Humanitärt bistånd och civilskydd

INSYN I EU POLITIKEN Hjälpa människor som drabbats av katastrofer och konflikter och skydda riskgrupper Humanitärt bistånd och civilskydd EU:s humanitära bistånd gör verklig skillnad för tusentals personer och visar att EU står för grundläggande värderingar som gör världen till en bättre plats att leva i. Kristalina Georgieva, kommissionär för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering

INNEHÅLL Varför behövs en särskild EU politik för humanitärt bistånd och civilskydd? rädda liv och förebygga mänskligt lidande... 3 INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Du kan läsa och ladda ner broschyrerna här: http://europa.eu/pol/index_sv.htm Hur går det till? en behovsbaserad EU strategi... 7 Vad gör EU? EU infriar sina löften....10 Vad händer nu? hur kan vi tillgodose framtida behov?... 15 Läs mer...16 Hur fungerar Europeiska unionen? Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Bedrägeribekämpning Digitala agendan Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi EU:s budget EU:s utvidgning Fiske och havsfrågor Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Migration och asyl Miljö Näringsliv Regionalpolitik Rättvisa, medborgarskap och grundläggande rättigheter Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utveckling och samarbete Insyn i EU politiken: Humanitärt bistånd och civilskydd Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Publikationer 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet uppdaterat i februari 2014 Omslagsbild: Jupiterimages 16 s. 21 29,7 cm ISBN 978-92-79-36446-4 doi:10.2775/32687 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 Europeiska unionen, 2014 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavaren.

H U M A N I T Ä R T B I S T Å N D O C H C I V I L S K Y D D 3 Varför behövs en särskild EU politik för humanitärt bistånd och civilskydd? Rädda liv och förebygga mänskligt lidande Varje vecka ser vi bilder från konflikter och katastrofer på tv och i tidningarna. EU hjälper de behövande så fort som möjligt. Genom EU kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd (Echo) ger EU stöd till offer för katastrofer och konflikter runtom i världen och arbetar även för att förhindra humanitära kriser. Dessa mål är en central del i EU:s verksamhet. I enlighet med sina grundläggande värderingar om solidaritet, respekt för mänsklig värdighet, jämlikhet och tolerans försöker EU skydda människors liv, minska och förebygga lidande och värna om de drabbades värdighet. EU finns i krisområden över hela världen, t.ex. Syrien, Afghanistan, det ockuperade palestinska området, Sahelområdet och många andra delar av Afrika, Central- och Sydamerika och Sydostasien. Dessutom genomförs hjälpinsatser i regioner med långvariga bortglömda kriser och instabilitet efter konflikter. Att hjälpa de mest utsatta befolkningarna i världen är en moralisk skyldighet för det internationella samfundet och EU kommissionen har under många år hjälpt offer i krisområden. Kommissionens biståndsavdelning ger katastrofhjälp till nödlidande, oberoende av nationalitet, religion, kön och etniskt ursprung. Men kommissionen hanterar inte bara de omedelbara konsekvenserna av katastrofer, utan bidrar också med förebyggande åtgärder, beredskap och återuppbyggnad. EU har inrättat en särskild civilskyddsmekanism för att hjälpa länder att undvika katastrofer, förbereda sig på nödsituationer och få fram gemensamma resurser till katastrofdrabbade länder. EU:s humanitära bistånd går framför allt till länder utanför EU, men mekanismen kan även användas inom EU. Mekanismen stärker det europeiska civilskyddssamarbetet och kompletterar medlemsländernas nationella, regionala och lokala arbete genom att erbjuda effektiva verktyg för förebyggande åtgärder, beredskap och insatser vid olika typer av katastrofer. Tillsammans är vi starka EU är en av världens största givare av humanitärt bistånd. Biståndet gör stor nytta på fältet. Under 2012 gav EU stöd till 122 miljoner människor i över 90 länder utanför EU. Biståndet på drygt 1 miljard euro per år utgör mindre än 1 procent av EU:s årliga budget, men det har ändå visat sig ha stor betydelse i krissituationer, tack vare effektiv samordning på EU nivå. Exempel på viktiga EU insatser är arbetet med att stabilisera situationen i Haiti efter jordbävningen 2010, skyddet av civila under konflikten i Libyen 2011, hjälpen till miljoner svältande Detta innebär att kombinera katastrofinsatser med många olika åtgärder för att minska riskerna för katastrofer, t.ex. genom att begränsa klimateffekterna, förbättra beredskapen vid katastrofer, t.ex. genom att utveckla system för tidig varning, garantera en smidig övergång när de akuta insatserna har avslutats genom att ta fram lämpliga strategier, stärka den allmänna motståndskraften hos befolkningen, t.ex. genom att koppla samman katastrofinsatser med långsiktig återhämtning och hjälp till utveckling. ACTED EU har finansierat humanitärt bistånd i Indien sedan 1996.

