6. Att påverka i Sverige

Sveriges riksdag Foto: Melker Dahlstrand 6. Att påverka i Sverige Innehåll Demokratins bakgrund Demokratins utveckling i Sverige Det demokratiska systemet i Sverige EU Offentlig förvaltning Demokrati i vardagen Politiska idéer Att vara delaktig inom politiken Rättsväsendet i Sverige Domstolar Offentlighet och sekretess Mutor och bestickning Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 131

Demokratins bakgrund Demokrati är ett politiskt system med allmänna och fria val. Ordet demokrati kommer från grekiskans demos som betyder folket och kratein som betyder styrelse. Det demokratiska systemet har sin bakgrund långt före vår tideräkning. 500 år före vår tideräkning byggdes ett demokratiskt system i det antika Grekland. Men det var bara män som var medborgare som fick rösta. Stora delar av Europa styrdes under lång tid av romarriket. I romarriket valdes under vissa tider ledare. Men även då var det bara manliga medborgare som fick rösta. År 380 blev kristendomen den största religionen i romarriket. Kungarna och kejsarna sa då att de fått sin makt från Gud, inte från folket. Under upplysningstiden, på 1600-talet och 1700-talet, blev människor mer kritiska till kyrkan och till dem som hade makten i samhället. En viktig händelse är den franska revolutionen år 1789. Då gjorde det franska folket uppror mot kungen. En filosof vid den här tiden var fransmannen Charles Louis de Montesquieu. Han tänkte att om man delade in makten i olika delar skulle det bli bra balans. De tre delarna var den lagstiftande makten, den verkställande makten och den dömande makten. 132 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Demokratins utveckling i Sverige Regeringsformen år 1809 Sverige påverkades av tankarna från filosofen Montesquieu. År 1809 kom en ny grundlag i Sverige som delade upp makten. Kungen fick inte längre ensam ha makten. Makten delades istället i fyra delar: Den styrande makten låg hos kungen. Han hade rådgivare som kallades statsråd och statssekreterare. Makten över den inbetalade skatten låg hos riksdagen. Makten att skapa lagar var delad mellan kung och riksdag. Makten att döma låg hos högsta domstolen. Under samma tid fick medborgarna i Sverige också fler rättigheter, till exempel tryck- och yttrandefrihet. År 1866 delades riksdagen i två jämlika delar som kallades kamrar. Så lades grunden för ett modernt och demokratiskt Sverige. Folkstyre Folkstyre betyder att alla människor i ett land väljer vilka personer som ska tala för dem i olika församlingar. Tryck- och yttrandefrihet Alla ska kunna föra fram sina tankar, åsikter och känslor i tal och skrift. Föreningsfrihet Rätten att få gå med i eller starta en förening är grundläggande i en demokrati. Religionsfrihet Religionsfrihet eller trosfrihet är rätten att fritt bestämma om man vill praktisera en religion. Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna. Rättssäkerhet Rättssäkerhet betyder att alla människor ska vara lika inför lagen. En person ska ses som oskyldig till dess att han eller hon har dömts av en domstol. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 133

Sveriges regering sitter i bygganden Rosenbad i Stockholm. Foto: Pawel Flato Det demokratiska systemet i Sverige Sverige är en representativ demokrati. Det betyder att folket styr genom att välja partier eller personer som har rätt att ta viktiga beslut. De valda personerna kallas politiker. De tar beslut i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. Makten i Sverige är delad i tre delar: Riksdagen har den lagstiftande makten. Den bestämmer vilka lagar som ska gälla. Regeringen har den verkställande makten. Den ser till att lagarna blir verklighet. Domstolarna har den dömande makten. De fattar beslut med hjälp av lagarna. Domstolarna är oberoende av riksdagen och regeringen. 