HANDBOK Stöd för skolmjölk 1.1.2015
Innehåll 1 INLEDNING... 5 2 STÖDBERÄTTIGAD DAGVÅRD OCH UTBILDNING... 6 3 STÖDBERÄTTIGADE PRODUKTER OCH STÖDBELOPPET... 7 3.1 Maximalt antal liter stödberättigade produkter... 8 3.2 Stödnivåer... 8 4 REGISTRERING I STÖDPROGRAMMET... 9 4.1 Kunder och verksamhetsställen som måste registrera sig... 9 4.2 Registreringens betydelse för stödansökan... 9 4.3 Registreringsansökan... 10 4.4 Förbindelse om att följa stödvillkoren... 11 4.5 Ändringar av registreringsuppgifterna... 11 4.6 Omregistrering... 12 5 ANSÖKAN OM STÖD... 13 5.1 Leverantören ansöker om stödet... 13 5.1.1 Leverantörsfullmakt... 13 5.1.2 Läsårsanmälan... 14 5.1.3 Uppföljning av produktkvantiteterna... 15 5.1.4 Osubventionerade inköp... 16 5.2 Kommunen ansöker om stödet... 17 5.2.1 Stödansökan... 17 5.2.2 Sammanställning av produktmängder... 17 5.2.3 Uppgifter om läsår... 18 5.3 En privat skola/ett privat daghem ansöker om stödet... 19 5.3.1 Stödansökan... 19 5.3.2 Sammanställning av produktmängder... 19 5.3.3 Uppgifter om läsår... 20 6 ICKE STÖDBERÄTTIGADE MATGÄSTER... 21 6.1 Personer som regelbundet deltar i måltider i skolan eller daghemmet... 21 6.2 Personer som tillfälligt deltar i måltider i skolan eller daghemmet... 21 2
6.3 Matgäster utanför distributionsstället... 22 7 BEAKTANDE AV DEN ANDEL SOM ANVÄNTS I MATLAGNINGEN... 24 8 ANSÖKAN OM STÖD DÅ BESPISNINGEN UPPRÄTTHÅLLS AV ETT CATERINGFÖRETAG ELLER NÅGON ANNAN UTOMSTÅENDE AKTÖR25 9 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER SÖKANDEN... 26 9.1 Leverantörssökanden byts... 26 9.2 Kommunsökande eller självständig sökande övergår till leverantörsansökan eller vice versa... 26 10 UPPGÖRANDE AV STÖDANSÖKAN OCH TIDSFRISTER... 27 10.1 Att fylla i och korrigera stödansökan... 27 10.2 Tidsfrister för ansökan om stöd... 28 10.3 Stödbeslut... 28 11 HUR STÖDET AVSPEGLAS... 29 11.1 Förmedling av stödet till förmånstagaren... 29 11.2 Affisch om skolmjölksstöd... 30 12 KONTROLL... 31 12.1 Uppgifter och dokument som kontrolleras... 31 12.2 Underrättelse om kontroll... 32 12.3 Förvaring av handlingar... 32 12.4 Påföljder av kontrollresultaten... 33 13 ORDLISTA... 34 14 KONTAKTUPPGIFTER... 36 ANSÖKNINGSGUIDE #136893 Publicerad av: Landsbygdsverket, PB 405 (Alvar Aallon katu 5), 60101 Seinäjoki. Tfn. 0295 31 2000, fax 0295 31 2203, www.mavi.fi Marknadsstödsavdelningen Enheten för utdelning i skolor samt handelsmekanismer 01/2015 De anvisningar som ges i denna guide är inte en uttömmande utredning över lagstiftningen för sektorn och de är inte juridiskt bindande. Lagstiftning i EU och Finland ändras, och trots uppdateringarna av denna publikation är inte uppgifterna alltid aktuella. Alla rättsliga krav ska framföras utifrån förordningarna. Den som söker stöd kan om den så önskar hänvisa till lagligheten av myndighetsåtgärderna. I sista hand EU-domstolen avgör frågor som gäller avvikande lagtolkningar. 3
4
1 INLEDNING Avsikten med denna anvisning är att ge information om hur Europeiska Unionens program för skolmjölksstöd verkställs i Finland. Avsikten med skolmjölksstödet är att gynna konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i medlemsstaternas skolor och daghem. Stödet finansieras i sin helhet av Europeiska Unionens medel. Stödet för skolmjölk och anvisningarna i denna handbok grundar sig på Europeiska Unionens bestämmelser, särskilt på Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1308/2013 och 1306/2013 samt kommissionens förordning (EG) nr 657/2008 som jämte ändringar är bindande som sådana i Finland. Dessutom tillämpas lag om en marknadsordning för jordbruksprodukter, statrådets förordning nr 314/2013 samt Landsbygdsverkets föreskrift 1/09 jämte ändringar. I Finland ansvarar jord- och skogsbruksministeriets marknadsenhet kring skolmjölksstödet medan Landsbygdsverkets marknadsstödsavdelning ansvarar för verkställigheten. Landsbygdsverkets kontrollavdelning har ansvaret för kontrollerna enligt förordningen om skolmjölksstöd. På Landsbygdsverket webbplatsen publiceras årligen de stöd som betalas till juridiska personer. Skolmjölksstödet ingår i de övriga stöd som betalas ur EU:s garantifond för jordbruket och för vilkas del stödtagarens namn, beskattningskommun samt det sammanlagda stödbelopp som betalats under kalendereller räkenskapsåret (16.10 15.10) offentliggörs. Offentliggörandet av stöden bygger på rådets förordning (EG) nr 1290/2005 och kommissionens förordning (EG) nr 259/2008. Dessutom används uppgifter om stöden för övervakningsändamål. Övervakning utförs av såväl EU:s som Finlands kontrollmyndigheter och syftet med övervakningen är att säkerställa att stöden har betalts på rätta grunder. 5
2 STÖDBERÄTTIGAD DAGVÅRD OCH UTBILDNING Rätt till skolmjölksstöd har barn eller elever som är inskrivna i följande typer av dagvård eller utbildning vid terminsstarten: Dagvård Daghem eller gruppfamiljedaghem med antingen en stadigvarande eller en ambulerande barnträdgårdslärare. Utbildning på förskolenivå Förskoleundervisning i skola, daghem eller gruppfamiljedaghem. Utbildning på grundnivå Klasserna 1 10 i grundskolan. Utbildning på andra stadiet Gymnasium och yrkesutbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen. Daghem, gruppfamiljedaghem och skolor kan upprätthållas av antingen kommunen, staten eller en privat aktör. Dagvården och utbildningen ska vara arrangerad eller godkänd av den behöriga myndighet som har ansvaret för dem. Rätt till skolmjölksstöd har inte bland annat: eftermiddagsklubbar för skolbarn utbildning på högskolenivå vuxenutbildning flerformsstudier arbetskraftsutbildning fortbildning och kompletterande utbildning klubbverksamhet. De mängder mjölkprodukter som konsumeras av personalen på skolan/daghemmet eller överlag av andra än stödberättigade barn/elever omfattas inte av stödet för skolmjölk. Ytterligare information om dagvårdens eller utbildningens rätt till stöd fås av Landsbygdsverket. 6
