancera och sämre löneutveckling. Uppdelningen av arbetsmarknaden i en kvinnlig och en manlig del befästs en kvinnlig låglönemarknad anpassad efter deltider och tillfälliga anställningar och en manlig välavlönad arbetsmarknad där normen är heltid. Detta drabbar alla kvinnor, även de som inte har barn, och får stora konsekvenser för arbetsinkomsten och pensionen. För samhället i stort är det ett slöseri att inte ta vara på kvinnors arbetsförmåga och möjlighet att utvecklas i arbetet.

Socialdemokratiska kvinnoförbundet vill utveckla och förbättra den svenska förskolan. Vi vill tillföra mer resurser så att personaltätheten kan öka och barngrupperna bli mindre. Förskolan ska erbjuda en stimulerande pedagogisk miljö för barnen. Föräldrarna ska kunna arbeta heltid och veta att barnen har det bra på förskolan. Socialdemokratiska kvinnoförbundet vill se hårdare krav på kommunerna att hålla förskolan öppen dygnet runt. Alla barn ska kunna ta del av förskolans verksamhet oberoende av föräldrarnas arbetstider. Föräldrar ska inte heller behöva tacka nej till jobb på obekväma arbetstider på grund av brister i den kommunala barnomsorgen. Socialdemokratiska kvinnoförbundet är motståndare till vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen som tar resurser från förskolan, riskerar att förstärka skillnaderna i barns uppväxtvillkor och försvaga kvinnors ställning på arbetsmarknaden. S-kvinnor är socialdemokratiska feminister som ställer klasskamp och könskamp sida vid sida. Vårt förbund organiserar kvinnor i hela Sverige. Tillsammans kämpar vi för ökad jämställdhet i samhället och inom vårt eget parti. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Besöksadress: Sveavägen 68, 107 26 Stockholm, Box 704 58, Telefon: 08-700 26 00 www.s-kvinnor.se