Energikartläggning. Västmanlands län Data till och med år 2004

Energikartläggning Västmanlands län Data till och med år 2004 El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Värmepump i värmeverk Kol, koks Kraftvärmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Torv Avfall Träbränsle Fristående värmeverk Industri Avlutar Gasol Oljeprodukter Transport Rapport nr 2006:7

Energikartläggning Västmanlands län 1. Inledning 1.1 Läsanvisning Syftet med energikartläggningen är att öka kunskapen om länets energianvändning. Rapporten är tänkt att tjäna som ett planerings- och kunskapsunderlag men också inspirationskälla för att gå vidare i arbetet mot ett hållbart Västmanland. Genom energieffektivisering och minskad energianvändning och genom att använda mer miljövänlig energi kan vi både spara pengar och minska belastningen på miljön, inte minst påverkan på vårt klimat. Formen för denna energikartläggning av länet har till stora delar inspirerats av Örebro läns arbete Energi i Örebro län. Vi har dock valt att enbart presentera energiläget med viss fördjupning inom industribranschen. Mycket av det som presenteras avseende energieffektivisering i Örebro läns rapport är allmängiltigt och kan därför överföras även på Västmanlands län. Statistikunderlaget är i huvudsak hämtat från de kommunala energibalanserna på SCB: s hemsida, www.scb.se. Den databas som finns tillgänglig på SCB:s hemsida är en stor källa till information på energiområdet. Vi har här valt att redovisa några infallsvinklar som vi tyckt varit särskilt intressanta. Statistik avseende uppdelning av industrin på branschnivå liksom förädlingsvärdet har beställts särskilt av SCB. Kostnaden för detta har Västmanlands Läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen stått för. Den vidare bearbetningen har gjorts av Mark Marissink, Måns Enander och Katarina Hogfeldt vid Länsstyrelsens miljöenhet. Det dataunderlag som ligger till grund för SCB:s statistik har vissa brister. Så långt möjligt har vi försökt korrigera fel då vi upptäckt dem men vissa brister kvarstår. En viss försiktighet bör därför tillämpas av läsaren i synnerhet när det gäller tidstrender, då data kan vara hämtade från olika källor olika år. Osäkerheten ökar också vid högre upplösning, t ex är uppgifterna på kommunnivå mer osäkra än uppgifterna på läns- och riksnivå. 1.2. Bakgrundsfakata Vårt samhälle är starkt beroende av energi. Vi använder energi för uppvärmning, belysning, transporter och produktion av varor och tjänster. Energi mäts i wattimmar (Wh). När man mäter större energimängder används tillägg av prefix (tabell 1). En 40-watts glödlampa som lyser 25 timmar förbrukar 1 kilowattimme (1 kwh). Den internationella standardenheten är joule (J); 1 kwh=3,6 MJ. Tabell 1. Prefix som används för energienheter. Prefix Faktor k Kilo 10 3 tusen M Mega 10 6 miljon G Giga 10 9 miljard T Tera 10 12 biljon Den totala energianvändningen i Sverige uppgick 2003 till 624 TWh. Den slutliga energianvändningen, efter att ha räknat bort omvandlings- och distributionsförluster, uppgick 2003 till 406 TWh. (Källa Energimyndigheten). 2 (29)