I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 4 människor i Sahelområdet 2012 och det pågående stödet till hundratusentals syriska flyktingar som flyr konflikten i landet. Det uppstår hela tiden nya globala hot och vi måste därför kunna anpassa reglerna för att lösa nya problem. År 2010 samlade EU humanitärt bistånd och civilskydd i ett generaldirektorat för att snabbare kunna ingripa vid akuta kriser. Samma år utnämndes Kristalina Georgieva till den första kommissionären med ansvar för både internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering. På det här sättet kan EU samordna sina insatser och använda resurserna så effektivt som möjligt. Förenade i solidaritet En opinionsundersökning från 2012 visar att nio av tio EU invånare är positiva till EU:s humanitära bistånd. Trots den ekonomiska krisen ökar stödet för biståndet, vilket visar på ett starkt engagemang från invånarnas sida. Över 80 procent håller med om att samordnade EU åtgärder för att hantera katastrofer är effektivare än insatser av enskilda länder. Ansvaret för det humanitära biståndet delas mellan EU och medlemsländerna och hjälpen delas ut i samarbete med internationella och lokala aktörer. När det gäller civilskydd ska EU stödja, samordna och komplettera EU ländernas arbete. Tack vare samordningen kan EU höja ambitionsnivån och föra samman resurser och kunskap. Det har bidragit till bättre bistånd och krisinsatser. EU har därför kunnat agera snabbt vid omfattande kriser som monsunöversvämningarna i Pakistan 2010. För att hantera de långsiktiga effekterna av katastrofer och stärka beredskapen måste det humanitära biståndet och krishanteringen gå hand i hand med t.ex. utvecklingssamarbete och miljöskydd. Därför är EU:s samordning så viktig. European Union Den här fördrivna burundiska familjen kunde återvända hem tack vare EU:s återflyttningsstöd.

H U M A N I T Ä R T B I S T Å N D O C H C I V I L S K Y D D 5 Därför måste vi stärka motståndskraften hos de värst utsatta Varje år drabbas miljoner människor av torka, översvämningar, jordskred, cykloner, jordbävningar, tsunamier, skogsbränder och andra katastrofer. Man uppskattar att 97 procent av dödsfallen i samband med naturkatastrofer inträffar i utvecklingsländerna, och dessa länder bär den tyngsta bördan i form av förlorade försörjningsmöjligheter. Bara i Afrika har nya och återkommande kriser drabbat 31 miljoner människor i Afrikas horn och Sahel. Vi behöver därför en konsekvent politik som kan rusta de mest utsatta i utvecklingsländerna så att de bättre kan stå emot och hantera katastrofer. Hur hjälper EU till? Kommissionen föreslog år 2012 en ny strategi om hur man kan anpassa EU:s utvecklingsbistånd och humanitära bistånd för att stärka motståndskraften och minska sårbarheten hos katastrofdrabbade. Förslaget omfattar tio åtgärder, bl.a. stöd till nationella strategier för att öka motståndskraften, katastrofhanteringsplaner och effektiva system för tidig varning i katastrofutsatta länder. Kommissionen förespråkar också innovativa metoder för riskhantering i samarbete med försäk ringsbranschen. Åtgärderna ska bygga på de lovande resultaten av kommissionens initiativ för att öka motståndskraften i Sahel och Afrikas horn efter den kraftiga torkan där. Initiativen Agir Sahel och Share ska bryta den onda cirkeln av torka, hunger och fattigdom genom att förbättra sam o rdningen mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Kommissionen förväntas satsa 270 miljoner euro under 2012 och 2013 på Share initiativet på Afrikas horn. Målet för initiativet Agir Sahel är 750 miljoner euro under de kommande tre åren. Kommissionens satsning på mot ståndskraft kommer att rädda fler liv, vara mer kostnadseffektivt och bidra till att minska fattigdomen. Det leder i sin tur till effektivare bistånd och en hållbar utveckling. Gemensamma insatser mot växande hot European Union I Vanuatu hjälper barn till att bygga en modell av det största hotet mot deras liv, vulkanen på berget Gharat. De humanitära kriserna blir allt fler och alltmer omfattande år från år. Bara naturkatastroferna ökade från 78 till nästan 400 mellan 1975 och 2010. De viktigaste orsakerna är klimatförändringarna, befolkningstillväxten som leder till krympande naturresurser, urbaniseringen, industriverksamheten och miljöförstöringen. Allt fler länder drabbas också av instabilitet, civila konflikter och terroristhot. EU strävar efter att anpassa sina åtgärder i risksituationer. Det är nödvändigt på grund av de olika utvecklingsnivåerna i krisdrabbade länder och eftersom den ekonomiska krisen urholkar resurserna.

