~ HEDEMORA ~ KOMMUN. Kommunfullmäktige

~ HEDEMORA ~ KOMMUN Kommunfullmäktige Annika Jax KUNGÖRELSE Datum 2015-02-09 Sida 1(1) Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde tisdagen den 17 februari 2015 kl1s.30 i S:t Paulusgården. Kommunfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgänglig för allmänheten i kommunreceptionen, Hökargatan 6, och på kommunens hemsida, www.hedemora.se. Sammanträdet är offentligt (öppet för allmänheten) och direktsänds i Hedemora närradio på 93,9 Mhz, med början kl. 18.00. Det är också möjligt att följa mötet via webb-radio, www.radiohedemora.sesamtviawebb-tv.se kommunens hemsida, www.hedemora.se. Webb-sändningarna kan följas direkt och i efterhand. Ärenden 1. Val av justerare 2. Utdelning av Hedemorablomman 3. Allmanhetens frågestund/anmälan av medborgarförslag 4. Hedemora Energi AB informerar 5. Revisionen informerar 6. Information om val av huvudman till Sparbanken 7. Ansökan från Tjäderhuset i Hedemora AB om kommunal borgen 8. Partistöd 2015 9. Serviceplan 2015-2018 10. Gemensamma taxor för alkohol, tobak, folköl och receptfria läkemedel samt reviderade riktlinjer för alkoholservering 11. Utökade serveringstider under Skid-VM 2015 12. Långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst, halsa och välfard 13. Behandling av motion om uppstädning i kommunens orter 14. Behandling av motion om flaggning 15. Anmälan av motion om social investering inom skolan 16. Valärenden 17. Delgivningar Berndt Nygårds (S) ordförande Annika Jax kommunsekreterare

Kommunfullmäktiges ledamöter Närva- Omröstn rande Ja Ne - Kommunfullmäktiges ledamöter Närva Omröstn rande Ja Nej ~!:!~~~ _~~~~!~~~r:'_ ~~J -------_... i-f-il---i Ers ~~!~.Ij.~~I.~r:'.~.(.~~... ~I-lf-l Ers ~~.rj!"!.~.~~~.~~. (~~..._..._.. t--i-i---i Ers ~!"!r:'.~.i?~.~~i!"!.(~!:i~l... i-f-il---i Ers ~~j!. ~.~~~.~~~~j~.~j... i-f-il---i Ers ~r:'.~~ ~.~~~!i~~ (~)...... 'I--~f-I Ers ~~~~. ~~~!!~!!~j~)... I-I---il---i Ers ~!"!r:'~. ~I!~J~. (~~J....... i-f-il---i Ers ~~~~!~. ~~.I!r:'j~)... f--'l---if---l Ers ~~~i.~~.t!~~.~ ~.. \?9)... _'" i-f-il---i Ers ~~r:'~~~. ~~.I!~~~~j~!?L... of-+----11---i Ers ~~!?~.I?~~~~.~ j~l... i-f-il---i Ers ~~!~f~~~!!~.~~~~j~l... f--ii-lf-l Ers ~~.r~9.t.!':jy.~~~~.~. (~J... I-I---il---i Ers 2015-02-17

Jti HEDEMORA ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-17 Sida 4(4) Kommunfullmäktige [Paragrafnr] Dnr KS382-14 460 Anmälan av medborgarförslag om att kommunen inte ska köpa burägg Följande medborgarförslag av Anna-Christina Hunt anmäls: "Medborgarförslag rörande upphandling av burägg. Den svenska djurskyddslagen slår fast att djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Den slår också fast att djur endast får hållas så att deras hälsa främjas. I djurskyddsförordningen stadgas det att hönor som hålls för äggproduktion ska ha tillgång till rede, sittpinne och sandbad. Flera viktiga funktioner utelämnas dock till exempel att hönorna ska ha tillräckligt med utrymme! I dagens burar kan hönorna inte sträcka på vingarna. Flera livsmedelskedjor, däribland Hemköp, saluför av djuretiska skäl inte burägg. Försäljningen i butiker är låg då många konsumenter ratar burägg av hänsyn till djuren. Istället används buräggen, som utgör en tredjedel av den svenska äggproduktionen, i fårdigprodukter och storkök. Det är grymt att hålla hönor i små burar för äggproduktion. Enligt min mening är det viktigt att vår kommun är med och gör skillnad för hönorna. Snälla Hedemora kommun betänk! Detta kan vi göra genom att välja bort alla buräggen i upphandlingar och inköp. Hedemora kommun bör bli en buräggsfri kommun. Buräggsfria kommuner som föregått med gott exempel är Växjö kommun, Ulricehamn kommun och Karlstad kommun." Till förslaget bifogas bilder. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige överlåter till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. I UId,,,,,..,I,,,,",,

~HEDEMORA ~ KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2015-02-17 Sida 4(5) Dnr KS007-15 339 Anmälan av medborgarförslag om slogbodar Följande medborgarförslag av Kjell Andersson anmäls: "Slogbodar med grillmöjligheter för våra boende i Hedemora. Det finns ingenstans att träffas för barnfamiljer och övriga medborgare när det gäller friluftsliv på helger och även vardagar. Därför skulle jag att det sattes upp slogbodar vid våra sjöar som t.ex. Brunnsjön. Munken, Hönsan, Matsbo med grillstäder i så att man kan träffas och vara ute i friska luften. Även Sveaparken borde det finnas i. Företagen i Hedemora kan gå samman." Beslutsunderlag Medborgarförslag inlämnat 2015-01-12 Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlåter till bildningsnämnden att fatta beslut i ärendet. Justerandes sign I UId,,,,,,,,,,,,,,,,,

.å. HEDEMORA!!J! KOMMUN Kommu nfu IImäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-17 Sida 6(9) [Paragrafnr] Ägardialog/information från Hedemora Energi AB Enligt ägardirektiven ska bolagen en gång per år informera kommunfullmäktige om i första hand ekonomi och verksamhet samt viktiga händelser i bolaget. Justerandes sign

~HEDEMORA!!J!' KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-03 Sida 5(25) 11 Dnr KS390-14 045 Ansökan om utökad kommunal borgen från Tjäderhuset i Hedemora AB Sammanfattning Tjäderhuset i Hedemora AB:s styrelse har beslutat att ansöka om utökad kommunal borgen, från 40 mkr till 90 mkr. Anledningen är om- och nybyggnad i Smedby skola, fastighetsförvärv av Tyllingstrand, återuppbyggnad av Fyrklöverskolan och eventuellt lokalanpassning av Stureskolan. Tjäderhuset i Hedemora AB:s styrelse föreslår också att det finns ett alternativ till utökad borgen och det är att Hedemora kommun lånar ut eller lämnar aktieägartillskott. Ekonomichefen tillstyrker Tjäderhuset i Hedemora AB:s begäran om utökad borgen. Beslutsunderlag Ansökan från Tjäderhuset i Hedemora den 18 december 2014 Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 20 januari 2015 Arbetsutskottet den 20 januari 2015 3 Förslag till kommunfullmäktige Tjäderhuset i Hedemora AB beviljas en utökning av kommunal borgen från 40 mkr till 90 mkr. Utdrag till Kommunfullmäktige Justerandes sign -](' / I ;/,. ',''\...