Det finns en direkt koppling mellan vår energiförbrukning och miljöpåverkan. Nästan alla sätt vi producerar och tillverkar energi på skadar miljön. Förbränningen av olja och andra fossila bränslen bidrar till många olika miljöproblem. En av de allvarligaste är förstärkningen av växthuseffekten genom utsläpp av växthusgaser som t ex koldioxid. Genom att minska den totala energiförbrukningen men också genom att växla mellan energislagen (t ex från uppvärmning med direktel till fjärrvärme) och genom att ställa om till mer miljövänlig energiproduktion (icke fossila bränslen som t ex träbränslen, sol-, vind- och vattenkraft) minskar vi också klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxid från icke fossila bränslen bidrar inte till klimatpåverkan eftersom dessa bränslen anses vara förnyelsebara. När trädet växer tar det upp lika mycket koldioxid som den som frigörs när trädet förbränns och därmed ger det inte ett nettotillskott av koldioxid på samma sätt som förbränning av olja och kol. Energieffektivisering är ett annat sätt att minska energiförbrukningen och också spara pengar. Utvecklingen av nya tekniska lösningar, t ex styr- och reglerteknik, är viktig i detta sammanhang. Potentialen för energieffektivisering bedöms allmänt som stor inom flera sektorer. Enligt delegationen för energiförsörjning i Sydsverige kan ett genomsnittligt företag effektivisera energianvändningen med 40 % (exkl. elintensiv industri). Energiåtgången i bebyggelse som svarar för 40 % av Sveriges energianvändning kan på sikt halveras hävdas i Miljövårdsberedningens promemoria Strategi för energieffektivitet i bebyggelsen (MVB 2004:2). Men om effektiviseringen innebär att vi istället skaffar oss fler bilar, kör längre sträckor, skaffar fler hushållsmaskiner o s v kvarstår problemet. Ett bra exempel på detta är senare års utvecklingen av mer bränslesnåla motorer som delvis äts upp av att vi köper mer motorstarka bilar som stadsjeepar och liknande. Det är viktigt att skilja på energitillförsel och energianvändning. Energianvändning (slutanvändning) är den mängd energi som blir till nytta i samhället i form av t.ex. ljus, värme, övrig el som används i hushållen, tjänstesektorn, industrin, jord- och skogsbruk; transporter och industriella processer. Denna redovisas ofta uppdelad på tre sektorer (industri, transporter, samt och service). Energitillförseln inkluderar även omvandlings- och distributionsförluster, bunkring för utrikes sjöfart m.m. Att bruttotillförsel och energianvändning kan skilja sig åt inte bara när det gäller kvantitet utan också när det gäller utvecklingstrender framgår tydligt i diagram 1 och 2, som visar långtidstrenden för hela riket. 3 (29)

Diagram 1. Bruttoenergitillförsel till Sverige år 1970-2002. (Källa SCB). Diagram 2. Sveriges energianvändning per sektor år 1970-2002. (Källa SCB). Att trenderna skiljer sig (ökad bruttotillförsel vid någorlunda jämn slutanvändning) beror till stor del på att förlusterna är olika vid olika former av elproduktion. I vattenverk är tillförseln per definition lika med producerad elmängd i turbinerna, medan man för kärnkraft oftast redovisar tillförseln som allt insatt bränsle (elproduktionen motsvarar ca 1/3 av detta). Mer information om olika redovisningssätt finns hos Energimyndigheten (www.stem.se). 2. Energiläget i Västmanland 2.1 Energianvändningen Västmanlands län har en något lägre genomsnittlig energiförbrukning än riket totalt (diagram 3). 4 (29)

50 45 40 35 30 25 Länet Riket 20 15 10 5 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Diagram3. Energianvändningen totalt (MWh) per invånare i länet och riket år 1990-2003. (Källa SCB). Genom att dela upp energianvändningen på olika sektorer kan man få viss förklaring till skillnaderna. Industrisektorns andel av den totala energianvändningen i Västmanlands län är något lägre än i riket som helhet (diagram 4). Detta är en följd av den strukturomvandling länet har genomgått med följd att de gamla energikrävande bruken och gruvorna inte längre finns kvar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 9.6 Slutanv. Hushåll 9.5 Slutanv. Övriga tjänster 9.4 Slutanv. Transporter 9.3 Slutanv. Offentlig verksamhet 9.2 Slutanv. Industri, byggverks. 9.1 Slutanv. Jordbruk,skogsbruk,fiske 30% 20% 10% 0% Länet Riket Diagram 4. Slutlig användning av energi för år 2003 för länet och riket 5 (29)

fördelat på olika användarkategorier. (Källa SCB). Kommunerna Skinnskatteberg, Surahammar, Norberg, Fagersta och Köping har en högre energianvändning per invånare än genomsnittet för länet (diagram 5). 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1904 Skinnskatteberg 1907 Surahammar 1917 Heby 1960 Kungsör 1961 Hallstahammar 1962 Norberg 1980 Västerås 1981 Sala 1982 Fagersta 1983 Köping 1984 Arboga Diagram 5. Energianvändning i kwh per invånare och kommun 2003 ( medelvärdet för länet redovisas som en linje). (Källa SCB). Utsläppen av fossil koldioxid per person (diagram 6) följer inte exakt samma mönster som den totala energianvändningen. Att fler av kommunerna trots sin höga energianvändning inte har större koldioxidutsläpp kan delvis förklaras av den ökade användningen av biobränsle i de kommunala värmeverken. Noteras kan att Köping avviker med särskilt höga koldioxidutsläpp. Detta kan förklaras med Nordkalks verksamhet i kommunen. Nordkalk använder i huvudsak kol som bränsle till sin kalkugn. 6 (29)