134 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Sveriges riksdag Riksdagen har makt att besluta om lagar. I riksdagen finns 349 ledamöter. En ledamot är en person som tilldelats ett politiskt uppdrag och är en representant för väljarna. Ledamöterna är indelade i politiska partier och väljs vart fjärde år. Sveriges regering Regeringen har den verkställande makten. Det betyder att regeringen tar hand om det dagliga arbetet med att styra landet. Statsministern är högsta chef för regeringen. Statsministern bestämmer vilka områden i samhället de olika ministrarna ska ansvara för. Varje minister i regeringen arbetar på ett departement. Departementen arbetar med olika frågor. Utbildningsdepartementet arbetar till exempel med skola och utbildning. Domstolarna Domstolarnas högsta myndigheter är Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Statsskick och lagar Sverige är en monarki. Det betyder att vi har en kung som är statschef för landet. Kungen Carl XVI Gustav har ingen politisk makt. Grundlagarna skyddar vår demokrati. Grundlagarna står över alla andra lagar och är svårare att ändra än andra lagar. Det finns fyra grundlagar i Sverige: 1974 års regeringsform som handlar om hur Sverige ska styras. Här finns regler för hur regeringen ska arbeta och hur valen till riksdagen ska gå till. 1949 års tryckfrihetsförordning som handlar om vad man får skriva i tidningar och i böcker. I Sverige får man skriva vad man vill så länge det inte är en brottslig text. 1991 års yttrandefrihetsgrundlag som handlar om vad man får säga i radio, tv, film och på Internet. I Sverige får man säga vad man vill med vissa undantag. Exempelvis få man inte säga saker som är kränkande. Det kan handla om vad man säger om en individ eller en grupp. 1980 års successionsordning som handlar om vem som får bli kung eller drottning i Sverige. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 135

Val och folkomröstningar i Sverige När vi tillsammans ska bestämma viktiga saker i Sverige har vi val eller folkomröstning. Vid allmänna val har alla rätt att vara med och bestämma. Man lämnar sin röst i en vallokal. Allmänna val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Val till Europaparlamentet är vart femte år. Valen hålls alltid på en söndag. Det finns fyra typer av allmänna val: till riksdagen till landstingsfullmäktige till kommunfullmäktige till Europaparlamentet Foto: Claes Grundsten/Scanpix Bildhuset Det finns olika former av folkomröstningar i Sverige. Det kan till exempel vara en omröstning i din kommun eller i hela landet. När det är folkomröstning för hela landet röstar hela befolkningen. Det brukar handla om att bestämma något i en grundlag. Det kan också handla om att ge riksdagen ett vägledande råd. Ett vägledande råd betyder att det vi röstar om hjälper ledamöterna i riksdagen att veta hur de ska besluta. En folkomröstning i en kommun hjälper de ledamöter som beslutar i kommunen. Folkomröstningar är ganska ovanliga i Sverige. Den senaste folkomröstningen vi hade för hela Sverige var år 2003. Då handlade det om ifall Sverige skulle byta den svenska kronan till euro. Sverige röstade nej. 136 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Rösträtt Du har rätt att rösta i riksdagsvalet om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år. Du har rätt att rösta till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år och är medborgare i ett EU-land. Du har rätt att rösta i kommun och landstingsval om du har fyllt 18 år och är folkbokförd i kommunen. Om du inte är svensk medborgare eller medborgare i ett EU-land, Island eller Norge måste du ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i rad före valet. Före valet skickar Valmyndigheten ut ett röstkort till alla som får rösta. Röstkortet skickas till den adress du är folkbokförd på. Du måste ha med dig röstkort och legitimation för att få rösta. Om du har rätt att rösta kan du också bli vald till ett politiskt uppdrag. Det betyder att du kan väljas in som ledamot i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. När du röstar väljer du vilket parti du vill stödja. Du kan också sätta ett kryss vid namnet på den person som du vill stödja. Eller skriva dit ett annat namn. Det kallas att personrösta. Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till landstingsfullmäktige och vita för val till kommunfullmäktige och för val till Europaparlamentet. Spärrar för små partier För att ett parti ska komma in i riksdagen måste partiet få minst fyra procent av väljarnas röster. För att ett parti ska komma in i landstinget eller regionen måste partiet få minst tre procent av rösterna. För Europaparlamentsvalet gäller samma spärr som vid riksdagsvalet, alltså fyra procent. Det finns ingen sådan regel vid val till kommunfullmäktige. Det finns partier i Sverige som inte har plats i riksdagen men som har ledamöter i kommuner och landsting. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 137