AHEDEMORA ~ KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanlrädesdatum 2015-02-03 Sida 10(25) 15 Dnr KS033-15 104 Partistöd 2015 Sammanfattning Enligt det reglemente för partistöd som kommunfullmäktige antagit den 17 december 2014 ska kommunfullmäktige årligen i februari fatta beslut om utbetalning av partistödet. Från och med 2015 års utbetalning krävs att varje parti lämnat en redovisning samt en granskningsrapport över hur partistödet använts. Partistöd betalas endast för de mandat till vilka det finns en ledamot fastställd enligt vallagen. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige den 17 december 2014, 131, reglemente för partistöd Beräkningsunderlag från kommunstyrelseförvaltningen den 26 januari 2015 Arbetsutskottet den 20 januari 2015 6 Förslag till kommunfullmäktige Partistöd för 2015 utbetalas enligt alternativ 3 i beräkningsunderlaget. Utdrag till Kommunfullmäktige Justerandes sign I Utdrn".",.".o,,,

!t: HEDEMORA ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-03 Sida 11 (25) Kommunstyrelsen 16 Dnr KS310-14 156 Serviceplan 2015-2018 Sammanfattning Hedemora Näringsliv AB har arbetat fram ett förslag till ny Serviceplan för åren 2015-2018 och det är en revidering av den serviceplan som antogs av kommunfullmäktige år 2008. Serviceplanens syfte är att ge en helhetsbild av den tillgängliga servicen, både kommersiell och offentlig, som finns på landsbygden samt klarlägga vad som är en rimlig servicenivå och hur den ska upprätthållas. Serviceplanen är en levande plan och därför finns möjligheter att revidera planen vid behov. Strategiutskottet lämnade synpunkter och förslag på redaktionella ändringar i förslaget på Serviceplan 2015-2018. Detta har vid utskicket av denna kallelse inte ännu implementerats i förslaget till Serviceplan. Beslutsunderlag Strategiutskottet den 17 november 2014 128 Förslag till serviceplan för Hedemora kommun 2015-2018 den 9 januari 2015 Strategiutskottet den 19 januari 2015 9 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till Serviceplan 2015-2018. Utdrag till Kommunfullmäktige Justerandes sign

~HEDEMORA ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2015-02-03 Sida 12(25) Kommunstyrelsen 17 Dnr KS370-14 706 Gemensamma taxor för alkohol, tobak, folköl och receptfria läkemedel samt reviderade riktlinjer för alkoholservering Sammanfattning Hedemora kommun ingår sedan den 1 januari 201, tillsammans med kommunerna Falun, Borlänge, Säter, Gagnef, Ludvika och Smedjebacken, i den gemensamma nämnden för alkohol, tobak, folköl och receptfria läkemedel. Nämnden har lämnat ett förslag till gemensamma taxor samt riktlinjer för alkoholservering, vilka ska fattas beslut om i respektive kommuns kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen den 23 november 2014 Omsorgsnämnden den 26 november 2014 163 Arbetsutskottet den 20 januari 2015 7 Förslag till kommunfullmäktige Förslaget om gemensamma taxor avseende alkohol, tobak, folköl samt receptfria läkemedel och de reviderade riktlinjerna för alkoholservering, antas. Utdrag till Kommunfullmäktige Justerandes sign (/1' I. l" """'''''''"''

..it. HEDEMORA ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-03 Sida 13(25) Kommunstyrelsen 18 Dnr KS371-14 702 Utökade serveringstider under skid-vm 2015 Sammanfattning Gemensamma nämnden för alkohol, tobak, folköl och receptfria läkemedel föreslår att respektive kommuns kommunfullmäktige beslutar om utvidgade serveringstider under Skid-VM 2015. Omsorgsnämnden i Hedemora föreslår kommunfullmäktige att bevilja förlängd serveringstid under Skid-VM 2015 till max kl. 03.00 och att de tillfålliga tillstånden ska behandlas separat. Melker Andersson (M) yrkade vid arbetsutskottet den 20 januari 2015 att omsorgsnämndens förslag, att serveringstidema ska utökas under Skid-VM 2015, ska bifallas. Yrkandet avslogs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen den 8 november 2014 Omsorgsnämnden den 26 november 2014 162 Arbetsutskottet den 20 januari 2015 8 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Under Skid-VM i Falun 2015-02-18-2015-003-01 kan ansökan om utökad serveringstid beviljas till max kl. 03.00 2. De tillfålliga tillstånden till allmänheten som beviljas under Skid-VM 2015-02-18-2015-03-01 ska behandlas separat, det vill säga utöver de tillfålliga tillstånd som normalt beviljas högst tolv gånger per år eller för en sammanhängande period av maximalt två månader. Reservation Leif Stenberg (MP) Utdrag till Kommunfullmäktige Justerandes sign ",.'.

ii. HEDEMORA ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2015-02-03 Sida 14(25) Kommunstyrelsen 19 Dnr KS380-13 759 Långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst, hälsa och välfärd Sammanfattning Region Dalarna uppmanar kommunfullmäktige i Hedemora att godkänna förslag till Långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst, hälsa och välfärd. Omsorgsnämnden i Hedemora har tagit del av informationen och har överlämnat ärendet till kommunfullmäktige utan eget förslag. Beslutsunderlag Missiv från region Dalarna den 10 september 2014 Omsorgsnämnden den 26 november 2014 158 Arbetsutskottet den 20 januari 2015 9 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Godkänna förslag till Långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst, hälsa och välfärd. Det innebär en utökning av 3,0 årsarbetare till en kostnad av 2 250 000 kronor per år att fördela, så att landstinget finansierar 50 % och kommunerna fördelar de resterande 50 % mellan sig, grundat på befolkningsantalet. 2. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga kommuners kommunfullmäktige också godkänner förslaget till Långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst, hälsa och välfärd. 3. Det innebär för Hedemora kommuns del en kostnad på ca 60 tkr. Utdrag till Kommunfullmäktige Justerandes sign I U.~g'b"''''''''''

