1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten för de nio partier som då var representerade i Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam en partiöverenskommelse. Där tydliggjordes den gemensamma ambitionen att konstruktivt medverka till bildandet av en Östra Götalandsregion. Under våren 2011 arbetade presidierna för Landstingsstyrelsen i Östergötland tillsammans med Regionförbundet Östsams styrelses presidium i Regionförbundet Östsam i nära samverkan med kommunstyrelsernas presidier i Linköping, Motala och Norrköping fram ett dokument där man beskriver motiv och utgångspunkter för Ambitionen att verka för bildandet av en ny och större regionkommun i vår del av landet. Under 2011 har intensiva diskussioner förts för att försöka skapa en regionbildning i en större geografi. Diskussioner har förts såväl söderut med Jönköping och Kalmar som norrut med Sörmland, Örebro och Västmanland. Någon överenskommelse har inte kunnat träffas. Inte heller i övriga landet har några ansökningar att bilda större regioner än nuvarande län inkommit till regeringen. Regeringens särskilde utredare av den statliga regionala förvaltningen Mats Sjöstrand har under början av 2012 i olika sammanhang sagt att han förmodligen inte kommer att föreslå nya länsgränser. Detta skapar ett handlingsutrymme för de län som vill agera för att skapa större samordning på egen hand. En regionbildning som omfattar flera län i vår del av landet kommer således tidigast att kunna bildas den 1 januari 2019 (val till landstings- /regionfullmäktige i valet 2018). Landstinget gör, efter samråd med de av länets partidistrikt som är representerade i landstinget/ Regionförbundet Östsam, bedömningen att det från 2015 finns en möjlighet att i Östergötland påbörja förberedelserna som syftar till en större region 2019. Därmed skulle Östergötland också tidigare kunna nå flera av de fördelar en större region kan ge.
2(8) Regionalt utvecklingsansvar i vissa län Vid bildandet av till exempel region Skåne och region Halland har landstinget övertagit det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Denna lag omfattar idag Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland. De landsting som omfattas av denna lag får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Val sker dock liksom tidigare till landstingsfullmäktige. Med regionalt tillväxtarbete avses i denna lag insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. När det gäller regionalt utvecklingsarbete ska de landsting som omfattas av lagen: 1. Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin som utrycks i det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). 2. Besluta om och följa upp användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete och till regeringen redovisa resultaten av arbetet. Vidare ska de landsting som avses i lagen upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur (LTP). De landsting som omfattas av denna lag är skyldiga att samverka både med länets kommuner samt länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. Landsting som omfattas av lagen ska även samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. Till detta kommer att fler statliga uppgifter så som stöd till IT-infrastruktur, stöd till kommersiell service på landsbygden samt att en större andel av de statliga utvecklingsmedlen överförs från länsstyrelsen till landstinget. Därmed uppnås en ökad tydlighet kring det regionala utvecklingsansvaret. Lagen innebär ingen förändring som påverkar länets valkretsar eftersom lagen 2010:630 innebär att det högsta politiska organet i regionkommunen formellt är landstingsfullmäktige även om det benämns regionfullmäktige. Skillnaden är att landstinget övertar ansvaret för regionala utvecklingsfrågor och transportinfrastruktur.