3 STÖDBERÄTTIGADE PRODUKTER OCH STÖDBELOPPET Stöd för skolmjölk kan sökas endast för stödberättigade mjölkprodukter, se tabellen nedan. Produkterna ska ha sitt ursprung i och vara producerade inom Europeiska Unionen och köpta i Finland. Alla subventionerade produkter ska uppfylla kvalitetskriterierna för mjölk och mjölkprodukter och kraven för identifieringsmärke i både förordningarna som gäller stödprogrammet för skolmjölk och i övrig EUlagstiftning samt i nationella bestämmelser. Klass Produkt-nr Produkt Stöd /kg I 1001 Ettans mjölk, högst 1 % fett, värmebehandlad 1101 Fettfri mjölk, värmebehandlad 1211 Surmjölk och andra surmjölkdrycker, högst 1 % fett, värmebehandlad 1221 Smaksatt/icke smaksatt yoghurt, fil och kvarg, högst 1 % fett, också sådana som innehåller fruktsaft och minst 90 viktprocent mjölk och högst 7 procent tillsatt socker och/eller honung. II 1501 Yoghurt, fil och kvarg smaksatt med frukt och/eller bär, högst 1 % fett, minst 75 viktprocent mjölk, högst 7 procent tillsatt socker och/eller honung, vari ingår också det socker som tillsatts frukten. Produkter som innehåller frukt ska innehålla frukt, fruktkött, fruktpuré eller fruktjuice. III 2001 Färsk- och smältost, högst 17 % fett och 1,3 % salt, högst 10 % andra ingredienser än mjölkämnen V 3001 Annan ost än färsk- och smältost, högst 17 % fett och 1,3 % salt, högst 10 % andra ingredienser än mjölkämnen 0,1815 0,1634 0,5445 1,3885 Mjölk, surmjölk, yoghurt, fil och kvarg som innehåller över 1 % fett, ostar som innehåller över 17 % fett och/eller över 1,3 % salt är inte berättigade till stöd för skolmjölk. Gårdsmjölk, mjölkpulver, smör och grädde är inte heller berättigade till stöd för skolmjölk. 7
Mjölkprodukter som använts i matlagningen får inte stöd. Ett undantag från regeln utgörs av kalla maträtter som tillretts eller rörts ihop i skolans/daghemmets egna utrymmen i samband med måltiden, som: frukt- eller bärkvarg, mjölk eller surmjölk som i samband med ätandet hälls exempelvis på gröt, flingor eller kräm, kakao som görs på antingen kall eller varm mjölk 3.1 Maximalt antal liter stödberättigade produkter Stöd kan beviljas för högst den mängd mjölk och mjölkprodukter som motsvarar 0,25 omräknade mjölkliter per elev/barn under en skol- eller verksamhetsdag. Den som köper produkter eller ansöker om stöd behöver i regel inte själv räkna ut det maximala antalet liter eller se till att det inte överskrids, eftersom Landsbygdsverket vid behov med ett stödbeslut (kommunsökande och självständiga sökande) drar av den överskridande delen från de produktkvantiteter som beviljas stöd. Om skolan/daghemmet får stödet via en leverantör i form av subventionerade inköpspriser (leverantörssökande), bör behovet av uppföljning kontrolleras med leverantören. Om det maximala antalet liter underskrids ska stödet alltid sökas för de faktiska produktkvantiteterna som i samband med eventuell kontroll går att verifiera med hjälp av fakturor och vid behov fraktsedlar. Det maximala antalet liter per verksamhetsställe kan räknas ut med följande formel: 0,25 x antalet barn/elever vid terminsstarten x antalet skol-/verksamhetsdagar under ansökningsperioden. Alla subventionerade produkter räknas in i den dagliga maximikvantiteten på 0,25 omräknade mjölkliter. Kvantiteten mjölk- och surmjölk i liter som hör till kategori I räknas som sådana in i det maximala antalet liter, men produkter som uppges i kilogram omräknas till mjölkliter enligt följande formler: I kategori I omräknas fil-, kvarg och yoghurtkilogram till mjölkliter genom att dividera dem med talet 1,03. 1 kg fil, kvarg och yoghurt i kategori II motsvarar 0,9 kg mjölk. Fil-, kvarg- och yoghurtkilogrammen multipliceras först med 0,9 och divideras sedan med 1,03. Kilogrammen kan också direkt multipliceras med talet 0,8738. 1 kg ost i kategori III motsvarar 3,00 kg mjölk. Ostkilogrammen multipliceras först med 3,00 och divideras sedan med 1,03. Kilogrammen kan också direkt multipliceras med talet 2,9127. 1 kg ost i kategori V motsvarar 7,65 kg mjölk. Ostkilogrammen multipliceras först med 7,65 och divideras sedan med 1,03. Kilogrammen kan också direkt multipliceras med talet 7,4272. 3.2 Stödnivåer Stödets belopp grundar sig på de stödnivåer som har fastställts i kommissionens förordning. EUkommissionen kan genom sitt beslut ändra dessa stödsatser. Stödet fastställs enligt det stödbelopp som gäller under den första dagen i ansökningsperioden. Stödnivåerna per produktkategori beskrivs i tabellen i kapitel 3. Kvantiteten mjölk- och surmjölk i liter omräknas till kilogram genom att man multiplicerar dem med talet 1,03. 8
4 REGISTRERING I STÖDPROGRAMMET De sökande samt alla skolor och daghem samt distributionsställen som är förmånstagare ska vara registrerade och godkända till Landsbygdsverkets program för skolmjölksstöd innan den verksamhet som omfattas av stödet inleds. Godkännandet till stödprogrammet sker i samband med registreringen. 4.1 Kunder och verksamhetsställen som måste registrera sig En leverantörssökande ska registrera sig innan den kan förmedla produkter till subventionerat pris till skolor och daghem som gett fullmakt. En kommunsökande, det vill säga en kommun som söker stödet för en eller flera kommunala skolor, daghem, centralkök och/eller distributionsställen inom kommunen, ska registrera sig. Som kommunsökande kan också godkännas ett affärsverk som ägs av en enskild kommun, om den har samma FO-nummer som kommunen. Skolor och daghem som kommer att använda subventionerade produkter ska registrera sig, oavsett om de får stödet via leverantören eller kommunen eller om de själva ansöker om stödet. Endast en skola eller ett daghem kan registreras med en registreringsansökan. Alla skolor/daghem som registreras måste vara berättigade till stöd. Förskoleelever kan från fall till fall räknas in i antingen skolans eller daghemmets elevantal eller också kan de registreras separat som en egen grupp, om antalet verksamhetsdagar inte är det samma som skolans/daghemmets. Skiftvårdgrupper registreras separat om deras verksamhetsdagar avviker från daghems verksamhetsdagar som är öppet i vanliga vardagar. Ett distributionsställe, det vill säga ett kommunalt tillredningskök, som levererar stödberättigade mjölkprodukter också till andra än till stödberättigade skolor/daghem måste registrera sig. En separat registrering gör det möjligt att särskilt fastställa distributionsställets utomstående matgäster som inte berättigar till stöd. En längre förklarning av ett distributionsställe finnas från kapitel 13. Centralkök dvs. tillredningskök, som levererar stödberättigade mjölkprodukter enbart till stödberättigade skolor/daghem behöver inte registreras separat, utan köket använder sig i princip av registernumret för den skola eller det daghem där centralköket/tillredningsköket ligger. Om alternativen är flera kan centralköket välja registernumret för vilket som helst av sina underlydande verksamhetsställen. Ett utomstående cateringföretag kan inte godkännas som sökande av stöd för skolmjölk, och kan därför inte registreras. 4.2 Registreringens betydelse för stödansökan Registreringen lägger grunden för hur stödansökan är uppbyggd. Med uppbyggnaden och uträknandet av de tillhörande kontrollerna, såsom det maximala antalet liter, säkerställer man på ett så heltäckande sätt som möjligt att stödvillkoren uppfylls innan stödet betalas ut. Med registernumret säkerställs dessutom bland annat att samma kund eller verksamhetsställe inte betalas stöd fler än en gång per ansökningsperiod. 9