å. HEDEMORA!fl! KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-03 Sida 19(25) Kommunstyrelsen 23 Dnr KS294-14 338 Behandling av motion om uppstädning i kommunens orter Sammanfattning Följande motion av Allan Mattsson (LHP) har av kommunfullmäktige remitterats till kommunstyrelsen för handläggning: "Det som göms i snö, kommer upp i tö. Aldrig är den devisen mer aktuell i t.ex. Långshyttan varje vår. Jag föreslår att någon eller några av de kommunalt anställd som dagligen håller centrala Hedemora rent, någon eller några dagar i veckan efter det att snön smält och plockar upp det som snön dolt ilångshyttan, Garpenberg, Vikmanshyttan och Smedby centrala delar några gånger under våren skulle göra samhällena lite mer attraktiva!" Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att motionen avslås med motiveringen att väghållaransvaret i kombination med grönyteskötselansvaret som ligger på vägföreningarna, gör att det redan finns en organisation på respektive ort som ska fånga upp de beskrivna problemen i motionen. Beslutsunderlag Motion från Allan Mattsson (LHP) den 22 september 2014 Kommunfullmäktige den 28 oktober 2014 98 Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 25 november 2014 Arbetsutskottet den 20 januari 2015 10 Yrkande Allan Mattsson (LHP) yrkar bifall till motionen. Ordförande finner att yrkandet avslås. Forts. 23 Justerandes sign I u_... '""",,,,,

iii HEDEMORA ~ KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20(25) Sammanträdesdatum 2015-02-03 Kommunstyrelsen Forts. 23 Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservation Allan Mattsson (LHP) Utdrag till Kommunfullmäktige Justerandes sign

~HEDEMORA!fl! KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrtldesdatum 2016-02-03 Sida 21(26) Kommunstyrelsen 24 Dnr KS366-14 009 Behandling av motion om flaggning Sammanfattning Följande motion av Gustav Ericsson (M) har av kommunfullmäktige remitterats till kommunstyrelsen for handläggning: "Flagga för kärlekens skull Sedan flera år tillbaka har en stor andel av Sveriges kommuner uppmärksanunat Stockholm Pride genom att hissa regnbågsflaggan i kommunhus, rådhus och andra kommunala byggnader och flaggstänger. Stockholm Pride står för allas lika värde och allas rätt att älska vem man vill. Det är på tiden att även Hedemora kommun tar sitt ansvar i kampen om kärleken. Vi måste visa alla som bor, verkar och turistar i Hedemora att vi också är en kommun där kärleken inte är normstyrd utan kan delas mellan samkönade eller queerpersoner. Med anledning av ovanstående yrkar jag att kommunfullmäktige beslutar att flagga för kärlekens skull under vecka 31 för att uppmärksamma Stockholm Pride." KommunstyrelsefOrvaltningen föreslår att motionen ska bifallas. Beslutsunderlag Motion från Gustav Ericsson (M) den 25 november 2014 Kommunfullmäktige den 25 november 2014 126 Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 26 november 2014 Arbetsutskottet den 20 januari 2015 10 Yrkandet Gustav Ericsson (M), Melker Andersson (M) och Britt-Inger Remning (M) yrkar att motionen ska bifallas. Forts. 24 Justerandes sign

~ HEDEMORA t[i! KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-03 Sida 22(25) Kommunstyrelsen Forts. 24 Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen avslås. 2. Uppdrag ges till kommunchefen att se till att Hedemora kommun uppmärksammar öppenhet och tolerans i samband med Falu Pride genom flaggning vid kommunens officiella platser samt att skolorna ska uppmanas att uppmärksamma dagen för skolans elever. Reservation Gustav Ericsson (M), Melker Andersson (M), Britt-Inger Remning (M), Allan Mattsson (LHP och Leif Stenberg (MP). Utdrag till Kommunfullmäktige Justerandes Sign

KOPIA HEDEiVlORA KOMM UN Kommunstyrelsen Skolpolitisk motion rörande social investering. Ink 20 15-01- 2 3 Dnr.. K~.o~q. ~. I.?.... 6..I.Q.. Utbildning är den samhällsstruktur som äger den största potentialen att utrusta barn och ungdomar med kapacitet att överskrida familjebakgrundens sociala begränsningar. Svensk skola är ojämlik, elever med störst behov lår de minsta resurserna, skriver OECD 2014. Medan forskningen, utvärderingar, inspektionsrapporter och statistik visar att det hänt väldigt mycket gällande undervisningskvaliteten - med nya pedagogiska metoder, hjälpmedel och bättre utbildade lärare - visar dock samma källor att vi i dagens Sverige rör oss i motsatt riktning i relation till målet om en likvärdig skola. En likvärdig skola är en fundamental del av det svenska samhället. En likvärdig skola handlar om allas lika möjligheter oavsett bakgrund och var de bor i landet. Likvärdighet i skolan innebär inte att utbildningen skall vara likformig eller densamma för alla. Likvärdighet skall ses utifrån tre aspekter: lika tillgång på utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Alla elever ska ges möjlighet till goda studieresultat. Elevers sociala bakgrund ska inte spela någon roll för studieresultaten och det ska inte spela någon roll i vilken skola eleven går i. Den kunskapseffektiva skolan med dess betoning på konkurrens, tävlan och valfrihet i kombination med minskad likvärdighet har fått en rad negativa effekter på elevers genomsnittsliga skolprestationer. En ökad individualisering har lett till att elevers eget ansvar för sin kunskapsinhämtning har betonats. Sammantaget har den svenska skolan utvecklats till att bli mindre likvärdig. Källa: Skolverket 2012, Likvärdig utbildning i svensk grundskola - en kvantitativ analys av likvärdighet över tid.

En/. Långshyttepartiet står Hedemora inför fyra stora utmaningar: För det törsta handlar det om skillnader i socioekonomiska villkor. Utbildningsforskningen är enig om att elevernas socioekonomiska bakgrund är den faktor som är viktigast för betygsprestationer och för att eleverna överhuvudtaget ska få slutbetyg eller avsluta sina gymnasiestudier. Åk 9 - Slutbetyg 2013/2014 Högstadiet Hedemora. Källa: Sko/verket Sirius. Föräldrar med gymnasial utbo Föräldrar med eftergymnasial utbo Andel i % som uppnått 80% 95% målen i alla ämnen Andel i % som uppnått behörighet till yrkesprogram 87% 100% Genomsnitt meritvärde 205,6 235,0 För det andra tar Hedemora emot förhållandevis många nyanlända elever, som under en inledande period är i behov av särskilt stöd. För det tredje kommer många lärare de kommande åren att pensioneras. Att rekrytera duktiga och kompetenta ersättare för dessa, är en nyckelfråga för skolan de kommande åren. De viktigaste faktorerna som i skolans inre arbete bidrar till elevers måluppfyllelse är lärares yrkeskunnande och kvaliteten på interaktionen mellan lärare och elever. Den pågående individualiseringen i svensk skola, i bemärkelsen att elever i allt större utsträckning sysslar med eget arbete, har inget stöd i forskningen om vad som gynnar elevers prestationer. Sammantaget så framstår läraren som den viktigaste enskilda faktorn för elevers resultat i skolan. Det är läraren som kan göra skillnad och på så sätt är läraren betydelsefull som motkraft till de strukturella faktorer som föräldrars utbildningsbakgrund, elevers kön och invandring. Källa: S Persson 2012, Skolan och elevers utvärdering av lärande och hälsa. För det fjärde delar Hedemoras skolor samma utmaningar som många andra kommuner i Sverige vad gäller resursfördelningen, kompetensutvecklingen, skillnad, mellan pojkars och flickors skolprestationer.