3(8) Motiv och utgångspunkter för en regionbildning Utgångspunkten för de ansträngningar som gjorts från Östergötland för att bilda en större region är en övertygelse om att en sådan region skulle ha goda förutsättningar att utvecklas positivt. Länet har en förhållandevis stor befolkning som rör sig över hela geografin. Näringslivet är både brett och högspecialiserat och det finns en betydande gemensam arbetsmarknad. Inom länet finns såväl universitet och universitetssjukhus. Två av landets viktigaste vägar och den viktigaste järnvägslinjen går igenom länet. I de underlag som har tagits fram i arbetet med att bilda en region i en större geografi har ett antal huvudargument lyfts fram. Det handlar om att ett stort befolkningsunderlag ger bättre förutsättningar för att kunna finansiera välfärdstjänster på såväl kommunal som regional nivå. Vidare har argumentet lyfts att ansvaret för regionala utvecklingsfrågor bör hanteras i direktvalda politiska organ med egen beskattningsrätt. Ett annat argument handlar om ökad samordning av de regionala utvecklingsfrågorna tillsammans med till exempel infrastrukturplanering och kollektivtrafik. Detta i sin tur skulle skapa bättre möjligheter att regionalt genomföra en i grunden nationell politik utifrån regionens särskilda förutsättningar. Genom att överföra det samlade ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna till landstinget enligt lagen 2010:630 skulle flera av en större regions fördelar kunna uppnås. Även om man först från år 2019 kan samordna frågorna i en större geografi, med en större befolkning, finns redan idag förutsättningarna för ökad samordning och kraftsamling inom länet. Dessutom kan samordning ske med kringliggande kommuner och län i frågor som har en annan geografisk logik än länet, till exempel inom hälso- och sjukvård, infrastruktur eller kollektivtrafik. Argument för och emot en förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Följande huvudargument kan anföras till stöd för att landstinget skulle överta det regionala utvecklingsansvaret: 1. Starkare demokratiskt inflytande över utvecklingsfrågorna Idag hanteras regionala utvecklingsfrågor i stor utsträckning i Regionförbundet Östsam, som saknar beskattningsrätt och vars fullmäktige är indirekt vald av medlemmarna. Genom att landstinget med ett direktvalt fullmäktige och med egen beskattningsrätt övertar ansvaret för frågorna ges en större demokratisk legitimitet. 2. Bättre samordning och större kraft Idag är de regionala utvecklingsfrågorna och därtill hörande verktyg fördelade mellan regionförbundet, landstinget och länsstyrelsen.
4(8) Förutsättningar Förutsättningarna för att göra kraftfulla utvecklingsinsatser ökar betydligt om man kan samla alla regionala utvecklings- och tillväxtfrågor i en och samma organisation. Det handlar till exempel om näringslivsutveckling, kulturfrågor, samt frågor som rör infrastrukturplanering och kollektivtrafik. Med ett sådant mandat kan en regional utvecklingspolitik utifrån regionens egna förutsättningar forma och drivas med större kraft. 3. Bättre möjligheter att utifrån regionens förutsättningar genomföra en i grunden nationell politik En organisation med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor kan få möjlighet att ta ett större regionalt ansvar för frågor som idag hanteras av statliga myndigheter. Detta eftersom att landstinget i den rollen betraktas som en starkare och tydligare samverkanspartner för kommunerna, staten, organisationer och näringsliv. 4. Förberedelse inför en större region Samma förutsättningar kommer att gälla för de regionala utvecklingsfrågorna även i en region som omfattar en större geografi. Av det skälet är det en bra förberedelse inför bildandet av en större region att ändra ansvarsfördelning och arbetssätt i Östergötland redan från 2015. Det skulle innebära att landsting, kommuner och övriga aktörer i länet får möjlighet att utveckla arbetsformer anpassade för en större region. Huvudargumentet emot att landstinget skulle överta det regionala utvecklingsansvaret i länet är följande: 1. Minskat kommunalt direktinflytande Kommunernas direkta inflytande över regionala frågor kan komma att minska eftersom dagens modell med ett regionförbund med ett av medlemmarna indirekt valt fullmäktige avvecklas. Frågorna kommer då istället att beslutas av landstingsfullmäktige. Landstinget är dock enligt lag skyldigt att samverka med länets kommuner, länsstyrelse och övriga berörda statliga myndigheter. Hur kommunernas inflytande i praktiken ska hanteras blir en fråga för landstinget och kommunerna att reglera. Vad händer då i det fall man väljer att inte göra en ansökan om att landstinget ska överta det regionala utvecklingsansvaret? Ingenting kommer med automatik att förändras utan nuvarande organisering och ansvarsfördelning av frågorna mellan länsstyrelse, landsting, regionförbund och kommuner kommer att bestå till dess att medlemmarna väljer att förändra engagemanget i regionförbundet. Detta kan tänkas ske på olika sätt: Om en kommun väljer att begära utträde ur regionförbundet så upphör regionförbundet att vara så kallat kommunalt samverkansorgan. Detta
