Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2005

JURIDISKA FAKULTETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET URVALSPROVET 22.6.2005 (sökande med kunskaper i svenska) Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2005

Uppgift 1. (Sidhänvisningarna till Ivar Strahl, "Makt och rätt") a) (s. 48) Enligt Thomas av Aquino styr Försynen världen med gudomlig visdom enligt en gudomlig rätt. Denna är den eviga rätten eller Guds plan för skapelsen. Den del av denna eviga rätt, som är begriplig för människan, kallar Thomas av Aquino för den naturliga rätten. Människans förnuft är emellertid begränsat och därför har Gud uppenbarat en del av den eviga rätten genom de föreskrifter han givit genom Bibeln. Detta är den uppenbarade gudomliga rätten. Slutligen finns det enligt Thomas av Aquino den positiva rätten, dvs. den i staten givna och där tillämpade rätten. b) (s. 52-53) Machiavelli undersöker i sin bok "Il principe" (= Fursten) med vilka metoder en furste mest effektivt kan förvärva och bevara politisk makt, inom sin stat och i förhållande till dess grannar, och han rekommenderar vissa metoder såsom de mest effektiva. Boken är på sitt sätt en handledning för furstar i konsten att styra. Machiavelli undersöker hur det verkligen går till i det politiska livet, utan att blanda in moraliska eller rättsliga synpunkter. Han förfar som om det gällde att undersöka hur det går till exempelvis i myrornas samhälle. Resultatet blir, att han beskriver metoder i vilka ingår våld, list och svek, och detta sker utan att han på minsta sätt ger intryck åt något moraliskt ogillande av metoderna. Hans framställning är fri från allt moraliserande. Exemplen i boken är ofta hämtade från Cesare Borgias (påven Alexander VI:s sons) skurkstreck, genom vilka denne lyckades stärka Kyrkostaten och för en tid samla makten där i sin hand. Cesares handlingar skildras utan skymten av ett ogillande. De framhålls i stället som effektiva. c) (s. 59-60) År 1620 landade fartyget Mayflower på Amerikas ostkust med ett hundratal passagerare, män, kvinnor och barn. Det var puritaner som lämnat England för att undgå religionsförföljelser. Dessa pilgrimsfäder undertecknade ett skriftligt avtal, vari det stod att de sammanslöt sig till ett samhälle för att bättre ordna sina levnadsförhållanden och sitt försvar. I kraft av överenskommelsen skulle de efter hand stifta sådana rättfärdiga och billiga lagar som de fann mest tjänliga för koloniens gemensamma väl, och dessa lagar lovade de att lyda. 2

Uppgift 2. En definitionsfråga är av den karaktären att en relativt hög exakthet har krävts för poäng. (Sidhänvisningarna till Ivar Strahl, "Makt och rätt") a) (s. 95) Hegel föreställde sig historien såsom en utvecklingsprocess, i vilken varje led ger upphov till sin motsats - tes och antites - och dessa därefter sammansmälter till en syntes, vilken återigen ger upphov till sin motsats osv. Detta är Hegels s.k. dialektiska metod. b) (s. 63) Habeas-corpusakten är en engelsk lag, enligt vilken den som blivit häktad kan vända sig till domstol och begära, att han inom viss tid antingen ställs inför rätta eller friges. c) (s. 124) Spoilssystemet i USA innebär, att efter en valseger ämbetsmän tillhörande det besegrade partiet i massa entledigas och ämbetena besätts med det segrande partiets anhängare. d) (s. 33) Med Novellae avses senare kejserliga förordningar, av kejsar Justinianus och följande kejsare, som sedermera fogades till lagverket Corpus juris civilis. e) (s. 31) Med responsa avses utlåtanden som de rättsvetenskapliga författarna brukade ge i romerska rättegångar. f) (s. 30) En rättsskapande verksamhet utövades av praetorn, som var en romersk ämbetsman i ett slags domarställning. Denne kungjorde nämligen på förhand rättsregler, som skulle tillämpas under hans ämbetstid. g) (s. 70) Lettre de cachet är en fransk order att låta inspärra en misshaglig person på obestämd tid utan rannsakning och dom. h) (s. 21) Med ostrakism avses ett förfarande i antikens Aten som innebar att medborgare kunde landsförvisas genom folkomröstning. i) (s. 33) Med interpolation avses att man med avsikt gör en ändring i en tidigare text när denna tidigare text används på nytt. j) (s. 54 och 55) Med Bartolomeinatten avses det blodbad på hugenotter, dvs. protestanter, som med regeringens medverkan ägde rum i Paris 1572. 3