Europaparlamentet EU Foto: Colourbox Sverige är sedan år 1995 medlem i Europeiska unionen, EU. Men Sverige har inte EU:s gemensamma valuta, euro. EU bildades år 1952, efter andra världskriget. Då var det bara sex länder med. EU bildades för att bevara freden i Europa och öka handeln mellan europeiska länder. I dag har EU 27 medlemsländer. EU har tre stora institutioner som tillsammans stiftar lagar: Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Alla tre finns i Belgiens huvudstad Bryssel, och i landet Luxemburg. De 27 medlemsländerna samarbetar på tre olika sätt: 1. Överstatlig nivå. Beslut som alla medlemsländer måste följa. Hit räknas de lagar som EU stiftar. EU:s lagstiftning står över ett medlemslands egna lagar. Många lagar som beslutas ska göra det lättare att göra affärer, resa och arbeta inom EU. Det finns en egen domstol för EU-lagstiftningen. Den heter EU-domstolen och ligger i Luxemburg. 2. Mellanstatlig nivå. Frivilligt samarbete mellan de 27 medlemsländerna, utan lagstiftning. När EU till exempel beslutar om utrikespolitik och militära insatser görs det på mellanstatlig nivå. 3. Nationell nivå. Varje medlemsland har rätt att bestämma över sig självt. Men alla lagar och bestämmelser som länderna beslutar måste stämma med vad som sägs i de lagar och bestämmelser som finns på EU-nivån. 138 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Offentlig förvaltning Sverige styrs genom stat, landsting och kommuner. Statliga myndigheter och bolag Riksdag, regering och regeringskansli, statliga verk och myndigheter arbetar för staten och finns i hela landet. Exempel på myndigheter är Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Trafikverket. Landsting/Regioner Landstingen leds av folkvalda församlingar som kallas landstingsfullmäktige och av landstingsstyrelser. Ett landsting är den politiska delen av varje län. Västra Götalands län och Skåne län kallas regioner. Landstinget bestämmer över till exempel hälso- och sjukvård och lokaltrafik. Kommuner Kommunerna styrs av kommunfullmäktige och kommunstyrelser. Kommunerna har hand om till exempel skolor, bibliotek, hemtjänst, brandkår och renhållning. Demokrati i vardagen De senaste årtiondena har man försökt öka demokratin i arbetslivet, i skolan, i familjen, i föreningarna och i bostadsområdena. Att öka demokratin inom arbetslivet betyder att företag och organisationer försöker få alla anställda att vara delaktiga på jobbet. Alla ska få samma chans att kunna påverka sitt arbete. Men det är fortfarande chefen som tar alla beslut. Att öka demokratin inom skolan betyder att man försöker att lära barnen att tänka kritiskt och ta eget ansvar. Läraren bestämmer inte allt. Eleverna kan vara med och planera utbildningen. Att öka demokratin inom familjen kan betyda att man vill göra barnen till självständiga och trygga människor. Många föräldrar planerar med sina barn och låter dem vara med vid beslut i familjen. Många föreningar i Sverige har länge haft demokratiska system. De har till exempel regler kring hur möten och val ska gå till. Det är viktigt att alla medlemmar kan rösta. Varje medlemsröst är lika mycket värd. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 139

Demokrati i bostadsområden betyder att de som bor i området kan vara med och bestämma. De kan bestämma om sådant man använder tillsammans i huset. Politiska idéer När du röstar väljer du ett politiskt parti som du vill stödja. Ett politiskt parti är en grupp människor som har samma tankar och som vill påverka i ett land. Varje parti måste ha ett politiskt program som visar vilka tankar partiet har om hur samhället ska utvecklas. De politiska partier som finns idag bygger till stor del på idéer som växte fram på 1800-talet. Liberalismen Det latinska ordet liber betyder frihet. De första liberalerna (på 1700-talet) ville bland annat skydda människors rättigheter och friheter. De ville till exempel skydda yttrande- och tryckfriheten så att alla kunde berätta om sina tankar och känslor i tal och skrift. Liberalerna ville också ta bort en del avgifter när man köpte och sålde saker. På så sätt skulle handeln öka mellan länder. Detta skulle vara bra för ekonomin och minska risken för krig. Konservatismen Ordet konservativ kommer från latinets conservare som betyder bevara eller ha kvar. De första konservativa (på 1700-talet) ville skydda det egna landets historia, traditioner och religion. De ville ha kvar makten hos kungen, kyrkan och adeln i samhället. Socialismen Ordet socialism kommer från latinets socius som betyder kamrat. De första socialisterna (på 1800-talet) ville skydda arbetarklassens rättigheter. De ville inte att fabriker och andra organisationer skulle ägas privat. De ville istället att människorna tillsammans skulle äga detta. Politiska partier De partier som i dag finns i riksdagen (riksdagspartier) är Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Några partier har bildat en politisk grupp som kallas Alliansen. Alliansen har majoritet i riksdagen och de partier som är med där är: Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. 