I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 6 Sedan 1992 har EU visat att man kan hantera nya humanitära kriser. Insatsen i krigets Jugoslavien 1992 var den dittills största enskilda humanitära hjälpinsats som en internationell organisation hade genomfört i ett land. Insatsen efter tsunamin i Indiska oceanen 2004 var den största sedan EU:s civilskyddsmekanism inrättades 2001. År 2010 inträffade fler naturkatastrofer än på flera årtionden och EU tvingades därför använda en del av sin reserv för katastrofbistånd. Detsamma gällde för 2011 och 2012. EU har hela tiden ökat sin humanitära kapacitet för att kunna tillgodose nya krav och kommer att anpassa den ytterligare under de närmaste åren. Klimatrelaterade katastrofer exemplet Vanuatu Ögruppen Vanuatu i Stilla havet är ett av världens minst utvecklade länder. Där har klimatförändringarna lett till en ökad risk för cykloner och översvämningar. EU hjälper lokalsamhällena att hantera konsekvenserna av katastrofer och att förbereda sig för dem, t.ex. genom riskbedömningar, beredskapsplaner och skyddsrum. Mellan 2007 och 2012 bidrog EU med 4,3 miljoner euro till katastrofberedskap och 2,3 miljoner till att hjälpa katastrofdrabbade samhällen i västra Stillahavsområdet. Antal katastrofer och katastrofoffer 700 600 Offer (i miljoner) (*) Antal rapporterade katastrofer 413 421 658 432 414 386 450 400 355 343 350 Antal rapporterade offer (i miljoner) (*) 500 400 300 200 278 284 259 267 227 343 217 332 245 300 250 200 150 Antal rapporterade katastrofer 100 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0 (*) Offer: Summan av dödade och totalt antal berörda. Källa: Centrum för forskning om spridningsmönster för katastrofer (Cred).

H U M A N I T Ä R T B I S T Å N D O C H C I V I L S K Y D D 7 Hur går det till? En behovsbaserad EU strategi EU har effektiva strategier för att fördela de europeiska skattebetalarnas bidrag till de människor i världen som är i akut behov av humanitär hjälp. EU gör alltid behovsprövningar före sina finansieringsbeslut för att se till att hjälpen kommer fram till rätt ställe vid rätt tidpunkt. Man har olika verktyg för att göra detta på ett effektivt sätt. Det finns olika kriterier för att identifiera krissituationer och bedöma hur mycket stöd som behövs beroende på katastrofens omfattning och förhållandena i de drabbade länderna och regionerna. EU ägnar särskild uppmärksamhet åt de krissituationer som hamnat i skymundan i internationella medier och bland biståndsgivarna, trots att de humanitära behoven kvarstår. Man gör särskilda bedömningar för att kartlägga och bidra med hjälp i sådana glömda kriser. Hjälp där det behövs, när det behövs Humanitärt bistånd och räddningsinsatser hör nästan per definition samman med extrema situationer: Hjälpen måste komma fram mycket snabbt och anpassas till behoven på plats samtidigt som bristande logistik och säkerhet ofta gör det svårt att nå fram till de katastrofdrabbade områdena. EU har flera övervaknings- och samordningssystem för att kunna utföra sin komplicerade uppgift och har ett världsomspännande nätverk av specialiserade humanitära lokalkontor. I krissituationer ger de tekniskt stöd till EU finansierade insatser, övervakar insatserna och bidrar till en bättre lokal samordning mellan givarna. De bidrar också till strategier och åtgärder. Under 2012 skickades 145 humanitära experter och 293 lokalanställda ut till 44 Echo kontor i hela världen. Istället för att ingripa direkt på fältet ger EU stöd till omkring 200 partnerorganisationer, t.ex. specialiserade FN organ, icke statliga organisationer och organisationer i EU länderna som Internationella Röda korset och Röda halvmånen. Partnerna får stöd på grundval av sina förslag om hur man kan tillgodose behoven hos katastrofdrabbade befolkningar. EU har inrättat olika mekanismer för att se till att EU pengarna samordnas med de bidrag som kommer direkt från medlemsländerna och andra biståndsgivare. Eftersom behovet av humanitär hjälp ökar snabbare än biståndet har EU startat en humanitär frivilligkår som ska stödja och komplettera befintliga system. Gemensamma grundläggande värderingar EU:s biståndspartner måste följa de grundläggande humanitära principerna bakom alla åtgärder: Medmänsklighet: Allt lidande ska lindras, särskilt hos de mest utsatta. Neutralitet: Biståndet får inte gynna någon befolkningsgrupp. Opartiskhet: Biståndet ska ges enbart på grundval av behov, utan diskriminering. Oberoende: Det enda syftet med humanitärt bistånd är att lindra mänskligt lidande. Det får inte tjäna politiska, ekonomiska eller militära syften.