10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Skinnskatteberg Surahammar Heby Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Diagram 6. Utsläpp av fossil koldioxid i kg per invånare och kommun 2002 till följd av energianvändningen. (Källa Fakta Västmanland). För länet som helhet har koldioxidutsläppen per invånare minskat från 5 935 kg/inv.1990 till 4 847 kg/inv. 2002. Viktigt att notera är att dessa siffror inte inkluderar flygtransporter och inga utsläpp från industriprocesser eller elproduktion. För transporter avser energianvändningen endast försålda mängder diesel och bensin i länet och inte den förbrukade mängden. Koldioxid är dessutom bara en av flera klimatpåverkande gaser varför dessa siffror inte kan jämföras direkt emot miljökvalitetsmålet för minskad klimatpåverkan. År 2002 var den tillförda energimängden till Västmanlands län 9 541 GWh, en liten minskning jämfört med de 9 868 GWh som tillfördes länet år 2000. Under samma period hade slutanvändningen i länet dock ökat från 9 288 GWh (år 2000) till 9 497 GWh (år 2002). 2.2 Energiflöden Omvandling av energi från en form till en annan, t ex träbränsle till fjärrvärme, i länets och kommunernas energisystem kan visas översiktligt i s.k. Sankeydiagram (flödesscheman). Diagrammen läses från vänster (tillförd energi uppdelad i olika bränslen, el och värme) till höger (slutanvändning av el, värme, samt bränslen för uppvärmning, industri och transporter). Sankeydiagrammen visar främst relativa mängder; dvs inom varje diagram korrelerar bredden på linjerna med energimängden. De ger alltså proportioner mellan energislag och visar flöden. Detta är av intresse t ex vid ömställning av energisystemet till förnyelsebara bränslen. Ett annat exempel är att de visar på förhållandet mellan kraftvärmeverk och värmeverk. I möjligaste mån eftersträvas ju en kombinerad värme- och elproduktion. Denna typ av diagram skall alltså inte användas för att visa på totalmängder. De sankeydiagram som presenteras här (diagram 8 9 och bilaga 1) redovisar el- och fjärrvärmeförluster i näten, men inte förluster och förbrukning i energisektorn eller hos slutkonsumenterna. 7 (29)

El för uppvärmning avser enbart eluppvärmda småhus; annan eluppvärmning ingår i kategorin driftel och lokaler, enligt SCB:s statistik. Värt att notera är även det som saknas i dessa diagram för Västmanland; sol, vind, vatten, vätgas och andra förnyelsebara energikällor. Den högra delen av digrammet ger ett underlag för att diskutera om de olika energislagen går till lämpligaste användningsområde. Till exempel är det oftast ineffektivt att använda el för uppvärmning. I bilaga 1 redovisas sankeydiagram för var och en av Västmanlands kommuner, år 2002. El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Värmepump i värmeverk Kol, koks Kraftvärmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Torv Avfall Träbränsle Fristående värmeverk Industri Avlutar Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 8. Energiläget i Västmanlands län 2000. Tillförd energi 9 868 GWh, slutanvändning 9288 GWh. 8 (29)

Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Värmepump i värmeverk Kol, koks Kraftvärmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Torv Avfall Träbränsle Fristående värmeverk Industri Avlutar Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 9. Energiläget i Västmanlands län 2002. Tillförd energi 9 541 GWh, slutanvändning 9497 GWh. 9 (29)