140 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att vara delaktig inom politiken De demokratiska rättigheterna är mycket viktiga. De gör att alla har en chans att påverka utvecklingen i samhället och diskutera politiska frågor. För att påverka kan du: Lämna ett förslag till en politiker eller tjänsteman på den nämnd eller förvaltning som har ansvaret. Berätta vad du tycker om förslag som redan finns hos nämnden eller förvaltningen. Skapa debatt genom att skriva en artikel om vad du tycker och skicka till olika tidningar eller andra massmedier. Kontakta massmedierna om du vill berätta om något som du tycker är viktigt. Bli medlem i ett politiskt parti. Om du vill bli medlem i ett parti kan du kontakta den lokala politiska föreningen där du bor. Du kan börja med frivilligt arbete i partiet och sedan få ett uppdrag som politiker i partiet. Engagera dig i en organisation som arbetar politiskt. Tjänstemän och politiker Politiker arbetar i riksdag, fullmäktige, nämnder och styrelser. De bestämmer bland annat vilka lagar vi ska ha. Politiker bestämmer också hur myndigheterna ska arbeta och vad skattepengarna ska användas till. Myndigheter som styrs av politiker kallas offentliga myndigheter eller offentliga organisationer. De finns i stat, landsting och kommun. Exempel på statliga myndigheter är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Exempel på organisationer i ett landsting är sjukhus och regiontrafik (bussar och tåg). Exempel på organisation i en kommun är socialförvaltning och kulturförvaltning. Kommunerna bestämmer ofta själva hur de ska arbeta. Kommunerna får sina pengar från kommunalskatten. De personer som arbetar på myndigheterna och de offentliga organisationerna är tjänstemän. Tjänstemännen ska göra det arbete som politikerna har beslutat. En tjänsteman ska inte vara politisk. En tjänsteman ska vara neutral i arbetet och i mötet med medborgarna. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 141

Rättsväsendet i Sverige Rättsväsendet är domstolar och andra statliga myndigheter som arbetar med lag och ordning. Sverige har över 100 olika myndigheter och nämnder i rättsväsendet. Till rättsväsendet räknas också Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Tullverket. Polisen Polisen är en statlig myndighet som finns i hela landet. Polisen ska: hindra brott och se till att vårt samhälle är lugnt och säkert hålla ordning lösa brott skydda människor, ge information och annan hjälp. Kontakta polisen Om du vill ställa frågor till polisen eller berätta om något brott ska du ringa 114 14. Det är samma nummer i hela Sverige. Om du hamnar i en akut situation (nödsituation) ska du alltid ringa 112. Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om någon är skadad eller om det brinner. Polisbil Foto: Klas Eriksson 142 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Justitieombudsmannen, JO Om du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel av en myndighet eller tjänsteman kan du klaga hos JO (riksdagens ombudsmän). JO ska se till att domstolar, myndigheter och tjänstemän följer lagen och gör rätt. JO kan inte granska politiker. Om JO anser att en tjänsteman har gjort ett allvarligt fel kan tjänstemannen ställas inför domstol. Men det är inte så vanligt. Det vanligaste är att JO gör ett uttalande. Myndigheterna brukar göra som JO säger. JO är opolitisk. Du måste inte vara svensk medborgare för att få klaga hos JO. Justitiekanslern, JK Om du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel av en myndighet eller tjänsteman kan du också klaga hos JK (justitiekanslern). JK är ombudsman för regeringen på samma sätt som JO är ombudsman för riksdagen. Justitiekanslern ska se till att myndigheterna följer lagen. JK kan också ansvara för frågor som gäller tryck- och yttrandefriheten. JK kan också betala ut pengar, skadestånd, till den som blivit fel behandlad. Det kan inte JO. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 143