Nyanlända De nyanlända är den mest utsatta gruppen i utbildningssystemet både socialt och prestationsmässigt. I tidigare forskning kan man identifiera ett antal dilemman som har omgett de nyanländas skolintegration. De främsta har omgett förberedelseklassers vara eller icke-vara, hur kartläggningen och valideringen av elevers skolerfarenheter har gått till, vilka ämnen eleverna ska läsa under introduktionstider, när och till vilka ämnen de i första hand ska integreras i den ordinarie klassen. Övergången från förberedelseklass till ordinarieklass har i forskningen identifierats som en kritisk punkt. Vi anser att de nyanlända skall gå i närmaste skola eller den skola som vårdnadshavare väljer. Källa: 5kolinspektionen 2009, Utbildning för nyanlända elever; rätten till en god utbildning i trygg miljö. Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande. Det finns övertygande bevis i forskningen om att förskolan har långsiktiga positiva effekter på barns lärande och utveckling och att dessa effekter tenderar att vara stabila under lång tid. Tidiga insatser i förskolan är samhällsekonomiskt lönsamma och har stor betydelse för barnen/elevens lärande. Det finns forskningsrapporter som pekar på att personaltäthet och antalet barn i grupperna har störst betydelse för de allra yngsta och för de utsatta barnen. Uppgifter från Skolverket om ökade barngrupper och minskad personaltäthet i de svenska förskolorna är därför bekymmersamma. Forskning visar att förskolan har störst betydelse tör barn vars föräldrar har begränsade socioekonomiska villkor. Källa : 5kolverket, Barngrupper i förskolan hösten 2012. Avkastning på investeringar i humankapital Satsningar på förskola Satsningar på skolan o.-+--------~------...!...------ 7 A \el t r Källa: Heckman 2006, Persson 2012.

Barns förmåga att hantera och anpassa sig till negativa livshändelser varierar starkt från barn till barn, men det går att urskilja några av de mest betydelsefulla faktorerna. Barn som klarar sig bäst från svåra förhållanden är de som har minst en trygg relation utanför familjen~ får hjälp att bearbeta sina upplevelser och hantera sin aktuella situation så bra som möjligt samt upplever sammanhang och kontinuitet i livet. Personal i förskolan kan med andra ord fungera som kompletterande anknytningspersoner. Den enskilt viktigaste kvalitetsaspekten är de pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn. Gemensamt för de studier som visar att förskolan har positiva effekter på barns lärande och utveckling är att alla barn ses som och får vara aktiva, engagerade och medskapande. Förskolan har en stor potential för integration. Källa: S Persson 2012. Långshyttepartiet föreslår av vad ovan sagts att kommunfullmäktige fattar följande beslut: 1. Alla barn i Hedemora kommun, skall ha tillgång till likvärdig förskola/fritidshem/skola av hög kvalitet. 2. Utbildningsförvaltningen gör en grundlig inventering av resursbehov i kommunens skolor, åtföljt aven investeringsplan. Denna plan skall innehålla en plan med förslag på hur behoven skall täckas. Planen skall innehålla en resursförstärkning på kort och på lång sikt, definierat utifrån ett antal kriterier; socioekonomisk bakgrund, andelen elever med ett annat modersmål än svenska, måluppfyllelse m.m. 3. Personal som jobbar i kommunens skolor måste ha en hög kunskapsnivå och möjligheter till professionell vidareutveckling. En kompetensutveckling, kallad Skolsatsning 2015/2016, för lärare på alla nivåer påbörjas. 4. Särskilda insatser genomförs för att rekrytera och behålla högskoleutbildade lärare. Dessa insatser genomförs i samarbete med berörda fackföreningar. 5. Alla barn i förskoleåldern går i förskola med god kvalitet, minst 20 timmar/vecka. 6. Barngruppernas storlek i kommunens förskolor ska minska. Barngrupper ska inte överstiga 15 barn. 7. Alla barn i kommunen som slutför grundskolestudier ska uppnå behörighet till fortsatta studier på gymnasiets högskole-eller yrkesförberedande program. 8. Alla elever som har påbörjat gymnasiestudier ska ha slutfört sina studier inom en femårsperiod. 9. En satsning på utbyggnad och personalförstärkning av såväl medicinskt, psykologiskt, specialpsykologiskt och socialt utbildad personal inom Elevhälsan. 10. Jag yrkar att KF beslutar om en social investeringsfond, för att uppnå målen i p 1-9. Allan Mattsson/ Långshyttepartiet Motionen har av kommunsekreteraren remitterats Förslag till beslut: Kommunfullmäktige forklarar sig ha tagit del av åtgärden.

åhedemora ~ KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2015-02-17 Sida 6(8) [Paragrafnr] Valärenden a) Val av ersättare till Södra Dalarnas Räddningstjänstf6rbund I U.""b"ty,kaod,

~ HEDEMORA ~ KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-17 Sida 8(9) Delgivningar Följande delgivningar anmäls: a) Dnr KS376-14-14 023 Länsstyrelsens beslut att utse Carina Trogen (SD) till ny ledamot i kommunfullmäktige efter Peter Eriksson (SD) b) Dnr KS227-14 331 Kommunstyrelsens beslut gällande medborgarförslag om att kommunen ska anlägga ängar c) Dm KS375-14 170 Revisionens rapport "Granskning av räddningstj änsten" d) Dm KS3 86-14 007 Revisionens rapport "Granskning av avtalstrohet och registervård" e) Ärenden inkomna, men ej fårdigberedda, till kommunfullmäktige efter senaste sammanträdet: Förslag till biblioteksplan för Hedemora kommun 2015-2018 Förslag till ny förbundsordning för Södra Dalarnas Samordningsförbund (FINSAM) Ny organisation för näringslivsfrågor, ägardirektiv och bolagsordning Ägardirektiv och bolagsordning för Hedemora Energi AB Bolagsordning för Hedemora Elnät AB, Hedemora Kraft och Värme AB Ägardirektiv och bolagsordning för AB Hedemora bostäder Ägardirektiv och bolagsordning för Hedemora kommunfastigheter AB Behandling av motion om en tryggare ålderdom i Hedemora Förslag till kommunfullmäktiges Kommunfullmäktige har tagit del av informationen.