I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 8 På fältet Målet är att tillgodose de grundläggande behoven hos dem som drabbas av en katastrof och hjälpa dem att skydda sin utkomst. Men EU:s humanitära bistånd kan se olika ut beroende på omständigheterna. Livsmedelsbistånd kan omfatta akuta matleveranser till katastrofdrabbade människor, kontanter och kuponger, särskild näring till akut undernärda barn och utsäde och gödsel till jordbrukare. Medicinskt bistånd omfattar t.ex. vaccinationskampanjer för att förhindra epidemier, behandling av skador och primärvårdskliniker. EU kan också bidra med läkemedel, sjukhusutrustning, personalutbildning och grundläggande hälso- och sjukvård, med fokus på utsatta grupper som gravida kvinnor och barn. Rent vatten och sanitära anläggningar är en nödvändighet i katastrofområden för att undvika spridning av sjukdomar. Stödet omfattar också EU:s humanitära bistånd 2012 (miljoner euro) Region/land Belopp % Afrika 681 51 Sudan och Tchad 207 Centralafrika 92 Afrikas horn 162 Södra Afrika, Indiska oceanen 32 Västafrika 188 Mellanöstern, Medelhavsområdet 265 20 Mellanöstern 255 Medelhavsområdet 10 Asien och Stillahavsområdet 198 15 Centrala och sydvästra Asien 110 Centrala Sydasien 32 Sydöstra Asien och Stilla havet 56 Latinamerika och Västindien 68 5 Latinamerika 30 Västindien 38 Internationella katastrofer 19 1 Civilskydd 27 2 Inom EU 21 Utanför EU 6 Hjälp och stöd i världen 86 6 TOTALT 1 344 100 anläggning av brunnar, borrhål och latriner, vattenledningar, avloppsrening och hygienutbildning m.m. Människor som blivit hemlösa får tält eller andra former av skydd. Akutinsatserna kan också omfatta reparationer av infrastruktur, minröjning, psykologiskt stöd och utbildning. Många insatser lär också lokalinvånarna att hantera katastrofer och minska effekterna av eventuella framtida katastrofer. Stärkt katastrofberedskap i hela världen Dipecho programmet Det är visserligen omöjligt att förutse faror och förhindra katastrofer, men om man förebereder befolkningen och inför lämpliga mekanismer för räddningsinsatserna kan man ofta minska antalet offer. Det är målet för EU:s katastrofberedskapsprogram Dipecho. Dipecho projekten inriktas på utbildning, kapacitetsuppbyggnad, upplysningskampanjer, nya eller bättre lokala system för tidig varning och beredskapsplanering. I projekten ingår enkla förberedande åtgärder som lokalbefolkningen själv kan genomföra. I de flesta fall bidrar de aktivt till Dipecho projekten. Projekten genomförs av EU baserade biståndsorgan och FN organ i samarbete med lokala myndigheter och icke statliga organisationer. Dipecho täcker åtta katastrofutsatta områden: Västindien, Centralamerika, Sydamerika, Centralasien, södra Asien, Sydostasien, sydöstra Afrika och sydvästra Indiska oceanen och Stillahavsområdet. Källa: Europeiska kommissionen.