4. Industrin SCB har på uppdrag av Luftvårdsförbundet och Länsstyrelsen gjort en uppdelning på branscher. Uppdelningen är grov och inte tillräcklig. Men i kombination med lokalkännedom är den av stort värde för att kunna se mönster i energiförbrukningen och för att prioritera mellan och rikta aktiviteter. Uppdelningen är gjord i elva grupper enligt företagens SNIkoder: 1. SNI 1-5 (jordbruk / skogsbruk / fiske) 2. SNI 10-14 (torvutvinning / grustäkt / gruvor) 3. SNI 15-16 (livsmedelsframställning) 4. SNI 17-19 (textilframställning / konfektion) 5. SNI 20-22 (trä- och massaindustri / pappersindustri /tryckeri /grafisk industri) 6. SNI 23-25 (repro / kemisk industri / plasttillverkning / gödselframställning / gummi) 7. SNI 26-27 (glasindustri / keramisk industri / tegel, kalk, gips, betong / stenvaror / stålindustri) 8. SNI 28-29 (gjuteri / metall / verktygstillverkning / maskintillverkning) 9. SNI 30-33 (elmaskiner och apparater / instrument) 10. SNI 34-35 (fordonsindustri) 11. SNI 36-37 (möbelindustri / skrot /återvinning) Detta är stora sammanslagna grupper och det är viktigt att ta i beaktande hur sammansättningen inom dessa grupper ser ut liksom det är viktigt att vid en jämförelse mot data för riket ta i beaktande förhållandena inom respektive bransch och företag. Som exempel kan nämnas att gruppen SNI 10-14 innefattar gruvor (gruvdrift är mycket energiintensivt); något som numer knappt finns kvar i Västmanland. Med hjälp av god lokalkännedom och data för energiförbrukning per bransch i respektive kommun kan emellertid detta underlag vara till stöd för diskussioner och prioritering av åtgärder. Av diagram 10 framgår att de grupper som redovisas i denna undersökning skiljer sig åt markant när det gäller total energiförbrukning. Den i särklass största energiförbrukaren är gruppen SNI 26-27. Utifrån detta kan lämpligen detaljstudier genomföras. Med stöd i god regional kännedom kan ytterligare uppdelning av vald branschgrupp åstadkommas. Till exempel är antalet arbetsställen inom gruppen SNI 26-27 för hela länet 89 (antalet företag okänt men mindre). De flesta av dessa, och i hög grad de stora anläggningarna, är väl kända av de lokala och regionala miljömyndigheterna. Viss information om företags energiförbrukning kan erhållas i EMIR, Länsstyrelsens emissionsregister över tillståndspliktiga företag. Det är en ambition att EMIR i framtiden skall innehålla mer information på detta område. Genom att ringa in de branscher eller kanske till och med de företag som är mest väsentliga ur den aspekt (total energianvändning, elanvändning, användning av tunga eldningsoljor etc.) man vill hantera kan frågeställningarna och förslagen till lösningar preciseras med större precision. På så sätt kan man fånga upp målgruppen bättre än vid ett allmänt konstaterande om länets energianvändning och generell information om energibesparing. 10 (29)

900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1-5 10-14 15-16 17-19 20-22 23-25 26-27 28-29 30-33 34-35 36-37 Diagram 10. Branschernas energianvändning i MWh/år (2000). Den energi som förbrukas i dessa branscher fördelar sig på bränsleslag enligt nedan (diagram 11). Observera att staplarna i diagrammet är hundraprocentsstaplar; diagrammet skall alltså läsas tillsammans med diagram 10 där branschernas totalförbrukning redovisas. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1-5 10-14 15-16 17-19 20-22 23-25 26-27 28-29 30-33 34-35 36-37 El-energi Fjärrvärme Övrigt Avfall Avlutar Träbränsle Torv Gasol Eldningsolja>1 Eldningsolja 1 Diesel Koks Stenkol Diagram 11. Branschernas energianvändning uppdelad på energislag (2000). Diagram 11 ger bland annat en uppfattning om i vilka branscher elenergi utgör en stor andel av den totala energianvändningen. På samma sätt kan en mängd olika detaljstudier göras 11 (29)

