Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund
Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: John Hedlund Foto: John Hedlund ISBN 978-91-87287-41-1 C Stadsmuseet
Figur 1. Undersökningsområdet invid RAÄ 843 i Stockholms stad markerat på registerkartan. Skala 1:6000. 1 Inledning Schaktning har utförts i samband med belysningsarbeten på fastigheten Sätra 2:1 utmed strandpromenaden mellan Sätra varv och Sätra strandbad. I enlighet med beslut från Länsstyrelsen har en förundersökning i form av en schaktövervakning utförts inom området för sjökrogen Arboga kök, RAÄ 843 i Stockholms stad. Strandpromenaden ligger i samma läge som en äldre väg som ledde ned mot varvet från krogen. Övervakningen gjordes i december 2014 av John Hedlund från Stockholms stadsmuseum som också sammanställt rapporten, 1
2 Administrativa uppgifter Fastighet: Sätra 2:1 Typ av undersökning: Arkeologisk schaktövervakning Uppdragsgivare: Stockholms stad, Trafikkontoret Länsstyrelsens beslut dnr: 4311-42678-2014 SSM dnr: 4.33/5885/2014 Undersökningsperiod: 2014-12-08 2014-12-09 Arkeologisk personal: John Hedlund Dokumentation: Fotografier SSMDIG029063, SSMDIG029064 och inmätningar av schakt och kroglämningar. Inga fynd har registrerat i museets fynddatabas. Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. Figur 2. Strandpromenad från Sätra varv mot Sätra strand. Vid vägens krön låg Arboga kök fram till branden 1967. Till vänster i bild finns syllstenar till en mindre uthusbyggnad eller ladugård. 2
Schaktarbetet utfördes i promenadvägens vänstra del. Fotografi från öster av John Hedlund SSMDIG 3 Bakgrund Arboga kök var tidigare en av flera sjökrogar i Mälaren. Krogen omnämns första gången i 1829 års mantalslängd för Brännkyrka socken. Första kända krögaren var Nils Isac Nilsson med hustru och omnämns 1835. Arboga kök har i flera sammanhang kopplats ihop med boken Det går an (1839) av C. J. L. Almqvist. Det har i många sammanhang sagts att sällskapet i boken går iland för att äta här (Areskoug). Men detta är felaktigt och krogen omnämns tyvärr inte utan man äter ombord på båten och går sedan iland en stund i Strängnäs på väg mot färdens destination Arboga. Namnet Arboga kök förklaras vanligen med att krogen öppnar samtidigt med att båttrafiken, bl a med ångbåt, öppnar mellan Stockholm och Arboga (Erixon). Långt ifrån alla båtar hade eldstad och möjlighet att laga mat, varför passagerarna fick inta sina måltider på krogarna längs med farleden. Krogen var troligen i drift in på 1870-talet och fungerade därefter som boningshus och senare sommarställe. 1967 brann huset efter att stått tomt i ett antal år och rivs strax därefter. Stugan var 1961 en våning med inredd vind med takkupor. Byggnaden hade rödmålad panel med vita knutar. På nordvästra långsidan och bägge gavlar fanns tillbyggda verandor. Framför huset i nordöst fanns en farstu och här var marken också något terrasserad. Taket var valmat och täckt med tvåkupigt tegel. Intill krogen fanns en rödmålad källarstuga med gästhus. En bit söder upp i backen låg en kallmurad jordkällare och i öster längs med vägen ned mot varvet låg en rödmålad knuttimrad mindre lagårdsbyggnad (Ohlsson). I samband med en arkeologisk utredning 2010 för förbifart Stockholm karterades de bebyggelselämningar som finns kvar på platsen som då också fick fornlämningsstatus (Hjulström & Svensson). 4 Utförande Schaktarbetet följdes under en dag. En schaktplan upprättades sedan med hjälp av gps varvid bebyggelselämningarna efter krogen, källarstugan och jordkällaren mättes in. Ladugårdsbyggnadens placering var inte lika framträdande varför den inte mättes in. Fotografier togs av området. 3
5 Undersökningsresultat Schaktningsarbetet gjordes i promenadvägens södra del och var i allmänhet ca 0,3 m djupt och lika brett. Tre stycken gropar på ca 0,5 m grävdes för tre lyktstolpar men ingen av dessa gropar placerades i närhet till bebyggelselämningarna. Till största del utfördes schaktarbetet i sen tid påförd vägfyllning bestående av stenkrossmaterial. I den östra delen, i backen ned mot varvet (se fig. 2), påträffades gråbrun mylla schaktens botten. Ett fynd bestående av en hasp av järn från troligen en grind eller dörr påträffades i myllan i detta område (fig 5). Figur 3. Schaktplan över området med lämningar inlagda från krogen Arboga kök RAÄ 843 i Stockholms stad. Skala 1:4000. 4
Figur 4. Fotografi av den hasp som påträffades vid schaktning öster om Arboga kök i området mellan den rivna ladugården och staketet som syns på fotografiet i fig. 5. 6 Referenser Otryckta källor Ohlsson, G. 1962. Rapport ang. inventeringen av Sätra-området. Rapport från Stockholms stadsmuseum. Areskoug, M. 2012. Inget stopp för Yngve Frej på Arboga Kök. Artikel i Dagens Nyheter 25 augusti 2012. Litteratur Almqvist, C. J. L. 1839. Det går an. Stockholm. Hjulström, B. & Svensson, K. Förbifart Stockholm. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, Stockholm stad samt Ekerö, Huddinge och Sollentuna kommuner. Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2429 Erixon, S. 1941. Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten. Rådet till skydd för Stockholms skönhet, Stockholm. 5
Figur 5. Arboga köks ladugård öster om krogen sedd fån öster. Själva krogen skymtar i vägens förlängning. Fotografi taget 1962 av Lennart af Petersens (SSM F68683). 6