H U M A N I T Ä R T B I S T Å N D O C H C I V I L S K Y D D 9 Gemensam krishantering i och utanför EU EU:s civilskyddsmekanism omfattar allt ifrån förebyggande åtgärder till katastrofinsatser. För närvarande deltar de 28 EU länderna samt Island, Liechtenstein, Makedonien och Norge. Alla länder i och utanför EU som inte själva kan hantera en katastrof kan be om hjälp genom civilskyddsmekanismen. Det kan handla om översvämningar, skogsbränder, jordbävningar, stormar och tsunamier eller terroristdåd, tekniska olyckor, strålningsolyckor eller miljökatastrofer, t.ex. havsföroreningar. När ett land ber om hjälp informerar EU:s centrum för samordning av katastrofberedskap de andra länderna om det katastrofdrabbade landets behov. De deltagande länderna erbjuder sig sedan att skicka ut experter och utrustning för att komplettera akutinsatserna på plats. Det kan handla om eftersöknings- och räddningsteam, vårdpersonal, högkapacitetspumpar, vatten reningsutrustning och andra nödhjälpsartiklar. Centrumet bidrar till att samordna EU:s insatser genom att matcha förfrågningar och erbjudanden om hjälp och genom att underlätta och ofta samfinansiera hjälptransporterna och vid behov skicka ut team som övervakar situationen. Centrumet är öppet dygnet runt sju dagar i veckan. EU finansierar också projekt för förebyggande åtgärder och beredskap. Det kan bl.a. innebära stöd till forskning om katastrofrelaterade ämnen, bättre verktyg för tidig varning eller stöd till informationskampanjer. EU:s civilskyddsmekanism inriktas på områden där en gemensam EU strategi kan ge största möjliga mervärde och kopplar också samman civilskyddet med andra EU politikområden så att skyddet får så stor effekt som möjligt. Beredskap genom simulering En simulerad krock mellan ett tåg fullt av fotbollssupportrar och ett annat som transporterade farliga ämnen var en av de övningar som genomfördes i Polen 2011. Med hjälp av den här så kallade Carpathex övningen kunde räddningsteamen förbereda sig på verkliga situationer. Man ville också testa räddningskapaciteten under stora evenemang som fotbolls EM 2012. Andra övningar var en skogsbrand orsakad av gnistor från bromsarna på ett tåg eller en by som översvämmades på grund av ett trasigt reservoarsystem. Sådana här övningar anordnas varje år med pengar från EU. EU:s civilskyddsmekanism stärker också katastrofberedskapen i de deltagande länderna, t.ex. genom utbildningsprogram, övningar, eller utbyte av experter mellan olika länder. Initiativen bidrar till bättre och mer samordnad hjälp, kunskapsöverföring och nya nätverk. Europeiska unionen Volontärutbildning i Tadzjikistan som en del av EU:s akutinsatser inom Dipecho programmet.

I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 10 Vad gör EU? EU infriar sina löften Sedan 1992 har EU hjälpt miljontals offer för katastrofer i hela världen. Drygt 15 miljarder euro har gått till katastrofhjälp i över 140 länder. EU bidrar nu i genomsnitt med över 1 miljard euro varje år för att stödja världens mest utsatta befolkningsgrupper. Om man räknar med pengarna från de enskilda EU länderna är EU världens största biståndsgivare över hälften av allt offentligt humanitärt bistånd kommer från EU. Bara under 2012 gav EU humanitärt bistånd till omkring 122 miljoner människor i 92 länder utanför EU. Civilskyddsmekanismen aktiverades 21 gånger för att hjälpa till i krissituationer i och utanför EU. Resultatet kan inte mätas enbart med statistik. De mindre synliga resultaten av katastrofberedskap och förebyggande åtgärder spelar en lika viktig roll i EU:s strategi för humanitärt bistånd och civilskydd. Med det nuvarande systemet kan EU länderna samarbeta effektivt och se till att den internationella humanitära rätten respekteras. På så sätt kan man bättre förebygga mänskligt lidande under de kommande åren. Två årtionden av solidaritet och arbetet fortsätter EU kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd (Echo) firade sitt tjugoårsjubileum 2012. Det har hänt mycket sedan starten. Beslutet att bilda Echo fattades av EU:s dåvarande tolv medlemsländer när det stod klart att EU inte hade tillräcklig kapacitet att ingripa vid de omfattande humanitära kriserna i världen 1991. Det handlade om stora katastrofer som konflikten i före detta Jugoslavien, cyklonen i Bangladesh och hungersnöden i Somalia, och det krävdes bättre EU samordning så att man kunde ingripa snabbare och effektivare. Echo hade till en början cirka 40 anställda och är numera en stor men slimmad organisation med 300 anställda på huvudkontoret i Bryssel. Dessutom arbetar över 400 humanitära experter på de 44 lokalkontoren, som ligger i de mest krisdrabbade länderna i Afrika, Asien och Latinamerika. Echo har under åren fått mer personal och pengar och ramarna för arbetet har hela tiden utvecklats så att EU kunnat hantera alltmer omfattande kriser. Europeiska unionen Afghaner får verktyg som en del av en Echo finansierad insats vid en torka som orsakade hunger och folkförflyttningar.