Följande exempel beskriver huvuddragen i stödansökans uppbyggnad: 12345678 Sökande av stöd 10001234 Skola A 10001233 Skola B 10001555 Centralkök C 10001555 Skola C 10001666 Daghem A 10001777 Daghem B 10009999 Distributionsställe A 10001888 Skola D 10001999 Daghem C I exemplet är antingen leverantören av produkterna eller kommunen den som ansöker om stödet. Produkter som får stöd har levererats/köpts till skolorna A och B samt till centralköket C och distributionsstället A. Av dem är skolorna A och B så kallad enskilda verksamhetsställen, det vill säga i dem lagar man mat eller bjuder på mjölkprodukter endast till den egna skolans elever. Centralköket C finns i skola C, men det levererar mat inklusive mjölkprodukter också till daghemmen A och B. Distributionsställe A finns i skola D, men eftersom det levererar mat inklusive mjölkprodukter också till ett ålderdomshem förutom till skola D och daghem C, har det ett eget registernummer. 4.3 Registreringsansökan Registrering söks genom att man lämnar in en tresidig registreringsansökan (Blnr 561215) till Landsbygdsverket. När ansökan fylls i måste man komma ihåg att underteckna både registreringsansökan och dess bilaga. Registreringsansökan kan skickas med telefax eller i pdf-format med e-post till adressen koulumaitotuki@mavi.fi, om den inte innehåller kontouppgifter. Om registreringsansökan innehåller kontouppgifter ska den skickas per post för verifiering av kontouppgifterna och underskriften. Registreringen träder i kraft från och med den 1:a dagen i den månad då registreringsansökan med bilagor inkom till Landsbygdsverket. Efter registreringen uträttar kunden sina ärenden på basis av registernumret. Registernumret ska användas vid ansökan om stöd och i anmälningar som ligger till grund för ansökan om stöd. Registreringen är i kraft tills vidare. Landsbygdsverket skickar ett registreringsbeslut och en eventuell bilaga om gällande fullmakter till kunden. Landsbygdsverket sänder en kopia av skolans eller daghemmets registreringsbeslut och fullmaktsbilaga i original även till leverantören, om leverantörsfullmakten har givits i samband med registreringsansökan. 10
4.4 Förbindelse om att följa stödvillkoren Genom att underteckna registreringsblanketten och bilagan till den ingår den som ansöker om registrering en skriftlig förbindelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 657/2008 om att: endast elever/barn i stödberättigade skolor och daghem använder produkter som får stöd. stöd som betalts utan grund återbetalas för de berörda kvantiteternas del, om det konstateras att produkter har överlåtits åt andra än egentliga förmånstagare, om det maximala antalet liter har överskridits eller om stöd i övrigt har beviljats på oriktiga grunder. verifikat läggs fram på begäran av den behöriga myndigheten. sökanden samtycker till alla kontroller som den behöriga myndigheten har bestämt, särskilt kontroller av bokföringen och fysiska kontroller på plats medräknade. Av en leverantörssökande förutsätts utöver de ovan nämnda förbindelserna dessutom en skriftlig förbindelse om att följande uppgifter framgår av bokföringen: tillverkaren av mjölkprodukterna namnen och adresserna på skolor, daghem och distributionsställen samt vid behov de ansvariga myndigheternas namn och adresser antalet elever och barn antalet matgäster som inte berättigar till stöd antalet skol-/verksamhetsdagar per månad samt centralkökens sammansättning mängderna mjölkprodukter som sålts eller överlåtits till dessa skolor/daghem. 4.5 Ändringar av registreringsuppgifterna Ändringar av registreringsuppgifterna ska meddelas till Landsbygdsverket. Med anmälan om ändring av registreringsuppgifter (Blnr 561000B) anmäls följande ändringar: Byte av namn medan verksamheten kvarstår oförändrad. Ändring av adress. Ändring av kontaktperson och/eller kontaktuppgifter. Ändring av kontonummer. Eleverna/barnen flyttar till ett eller flera andra verksamhetsställen vid terminsbytet till exempel på grund av påbörjad eller avslutad renovering. Två eller flera registrerade verksamhetsställen slås samman vid terminsbytet. Om sammanslagningen sker under pågående termin måste det nya verksamhetsstället registreras på nytt. Upphörande av verksamheten. I tilläggsuppgifterna anges då också datum för när verksamheten upphör. Blanketten kan skickas till Landsbygdsverket med telefax, i pdf-format med e-post till adressen koulumaitotuki@mavi.fi eller via den elektroniska kundtjänsten. Om kontonumret ändras måste anmälan 11
om ändring alltid undertecknas och skickas per post. Mer information om registrering i olika situationer kan begäras av Landsbygdsverket. 4.6 Omregistrering och tillfällig registrering Om ändringarna gäller nedan uppräknade uppgifter ska kunden fylla i en ansökan om registrering för att registreras på nytt (omregistrering). Byte av ägare. Eleverna/barnen flyttar till ett eller flera andra verksamhetsställen under pågående termin till exempel på grund av påbörjad eller avslutad renovering. Två eller flera registrerade verksamhetsställen går samman under pågående termin. Kommunens namn ändras till följd av kommunsammanslagning. Vid omregistrering och tillfällig registrering används samma blankett som vid första registrering, det vill säga ansökan om registrering (Blnr 561215). Registreringsansökan ska sändas till Landsbygdsverket innan ändringen börjar gälla om man önskar få stöd omedelbart när ändringen börjar gälla. Vid omregistrering anges den tidpunkt då ändringen har skett och kunden/verksamhetsstället får ett nytt registernummer. Tillfälliga registrering görs om verksamhetsstället tillfälligt flyttar sig på grund av renovering till en annan plats eller betydande ändringar skes i antalet elever mitt under terminen. Mer information om registrering i olika situationer kan begäras av Landsbygdsverket. 12