Uppgift 3. Svaret baserar sig på inträdesboken Niklas Bruun Anders von Koskull: Allmän arbetsrätt (2003) Till de lagliga uppsägningsgrunderna hör att arbetstagaren gjort sig skyldig till ett allvarligt brott mot arbetstagarens skyldigheter (s. 83). I sig kan förseningar vara en sådan uppsägningsgrund (s. 89) men enligt huvudregeln skall en varning ges innan uppsägningen ges (s. 84). Om överträdelsen är så allvarlig att det inte rimligen kan krävas att arbetsgivaren fortsätter arbetsförhållandet behöver ingen varning ges. Undantaget från huvudregeln är inte tillämpligt på det här aktuella fallet. Underlåtenhet att varna X leder till att förseningen inte är en tillåten uppsägningsgrund. Däremot är själva uppsägningstiden laglig; X har varit anställd en kortare tid än ett år, varvid uppsägningstiden är 14 dagar (s. 95). De faktum att uppsägningstiden blev något längre än 14 dagar, dvs. 20 dagar kommer arbetstagaren till godo och är således korrekt. Eftersom kollektivavtalet saknar bestämmelser om uppsägningstryggheten måste X vända sig till allmän domstol för att få uppsägningens laglighet prövad (s. 122 och s. 223). Fastän X vinner, dvs. uppsägningen anses olaglig, kan domstolen inte tvinga bolaget att ge X arbetet tillbaka (s. 97, 122, 223). Däremot skall bolaget dömas att betala ersättning till X. Ersättningens minimibelopp är tre månadslöner och maximibelopp 24 månadslöner (s. 96). 4

Uppgift 4. Svaret baserar sig på inträdesboken Niklas Bruun Anders von Koskull: Allmän arbetsrätt (2003). Beträffande uppgift b ingår svaret också i inträdesboken Finlands civil- och handelsrätt. En introduktion. (Red. Johan Bärlund - Frey Nybergh och Katarina Petrell, 2005). a. Det finns två grunder som ger arbetsgivaren rätt att permittera oberoende av arbetstagarens åsikt (s. 118). Enligt den första ger sådan brist på arbete som utgör en kollektiv uppsägningsgrund rätt till permittering. Bristen på arbete skall vara väsentlig och varaktig (s. 98) Den andra grunden innebär att arbetet minskat tillfälligt och arbetsgivaren kan inte skäligen ordna annat lämpligt arbete eller annan behövlig utbildning. Den tid som arbetet tillfälligt minskar skall uppskattas till högst 90 dagar. b. Enligt kanaliseringsregeln inom skadeståndsrätten skall den skadelidande kräva skadestånd av skadevållarens arbetsgivare. Denna regel gäller inte om arbetstagaren uppsåtligen vållat skadan. Arbetsgivaren har vid tillämpningen av kanaliseringsregeln rätt att återkräva summan av arbetstagaren under förutsättning att arbetstagaren tillräknas mera än lindrigt vållande. Därtill skall betalningsskyldigheten jämkas enligt skälighet (s. 127). Se även Finlands civil- och handelsrätt. En introduktion s. 325. c. Semidispositiv lagstiftning inom arbetsrätten innebär att lagbestämmelserna enligt huvudregeln är tvingande, dvs. de kan inte till arbetstagarens nackdel åsidosättas genom avtal. Undantaget från huvudregeln innebär att arbetsmarknadsorganisationer kan genom kollektivavtal komma överens om avsteg från bestämmelserna i fråga. Till dylika semidispositiva regler hör bl.a. de som reglerar arbetstid och semester (s. 22). d. Kollektivavtalen har i rättspraxis getts en viss efterverkan som innebär att avtalens villkor skall tillämpas också under ett avtalslöst tillstånd. Det skall vara fråga om villkor som kan ingå i ett arbetsavtal, främst gällande lönen. Som exempel kan nämnas att lönen genom kollektivavtalet stigit till en viss summa som är högre än den som man ursprungligen överenskommit om i arbetsavtalet. När kollektivavtalet upphört kan arbetsgivaren inte utan arbetstagarens samtycke sänka lönen till den gamla nivån (s. 150). 5