utifrån de data som materialet i kartläggningen innehåller. Det går till exempel att ringa in i vilka sektorer de tunga eldningsoljorna används i länet. Dessa uppgifter går även att erhålla på kommunal nivå. I några fall kan problem med sekretess i statistiken uppstå. Om antalet företag i en grupp är för litet (tre eller färre) så slås nämligen grupperna ihop eller tas bort. En jämförelse mellan kommunerna i länet ger dock en rad intressanta skillnader vid handen. Koppling till ekonomiska data Sysselsättningen inom branscherna fördelar sig enligt tabell 2. Tabell 2. Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Västmanlands län (dagbef.) år 2000 Bransch (SNI) Ant. sysselsatta Kommentar Ant. arb. ställen 1-5 2179 Varav 1 775 inom jordbruk 342* 10-14 165 38 15-16 965 57 17-19 94 91 20-22 2719 Varav 1 704 inom 22 (förlag, grafisk-, repr. indu.) 332 23-25 1864 59 26-27 2900 Varav 2 269 inom 27 (stål- och metallverk) 89 28-29 7778 533 30-33 6588 165 34-35 5028 61 36-37 699 163 *antal företag år 2002 Inom de nationella miljöräkenskaperna som tas fram av SCB används en rad indikatorer. En av dessa är branschvis utsläpp av koldioxid per förädlingsvärde, men även utsläpp av koldioxid i förhållande till BNP. Enligt Naturvårdsverket har utsläppen av klimatpåverkande gaser sammantaget avlänkats från tillväxten. Generellt kan konstateras att verkningsgraden i ekonomin ökar så att vi får ut mer tillväxt per enhet koldioxid som släpps ut. Men trots detta minskar inte utsläppen av koldioxid i Sverige så som vi önskar. Inom vissa sektorer, t ex transportsektorn, sker till och med en ökning av utsläppen. Statistiska centralbyrån använder även andra indikatorer för att följa samband mellan ekonomi och miljö. Några exempel: Energiutnyttjande i förhållande till BNP Materialanvändning Miljöskyddskostnader per näringsgren Miljösubventioner Mängd uppkommet avfall per näringsgren Industrins vattenanvändning Som ett försök på regional nivå har data för förädlingsvärden med samma branschindelning som den övriga energikartläggningen kombinerats med data om energianvändning. Detta skall ses som ett sätt att visa på samband som inte brukar uppmärksammas på regional nivå. De värden som tagits fram räcker inte för att dra några långtgående slutsatser. Men hur sambandet mellan miljöpåverkan (som följer av energianvändning, se vidare ovan) och ekonomisk utveckling ser ut är avgörande för hur vi skall kunna lyckas förena ambitionerna om minskad miljöpåverkan med en tillfredställande ekonomisk utveckling. Att sambanden finns är ofta lätt att inse. Det är däremot många gånger komplicerat att klargöra exakt hur de 12 (29)

ser ut. För att kunna arbeta operativt med denna typ av indikatorer krävs en högre grad av upplösning och en mer problematiserad bild av den regionala ekonomin än vad dessa data ger vid handen. Icke desto mindre är denna information i kombination med god regionalkännedom av nytta. Motsvarande data finns på nationell nivå och en jämförelse är en bra utgångspunkt till att diskutera varför det förhåller sig så och i de fall där länet är sämre en diskussion om möjliga förbättringar. Tabell 3. Förädlingsvärde* och energiförbrukning branschvis i Västmanlands län år 2000 SNI Förädlingsvärde (kr) Total energi (MWh) kwh/kr Energikostnad (kr) 1-5 258 390 000 242 303 0,94-10-14 92 488 000 32 465 0,35 953 000 15 308 953 000 49 746 0,16 11 686 000 17-19 20 251 000 3 196 0,16-20-22 1 141 332 000 422 782 0,37 22 447 000 23-25 828 088 000 332 998 0,40 50 564 000 26-27 1 851 324 000 834 397 0,45 180 275 000 28-29 4 323 727 000 287 746 0,07 77 817 000 30-33 2 904 490 000 59 302 0,02 15 785 000 34-35 4 668 091 000 246 047 0,05 75 470 000 36-37 255 139 000 28 420 0,11 3 027 000 *Förädlingsvärde (FV) Förädlingsvärdet brukar uttryckas som företagens bidrag till BNP. I företagsstatistiken definieras FV som produktionsvärdet minus kostnader för köpta varor och tjänster, dock ej löner och sociala avgifter eller inköpskostnader för varor som säljs utan vidare bearbetning. Utvecklingen i länet har gått mot ett höjt innehåll av kunskap i de varor och tjänster som produceras. Länet har genomgått strukturomvandlingar och t ex finns här numer knappt några gruvor kvar. Observera att man utifrån detta inte kan dra slutsatsen att Västmanlands globala miljöpåverkan har minskat. Vi deltar i en annan ände av produktionsledet; råvaruutvinningen har flyttat. För att få en uppfattning om hur det förhåller sig med vår globala miljöpåverkan måste en analys av materialflöden och livscykler göras. Detta brukar ibland uttryckas som ekologiskt fotavtryck. I tabellerna 4 och 5 kan utvecklingen över åren för de olika branschgrupperna följas. Tabellerna visar att för dessa branscher har effektiviteten med avseende på förädlingsvärde per insatt kwh ökat väsentligt. I tabell 5 anges förädlingsvärde i löpande priser. Omräknat i fasta priser med Konsumentprisindex, KPI, som omräkningsfaktor motsvarar 16 393 883 000 kr för år 2000 13 062 854 980 kr i 1990 års priser. KPI har gått upp med drygt 25 % mellan 1990 och 2000. (Producentprisindex, PPI, har under samma period gått upp drygt 22 %.) Detta visar att energieffektiviteten i denna dela av ekonomin faktiskt ökat. Tabell 4. Total energianvändning inom SNI 1-37, Västmanlands län (MWh) 1990 1995 2000 2001 2002 2 693 994 2 497 800 2 593 171 2 526 016 2 734 025 13 (29)