5 ANSÖKAN OM STÖD En skola eller ett daghem kan få skolmjölksstöd för stödberättigade elever/barn: via en leverantör, dvs. ett företag i mejeribranschen eller inom handeln (leverantörsökande) via kommunen, om skolan/daghemmet drivs kommunalt (kommunsökande) självständigt, om skolan/daghemmet är privat eller ägs av en samkommun (självständig sökande). Om skolan/daghemmet eller den kommun som ansvarar för dem får stöd via en leverantör, gör leverantören upp stödansökan. Om skolan/daghemmet får stöd via den ansvariga kommunen, görs stödansökan upp centraliserat i kommunen. 5.1 Leverantören ansöker om stödet Ett företag i mejeribranschen eller inom handeln kan söka skolmjölksstöd för skolans/daghemmets räkning. I detta fall får skolan/daghemmet skolmjölksstöd direkt i samband med köp av stödberättigade produkter, antingen i form av lägre inköpspriser eller som gottgörelse i efterskott. Ansökningsperioden för skolmjölksstöd är en månad för leverantören. En skola/ett daghem kan få stöd bara för produkter som köpts via en enda leverantörssökande per ansökningsperiod. En leverantör kan ansöka om stöd för skolmjölk även i de fall där bespisningen upprätthålls av någon annan än den som upprätthåller skolan/daghemmet. Sådana fall är bland annat då matleveranser (catering) till kommunala skolor/daghem köps av ett privat företag eller av en samkommuns affärsverk. Se närmare information i kapitel 8. 5.1.1 Leverantörsfullmakt En skola/ett daghem som önskar befullmäktiga en leverantör att för sin räkning söka skolmjölksstödet ska ge en leverantörsfullmakt till den berörda leverantören. Fullmakten kan löpa på obestämd tid eller på bestämd tid. Fullmakten kan ges på bilagan till ansökan om registrering (Blnr 561215). I annat fall kan fullmakten vara fritt formulerad eller utgöras av den förlaga till fullmaktsblankett som kan skrivas ut på skolmjölksstödets webbplats. Då ger skolan/daghemmet fullmakt till leverantören som sänder en kopia av fullmakten till Landsbygdsverket. Fullmakten ska innehålla följande uppgifter: namnet på den befullmäktigade leverantören, tidpunkten då fullmakten träder i kraft, i fråga om tidsbegränsade fullmakter, när fullmakten upphör att gälla, de befullmäktigade skolornas och daghemmens namn och registernummer, 13
vid behov information om ett utomstående cateringföretag, om detta kommer att betala fakturorna och därmed indirekt vara stödmottagare, datering och underskrift. När leverantören byts eller fullmakten upphör att gälla måste man komma ihåg att: underrätta den leverantör vars fullmakt upphör att gälla om saken innan en ny fullmakt träder i kraft, hänvisa till den ursprungliga fullmakten i meddelandet om att fullmakten upphör att gälla, i den nya fullmakten nämna att den tidigare fullmakten har avslutats, om det är fråga om byte av leverantör. Fullmakten kan för skolans eller daghemmets räkning uppgöras också av en företrädare för den kommun som ansvarar för skolan/daghemmet. 5.1.2 Läsårsanmälan Skolor/daghem som medverkar i leverantörsansökan ska lämna följande uppgifter på en läsårsanmälan till leverantören för dennes ansökan om stöd: antalet elever/barn vid terminsstarten, antalet icke stödberättigade matgäster vid terminsstarten, antalet skoldagar/verksamhetsdagar per månad under läsåret, eventuella sammansättningar av centralkök och distributionsställen. Uppgifterna i läsårsanmälan används för att räkna ut de icke stödberättigade matgästernas andel och det maximala antalet liter. Närmare information om uträknandet av elever/barn samt icke stödberättigade matgäster ingår i kapitel 6. Skoleleverna och daghemsbarnen, de icke stödberättigade matgäster samt skol- och verksamhetsdagarna antecknas alltid invid den berörda skolan eller daghemmet i läsårsanmälan. En sammansättning av centralkök eller distributionsställen består av köket och dess underlydande verksamhetsställen, dvs. skolor och daghem som har rätt till stöd. Som antalet icke stödberättigade matgäster för ett distributionsställe antecknas det antal personer som räknats ut i enlighet med antalet portioner i enheter som inte berättigar till stöd (bland annat servicecentraler, ålderdomshem, hälsocentraler, gruppfamiljedagvård, eftermiddagsvård och catering). För distributionsstället antecknas inga elever eller verksamhetsdagar. På skoldagarna inom den grundläggande utbildningen tillämpar Landsbygdsverket det maximala antalet skoldagar, 190 stycken, som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). De faktiska skoldagarna ska ändå uppges i läsårsanmälan. Eftersom antalet personer alltid uppges i läsårsanmälan i överensstämmelse med terminens första skoleller verksamhetsdag behöver ändringar i antalet under terminen inte beaktas. Indragningar, sammanslagningar och andra ändringar av verksamhetsställen ska däremot alltid meddelas till leverantören 14
och Landsbygdsverket. Ändringar i sammansättningen som sker under terminen ska omedelbart anmälas till leverantören och de kan beaktas redan under nästa månad. Läsårsanmälan fylls i och skickas till leverantören enligt dennes anvisningar och före utsatt datum. Om leverantören inte separat har meddelat vilket datum läsårsanmälan ska skickas in är detta datum den sista augusti för höstterminens del. Läsårsanmälan ska undertecknas. Leverantören skickar i sin tur kopior av läsårsanmälningarna till Landsbygdsverket. Med läsårsanmälan kan man lämna uppgifter om högst ett läsår (1.8 31.7) åt gången. Om uppgifterna om vårterminen inte har meddelats redan i början av höstterminen, eller om det blir ändringar i de redan lämnade uppgifterna om vårterminen, måste en ny läsårsanmälan om vårterminen lämnas in i enlighet med leverantörens anvisningar. Om leverantören inte har gett separata anvisningar måste uppgifterna om vårterminen vara leverantören till handa före slutet av januari. Daghemmens verksamhetsdagar på sommaren ska uppges genast när de är fastställda. Leverantören kan inte sälja produkter till subventionerat pris utan de läsårsuppgifter som skolan/daghemmet har lämnat. Om produkter ändå har sålts utan att skolan/daghemmet lämnat uppgifter före utsatt datum, kan leverantören återkräva ett redan utbetalt skolmjölksstöd för augusti eller januari. Leverantören kan återuppta leveransen av subventionerade produkter först när uppgifterna har inkommit från skolan/daghemmet. Uppgifterna som lämnats i läsårsanmälan ska i samband med eventuell kontroll kunna verifieras med en separat utredning eller en hjälpblankett som fylls i frivilligt (Blnr 561231), och som har daterats och undertecknats av skolans/daghemmets föreståndare eller en annan person som ansvarar för uppgifterna. Mer information om hur antalen antecknas ingår i ifyllningsanvisningarna till blanketterna. 