Modellsvar fråga 5 (Bärlund & Nybergh & Petrell s. 160-161): a) I fallet är det fråga om sakrättsliga kollisioner i tredjemansrelationer framåt. Vid fastighetsköp kan förvärvaren få åtkomstskydd i förhållande till den rätte ägaren. Enligt jordabalken blir ett fastighetsförvärv som baserar sig på en överlåtelse bestående, trots att överlåtaren (A) inte var den rätte ägaren (=X) till fastigheten på grund av en felaktighet i överlåtarens förvärv, om överlåtaren när förvärvet skedde hade lagfart på fastigheten och förvärvaren (B) då inte visst eller borde ha vetat, dvs. var i motiverad god tro (B & N & P s. 129), att överlåtaren inte var den rätte ägaren. En förutsättning är att förvärvaren själv har sökt lagfart på fastigheten. Av fallet framgår att det var fråga om en överlåtelse mellan A och B, att A hade lagfart på fastigheten och att B sökt lagfart. Om B således varit i motverad god tro vid överlåtelsen, kan han få åtkomstskydd genetmot X. B får då behålla fastigheten. b) Från huvudregeln om åtkomstskydd finns dock undantag, dvs. i s.k. kvalificerade fall, då den rätte ägaren skall få bättre skydd än förvärvaren. Om A:s lagfart inte grundar sig på något förvärv, t.ex. om A av misstag vid inskrivningsförfarandet har beviljats lagfart, kommer förvärvaren inte att få åtkomstskydd. Eftersom A:s lagfart i fallet inte grundade sig på ett förvärv då A av misstag fått lagfart på fastigheten, kan B inte få åtkomstskydd. B får inte behålla fastigheten. c) Under vissa förutsättningar kan förvärvaren B trots allt få hävdeskydd, även om förutsättningarna för åtkomstskydd inte uppfylls. Hävdeskydd får den som i tio års tid som ägare efter det att han beviljats lagfart har haft besittningen till fastigheten, om han då han fick fastigheten varken kände till eller borde ha känt till att den rätte ägaren förlorat sin besittning som ägare. År 2008 har B haft lagfart och besuttit fastigheten i minst tio års tid. Om han var i motiverad god tro vid förvärvet, får han hävdeskydd gentemot X. B får då behålla fastigheten. d) Tanken är att man skall kunna lita på inskrivningsmyndighetens avgörande vad gäller lagfarten. Därför har den rätte ägare som inte får fastigheten, eller den förvärvare som förlorar fastigheten rätt att få skadestånd av staten. Enbart rätta slutsatser utan motiveringar har inte gett poäng. Också i övrigt har särskild vikt fästs vid skribentens förmåga att motivera sina ställningstaganden., 6

Modellsvaren för fråga 6 och 7 Observera att modellsvaren är utförligare än vad som skulle ha krävts av ett provsvar som bedömts med fulla poäng. Det torde inte heller vara möjligt att uppnå en sådan noggrannhetsnivå i en normal provsituation som den som ingår i detta modellsvar. I modellsvaret har utnyttjats formuleringar direkt från boken och bland provsvaren finns i varierande grad sådana delar som är lika detaljerade som modellsvaret. Provsvaren har bedömts som en helhet, varför inkonsekvenser och inexaktheter har påverkat den slutliga poängsumman liksom även särskilt goda delprestationer. Även den logiska strukturen hos svaret och skribentens språkanvändning har beaktats vid bedömningen. Om det i ett svar t.ex. behandlas sådant som inte frågades innebär det förutom att värdefullt svarsutrymme går förlorat även att skribenten ger en sämre bild av sitt kunnande än en sådan skribent som håller sig till saken. Det har således varit möjligt att uppnå fulla poäng både i fråga 6 och i varje delfråga i fråga 7 inom det svarsutrymme som har givits. Denna gång finns det också sådana svar som har bedömts med fulla poäng. Modellsvar för fråga 6 a) Det fråga om ett faktiskt fel i varan vid köp av lösöre. (se Bärlund Nybergh Petrell 2005, i fortsättningen anges endast sidnummer, s. 287). b) Köp av lös egendom regleras i köplagen från 1987. I köplagen finns bestämmelser om avtalsparternas, säljarens och köparens, förpliktelser gentemot varandra samt om de påföljder som kan riktas mot den som brutit mot avtalet. Köplagen är i sin helhet dispositiv, vilket innebär att lagens bestämmelser inte tillämpas, om något annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan avtalsparterna eller av handelsbruk eller annan bindande sedvänja. Köplagen är således i första hand en betjänande lagstiftning, vars tillämpning kommer i fråga då det i avtalet mellan parterna inte finns några bestämmelser om det problem som skall lösas. (S. 285) När det är fråga om faktiskt fel i varan blir reglerna om säljarens förpliktelser aktuella. Utgångspunkten för bedömningen av innehållet i säljarens prestationsskyldighet är alltid köpeavtalet. Den vara som överlåts skall i fråga om art, mängd, kvalitet och andra egenskaper överensstämma med vad som kan anses vara avtalat. (S. 286) Avtalet ger dock ingalunda alltid tillräcklig ledning för en bedömning av om prestationen är felfri. Förutom vid avtalet kan man i dessa situationer fästa uppmärksamhet bl.a. också vid de uppgifter som köparen har getts före köpslutet. (S. 286 f.) Prisnedsättning eller prisavdrag är den påföljd för fel eller brist i avtalspartens huvudprestation som kommer i fråga fastän den som gjort den 7