Tabell 5. Total energianvändning och totalt förädlingsvärde inom SNI 10-37, Västmanlands län År Förädlingsvärde (kr, löpande priser) Energianvändning (MWh) kwh/kr 1990 8 310 850 000 2 443 606 0,29 1995 11 977 901 000 2 247 264 0,19 2000 16 393 883 000 2 297 099 0,14 5. Hushållens energianvändning Vi har också valt att titta närmare på hushållens energianvändning och särskilt då elanvändningen. Detta är något som berör oss alla oavsett hur vi bor, i villa eller flerbostadshus. Allteftersom elpriserna stiger ökar intresset för att spara energi och också medvetenheten och kunskapen om detta. Förbrukningen av hushållsel i ett normalt villahushåll uppgår till 5 000-6 000 kwh per år och 2 000-3 000 kwh per år för en genomsnittslägenhet. Elförbrukningen om el också används för uppvärmning blir betydligt högre, 25 000-30 000 kwh per år. Någon större förändring över tiden av elanvändningens procentuella andel av den totala energianvändningen kan inte iakttas avseende hushållen. Däremot kan en minskning av oljeanvändningens andel skönjas mot att en viss ökning av träbränslets och fjärrvärmens andel skett, snarare än att elanvändningens andel minskat (diagram 12). 100% 80% 60% 40% 16 El-energi 14 Fjärrvärme 10 Träbränsle 5 Eldningsolja 1 20% 0% 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Diagram 12. Hushållens energianvändning som procentuell fördelning mellan olika energislag och över tid 1990-2003. (Källa SCB). Hushållens totala energianvändning varierar mellan åren, viss variation kan förklaras av skillnader i vintertemperatur mellan åren. I stort ligger dock energianvändningen tämligen konstant. 14 (29)

3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Diagram 13. Den totala energianvändningen för länets hushåll i MWh per år, 1990-2003. (Källa SCB). Det är relativt stora skillnader mellan kommunerna när man tittar på hushållens totala elanvändning per invånare (diagram 14). Sala är den enda kommun där hushållen minskat sin elanvändning under den redovisade perioden. Annars är trenden snarare den att hushållens elanvändning ökar i flera av länets mindre kommuner. Västerås avviker med tydligt lägre elanvändning, vilket förklaras av den stora andelen fjärrvärme och därmed mindre el till uppvärmning. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1904 Skinnskatteberg 1907 Surahammar 1917 Heby 1960 Kungsör 1961 Hallstahammar 1962 Norberg 1980 Västerås 1981 Sala 1982 Fagersta 1983 Köping 1984 Arboga 1000 0 1990 1995 2000 2003 15 (29)