5.1.3 Uppföljning av produktkvantiteterna Betalningen av stödet bygger på mängden stödberättigade produkter som levererats till enskilda verksamhetsställen, centralkök och distributionsställen. En leverantörssökande betalas stöd för de mängder som denne i stödansökan har uppgett att har sålts till lägre, det vill säga subventionerat pris. Ett kök som deltar i leverantörsansökan eller den myndighet som ansvarar för köket måste se till att de produktkvantiteter som leverantören har uppgett som sålda i sin stödansökan går att verifiera i samband med övervakning med hjälp av fakturor och vid behov fraktsedlar eller andra verifikat, om fakturorna inte innehåller all den information som behövs. De handlingarna ska arkiveras på så sätt att kontrollen kan utföras inom skälig tid. Som hjälp för uppföljning och arkivering kan man använda en sammelblankett (Blnr 561229 och 561203), som fylls i frivilligt med uppgifter om de mängder stödberättigade produkter som köpts under en kalendermånad samt med identifikationsuppgifter för motsvarande fakturor/fraktsedlar. I vissa fall kan motsvarande sammandrag också fås som en färdig rapport av leverantören. De leverantörssökande gör per termin upp en förteckning över sådana produkter som berättigar till skolmjölksstöd och som kan köpas via dem. Landsbygdsverket godkänner produktförteckningen på leverantörens begäran före den aktuella terminsstarten. 15
5.1.4 Osubventionerade inköp Med osubventionerade inköp avses sådana inköp av stödberättigade produkter som täcker de icke stödberättigade matgästernas andel och för vilka inget stöd alls söks vid leverantörsansökan. En leverantörssökande kan förfoga över ett system som automatiskt delar upp en beställning i en osubventionerad och en subventionerad andel i överensstämmelse med de antal personer som uppgetts i läsårsanmälan. Då behöver den som beställer produkter inte sköta om uppföljningen av att de osubventionerade inköpen räcker till. I annat fall måste den som köper produkter i regel själv se till att produkterna köps till osubventionerade priser i en mängd som åtminstone motsvarar den procentuella andelen icke stödberättigande matgäster. Vid uppföljningen kan man använda sig av den sammelblankett som fylls i frivilligt. I exempel 1 nedanför utreds hur de icke stödberättigade matgästernas procentuella andel inverkar på inköpen. Dessutom måste de mängder som konsumeras av tillfälliga matgäster, samt de mängder som används i matlagningen, köpas som osubventionerade. Om stödberättigade produkter köps också av andra än den leverantörssökanden kan stöd inte sökas för dem, eftersom det bara går att få stöd via en leverantörssökande i månaden. Det lönar sig ändå att arkivera verifikaten över dessa externa inköp med tanke på eventuell kontroll, eftersom med hjälp av dem kan konsumtion av mjölkprodukter av enstaka, icke stödberättigade matgäster bevisas. Tack vare avskilda bokföring behövs antalet externa, icke stödberättigade matgäster inte beaktas då man räknar ut de icke stödberättigade matgästernas andel för stödansökan. Exempel 1: En skola har 360 elever, det vill säga stödberättigade matgäster, och 25 icke stödberättigade matgäster, totalt 385 matgäster. De icke stödberättigade matgästernas procentandel (25/385 x 100) = 6. Avdragsprocenten uppges som heltal med iakttagande av normala avrundningsregler. De osubventionerade inköpen kan göras på följande sätt: Produkter Total inköp Icke stödberättigade inköp (6 %) = 0,06 x total inköp Stödberättigade inköp (94 %) = 0,94 x total inköp 1001 Ettans mjölk 600 liter 36 liter 564 liter 1211 Surmjölk 34 liter 2 liter 32 liter 2001 Färsk- och smältost 6,4 kg 0,4 kg 6 kg 3001 Annan ost än färskoch smältost 8 kg 0,5 kg 7,5 kg Under exempelmånaden har skolan inte haft andra utomstående matgäster som inte berättigar till stöd (till exempel besökargrupper). 16
5.2 Kommunen ansöker om stödet 5.2.1 Stödansökan En kommunal skola/ett kommunalt daghem kan få stöd antingen via kommunen (kommunsökande) eller en leverantör. I kommunansökan köper de kommunala skolorna/daghemmen stödberättigade produkter till osubventionerat pris och kommunen ansöker om skolmjölksstöd för dessa skolors/daghems räkning i efterskott per termin. Ansökningsperioderna för skolmjölksstöd är för kommunsökande augusti-december (1.8 31.12) och januari-juli (1.1 31.7). Ansökningsperioden som uppgetts i stödansökan kan också vara kortare, om till exempel verksamheten vid alla skolor/daghem upphör tidigare eller om alla skolor/daghem övergår till leverantörsansökan under pågående termin. En kommunsökande kan ändå lägga fram bara en stödansökan per termin. Kommunen kan ansöka om skolmjölksstöd via den elektroniska kundtjänsten (https://korpi.mmm.fi). Mer information om den elektroniska kundtjänsten finns på Landsbygdsverkets webbplats. Alternativt kan skolmjölksstöd sökas också med pappersblanketter, det vill säga det stödansökningspaketet (Blnr 561221), med färdiga bilagor för skolor och centralkök (Blnr 561220 och 561219). En samkommuns skolor och daghem ansöker om skolmjölksstöd via en leverantör eller på egen hand. 5.2.2 Sammanställning av produktmängder Ansökan om stöd bygger på mängderna stödberättigade produkter som levererats till enskilda verksamhetsställen, centralkök och distributionsställen under den aktuella ansökningsperioden. Kommunsökanden uppger dessa mängder i bilagorna till stödansökan. I den egentliga stödansökan uppges de sammanräknade totala mängderna för hela kommunens vidkommande. Kommunen, eller vid behov ett enskilt kök (om kommunen bestämmer så), ska se till att de produktmängder som uppgetts som skaffade i stödansökan går att verifiera med hjälp av fakturor och vid behov fraktsedlar eller andra verifikat i samband med övervakningen, om fakturorna inte innehåller all information som behövs. De handlingarna ska arkiveras så att kontrollen går att utföra inom en skälig tid. Om catering köps av ett utomstående företag måste också de intyg, kopior av fakturor och andra handlingar som dessa företag utfärdar för ansökan om stöd sparas och arkiveras vederbörligt. För att sammanställa produktmängderna till stödansökan samt som hjälpmedel för uppföljning och arkivering rekommenderas sammelblanketten (Blnr 561224 eller 561226). På den skriver varje enskilt verksamhetsställe/centralkök/distributionsställe upp mängderna stödberättigade produkter som köpts under ansökningsperioden samt identifikationsuppgifterna om motsvarande fakturor/fraktsedlar. Motsvarande sammandrag kan i vissa fall fås också som färdiga rapporter av den som säljer produkterna. Den sammelblankett som skrivs ut från Landsbygdsverkets webbplats kan fyllas i antingen elektroniskt (= automatisk uträkning av andelen icke stödberättigade, mängder och stöd) eller för hand (= skrivs ut och fylls i för hand). Sammelblanketten eller något annat motsvarande sammandrag skickas inte till Landsbygdsverket. 17