felaktiga prestationen kan visa att felet inte berodde på hans vårdslöshet. (S. 281) Om avhjälpande av felet eller omleverans inte kommer i fråga eller om dessa åtgärder inte utförs inom skälig tid efter att köparen har lämnat säljaren meddelande om felet, kan köparen kräva prisavdrag som motsvarar felet. Ett alternativ kan vara att köparen kräver hävning av köpet men detta förutsätter att felet är av väsentligt betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta. (S. 290) Med avkastningsränta avses räntan på det belopp i pengar som skall återbäras för den tid då någon annan rättsstridigt har förfogat över pengarna. (S. 209) c) I detta fall kan man sluta sig till att säljaren och köparen har avsett att den mätarställning som antecknats i köpeavtalet syftar på de kilometrar som bilen har körts i verkligheten. Sedermera kom det fram att bilen hade körts 24 000 km mera än vad säljaren hade meddelat om. Bilen svarade sålunda inte mot det som kan anses vara avtalat varför den belastas av ett faktiskt fel enligt köplagen. Den verkliga kilometermängden har varit avsevärt större än avtalat också relativt sett bedömt. Då föremålet för köpet har varit en förhållandevis ny och litet använd bil finns det fog för att anta att felet har inverkat på köpesumman. På grund av detta har F Ab FF med stöd av köplagen en rätt till prisavdrag. Prisavdraget skall enligt regeln i köplagen motsvara felet. Detta innebär förhållandet mellan det nedsatta priset och priset enligt det ursprungliga avtalet skall motsvara förhållandet mellan värdet på den felaktiga varan och varan enligt avtalet. Härvid kan man konstatera att det inte är av relevans huruvida priset enligt avtalet har svarat mot värdet på varan vid köpetillfället. Inverkan av felet på bilens värde har konstaterats vara ca 4 000. F Ab FF har rätt att yrka ett avdrag på 4 000 på priset och att på prisavdraget skall betalas avkastningsränta från och med dagen för betalning av köpesumman till dess en eventuell stämning sker och efter detta dröjsmålsränta. Om man gör en bedömning att felet är av väsentligt betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta, är en alternativ lösning att köparen har rätt att kräva hävning av köpet. Den omständigheten som talar emot hävning är emellertid att enbart den större kilometermängden inte förefaller vara av väsentligt betydelse. Mängden kilometrar har inte en inverkan på bilens skick i sig förutsatt att den annars har blivit omskött. Den allmänna livserfarenheten ger vid handen att värdet på bilen endast är något lägre och i detta fall är det fråga om 4 000. Felet är också sådant till sin karaktär att säljaren inte kan leverera en annan bil i stället liksom att det inte går att avhjälpa felet varför prisavdraget är den lämpligaste påföljden. 8