Tjäderhuset i Hedemora AB Datum 2014-12-18 BILAGOR TILL ÄRENDE NR.... 7.... (... 2!.... SIDOR) lonr... 1 Hedemora Kommun Ansökan om utökad kommunal borgen. Bolagets styrelse har 2014-12-16 beslutat att ansöka om utökad kommunal borgen. Tjäderhuset i Hedemora AB ansöker om utökad kommunal borgen till 90 000 000 kr från tidigare 40 000 000 kr. Om och nybyggnad i Smedby 21 mkr, förvärv av Tyllingstrand 13 mkr, återuppbyggnad av Fyrklöverskolan 5-10 mkr och ev. lokalanpassning av Stureskolan 10 mkr kräver utökad likviditet. Extern upplåning beräknas ske etappvis i takt med att investeringarna genomförs. Ett alternativ till utökad borgen är att Hedemora kommun lånar ut eller lämnar aktieägartillskott. Tjäderhuset i Hedemora AB _r-;;~ Erik Kristiansson 0225-34338 Postadress Besöksadress Box 76 Asgatan 30 776 22 HEDEMORA 776 32 HEDEMORA Telefonnummer Bankgiro Organisationsnummer Styrelsens sllte 0225 34300 761-7533 556197 7975 Hedemora Faxnummer VAT-nummer 0225 77 4717 SE556197 7975 Innehar F skaltebevis e-post into@hedemorabostader.se hemsida: www.hedemorabostader.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) HEDEMORA.-... _,.,.. KOMMUN 2015-01-20 Ekonomiavdelningen Bengt Hansson, ekonomichef 0225-34687 KOPIA Tjäderhuset i Hedemora AB - Ansökan om utökad kommunal borgen Tjäderhuset i Hedemora AB har 2014-12-18 ansökt om utökad kommunal borgen till 90 000 000 kr från tidigare 40000000 kr. Behovet av utökad finansiering baseras bland annat på en om- och tillbyggnad i Smedby skola för 21 mkr, förvärv av Tyllingstrand 13 mkr, återuppbyggnad av Fyrklöverskolan 5-10 mkr och en eventuelliokalanpassning av Stureskolan för beräknade 10 mkr. Extern upplåning beräknas ske etappvis i takt med att investeringarna genomförs. Tjäderhuset anför vidare att ett alternativ till utökad borgen är att Hedemora kommun lånar ut eller lämnar aktieägartillskott. Ekonomichefens bedömning Tjäderhuset i Hedemora AB är ett förvaltningsbolag för kommunens verksamhetslokaler. De investeringar som har genomförts och planeras baseras på behov som kommunen har och som därvid getts i uppdrag till Tjäderhuset i Hedemora AB att genomföra. Kommunen måste därför ge finansiella möjligheter till Tjäderhuset att genomföra dessa åtgärder. Tjäderhuset anger i förfrågan tänkbara alternativ till utökad borgen. Hedemora kommun har i dag en stor likviditet och skulle ha möjlighet att låna ut det önskade behovet, 50 mkr, till Tjäderhuset. I en separat framtagen plan för kommunen finns dock en alternativ användning av kommunens likviditet varför rekommendationen därför blir att Tjäderhuset istället lånar upp externt. Ekonomichefen tillstyrker Tjäderhuset i Hedemora AB' s begäran om utökad borgen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Tjäderhuset i Hedemora AB beviljas en utökning av kommunal borgen från 40000000 kr till 90 000 000 kr. Postadress Box 201 776 28 Hedemora Besöksadress Hökargatan 6 Telefon 0225-34000 Telefax 0225-341 64 Hemsida: www.hedemora.se E.post: kommun@hedemora.se

BILAGOR TILL ÄRENDE NR.... 3.... Hedemora kommun {........ J.... SIDOR} PARTISTÖD Kommunalt partistöd 2015 enligt Kf 130/06 Prisbasbelopp 2014 44400 Grundstöd 45% 19980 8 partier 159840 Mandatbaserat stöd Per mandat 36,00% 15984 Antal mandat 41 41 mandat SUMMA 655344 815184 ALTERNATIV 1 Parti Mandat Grundstöd Mandatbaserat stöd S 13 19980 207792 C 7 19980 111 888 M 7 19960 111 888 LP 4 19980 63936 SO 4 19980 63936 MP 2 19980 31968 V 3 19980 47952 FP 1 19980 15984 Summa 227772 131 868 131 868 83916 83916 51948 67932 35964 Utbet 1 Utbet2 113886 113886 65934 65934 65934 65934 41958 41958 41958 41956 25974 25974 33966 33966 17982 17982 Summa 41 159840 655344 815184 407592 407592 815184 ALTERNATIV 2 Parti Mandat Grundstöd Mandatbaserat stöd S 13 19980 207792 C 7 19980 111 888 M 7 19980 111 888 LP 4 19960 63936 SO 3 19980 47952 MP 2 19980 31968 V 3 19980 47952 FP 1 19980 15984 Summa 227772 131 868 131868 83916 67932 51948 67932 35964 Utbet 1 Utbet 2 113886 113886 65934 65934 65934 65934 41958 41958 33966 33966 25 974 25974 33966 33966 17982 17982 Summa 40 159840 639360 799200 399600 399600 799200 ALTERNATIV 3 Parti Mandat Grundstöd Mandatbaserat stöd S 13 19980 207792 C 7 19980 111 888 M 7 19980 111 888 LP 4 19980 63936 SO 2 19980 31968 MP 2 19980 31968 V 3 19980 47952 FP 1 19980 15984 Summa 227772 131868 131868 83916 51948 51948 67932 35964 Utbet 1 Utbet 2 113886 113886 65934 65934 65934 65934 41958 41958 25974 25974 25974 25974 33966 33966 17982 17982 Summa 39 159840 623376 783216 391608 391608 783216 Partistöd2015.xls. AJ.2015-01-26

BILAGOR TILL ÄRENDE NR... ~.... (....1.3.... SIDOR) Tillgänglig service för alla Förslag till serviceplan för Hedemora kommun 2015-2018 1

Innehåll Inledning............................... 3 Serviceplanens frruntagande................................... 3 Serviceplan 2015-2018............................. 4 Syfte................................................................ 5 Avgränsningar, begrepp och definitioner................ 5 Problembeskrivning......................... 5 Övergripande mål för service på landsbygden.................... 6 Prioriteringar i ÖP........................................................... 7 Strategi.............................. 7 Planering, genomförande och utvärdering.............................................. 8 Mat, bensin, pengar och paket......... 8 Ungdomars uppväxtmiljö och äldres livsvillkor........................... 9 Landsbygdens företagssamhet................................... 10 Vägar, bussar, bredband................................................... 11 Referenser....................... 12 Bilaga serviceutbud......................................... 13 2