Kommunsökande och självständiga sökande kan köpa produkterna av vilken leverantör som helst, oavsett om detta är en av Landsbygdsverket godkänd leverantörssökande eller inte. Om stöd söks för ostar, surmjölk, naturell yoghurt, fil eller kvarg ska den sökande ha en skriftlig utredning av att produkten uppfyller förutsättningarna för skolmjölksstöd. En sådan utredning är till exempel leverantörens lista över produkter med rätt till skolmjölksstöd eller tillverkarens skriftliga meddelande om produktens sammansättning. Ytterligare information fås vid behov genom att kontakta Landsbygdsverket. Utredningarna skickas inte till Landsbygdsverket som bilaga till stödansökan, men de ska sparas för eventuella kontroller. 5.2.3 Uppgifter om läsår Utöver produktmängderna lämnar en kommunsökande följande uppgifter i bilagorna till stödansökan: antalet elever/barn vid terminsstarten, antalet matgäster som inte berättigar till stöd vid terminsstarten, antalet skol-/verksamhetsdagar under ansökningsperioden. På basis av läsårsuppgifterna räknar Landsbygdsverket ut och beviljar stödet direkt för de stödberättigade matgästernas andel och beaktar en eventuell överskridning av det maximala antalet liter. En kommunsökande behöver således inte själv räkna ut procentandelen icke stödberättigade matgäster eller dra av denna andel från produktkvantiteterna i samband med ansökan om stöd. Som antalet elever/barn samt icke stödberättigade matgäster används antalet personer som är inskrivna i skolan/daghemmet på terminens första dag. Närmare information om uträknandet av de icke stödberättigade matgästerna ingår i kapitel 6. Antalet personer ska gå att verifiera i samband med eventuell kontroll med en separat utredning eller en hjälpblankett som fylls i frivilligt (Blnr 561231), och som är daterad och undertecknad av skolans/daghemmets föreståndare eller någon annan person som ansvarar för uppgifterna. Som antalet skol-/verksamhetsdagar används de faktiska dagarna under terminen. På skoldagarna inom den grundläggande utbildningen tillämpar Landsbygdsverket det maximala antalet skoldagar, 190 stycken, som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). De faktiska skoldagarna ska ändå uppges i stödansökan. Om kommunens skolor/daghem övergår från kommunansökan till leverantörsansökan ska skolorna/daghemmen skicka en läsårsanmälan till leverantören innan de börjar köpa subventionerade produkter. Sammansättningen av centralkök eller distributionsställen består av köket och dess underlydande verksamhetsställen, det vill säga stödberättigade skolor och daghem. Sammansättningarna av centralkök/distributionsställen samt läsårsuppgifterna om de underställda skolorna/daghemmen uppges i bilagan centralkök/distributionsställe i stödansökan. Som antalet icke stödberättigade matgäster för ett distributionsställe antecknas det antal personer som räknats ut i enlighet med antalet portioner i enheter som inte berättigar till stöd (bland annat servicecentraler, ålderdomshem, hälsocentraler, gruppfamiljedagvård, eftermiddagsvård och catering). För distributionsstället antecknas inga elever eller verksamhetsdagar. Om distributionsställets mjölkprodukter 18
till icke-stödberättigade matgäster levereras med en avskild faktura och skolornas/daghemmens mjölkprodukter levereras med egna fakturor, då behövs det inte att anmäla icke-stödberättigade matgäster för ett distributionsställe. 5.3 En privat skola/ett privat daghem ansöker om stödet 5.3.1 Stödansökan En skola eller ett daghem som drivs privat eller ägs av en utbildningssamkommun kan få stöd antingen genom att ansöka själv (självständig sökande) eller via en leverantör (leverantörsansökan). I den självständiga ansökan köper skolorna/daghemmen stödberättigade produkter till osubventionerat pris och ansöker om skolmjölksstöd för de köpta produkterna i efterskott. Ansökningsperioderna för skolmjölksstöd är för självständiga sökande augusti-december (1.8 31.12) och januari-juli (1.1 31.7). Ansökningsperioden som uppgetts i stödansökan kan också vara kortare, om till exempel skolans/daghemmets verksamhet upphör tidigare eller om skolan/daghemmet övergår till leverantörsansökan under pågående termin. En självständig sökande kan ändå lägga fram bara en stödansökan per termin. Ett undantag från regeln utgör bland annat ändringar av sökanden som sker under pågående termin eller en exceptionell ansökningsperiod. En självständig sökande kan ansöka om skolmjölksstöd via den elektroniska kundtjänsten (https://korpi.mmm.fi). Mer information om den elektroniska ansökningstjänsten finns på Landsbygdsverkets webbplats. Alternativt kan skolmjölksstöd sökas också med en pappersblankett (Blnr 561225). En privat skolas eller ett privat daghems stödansökan kan bara innehålla uppgifter om en skola eller ett daghem. 5.3.2 Sammanställning av produktmängder Ansökan om stöd bygger på mängderna stödberättigade produkter som levererats under den aktuella ansökningsperioden. Den självständiga sökanden uppger dessa mängder i stödansökan. Den sökande ska se till att de produktmängder som uppgetts som köpta i stödansökan går att verifiera med hjälp av fakturor och vid behov fraktsedlar eller andra verifikat i samband med övervakningen, om fakturorna inte innehåller all information som behövs. De handlingarna ska arkiveras så att kontrollen går att utföra inom en skälig tid. Om catering köps av ett utomstående företag måste också de intyg, kopior av fakturor och andra handlingar som dessa företag utfärdar för stödansökan sparas och arkiveras vederbörligt. För sammanställning av produktmängderna till stödansökan samt som hjälpmedel för uppföljning och arkivering rekommenderas sammelblanketten (Blnr 561224 eller 561226) som fylls i frivilligt. På den skriver man upp mängderna stödberättigade produkter som köpts under ansökningsperioden samt identifikationsuppgifterna om motsvarande fakturor/fraktsedlar. Motsvarande sammandrag kan i vissa fall fås också som färdiga rapporter av den som säljer produkterna. Den sammelblankett som skrivs ut från Landsbygdsverkets webbplats kan fyllas i antingen elektroniskt (= automatisk uträkning av andelen icke stödberättigade, kvantiteter och stöd) eller för hand (= skrivs ut och 19