Diagram 14. Hushållens elförbrukning per invånare (kwh) och kommun, 1990-2003. (Källa SCB). Hushållens elförbrukning kan brytas ner ytterligare till mängden el som går specifikt till just uppvärmning (direkt och indirekt) av småhus. Förbrukningen av el för uppvärmning av småhus ligger sedan uppgången i mitten av 90-talet på en tämligen konstant nivå ( diagram 15). 300000 250000 200000 150000 100000 1984 Arboga 1983 Köping 1982 Fagersta 1981 Sala 1980 Västerås 1962 Norberg 1961 Hallstahammar 1960 Kungsör 1917 Heby 1907 Surahammar 1904 Skinnskatteberg 50000 0 1990 1995 2000 2001 2002 Diagram 15. Elförbrukningen (MWh) för uppvärmning av småhus över tid och fördelat per kommun. (Källa SCB). 6. Övriga användarkategorier För den som är intresserad finns otaliga möjligheter att fördjupa sig i andra användarkategorier än de vi har valt (industrin och hushållen). För att ge en inblick i SCB:s databas för kommunala energibalanser och vilka möjligheter denna ger till vidare bearbetningar, redovisas här den uppdelning på användarkategorier och energislag som finns att tillgå på SCB:s hemsida. Alla uppgifter finns dessutom redovisade på riks-, läns- och kommunal nivå, för åren 1990, 1995, 2000, 2001 och 2002. Användarkatagorier: Slutlig användning totalt Slutanv. Jordbruk,skogsbruk,fiske Slutanv. Industri, byggverksamhet Slutanv. Offentlig verksamhet Slutanv. Transporter Slutanv. Övriga tjänster Slutanv. Hushåll Slutanv.Spec Hushåll småhus Slutanv.Spec Hushåll eluppvärmda småhus Slutanv. Spec Hushåll flerbostadshus Slutanv. Spec Hushåll fritidshus 16 (29)

Energislag: Stenkol Koks Bensin Diesel Eldningsolja 1 Eldningsolja>1 Gasol Naturgas Torv Träbränsle Avlutar Avfall Övrigt Fjärrvärme Summa bränslen El-energi Total energi För att komma in i databasen gör du så här: Gå in på SCB:s hemsida www.scb.se gå vidare till Statistik efter ämne/energi och vidare till Kommunala energibalanser (KOMENBAL), därefter går du in på Databaser varefter du väljer energibalanser kommunvis, länsvis eller riket. 7. Hur vi går vidare 7.1 Förslag på aktiviteter och positiva exempel Länets energirådgivare m fl Ett samarbete har inletts mellan Länsstyrelsen och länets energirådgivare och Förbundet Agenda 21 i Västmanland för att ordna branschinriktade träffar med energirådgivning och demonstration av goda exempel. Med stöd i denna energikartläggning har ägare och förvaltare av flerbostadshus valts som en första målgrupp. Samarbete med Mälardalens Högskola Ett projekt vid Mälardalens högskola, institutionen för samhällsteknik, har inletts. Bland annat kommer en materialflödesanalys över Västmanland att göras och ett antal energianalyser på företag att genomföras. Denna energikartläggning utgör ett viktigt källmaterial och Länsstyrelsen deltar som rådgivare. Uthållig kommun Under ledning av STEM, Statens energimyndighet, har projektet Uthållig kommun drivits i fem svenska typkommuner. I samarbete med Linköpings universitet har man låtit genomföra energianalyser (enklare, exklusive processer) på ett antal företag. Detta är ett bra exempel på en åtgärd som kan genomföras med stöd i denna energikartläggning. Med stöd i detta material och med exempel från större energikartläggningar som genomförts kan även branschvisa informationsträffar ordnas. Genom att presentera goda exempel och erbjuda teknisk rådgivning till en väl definierad målgrupp används resurserna på ett effektivt sätt. 17 (29)