Inledning Tillgång till god IT -kommunikation, livsmedelshandel, hälso- och sjukvård, m.m. behövs för att vardagslivet ska fungera. Etablering av olika verksamheter skapar arbetstillfällen och bidrar till en levande landsbygd. Permanent- och fritidsboende kan ge underlag för lokal service som till exempel butiker, skolor och kollektivtrafik. Attraktiva boendemiljöer kan även bidra till företagsetableringar. Livsmedelsförsörjningen är viktig men lanthandeln fyller en bredare funktion som mötesplats och för social trygghet. På de mindre orterna är lanthandeln ofta den sista offentliga lokalen som är tillgänglig till vardags. När butiken har stängt så finns det ingen naturlig träffpunkt där man stöter ihop med andra människor. Därefter måste det sociala livet i mycket högre grad arrangeras; t ex som aktiviteter i bystuga eller som privata tillställningar. Om lanthandeln läggs ned försvinner ofta även annan service som butiken står för, som post- och paketservice, utlämning av apoteksvaror, spelombud och ombud för systembolaget samt möjlighet att ta ut kontanter. Ett samhälles servicepunkter är nära förknippade med varandra. Försvinner butiken från orten krymper förutsättningarna för att erbjuda förskola, skola och äldreomsorg. Och tvärtom. Samordning mellan offentlig och kommersiell service förutsätter ett aktivt deltagande från kommunerna. När butiken i Garpenberg stängde den sista dec 2013 försvann samma dag apoteksombudet, svenska spel, bussgods, postombudet och paketutlämning för Schenker och DHL. Servicefunktioner som vi vet är svåra att få tillbaka när de försvunnit. Köpmönster förändras snabbt och de personer/grupper som av olika anledningar har det lite svårare att ta sin in till centralorten för sina ärenden blir ännu mer utsatta och beroende av kommunen, grannar eller anhöriga. A anda sidan; Det faktum att Garpenberg genom gruvan har en verksamhet som inte går att flytta talar för att orten med rätt attityd och stödjande insatser har långsiktigt goda förutsättningar att hålla en rimlig servicenivå. Den här serviceplanen ska gälla från 2015-2018 och är en revidering av den serviceplan som antogs av kommunfullmäktige 2008. Serviceplanens framtagande Öppna ortsmöten har hållits i Vikmanshyttan, Garpenberg och Dala-Husby om lanthandeln och den kommersiella service som ofta är kopplad till butiken. I samband med detta har en enkät skickats ut till hushållen om deras köpbeteende. Vi har diskuterat servicefrågorna utifrån olika gruppers perspektiv och behov (ungdomar i 8:an som bor utanför tätorten, Kommunbygderådet - paraply för lokala utvecklingsgrupper, LRF Hedemora, Torsdagsklubben- företagare i Vikmanshyttan och med politiker i strategiutskottet). Vi har under våren tagit fram en ny organisation och arbetssätt för kommunbygderådet som syftar till att stärka landsbygdens representation och representativitet i viktiga frågor. I framtagandet av serviceplanen har hänsyn tagits till Hedemoras lokala landsbygdsprogram och de rekommendationer som finns i den tidigare serviceplanen. Det regionala serviceprogrammet för Dalarna (RSP 2014-2018) har varit vägledande. RSP är ett länsövergripande ramprogram som beskriver huvuddragen för arbetet med service på landsbygden de kommande åren och tyngdpunkten ligger på lanthandeln och de kommersiella tjänster som brukar kopplas ihop med den. 3

Serviceplan 2015-2018 Serviceplanen ska ge en helhetsbild av den tillgängliga servicen, både kommersiell och offentlig, som finns på landsbygden samt ha en plan får vad som är rimlig servicenivå och hur den ska upprätthållas. En aktuell serviceplan är en förutsättning för att länsstyreslen ska ta eventuella beslut om ekonomiskt stöd till lanthandeln, eller initiativ som syftar till att behålla den servicen som en lanthandel kan erbjuda. Serviceplanen och kommunens varuförsörjningsplan hänger ihop och kompletterar varandra. Serviceplanen är också ett verktyg för olika aktörer som vill utveckla landsbygden och ska ses som ett komplement till kommunens översiktsplanearbete. Serviceplanen gäller under mandatperioden 2015-2018, och ligger i fas med Dalarnas regionala serviceprogram, RSP. En serviceplan ska fungera både i ett långsiktigt perspektiv såväl som i det kortsiktiga åtgärdsinriktade. Här återfinns bland annat de övergripande prioriteringarna när det gäller servicefrågor samt serviceområden som är viktiga för alla kommundelarna. Om man vill kan man sedan komplettera med analys av, och åtgärder riktade till de olika orterna. <:- Transport-logistik / -> Kommersiell service Serviceplan Offentlig service ) Bibliotek stlnfo Skola Äldreb nde Fritidsgå, ~f (! Bilden visar exempel på kommersiell, offentlig och ideell service som i någon form kan ingå i ett serviceutbud på landsbygden. Transport/logistik, IT/bredband och kollektivtrafik är viktig infrastruktur för att kunna upprätthålla ett serviceutbud. Punkten i mitten ska illustrera serviceplanen och möjligheten att kombinera nya och alternativa servicelösningar. 4

Syfte Syftet är skapa en helhetsbild av tillgänglig service och en metod för att vidmakthålla en rimlig servicenivå för landsbygdens boende, företagare och besökare. Serviceplanen ska vara ett verktyg i kommunens planeringsarbete och ett underlag för Länsstyrelsens prioriteringar avseende landsbygdsutveckling. Avgränsningar, begrepp och definitioner I det här sammanhanget har vi definierat landsbygden utifrån fem prioriterade orter; Stjärnsund, Dala-Husby, Vikmanshyttan, Garpenberg och Långshyttan. Den breda innebörden av service gör att avgränsningar är nödvändiga för ett tydligt arbetsätt. En god service på rimlig nivå betyder en service som ska fungera tillräckligt bra för att svara mot vad som kan begäras, på en nivå där utgifter ska stå i proportion till utbytet. Serviceplanens fokus ligger på den kommersiella service som är kopplad till sista butiken på orten, här kallad lanthandeln, och då dagligvaror, betaltjänster, paket, försändelser och ombud. En servicepunkt samlar praktisk service från myndigheter, kommuner och företag och fungerar som en social mötesplats för invånarna Servicepunkter kan vara lösningen då butiken lagts ned eller för att stärka existerande butiker. Offentlig service blir i det här sammanhanget det samma som kommunal. Serviceplanen ska belysa och ta hänsyn till sambandet mellan offentlig, kommersiell och ideell service. Exempelvis bredbandsutbyggnaden och kopplingen till de lokala utvecklingsgrupperna. Hemsändningsbidrag lämnas till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning till hushåll av dagligvaror för att tillgängligheten till livsmedel på landsbygden ska vara tillfredsställande. Bidraget riktas till personer som har svårt att ta sig till en livsmedelsaffär. Problembeskrivning Olika servicebehov Service har olika innebörd för olika människor; för vissa kan närheten till en dagligvarubutik kännas avgörande, medan andra behöver besöka arbetsförmedlingens kontor regelbundet. En skola i byn kan få barnfamiljer att flytta dit, och vård och omsorgsservicen är central för många. Andra är beroende aven fungerande paketdistribution, att kunna lämna dagskassor eller tanka fordon, för att kunna starta företag. Toleransnivån för hur långt man har till olika servicefunktioner är olika för olika service. Service kopplas till många olika aktörer; företag, myndigheter och kommuner, vilket kräver olika sätt att hantera servicefrågorna på. Ändrade köpbeteenden Tätortshandeln konkurrerar om lanthandelns kundunderlag. En ökad arbetspendling och koncentrationen av service till tätorten minskar köptroheten på landsbygden, då inköpen kan samordnas med utnyttjande av annan service. Samtidigt riskerar alltfler hushåll att inte längre klara sina inköp själva utan blir beroende av kommunens eller annan hjälp. De som exempelvis inte kan ta del av ny teknik av ekonomiska eller andra skäl, som inte har tillgång till bil för att pendla och handla, som inte får bankkort eller - konto, eller som är funktionsnedsatta, riskerar att marginaliseras och ställas vid sidan av utvecklingen. 5