fylls i för hand). Sammelblanketten eller ett annat motsvarande sammandrag skickas inte till Landsbygdsverket. Om stöd söks för ostar, surmjölk, naturell yoghurt, fil eller kvarg ska den sökande ha en skriftlig utredning av att produkten uppfyller förutsättningarna för skolmjölksstöd. En sådan utredning är till exempel leverantörens lista över produkter med rätt till skolmjölksstöd eller tillverkarens skriftliga meddelande om produktens sammansättning. Ytterligare information fås vid behov genom att kontakta Landsbygdsverket. Utredningarna skickas inte till Landsbygdsverket som bilaga till stödansökan, men de ska sparas för eventuella kontroller. 5.3.3 Uppgifter om läsår Utöver produktmängderna lämnar en självständig sökande följande uppgifter i stödansökan: antalet elever/barn vid terminsstarten, antalet matgäster som inte berättigar till stöd vid terminsstarten, antalet skol-/verksamhetsdagar under ansökningsperioden. På basis av läsårsuppgifterna räknar Landsbygdsverket ut och beviljar stödet direkt för de stödberättigade matgästernas andel och beaktar en eventuell överskridning av det maximala antalet liter. En självständig sökande behöver således inte själv räkna ut procentandelen icke stödberättigade matgäster eller dra av denna andel från produktmängderna i samband med ansökan om stöd. Som antalet elever/barn samt icke stödberättigade matgäster används antalet personer som är inskrivna i skolan/daghemmet på terminens första dag. Närmare information om uträknandet av de icke stödberättigade matgästerna ingår i kapitel 6. Antalet personer ska gå att verifiera i samband med eventuell kontroll med en separat utredning eller en hjälpblankett som fylls i frivilligt (Blnr 561231), och som är daterad och undertecknad av skolans/daghemmets föreståndare eller någon annan person som ansvarar för uppgifterna. Som antalet skol-/verksamhetsdagar används de faktiska dagarna under terminen. På skoldagarna inom den grundläggande utbildningen tillämpar Landsbygdsverket det maximala antalet skoldagar, 190 stycken, som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). De faktiska skoldagarna ska ändå uppges i stödansökan. Om skolan/daghemmet övergår till leverantörsansökan ska skolan/daghemmet skicka en läsårsanmälan till leverantören innan de börjar köpa subventionerade produkter. 20
6 ICKE STÖDBERÄTTIGADE MATGÄSTER Det som konsumeras av skolans och daghemmets personal eller överhuvudtaget av andra än stödberättigade barn eller elever har inte rätt till skolmjölksstöd. För att stödet kalkylerat ska kunna hänföras bara till de mängder som konsumeras av stödberättigade elever/barn måste antalet icke stödberättigade personer som deltar i måltiderna uppges i stödansökan eller läsårsanmälan. Till antalet matgäster som inte berättigar till stöd räknas de personer som inte berättigar till stöd och som vid terminens början är regelbundet kända att delta i skol- eller daghemsmåltiderna. Detta antal tillämpas under hela terminen och utgående från det beräknas de icke stödberättigade matgästernas andel i procent. Avdraget görs från de sammanlagda stödberättigade kvantiteter som levererats till ett enskilt verksamhetsställe/centralkök/distributionsställe. I leverantörens stödansökan ska denna procentandel färdigt ha dragits av från de ansökta kvantiteterna, men för kommunsökande och självständiga sökande räknar Landsbygdsverket ut avdraget. Om det till exempel i fråga om någon enskild grupp är särskilt svårt att bestämma antalet icke stödberättigade matgäster kan de produktmängder som konsumeras av gruppen särskiljas från de stödberättigade produktmängderna till exempel med hjälp av separat bokföring. I så fall antecknas dessa produktmängder inte alls i stödansökan (kommunsökande och självständiga sökande) eller också köps de in separat till osubventionerat pris (leverantörssökande). På så sätt kan också hanteras de produkter eftermiddagsklubben använder om den utövar verksamheten på skolan. 6.1 Personer som regelbundet deltar i måltider i skolan eller daghemmet Skol- och daghemspersonal omfattas inte av skolmjölksstödet. Antalet sådana personer måste räknas in i antalet matgäster som inte berättigar till stöd. Ett undantag från regeln utgör de personer för vilkas del det skriftligen går att intyga att de inte deltar i skolmåltiderna. Inte heller matgäster vars diet är ett hinder för konsumtionen av mjölkprodukter behöver räknas in i de icke stödberättigade. 6.2 Personer som tillfälligt deltar i måltider i skolan eller daghemmet Tim- och förskolelärare räknas in i antalet personer som inte berättigar till stöd, om de ens tillfälligt deltar i måltiderna i skolan eller daghemmet. Om tim- eller förskolelärarna inte arbetar i skolan alla skoldagar är det möjligt att räkna dem enligt följande exempel: två tim- eller förskolelärare arbetar i skolan eller i daghemmet så att den ena arbetar i skolan två dagar i veckan och den andra tre dagar i veckan. De kan räknas som en matgäst som inte berättigar till stöd. Samma princip kan tillämpas till exempel på eftermiddagsklubbar. Personer som vikarierar personalen behöver inte särskilt beaktas, om personerna som de vikarierar redan ingår i det anmälda antalet matgäster som inte berättigar till stöd. Om de inte har beaktats i antalet, ska 21
deras andel beaktas vid ansökan om stöd (kommunsökande och självständiga sökande) eller vid köp av osubventionerade produkter (leverantörsansökan). Studiepraktikanter, grupper av besökare och andra tillfälliga matgäster bokförs inte i antalet matgäster som inte berättigar till stöd. Deras andel ska emellertid beaktas vid ansökan om stöd eller vid köp av produkter till osubventionerat pris. Personantalet ska antecknas t.ex. på baksidan av sammelblanketten så att inspektören vid behov kan verifiera uppgiften. 