H U M A N I T Ä R T B I S T Å N D O C H C I V I L S K Y D D 11 År 2007 enades EU institutionerna och de 27 EU länderna om ett centralt policydokument med titeln Europeiskt samförstånd om humanitärt bistånd. Där framhålls att EU:s humanitära bistånd inte är ett politiskt verktyg och att principerna för biståndet ska vara neutralitet, medmänsklighet, oberoende och opartiskhet. Dokumentet innehåller också en tydlig definition av de humanitära aktörernas roller i krisområden för att stärka EU:s möjlighet att hjälpa till. I och med Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, infördes en rättslig grund för EU:s humanitära bistånd och civilskydd. Fördraget fastställer EU:s uppgift att förbättra skydd och förebyggande av katastrofer och slår fast att EU ska tillämpa internationell humanitär rätt, bl.a. opartiskhet och icke diskriminering. Men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. EU vill förbättra sin katastrofberedskap och funderar på att överge den ad hoc baserade samordningen och införa ett mer förutsebart system. Snabba och effektiva insatser Under årens lopp har EU hjälpt många offer för katastrofer runt om i världen. Här är några exempel: Kriget i forna Jugoslavien ledde till att hundratusentals människor tvingades fly från sina hem, hungriga och traumatiserade. År 1992 levererade EU bl.a. 300 000 ton livsmedel, filtar, madrasser och toalettartiklar. De som flydde från sina hem efter folkmordet i Rwanda 1994 fick bl.a. vård, t.ex. vätskeersättning och vaccinationer för barn. De som återvände till sina förstörda byar fick praktisk hjälp med sin nya bosättning. När orkanen Mitch ödelade stora områden i Centralamerika 1998 bidrog EU med dricksvatten och förhindrade spridningen av vattenburna sjukdomar. Sedan talibanregimens fall i Afghanistan 2001 har EU satsat mer än 483 miljoner euro för att tillgodose det afghanska folkets grundläggande behov. År 2004 dödade tsunamin i Indiska oceanen över 230 000 människor. EU:s första insats inriktades på överlevnad. De långsiktiga projekten omfattade läger för hemlösa, finansiering av hälso- och sjukvårdspersonal och inköp av fiskebåtar. Under rekordåret 2010 genomfördes de viktigaste hjälpinsatserna i Sudan och Pakistan. I Sudan levererade EU humanitärt stöd till sex miljoner människor efter konflikter och översvämningar. I Pakistan fick 12,5 miljoner människor som drabbats av översvämningar tak över huvudet, mat, dricksvatten, vård och sanitära anläggningar. När Japan drabbades av en förödande jordbävning och tsunami i mars 2011 skickade EU nästan 400 ton bistånd in natura och ett räddningsteam med logistikoch strålningsexperter. EU stödet gick framför allt till familjer i de värst drabbade områdena. Under konflikten i Libyen 2011 fick tusentals civila skydd och stöd. Under 2012 hjälpte EU miljoner svältande människor i Sahelområdet och hundratusentals syriska flyktingar fick också hjälp. Förebygga för att rädda liv EU:s åtgärder för att förebygga katastrofer och minimera oundvikliga konsekvenser har starkt bidragit till att förhindra lidande och rädda liv. Insatserna både i och utanför EU har bl.a. lett till en effektiv samordning på EU nivå och framgångsrik utbildning av lokala experter i andra delar av världen. Sedan programmet Dipecho startade 1996 har EU satsat mer än 255 miljoner euro på katastrofberedskap i hela världen. De projekt som finansieras har bidragit till att begränsa skadorna. Dessutom har man kunnat rädda liv och försörjningsmöjligheter i utsatta samhällen. Sedan 2007 har EU varit med och startat flera initiativ för tidig varning, bl.a. den webbaserade plattformen Meteoalarm och en global dygnetrunttjänst för att varna för katastrofer och samordna och samla in uppgifter. EU har också investerat i varningssystem för specifika risker som översvämningar, skogsbränder och tsunamier. Investeringarna i katastrofberedskap och teknik för att mildra konsekvenserna samt det nära samarbetet med andra partner har lett fram till det europeiska informationssystemet för skogsbränder och varningssystemet för översvämningar. Bara under 2010 deltog 873 personer i kurser som anordnats av utvalda civilskyddsorganisationer. Dessutom anordnades fyra övningar om översvämning, jordbävning, farliga material och terroristattacker.

I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 12 FRÅN FÄLTET Haiti från katastrofhjälp till återuppbyggnad Den kraftiga jordbävning som drabbade Haiti i januari 2010 orsakade 222 750 dödsoffer och nästan 1,7 miljoner förlorade sina hem. EU fortsätter att hjälpa Haiti under återuppbyggnadsarbetet. Strax efter katastrofen avsatte EU över 100 miljoner euro till räddningsinsatserna och 25 EU länder skickade hjälp via civilskyddsmekanismen. Omkring fem miljoner människor fick EU stöd i detta skede. Hundratusentals drabbade fick tak över huvudet, latriner och duschar, rent dricksvatten, mat, filtar, köksredskap och hygienartiklar. Pengarna gick också till fördrivna personer som sökt skydd i andra delar av landet. På grund av bristande sjukvård och dålig tillgång till rent vatten bröt en koleraepidemi ut senare under 2010. EU anslog 22 miljoner euro till kolerabehandling och åtgärder för att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen. Omkring tre miljoner människor fick del av detta stöd. Under de följande två åren har EU gradvis hjälpt landet att komma på fötter igen. Den långsiktiga katastrofhjälpen kompletterar arbetet med att återupprätta samhällstjänster och infrastruktur och samtidigt minska risken för katastrofer genom att koppla samman bistånd och utveckling. EU är Haitis största biståndsgivare med sammanlagt 1,235 miljarder euro som kommer från EU kommissionen, EU länderna och Europeiska investeringsbanken. EU kommer att fortsätta att ge omfattande stöd till landets återhämtning och utveckling de närmaste åren. Europeiska unionen I Haiti har EU bidragit till reparation av grundläggande tjänster som rinnande vatten och avlopp i små städer som Petit Goave.