Kommunala prioriteringar Kommunen tvingas ständigt göra avvägningar mellan den ekonomiska situationen och välfårdsfrågorna. Ska en liten byskola få finnas kvar trots att befolkningsunderlaget är litet? Hur ska vård och omsorg bäst organiseras för att möta de ekonomiska kraven? Vilken omfattning ska det vara på den fysiska infrastrukturen? Delat ansvar Ansvaret för att boende, företagare och besökare i mindre bygder/orter ska ha tillgång till en för bygden rimlig service måste delas mellan kommunen och de lokalt berörda. Många olikartade, otraditionelia lösningar kan etableras om man har en samsyn och samordning med ansvar. Det är ytterst viktigt att ha helhetstänkande och förstärkt samverkan mellan lokalbefolkning, föreningsliv, det lokala näringslivet och kommunens egna verksamheter Mobiltäckning och tillgång till bredband löper som en röd tråd genom allt arbete på området landsbygdsutveckling och visar att servicefrågorna måste hanteras i ett större sammanhang. Samtidigt gör den breda innebörden av service att avgränsningar är nödvändiga för ett tydligt arbetsätt. Övergripande mål för service på landsbygden Det övergripande målet med serviceplanen är att skapa nya hållbara servicelösningar på lands- och glesbygden som utgår från de lokalt varierande förutsättningar som finns i varje kommundel. Det ska finnas en god service på rimlig nivå för alla som bor, besöker och verkar i Hedemora kommun. Detta uppnås genom att kommunen, näringslivet och de ideella krafterna verkar för: Att lanthandeln finns kvar på fem prioriterade orter, och om det inte är kommersiellt möjligt ersätts med väl fungerande servicepunkter En ökad samverkan kring lokaler, logistik och servicetjänster En tydligare koppling till företagande och tillväxt. T.ex. i BID-samarbeten l Att hitta nya tekniska lösningar och innovativa ideer. Hållbarhetsmål De horisontella målen miljö, jämställdhet och integration är viktiga för en hållbar utveckling som är avsikten med serviceplanen Exempelvis är miljöpåverkan stor vid transporter som måste ske om tillgänglig service inte kan erbjudas i närområdet. Många landsbygdskommuner är i behov av inflyttare. Samtidigt är många personer med utländsk bakgrund i behov av jobb. Dalarnas regionala serviceprogram visar att områden som har låg tillgänglighet till service, l BID, Business Improvement District, är en metod för affårsdriven stadsutveckling men som lämpar sig väl även for landsbygdsutveckling. I korthet går den ut på att samordna privata och offentliga servicelösningar och utvecklingsprojekt som kan förbättra och utveckla lokalsamhället. Fokus ligger på konkreta satsningar på fysiska miljöer, service och attraktionskraft. 6

negativ befolkningsutveckling etc. också visar traditionella könsmönster (genuskontrakt). För att serviceinsatserna ska svara mot mäns respektive kvinnors olika behov och livssituationer och att bemötandet och tillgängligheten till servicetjänster ska bli bättre för personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund behövs det i samverkan tas fram handlingsinriktade mål och relevant statistisk. Prioriteringar i ÖP Översiktsplanen har en nyckelroll för att prioritera områden och bidra till en positiv landsbygdsutveckling. Aktuella planeringsfrågor för kommunerna att hantera i sina översiktsplaner, som berör landsbygden, är bland annat utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Jord- och skogsbruket betydelse och företagens karaktär är viktiga att beakta i den kommunala översiktsplanen. Turismen skapar efterfrågan på nya upplevelser och svenska landsbygder kan erbjuda natur- och kulturmiljöer med unika värden. För att människor även fortsättningsvis ska kunna fortsätta att bo och verka på landsbygden krävs en god grundläggande service. I Hedemora kommun pågår (nov 2014) arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. I den föreslår vi att dessa punkter beaktas. Utveckla och bevara en rimlig servicenivå i hela kommunen. Se vikten av den bärande infrastrukturen, IT/bredband, transport/logistik och kollektivtrafik. Arbeta för att underlätta lokal upphandling Se den utmaning som demografin utgör Strategi En viktig del är att se över vilka förutsättningar en ort har att upprätthålla olika servicefunktioner och hur den fysiska miljön ska utvecklas. Utbud och lokalisering av den statliga servicen, exempelvis post, polis och försäkringskassa har kommunen svårt att påverka. När det gäller den kommunala servicen behöver kommunens olika planeringssystem vara kopplade till varandra för att inte vissa utvecklingsområden ska hamna utanför. För att uppnå mål och syfte i denna plan bör följande lokala strategi gälla: Samtliga fem kringorter ska bedömas som strategiska ur service- och försörjningssynpunkt och bör av befolkningsmässiga och geografiska skäl ha ett grundläggande basserviceutbud. Kommunen ska arbeta för att kommun- och länsgränser inte är ett hinder för att upprätthålla en god service på rimlig nivå för dem som bor och verkar i kommunen. Kommunen ska utse kontaktperson i Kommunbygderådet. Personen kan ge råd, stöd, information och förmedla kontakter som rör ideell verksamhet med syfte att utveckla landsbygden. Regelbundna kontakter och samverkan mellan kommunen och kommunbygderådl företrädare för den aktuella bygden rörande servicefrågor. 7