6.3 Matgäster utanför distributionsstället Matgästerna på distributionsställets icke stödberättigade skolor/daghem räknas enligt antalet matportioner på följande sätt. MÅLTID KOEFFICIENT* Frukost, innehåller mjölk/surmjölk och ost 1 Frukost, ostskiva (ingen mjölk/surmjölk) 0,5 ** Lunch 1 Eftermiddagsklubb för skolbarn, innehåller mjölk/surmjölk och ost 1 Eftermiddagsklubb för skolbarn, ostskiva (ingen mjölk/surmjölk) 0,5 ** Middag 1 Kvällsfika, innehåller mjölk/surmjölk och ost 1 Kvällsfika, ostskiva (ingen mjölk/surmjölk) 0,5 ** * Vid definitionen av omräkningskoefficienterna har skolornas konsumtion (=skollunch) använts som utgångsuppgift. Koefficienterna kan relateras till den mängd som konsumeras av personer som berättigar till stöd. ** Om konsumtionen räknas som en halv portion måste man beakta att det sammanlagda antalet matgäster som inte berättigar till stöd måste avrundas till ett heltal i samband med anmälan. Exempel 2: I köket vid ett ålderdomshem (=distributionsplats) lagas skollunch till en skola med 360 elever och 25 anställda som deltar i måltiderna. Dessutom lagar köket frukost, lunch, middag och kvällsfika åt 30 boende på ålderdomshemmet. Därtill distribueras mellanmål åt 15 barn på skolans eftermiddagsklubb samt lunch åt 10 hemmaboende åldringar. Från ämbetshuset bredvid kommer 5 personer regelbundet till lunchen. Matservering på skolan: 360 stödberättigade matgäster och 25 icke stödberättigade matgäster. Matservering på ålderdomshemmet: 30 frukostportioner med mjölk och ost, 30 lunchportioner, 30 middagsportioner och 30 kvällsfikaportioner med mjölk och ost. Sammanlagt 30 x 1 + 30 x 1 + 30 x 1 + 30 x 1 = 120 icke stödberättigade matgäster. Matservering på eftermiddagsklubben: 15 mellanmål med mjölk och ost = 15 icke stödberättigade matgäster. Catering: 10 lunchportioner = 10 icke stödberättigade matgäster. Matgäster från ämbetshuset: 5 lunchportioner = 5 icke stödberättigade matgäster. 22
I läsårsanmälan (leverantörsansökan) eller i stödansökan (kommunsökande och självständig sökande) bokförs 360 som skolans elevantal, 25 som skolans antal icke stödberättigade matgäster samt 150 (120+15+10+5) som distributionsställets antal icke stödberättigade matgäster. 23
7 BEAKTANDE AV DEN ANDEL SOM ANVÄNTS I MATLAGNINGEN Stöd för skolmjölk kan inte betalas för produkter som använts i matlagningen. I ansökan om stöd måste kommunsökande och självständiga sökande därför uppge om mängderna produkter som eventuellt använts i matlagningen redan har dragits av från de ansökta mängderna eller inte. a) Sökanden har inte dragit av den andel som använts i matlagningen Om stöd söks för alla inköpta mängder subventionerade produkter (inklusive mängder som använts i matlagningen) kryssar den sökande för punkten Sökanden har inte dragit av den andel som använts i matlagningen i stödansökan. Landsbygdsverket drar då automatiskt av den teoretiska mängd som använts i matlagningen (2 %) från de ansökta mängderna. Dessutom gör Landsbygdsverket som vanligt ett avdrag för andelen matgäster som inte berättigar till stöd. Den andel som använts i matlagningen kontrolleras inte då i samband med eventuella inspektioner av stöd för skolmjölk och ingen separat bokföring över den behövs. b) Sökanden har dragit av den andel som använts i matlagningen Om det i stödansökan ansöks om stöd bara för mängderna stödberättigade drickbara produkter och produkter som använts kalla som sådana (frånsett eventuella mängder som använts i matlagningen), kryssar den sökande för punkten Den sökande har dragit av den andel som använts i matlagningen i stödansökan. Mjölk och mjölkprodukter som använts i matlagningen uppges alltså inte i ansökan om stöd och Landsbygdsverket gör bara ett avdrag för andelen matgäster som inte berättigar till stöd. Stödberättigade mjölkprodukter som använts i matlagningen bokförs separat. Vid bokföringen kan man använda sig av hjälpblankett som fylls i frivilligt (Blnr 561230). Den kan skrivas ut från Landsbygdsverkets webbplats. Om stödberättigade mjölkprodukter inte alls används i matlagningen måste detta gå att verifiera i samband med övervakningen. Verksamhetsställen som deltar i leverantörsansökan ska i regel själva se till att de inte använder stödberättigade produkter i matlagningen eller att de beställer dem till osubventionerat pris. Det är skäl att kontrollera situationen med den egna leverantörssökanden. 24
8 ANSÖKAN OM STÖD DÅ BESPISNINGEN UPPRÄTTHÅLLS AV ETT CATERINGFÖRETAG ELLER NÅGON ANNAN UTOMSTÅENDE AKTÖR En skola eller ett daghem har rätt till stöd även om bespisningen upprätthålls av någon annan aktör än den som upprätthåller skolan eller daghemmet. Detsamma gäller i fall då mjölk köps till skolan/daghemmet av den som upprätthåller bespisningen och som har ett annat ägarunderlag än skolan/daghemmet. Sådana fall är bland annat skolbespisning som sköts av ett privat företag, catering som privata daghem köper från kommunens centralkök eller catering som en kommunal skola köper av ett affärsverk i en samkommun. Det första alternativet för ansökan av stöd är självständig ansökan eller kommunansökan, det vill säga en privat skola/ett privat daghem söker stödet på egen hand och en kommunal skola/ett kommunalt daghem söker stödet via kommunen. Eftersom stöd får sökas bara på basis av skriftliga dokument måste den som upprätthåller bespisningen foga till måltidsfakturorna ett intyg över hur mycket stödberättigade produkter som ingår i fakturan. Om bespisningen tillreder mat endast för den skola eller det daghem där bespisningen är belägen, rekommenderas att bespisningen i stället för intyg fogar kopior av fakturorna för de stödberättigade varor som köpts under perioden till fakturorna. Stödansökan kan undertecknas bara av en företrädare för skolan/daghemmet (självständig ansökan) eller kommunen (kommunansökan). Ett annat alternativ att ansöka om stöd är leverantörsansökan. Den som upprätthåller bespisningen får då stödet för skolmjölk direkt i samband med de subventionerade produkterna. Stöd för skolmjölk kan dock erhållas för bara en leverantörs (den stödsökandes) produkter, även om den som upprätthåller bespisningen skulle köpa stödberättigade produkter även av andra leverantörer. Innan leverantörsansökan tas i bruk ska skolan/daghemmet eller den ansvariga kommunen utfärda en fullmakt för leverantören. I fullmakten ska utöver de skolor/daghem som får skolmjölksstöd även anges namnet på den som upprätthåller bespisningen. En utomstående aktör som upprätthåller en bespisning och en skola/ett daghem eller den ansvariga myndigheten ska ingå ett sådant inbördes avtal att stödet för skolmjölk i samband med faktureringen förmedlas till eller gottgörs den slutliga förmånstagaren till fullt belopp. I samband med eventuella kontroller ska den som upprätthåller bespisningen ge inspektörerna tillgång till fakturor/fraktsedlar (eller kopior av dessa) med vilka mängderna stödberättigade produkter kan verifieras. 25