Klimatinvesteringsprogrammet Regeringens klimatinvesteringsprogram syftar till åtgärder som begränsar utsläppen av växthusgaser. Pengarna söks hos Naturvårdsverket. På Naturvårdsverkets hemsida finns information och goda exempel från genomförda åtgärder. En förutsättning för att söka pengar är att man gör en energikartläggning. För det ändamålet är denna rapport och det källmaterial som ligger till grund för den av stort värde. Program för energieffektivisering Den 1 januari 2005 trädde lagen om program för energieffektivisering (PFE) ikraft. Syftet med programmet är att öka effektiviseringen av energianvändningen bland energiintensiva företag. Programmet är frivilligt men genom att ansöka om att delta (senast den 31 mars 2005) kan företagen få skattereduktion retroaktivt från 1 juli 2004, då skatten på processrelaterad el höjdes. PFE sträcker sig över fem år. Under de två första åren ska företagen bland annat införa och certifiera sig enligt ett standardiserat energiledningssystem och därefter genomföra åtgärder som effektiviserar energianvändningen. Energiledning Även om ett företag inte uppfyller kriterierna för att ingå i PFE så kan man införa ett energiledningssystem(els). Ett energiledningssystem hjälper till att effektivisera energianvändningen inom företaget vilket är bra både för miljön och för företagets energikostnader. ELS bidrar till: - att företaget får bättre kontroll och struktur på sin energianvändning - bättre planering, drift- och underhållsrutiner och inköpsrutiner - minskad elförbrukning och lägre energikostnader. 7.2 Källor till information Statistiska centralbyråns hemsida: www.scb.se Energimyndighetens hemsida : www.stem.se Länsstyrelsen i Västmanlands hemsida: www.vastmanland.lst.se här finns bland annat Fakta om Västmanland vilket hänvisas till i diagram 7. 18 (29)

Bilaga 1. För att varje diagram ska gå att läsa kan det vara svårt att använda samma skala på olika diagram; därför kan man här inte jämföra mängderna för olika kommuner rakt av. I denna sammanställning har fyra olika skalor använts. Den finaste skalan gäller Arboga, Skinnskatteberg, Heby, Kungsör och Norberg. Nästa skala är tre gånger grövre (en linje av en viss bredd representerar tre gånger så mycket energi) och gäller Köping, Fagersta, Surahammar, Hallstahammar och Sala. I diagrammet för Västerås representerar en linje tio gånger så mycket energi som motsvarande linje i den finaste skalan, och den grövsta skalan (30 gånger grövre än den finaste) gäller diagrammet för hela länet. 19 (29)

Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Fristående värmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 10. Energiläget i Arboga kommun 2002. Tillförd energi 453 GWh, slutanvändning 435 GWh. 20 (29)

Förluster El Driftel lokaler Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Torv Fristående värmeverk Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 11. Energiläget i Fagersta kommun 2002. Tillförd energi 626 GWh, slutanvändning 603 GWh. 21 (29)

Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Fristående värmeverk Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 12. Energiläget i Hallstahammars kommun 2002. Tillförd energi 426 GWh, slutanvändning 403 GWh. 22 (29)

Förluster El Driftel lokaler Uppvärmning lokaler, Träbränsle Industri Oljeprodukter Transport Diagram 13. Energiläget i Heby kommun 2002. Tillförd energi 483 GWh, slutanvändning 471 GWh. 23 (29)

Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Träbränsle Fristående värmeverk Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 14. Energiläget i Kungsörs kommun 2002. Tillförd energi 248 GWh, slutanvändning 238 GWh. Datafel från SCB? Diagram 15. Energiläget i Köpings kommun 2002. Tillförd energi 453 GWh, slutanvändning 435 GWh. 24 (29)

Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Uppvärmning lokaler, Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 16. Energiläget i Norbergs kommun 2002. Tillförd energi 334 GWh, slutanvändning 328 GWh. 25 (29)

Förluster El Driftel lokaler Värme Kraftvärmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Träbränsle Fristående värmeverk Industri Avlutar Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 17. Energiläget i Sala kommun 2002. Tillförd energi 757 GWh, slutanvändning 743 GWh. 26 (29)

Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Fristående värmeverk Träbränsle Industri Oljeprodukter Transport Diagram 18. Energiläget i Skinnskattebergs kommun 2002. Tillförd energi 287 GWh, slutanvändning 278 GWh. 27 (29)

Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Torv Fristående värmeverk Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Diagram 19. Energiläget i Surahammars kommun 2002. Tillförd energi 627 GWh, slutanvändning 581 GWh. Transport 28 (29)

Brister i underlaget från SCB gör att sankeydiagram för Västerås ej presenteras Diagram 20. Energiläget i Västerås kommun 2002. Tillförd energi 3 352 GWh, slutanvändning 4 059 GWh. 29 (29)