Förberedande samverkan över traditionella verksamhets gränser i kommunen när faktiska risker for nedläggning och dylikt uppstår. Utredningar och forslag gällande servicefrågor skall innehålla relevanta konsekvens beskrivningar. Arliga handlingsplaner tas fram i medverkan med olika aktörer där man bestämmer vilka konkreta insatser som ska genomföras och vilken uppfoljning man avser göra inom varje område. Handlingsplanen anpassas efter lokala forhållanden där platsspecifika, otraditionella servicelösningar kan förekomma. Planering, genomförande och uppfoljning av olika insatser ska präglas av miljöhänsyn, jämställhet och integration över generations- och nationalitetsgränser. Planering, genomförande och utvärdering I planeringsprocesser är det viktigt att ha en god dialog med kvinnor och män, byalag, intresseföreningar, folkrörelser m.m. för en positiv utveckling av landsbygden. Kommunen ska ge förutsättningar för aktörer på den lokala nivån att påverka kommunala och regionala beslut. Arliga handlingsplaner tas fram i medverkan med olika aktörer där man bestämmer vilka konkreta insatser som ska genomföras och vilken uppföljning man avser göra inom varje område. Handlingsplanen anpassas efter lokala förhållanden där platsspecifika, otraditionella servicelösningar kan förekomma. Fokus ska ligga på insatser som skapar, forbättrar eller utökar lokal service for landsbygdsbefolkningen och -företag. Varje nämnd och styrelse ansvarar för att inom sitt ansvarsområde vidta åtgärder i planen och budgetera for de kostnader som åtgärderna medför. Kommunstyrelsen har ett ansvar för att handlingsplanen genomförs och att de genomforda åtgärderna utvärderas. Mat, bensin, pengar och paket Tillväxtverket har i en studie 2 visat att lanthandlarna skulle vara lönsamma för invånarna även om dessa subventioneras med mellan 10 000-70 000 kr i månaden. Den sociala nyttan ej inräknad. Genom att undersöka kostnader for ökat bilåkande, ökad tidsåtgång, betalningsvilja, tillgänglighetseffekter och minskade inköpspriser kunde nyttan av den lokala butiken beräknas. Därtill kommer service i form av betaltjänster, paket, drivmedel mm som ofta är kopplad till sista butiken på orten. För samhället och kommunen kan det alltså vara en god affär att underlätta driften av lanthandel genom subventioner, samordningslösningar och att arbeta med köpbeteenden. Kommunen bör därför vara öppen for, och aktivt bidra till 2 Samhällsekonomiska effekter av nedläggning av butiker på landsbygen. Tillväxtverket Rapport 0116 8

alternativa och otraditionella lösningar för att behålla den service som är kopplad till sista butiken på orten. Detta kan ske enskilt eller i samverkan med andra servicegivare. Kommunen ska verka för att bevara de befintliga butikerna och återfå en dagligvaruhandel i Garpenberg. Om det inte är möjligt ska servicepunkter vara det prioriterade alternativet. Landsbygdshushåll med rätt till hemsändning ges möjlighet att få varor hemsända och lanthandlaren bör själv få avgöra om leverans sker via eget fordon, genom utnyttjande av kommunens distributionsservice eller annat distributionssätt. Kommunen ska verka för att de bensinstationer/pumpar som finns tillgängliga for allmänheten bevaras. Överföra fler kommunala servicefunktioner till lanthandlarna eller servicepunkterna. Exempel på detta kan vara informationscentra i butikerna på landsbygden, blanketter och broschyrer för att nå både bofasta och besökare. Kommunen vid upphandling ger förutsättningar som möjliggör för lanthandlarna att vara med och konkurrera. Hemtjänsten ska i första hand handla i den butik som finns närmast brukaren. Därför bör man undersöka om det upplägg man har idag är det mest lämpade eller om det finns andra alternativ. Regelbundet bjuda in till samråd mellan kommunen, lanthandeln och konsumenter i aktuella frågor. Ungdomars uppväxtmiljö och äldres livsvillkor När det kommer till den kommunala, icke kommersiella servicen finns det som regel politiskt antagna styrdokument och mål som inkluderar landsbygden. Dessa är därför delvis integrerade i serviceplanen. Kommunen fäster stor vikt vid yngre barns behov av att ha en skola i sin närhet och strävar därför efter att erbjuda barnomsorg och utbildning som håller hög kvalitet oavsett om skolan finns i centralorten eller på landsbygden. Detta kan innebära att små förskoleavdelningar och grundskolor är motiverade på landsbygden nära där barnen bor. Men även om utbildningens kvalitet alltid är viktigast behöver för- och nackdelar vägas mot varandra. Exempelvis kan för få barn på en skola ha negativa konsekvenser för utbildning och social interaktion. En alltför lång resväg till skolan kan vara negativt ur andra aspekter. Kommunens strategi är att bevara och utveckla landsbygdsskolan så länge detta är möjligt med hänsyn taget till barnens rätt till en hög utbildningskvalitet och ekonomiska konsekvenser. Vid förändringar i kommunens skolverksamhet på landsbygden ska kommunen väga in fler perspektiv än rent utbildningsmässiga och även se till skolans betydelse för bygden i stort. 9

Det ska vara möjligt att söka alternativa skollösningar för barn med långa avstånd till skolan även bortom administrativa kommungränser om detta är i enlighet med barnens och deras utbildnings bästa. Verka för att behålla och utveckla mötesplatser, typ allaktivitetshus. Det ska finnas tillgång till idrottsmöjligheter, spontanidrott och tillgängliga natur- och rekreationsområden i alla fem kringorter. De äldre är inte en homogen grupp. De lever under olika förhållanden och med vitt skilda villkor, har olika värderingar och livsstilar. I rapporten "Bo bra på äldre dar" kan vissa drag dock utläsas. Människor vill i stor utsträckning bo kvar i sin bostad och sitt område så länge de kan. När man väljer eller blir tvungen att flytta så är alternativen främst en tillgänglig lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt. Efterfrågan på senior- och trygghetsboende 3 har ökat och tillgänglighet till vardags service är en grundläggande kvalitet. Trygghet och gemenskap framstår som viktiga kvaliteter. Det gör att många äldre vill flytta närmare tätorterna. Det behövs en mångfald av alternativa och tillgängliga bostadsformer för äldre. Genom att stödja lanthandeln och/eller utvecklandet av väl fungerande servicepunkter underlättar kommunen för de äldre som önskar, att bo kvar på sin hemort. Landsbygdens företagssamhet Lokal service är förutsättningen för att företag ska kunna etablera sig och utvecklas på landsbygden, vilket är en avgörande faktor för tillväxt och attraktionskraft. Enligt organisationen Företagarna i Dalarna står småföretagen i länet för den största andelen - 30 procent - av skatteintäkterna i kommunerna. De menar att service på landsbygden är en fråga om överlevnad för samtliga företag oavsett bransch. Gällande kommunal service är denna ofta centralt placerad. För att öka servicemöjligheterna på landsbygden kan kommunen tillsammans med lanthandlarna, andra företagare eller föreningar stödja utvecklingen av lokala servicelösningar där intresse och underlag för sådana finns. Det kan ske på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar. Lokala servicelösningar kan vara en servicegivare som används som utgångspunkt för att utöka annan service. Det kan också vara flera intressenter som tillsammans över ett geografiskt område tillhandhåller olika slag av service. Där lanthandel saknas kan kommunen bidra till fungerande servicepunkter där den kommunala servicen blir mer tillgänglig för företag och kommuninvånare. Detta kan t.ex. ske i form av tjänsteköp eller att man håller med information i form av blanketter och e-tjänster. 3 Serviceboenden är egna lägenheter med tillgång till personal. Seniorboenden och trygghetsboenden är funktionellt utformade bostäder (hyresrätter, bostadsrätter) ofta med tillgång till bovärd och gemensamhetslokaler. Någon exakt definition finns inte. Särskilt boende för äldre är för den som inte kan bo kvar i sitt hem på grund av sitt vårdbehov 10