Modellsvar för fråga 7. Svara på delfrågorna inom det utrymme på de linjer som finns! Svar som inte hålls inom de yttre ramarna för utrymmet eller svar med skrivna rader som överskrider antalet linjer beaktas inte. a) Hur förhåller sig privaträtten numera till att de personliga egenskaperna hos parterna beaktas? Nämn exempel på när en parts behov tillmäts civilrättslig relevans! Privaträtten förhåller sig inte längre lika avvisande till att de personliga egenskaperna hos parterna beaktas i ett rättsförhållande fastän ett sådant avvisande förhållningssätt fortfarande i viss mån är förhärskande i det privaträttsliga tänkandet. Privaträtten håller på att utvecklas i en mera personbunden riktning. Beskrivningarna av rättssubjekten inom privaträtten har åtminstone anammat vissa element av de verkliga personernas egenskaper. Privaträtten har i allt vidare usträckning börjat tänka på personerna i deras sociala roller (konsument, hyrestagare, arbetslös, ensamförsörjare, överskulkdsatt osv.). S.30 Det nyaste draget i privaträttens utveckling mot mera personbundna argumentationsmönster är möjligheten att beakta en parts ekonomiska ställning, arbetslöshet, sjukdom och motsvarande faktorer som relevanta omständigheter. Detta har benämnts behovsorienterad prövning. Exempel: jämnkning av skadeståndsskyldighet, dröjsmålsränta 11 räntelagen, i reglerna om privatpersoners skuldsanering. S. 32 f., 208 b) Hur beaktas de grundläggande fri- och rättigheterna i lagen om förmyndarverksamhet? Rättshandlingsförmågans betydelse som en central civilrättslig grundläggande fri- och rättighet beskrivs numera på ett utmärkt sätt av den senaste tidens utveckling inom intressebevakningslagstiftningen. Man har inom denna övergått till att se fråntagandet av rättshandlingsförmågan som den sista utvägen då inget annat alternativ längre kan komma i fråga. I lagen är utgångspunkten att en intressebevakare kan förordnas för en myndig som behöver stöd i skötseln av sina angelägenheter. Personen får hjälp och stöd av intressebevakaren som i praktiken sköter huvudmannens ärenden i dennes ställe. Huvudmannens rättshandlingsförmåga begränsas inte i sig. Intressebevakaren kan förordnas antingen för att sköta vissa enskilda ärenden eller allmänt för att stöda huvudmannen i alla ekonomiska ärenden. Om det inte är tillräckligt att förordna en intressebevakare kan handlingsförmågan begränsas ytterligare på olika sätt. Omyndigförklarandet är den kraftigaste åtgärden. S. 57 9

Modellsvar för fråga 7 c) 59 1 mom. kommunikationsmarknadslagen (393/2003) lyder: Användarens rätt till anslutning i ett fast telefonnät. Ett teleföretag med betydande marknadsinflytande i ett fast telefonnät inom ett visst verksamhetsområde är skyldigt att inom sitt verksamhetsområde oberoende av geografiskt läge och till ett skäligt pris tillhandahålla en anslutning till det fasta telefonnätet på den ort där användaren stadigvarande bor eller finns. Berätta vad det är fråga om med tanke på avtalsrätten! Traditionellt har grunden för avtalens bindande verkan ansetts utgöra av avtalspartens vilja, som fick sitt uttryck i de viljeyttringar som parterna utväxlade. Avtalet uppkom då parternas viljor sammanföll. Den bindande verkan berodde på att avtalsparten av fri vilja hade velat binda sig till avtalet, dvs. varje person borde ha en privatautonomi vari avtalsfriheten ingår som en viktig del. S. 239 I avtalsfriheten ingår som ett element personens frihet att bestämma om han överhuvudtaget vill binda sig vid ett avtal och med vem han vill ingå ett avtalsförhållande. I den citerade paragrafen stadgas om en sådan skyldighet som utgör ett undantag till friheten att välja avtalspart, dvs. där bestäms att ett teleföretag har kontraheringsplikt. Stadgandet är ett exempel på att en nödvändighetstjänst tillhandahålls på affärsmässiga grunder och att man därför infört detaljregler för telebranschen om i vilka situationer kontraheringsplikt åläggs teleföretag. S. 247 f. d) Redogör för grunden för ansvaret enligt produktansvarslagen! I flera situationer uppkommer ansvar även om skadan inte har förorsakats uppsåtligen eller av vållande Produktansvaret är ett exempel på detta. S. 318 En näringsidkare som tillverkat produkten, importerat den eller försett den med sitt kännetecken kan bli ansvarig, även om denna näringsidkare inte har förfarit vårdslöst. Det som krävs är att produkten inte har varit så säker som det kunde förväntas. När produktens säkerhet bedöms, skall beaktas den tidpunkt vid vilken den sattes i omlopp, dess förutsebara användning, marknadsföringen av produkten, eventuella bruksanvisningar och övriga omständigheter. En ersättningsgill produktskada kan vara bl.a. ett fel i produktens konstruktion, tillverkningsfel i ett enskilt exemplar eller bristfälliga eller felaktiga anvisningar om användningen av den. S. 326 f. 10