Domstolar Riksdagen styr domstolarna genom lagar. Men domstolarna är neutrala och oberoende mot riksdag, regering och andra myndigheter. Den som är anklagad för ett brott har rätt att få sin sak prövad av en domstol. Personen ska ses som oskyldig tills domstolen har beslutat något annat. I Sverige finns tre typer av domstolar: Allmänna domstolar Förvaltningsdomstolar Specialdomstolar 1. Allmänna domstolar vid brott och tvist mellan individer Tingsrätten är den första domstolen man kommer i kontakt med vid brott, tvister (konflikter) i familjen eller andra tvister. Ett brottmål är en rättegång där det beslutas vem som har utfört ett brott. Ett familjemål är till exempel när föräldrar inte kommer överens om barnets vårdnad. Ett tvistemål är när två eller fler personer inte kommer överens. Det finns tingsrätter i hela landet. Om du inte är nöjd med tingsrättens beslut (dom) kan du överklaga till hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige. Högsta domstolen är den sista domstolen du kan överklaga till. Du överklagar till Högsta domstolen om du är missnöjd med hovrättens dom. Det är inte många domar som tas upp i Högsta domstolen. Högsta domstolen finns i Stockholm. 144 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Så behandlas brott av polis och domstol Ett brott är när någon gör något som kan straffas enligt lag. Om du har blivit utsatt för brott ska du anmäla det till polisen. Polisen utreder vad som har hänt. De kan till exempel hålla förhör, titta på brottsplatsen och göra en teknisk utredning. Detta kallas förundersökning. Polisen eller åklagaren gör förundersökningen. Den information som finns i förundersökningen är hemlig. Polis eller åklagare kan besluta att lägga ner en förundersökning, alltså att avbryta den. Det händer till exempel när det inte finns tillräckliga bevis. Om förundersökningen fortsätter kan åklagaren besluta att åtala en person för brottet. Det betyder att det blir rättegång i tingsrätten (domstol). Domstolens uppgift är att se om åklagaren kan bevisa att den som åtalas verkligen har begått det brott som åklagaren påstår. Strafföreläggande Vid mindre brott kan åklagare besluta om strafföreläggande i stället för att gå till domstol. Det betyder att åklagaren själv bestämmer att den som är misstänkt ska betala böter. Detta kan bara göras om den som är misstänkt har erkänt brottet. Strafföreläggande är vanligt vid trafikbrott, till exempel när någon kör för fort. Rättshjälp Rättshjälp är ett statligt stöd för den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Den vanligaste rättshjälpen är att få pengar till advokat (ett rättsligt biträde) vid en rättslig tvist. Det går också att få hjälp att betala för bevisning och andra utgifter. Bara privatpersoner kan få rättshjälp, alltså inte föreningar eller företag. Rättshjälp kan betalas till den som tjänar under 260 000 kronor och inte har en hemförsäkring. Rätt till offentlig försvarare/biträde Den som är misstänkt för ett brott kan få en offentlig försvarare. Det betyder att man kan få hjälp av en jurist även om man inte har råd att betala för det. Istället hjälper staten till att betala. Offentlig försvarare får bara den som misstänks för allvarligare brott. Allvarliga brott betyder att brottet kan ge strängare straff än böter eller villkorlig dom. Den offentliga försvararen kan hjälpa till både vid förundersökning och vid rättegång. Domstolen beslutar om en person ska få offentlig försvarare. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 145

2. Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätten är en förvaltningsdomstol. Det betyder att den ska se till att myndigheternas beslut följer lagen. Förvaltningsrätten tar till exempel hand om konflikter mellan personer och myndigheter. Det kan gälla en tvist med Försäkringskassan, kommunen eller socialnämnden. Förvaltningsrätten bestämmer också i frågor om när ungdomar eller missbrukare måste tvingas att ta emot vård. Om du inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan du överklaga till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter i Sverige. Kammarrättens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen tar bara upp beslut som kan vara viktiga i framtiden för liknande tvister. Att överklaga Om du tycker att en myndighet, till exempel socialtjänsten eller