H U M A N I T Ä R T B I S T Å N D O C H C I V I L S K Y D D 13 FRÅN FÄLTET Pakistan en komplex insats i en komplicerad kris År 2010 drabbades Pakistan av en av de värsta monsunöversvämningarna på 80 år. Över 1 800 människor miste livet och ytterligare 18 miljoner drabbades. Dessutom drabbades Pakistan av en ny översvämning året därpå. Situationen förvärrades av den väpnade konflikten under 2009 då nästan tre miljoner människor tvingades lämna sina hem. EU:s hjälpinsats kombinerade humanitärt bistånd och civilskydd och visade sig vara effektiv vid en så här stor och komplex katastrof. EU bidrog med 150 miljoner euro i humanitärt bistånd för att tillgodose befolkningens omedelbara behov. Ytterligare 70 miljoner euro användes för att hjälpa fördrivna personer som bodde i läger eller hos värdfamiljer. Hjälpen hade svårt att nå fram på grund av de lokala förhållandena. Men EU kunde reagera snabbt och effektivt tack vare att man tidigt kunde skicka humanitära experter och ett räddningsteam. Experterna skickades till Pakistan för att underlätta samordningen av biståndet och sköta kontakterna med nationella myndigheter och FN personal på plats. De pakistanska myndigheterna bad om hjälp via centrumet för samordning av katastrofberedskap. De länder som deltar i civilskyddsmekanismen gav hjälp för 271 miljoner euro. De bidrog bl.a. med vattenreningsutrustning, tak över huvudet och medicinsk utrustning. EU var också med och betalade för transporten av bistånd till landet. Pakistan drabbas ofta av naturkatastrofer. Den senaste krisen visade att insatser för att minska risken för katastrofer måste ingå i biståndspolitiken. EU:s mål är att befolkningen ska bli mindre sårbar och bli bättre på att hantera katastrofer. Europeiska unionen Det humanitära biståndet till Pakistan efter monsunöversvämningarna 2010 hade svårt att nå fram eftersom en stor del av infrastrukturen var förstörd.

I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 14 FRÅN FÄLTET Sahel uppmärksamma världen på en bortglömd kris Sahelområdet i Nordafrika är bland de fattigaste regionerna i världen. Miljontals människor riskerar att svälta ihjäl på grund av torka, underutveckling och brist på mat. EU:s stöd ökar i takt med att den humanitära krisen i Sahel förvärras. Sedan början av 2012 har stödet ökat till 337 miljoner euro. Insatserna bygger på en strategi som kombinerar beredskap med katastrofinsatser under torrperioden och återhämtning under resten av året. De humanitära insatserna har räddat många liv och hushåll. EU har också bidragit till att krisen åter har uppmärksammats i internationella medier. Dessutom arbetar EU för att bristen på mat ska erkännas som ett strukturellt problem som har en nyckelroll i kampen mot fattigdomen. Fotbollsstjärnor som Raúl González och Patrick Vieira deltar i kampanjen Fotboll mot svälten som efterlyser en större politisk vilja att få bort svälten i världen. Svält och undernäring ökar igen i hela världen. År 2010 uppskattade man att över en miljard människor i världen led av livsmedelsbrist, bl.a. i Sahelområdet, Afrikas horn, Pakistan och Jemen. Livsmedelsbiståndet är den största posten i EU:s biståndsbudget. År 2011 uppgick det till 509 miljoner euro. FAO Raúl González besöker Tchad som en del av kampanjen Fotboll mot svälten.