5(8) innebär i sin tur att staten flyttar tillbaka de statliga uppdragen till länsstyrelsen på samma sätt som innan regionförbundet bildades 2003. En annan möjlighet är att medlemmarna väljer att förändra styrformerna för regionförbundet för att ge förutsättningar för ett kraftfullare genomslag av gemensamt fattade beslut till exempel genom att istället för fullmäktige inrätta en så kallad direktion med representation från kommunerna. Ytterligare en möjlighet är att landstinget i enlighet med skrivningar i landstingets strategiska plan för åren 2011-13 väljer att återta de uppdrag som överlämnades till regionförbundet år 2003. Dessa uppdrag omfattar kulturfrågorna, näringslivsutveckling genom bland annat Almi företagspartner, turismfrågor och landsbygdsutveckling. Motivet för en sådan åtgärd är att dessa frågor är av så stor betydelse bör hanteras i en direktvald politisk församling. Vidare kan kommunerna också välja att överlämna verksamheter till regionförbundet på samma sätt som landstinget för att uppnå ett större mått av likhet medlemmarna emellan och ökad utvecklingskraft. En schematisk skiss över hur olika uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken (de statliga uppgifterna och av landstinget till regionförbundet överlämnade regionala uppdrag) organisatoriskt hanteras i de olika alternativen återfinns nedan. Samt den ekonomiska omfattningen på dessa uppdrag 2012. En process som syftar till en möjlig förändring av regionförbundets styrformer och därmed förbundsordning utgår ifrån medlemmarna och måste därför hanteras i särskild ordning. De olika alternativ som finns kan således beskrivas i följande beslutsträd:
6(8) Region i en större geografi 2019? Ja Nej Landstinget ansvarar för regional utveckling från 2015? Nej Ja Ansökan om ändring i lag om regionalt utvecklingsansvar from 2015 Ny Process Eventuell förändring av Regionförbundet -Utveckla? - Avveckla? -Förändra uppdrag? Fortsatt process med omkringliggande län för att bilda en större region from 2019 Sammanfattande diskussion Den övergripande frågan som det sedan flera år råder stor enighet om i länet är huruvida Östergötland bör ingå i en större region från 2019. Oavsett hur man ställer sig till den frågan, så är fråga 2, dvs. ifall landstinget bör ha det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland från 2015 relevant. Sammantaget görs bedömningen att det finns argument som talar för att landstinget bör ansöka om att få ett regionalt utvecklingsansvar enligt lag SFS 2010:630 från 2015 som en förberedelse för att ingå i en större region från 2019. Ett huvudskäl är att samordningsmöjligheterna och därmed effekten av regionala utvecklingsinsatser kan bli bättre än idag. Ett annat huvudargument är att regionala utvecklingsfrågor bör hanteras av en direktvald politisk församling med egen beskattningsrätt för att kunna drivas med kraft.
7(8) Fördelningen av de regionala utvecklingsfrågorna. Fördelningen av ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna förändrades i och med bildandet av regionförbundet Östsam. Nedanstående visas hur ansvaret ser ut idag och hur skulle se ut från 2015 under förutsättning att landstinget övertar det regionala utvecklingsansvaret. De statliga uppdragen ovan har för 2012 en budget på ca 22 Mkr fördelade på ca 20 Mkr till projektmedel och ca 2 Mkr för övriga förvaltningsuppdrag. Landstingets del av 2012 års budget för de till regionförbundet överlämnade uppdragen ovan är ca 116 Mkr. Därtill kommer statlig medfinansiering till regionala kulturuppdrag på 65 Mkr.
8(8) * Landstinget har i sin strategiska plan för perioden 2011-13 fastställt följande "Att i längden överlämna till en särskild indirekt politiskt vald organisation de verksamheter som har haft sitt ursprung i landstinget är inte rimligt." Av detta skäl markeras att de uppdrag som lämnats till Östsam från landstinget kan komma att omprövas i det fall landstinget inte övertar det regionala utvecklingsansvaret. ** Landstinget har sedan 2012 ansvaret för kollektivtrafik. Verksamheten finns därmed redan i organisationen 2015, då övriga uppdrag kan komma att tillföras eller återtas.