Försäkringskassan, har fattat fel beslut kan du överklaga. Den myndighet som har tagit beslutet måste berätta hur du kan överklaga. Den informationen ska finnas på det papper där beslutet står. Överklaga beslut från kommunen Om du ska överklaga ett beslut från en kommun måste du göra det inom tre veckor från när beslutet togs. Du kan överklaga på två sätt: Kommunalbesvär om beslut tagits på fel sätt Kommuner tar beslut i många frågor som gäller alla som bor i kommunen. När kommunen beslutar ska den följa kommunallagen. Om du tycker att beslutet har tagits på fel sätt (att det inte följer kommunallagen) kan du överklaga. Förvaltningsbesvär om beslutet är fel Ett förvaltningsbesvär är klagomål från en privatperson som har drabbats av ett beslut. Det kan handla om att få avslag på pengar man sökt. Om kommunen inte vill ändra sitt beslut skickar den ditt överklagande vidare till förvaltningsrätten. Överklaga beslut från Försäkringskassan Socialförsäkringen ger dig pengar istället för den inkomst du skulle ha fått när du inte kan arbeta. Handikappersättning, assistentersättning, arbetshjälpmedel och vårdbidrag är exempel på pengar som betalas ut inom socialförsäkringen. Det är Försäkringskassan som betalar ut socialförsäkringen. 146 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om du tycker att Försäkringskassans beslut är fel kan du överklaga. Överklagandet ska vara skriftligt och måste göras inom två månader sedan beslutet tagits. Du skriver din överklagan till förvaltningsrätten men skickar brevet till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska få en möjlighet att ändra sitt beslut. Om Försäkringskassan inte ändrar sitt beslut skickar den ditt brev till förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten inte heller vill ändra Försäkringskassans beslut kan du överklaga till kammarrätten. Sista stället du kan överklaga till är Högsta förvaltningsdomstolen. 3. Specialdomstolar En specialdomstol beslutar i ett visst ämne. Migrationsdomstolen är ett exempel på en specialdomstol. Migrationsdomstolen tittar på de beslut som Migrationsverket tar i ärenden om uppehållstillstånd och medborgarskap. Om du vill överklaga ett beslut från Migrationsverket skickar du överklagandet först till Migrationsverket. Om Migrationsverket inte ändrar sitt beslut skickas brevet vidare till Migrationsdomstolen. Det finns tre migrationsdomstolar i landet. De ligger vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö och Göteborg. Offentlighet och sekretess I Sverige finns något som kallas offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen betyder att alla får läsa allmänna handlingar hos myndigheter och förvaltningar. En handling är något som innehåller information. Ofta är det ett papper, kanske ett brev eller beslut. Det kan också vara ett mejl (e-post), en film eller en datafil. En handling blir allmän om den förvaras hos kommunen eller myndigheten. Eller om den har lämnats in eller gjorts där. Det betyder att allt du själv skriver till en kommun också blir allmän handling och kan läsas av andra. Offentlighetsprincipen är inskriven i grundlagen. Den finns till för att medborgare och massmedia ska få veta vad som händer i staten och kommunerna. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 147

Vissa handlingar är ändå hemliga (belagda med sekretess). De kan vara hemliga för att skydda människor, till exempel i handlingar från socialtjänsten. Det finns en särskild lag (sekretesslagen) som berättar vilka handlingar eller uppgifter som är sekretessbelagda. Om du ber att få titta på en handling ska du få den så fort som möjligt. Du behöver inte tala om vem du är. Du behöver inte heller berätta varför du vill ha handlingen. Om kommunen eller myndigheten inte vill visa en handling kan du överklaga. Kommunen ska informera dig om hur du överklagar. Mutor och bestickning Mutor är gåvor som ges till tjänstemän eller politiker för att den som ger gåvan vill ha förmåner. En muta kan till exempel vara en middag, en resa eller en present. I Sverige får tjänstemän eller politiker inte ta emot mutor. Att muta är ett brott. Den som tar emot en muta gör sig skyldig till mutbrott. Den som överlämnar en muta kan straffas för bestickning. Det betyder att ingen lärare, vårdare eller socialsekreterare får mutas. Inte heller får ledamöter i kommunala bolag eller nämnder mutas. 148 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län