H U M A N I T Ä R T B I S T Å N D O C H C I V I L S K Y D D 15 Vad händer nu? Hur kan vi tillgodose framtida behov? Det är viktigt att katastrofmekanismerna hela tiden anpassas till de akuta problemen i en alltmer utsatt värld. EU håller för närvarande på att ta fram ett system som ska ge större förutsägbarhet och tillförlitlighet. Med bättre planering skulle EU:s insatser kunna bli både effektivare och enhetligare. De katastrofförebyggande åtgärderna och riskhanteringen ska också bli bättre. I praktiken ska en frivillig beredskapsreserv av specialistteam och utrustning omedelbart kunna sättas in i krissituationer. Initiativet ska också förenkla transportbestämmelserna så att EU hjälpen kan nå fram snabbare. Katastrofinsatserna ska planeras bättre genom referensscenarier, kartläggning av EU ländernas tillgångar och beredskapsplaner. Man vill också satsa på gemensamma utbildningar och övningar och en EU omfattande översikt över katastrofrisker. EU har inrättat ett centrum för samordning av katastrofberedskap för att EU:s krissamordning ska bli effektivare. Centrumet kommer att vara öppet dygnet runt och se till att informationsflödet blir bättre. I samband med debatten om EU:s framtida budget försöker EU mer konsekvent föra in beredskapen och övergången från humanitärt bistånd till utvecklingsbistånd i sin utvecklingspolitik. En del av pengarna i EU:s budget för 2014 2020 ska gå till åtgärder för att snabba på hjälpen vid katastrofer, förutse dem bättre och få en smidig övergång till utvecklingsåtgärder på längre sikt efter en katastrof. EU:s humanitära frivilligkår EU håller på att upprätta en humanitär frivilligkår för att ge människor möjlighet att delta i de humanitära insatserna. Kåren infördes genom Lissabonfördraget och kommer att komplettera och bidra till dagens humanitära EU bistånd. I september 2012 lade Europeiska unionen Diana Tonea från Rumänien deltar i EU:s humanitära frivilligkår på Haiti. Hon beskriver sitt jobb som krävande och meningsfullt. EU kommissionen fram förslaget som innebär att omkring 10 000 personer kan arbeta som volontärer i humanitära insatser i hela världen mellan 2014 och 2020. Volontärerna kan vara experter på humanitärt bistånd eller unga människor som vill bli biståndsarbetare. De kommer att skickas till platser där deras kompetens behövs och bidrar till att stärka lokal kunskap och frivilligarbete. EU kommer att göra allt för att garantera deras säkerhet. I den första serien av pilotprojekt har över 200 EU invånare skickats till fler än 30 länder, bl.a. Haiti, Indonesien, Moçambique och Tadzjikistan. För att förbereda dem för arbetet på fältet får de en utbildning som varvar klassrumsundervisning med praktiska färdigheter. Programmet, som kommer att vidareutvecklas under de kommande åren, har potential att utbilda morgondagens humanitära ledare samtidigt som det ger unga européer möjlighet att visa solidaritet med människor i nöd.

I N S Y N I E U - P O L I T I K E N EU donerar sina Nobelprispengar till unga konfliktoffer Den 10 december 2012 fick EU Nobels fredspris, ett pris som står för försoning i världen. Prispengarna var på 8 miljoner kronor eller omkring 930 000 euro. EU har skjutit till ytterligare pengar, så att summan nu uppgår till 2 miljoner euro. Pengarna ska inte bara gå till framtida offer för konflikter, utan också de barn som drabbas av pågående och gamla konflikter, dvs. barn som har förhindrats att växa upp i fred och utnyttja alla sina möjligheter. 16 För att hjälpa de här barnen har kommissionen uppmanat sina humanitära partnerorganisationer och organ att föreslå projekt som lämpar sig för EU finansiering. Man har nu beslutat att Nobelprispengarna ska gå till fyra projekt inom EU initiativet för fredens barn. Projekten kommer att nå ut till över 23 000 barn i Irak, Colombia, Ecuador, Etiopien, Demokratiska republiken Kongo och Pakistan. De ska bl.a. få grundläggande utbildning och skydd och i slutändan chans till en ljusare framtid. NA-02-14-281-SV-C År 2012 var 90 procent av offren för konflikter civila och hälften av dem barn. 7 miljoner barn är flyktingar och 12,4 miljoner barn har fördrivits inom det egna landet på grund av konflikter. Ett av de bästa sätten att hjälpa och skydda barn som lever i våldsamma konflikter är att ge dem möjlighet att lära sig på nytt och få utbildning annars kommer deras framtid att bli ännu svårare. Av de cirka 75 miljoner barn i världen, däribland 20 miljoner flickor, som inte går i skolan, bor över hälften i konfliktdrabbade områden. Utbildning hjälper barn i konfliktsituationer att förbli barn. EU:s stöd till barn i konfliktområden (http:// ec.europa.eu/echo/eu4children/index_en.htm) Läs mer XX EU:s humanitära bistånd och civilskydd: http://ec.europa.eu/echo/index_en.htm XX EU:s humanitära frivilligkår: http://ec.europa.eu/echo/euaidvolunteers/index_en.htm XX EU:s stöd till barn i konfliktområden: http://ec.europa.eu/echo/eu4children/index_en.htm XX Frågor om EU? Ring Europa direkt: 00 800 6 7 8 9 10 11 http://europedirect.europa.eu ISBN 978-92-79-36446-4 doi:10.2775/32687