E t t m at e r i a l f r å n I O G T- NT O 2012 Medlemmarnas beslut Därför väljer vi styrelser Gör dig hörd Andra vägar att påverka Medlemmarna styr Hur går det till egentligen?
Har ni Demokratikoll? Medlemmen och demokrati har varit ett av de tre områden som IOGT-NTO:s projekt Det nya medlemskapet fokuserat kring. De övriga två har varit Kommunikationen och Verksam heten i relation till våra medlemmar. Organisationens stadgar reglerar det formella beslutsfattandet men ibland kan det vara bra att stanna upp och fundera kring hur vi tillsammans kan öka den enskilda medlemmens möjligheter till påverkan av sitt IOGT-NTO. I Accents tre första nummer 2012 presenterades Demokratikoll en kort serie där man som medlem kunde lära sig mer om hur IOGT-NTO fungerar och om hur man som medlem kan påverka organisationens framtid. Här finns nu alla tre avsnitten samlade tillsammans med några frågor att fundera kring. Samla ihop några medlemmar, Tips! Kontakta närmaste NBV-avdelning och genomför studiecirkeln eller samtalskvällarna tillsammans med vårt studieförbund. er förenings- eller distriktsstyrelse och anordna en studiecirkel eller ett par samtalskvällar kring Demokratikollen. Förhoppningsvis kan samtalen leda till att fler medlemmar har möjlighet att visa sitt engagemang i framtiden. Lycka till! P Samla ihop några medlemmar och anordna en studiecirkel eller ett par samtalskvällar. Redaktionen.. Ett material från IOGT-NTO. Pierre Andersson Chefredaktör Accent 08 672 60 653, pierre.andersson@iogt.se Susanne Wieselgren Utvecklingskonsulent IOGT-NTO 070-190 84 08, susanne.wieselgren@iogt.se Sören Eriksson Lärare Wendelsbergs folkhögskola 031 338 05 39, soren.eriksson@wendelsberg.se Tobias Berving & Fredrik Olsson ETC Kommunikation Layout IOGT-NTO Tel. 06-672 60 00 www.iogt.se 2 Demokratikoll Ett material från IOGT-NTO
Demokratikoll. Den formella strukturen. Kongress Förbundsstyrelsen ska genomföra det kongressen har bestämt. Distriktsmöte Distriktsstyrelsen har samma roll som föreningsstyrelsen, fast på distriktsnivå. Föreningar Föreningsstyrelsens främsta uppdrag är att genomföra det medlemmarna bestämt att man ska göra på årsmötet (ofta formulerat i en arbetsplan). Medlemmar En medlem en röst Medlemmarna styr. Det är ett mantra som man ofta hör upprepas i förenings- och folkrörelsevärlden. Men hur går det egentligen till när 30 000 medlemmar tillsammans ska staka ut riktningen för en organisation som IOGT-NTO? Den frågan tänker vi försöka besvara i den här serien. För dig som är gammal förenings och styrelseräv är det knappast några nyheter men det skadar aldrig med lite repetition. Den modell man har valt för att hantera situationen där många medlemmar ska ha lika inflytande brukar kallas för representativ demokrati. Vi använder den när vi går till val i kommun-, landstings- och riksdagsvalen och vi använder den inom IOGT-NTO. Via val utser vi helt enkelt representanter. Den enskilde medlemmen är den minsta beståndsdelen i den här modellen. Ett antal medlemmar går samman i en förening och beslutar saker på ett föreningsmöte. På den här nivån är det ofta möjligt att alla medlemmar (som vill) får komma till tals. Via val utser vi helt enkelt representanter. Alla föreningar inom ett visst geografiskt område samlas i ett distrikt inom IOGT-NTO följer dessa oftast länsgränserna. I ett distrikt finns ofta tusentals medlemmar och det skulle bli ganska opraktiskt att samla alla dessa för att ta beslut om vad man ska göra och inte på distriktsnivån i organisationen. Alltså utser föreningen representanter som åker på ett distriktsmöte en gång varje år. Hur många ombud varje förening har rätt skicka beror på antalet medlemmar och är noga reglerat i stadgarna. Distriktsmötet väljer en distriktsstyrelse och fastställer en budget och en arbetsplan för det kommande året. På motsvarande sätt är det de olika distrikten som utser ombud till kongresserna. Dessa arrangeras vartannat år. Kongressen är IOGT-NTO:s högsta beslutande organ det finns ingen instans i organisationen som har rätt att sätta sig över kongressens beslut. Pierre Andersson Fakta. Liten demokratisk ordlista Arbetsplan Kallas också verksamhetsplan. Här beskriver man vad vill göra och vilka mål man vill uppnå. På förenings- och distriktsnivå jobbar man ofta med planer på ett år framåt, medan man på förbundsnivå fastställer planer för flera år framåt. Demokrati Ordet är en sammansättning av grekiskans demos (folket) och kratein (styre) och betyder alltså ungefär folkstyre. Ordet har funnits i svenskan åtminstone sedan slutet av 1500-talet. Kongress Arrangeras inom IOGT-NTO vartannat år. Nästa gång i Borås 2013. Kongressen är IOGT-NTO:s högsta beslutande organ, och det är här man väljer förbundsordförande och resten av förbundsstyrelsen. Stadgar En organisations stadgar fungerar ungefär som en slags lagtext eller spelregler som är tänkta att styra och reglera hur man arbetar tillsammans. Om du är nyfiken kan du titta på IOGT-NTO:s stadgar på www.iogt.se Styrelse Styrelsen (oavsett om den arbetar på förenings-, distrikts- eller förbundsnivå) har som sitt huvudsakliga uppdrag att genomföra det medlemmarna vill att den ska göra. Ofta uttrycks detta i en arbetsplan och en budget. Ett material från IOGT-NTO Demokratikoll 3
Demokratikoll. Den formella strukturen. Att tala om: 1. IOGT-NTO styrs med så kallad representativ demokrati och så har det varit sedan organisationen startade. Det innebär att många ger några få i uppdrag att besluta om saker och ting. Vilka fördelar respektive nackdelar kan det finnas med att tillämpa representativ demokrati i vår organisation? Gör en lista över fördelarna och nack delarna och diskutera! 2. Ge exempel på andra demokratiska processer som skulle kunna vara alternativ till den representativa demokratin. Gör en lista över fördelar och nackdelar även med dessa metoder. 3. Diskutera i vilka sammanhang och delar av IOGT- NTO:s verksamhet som de olika demokratiska metoderna gör sig bäst. 4. Sammanfatta er diskussion. Skriv ned tankar och förslag om hur de demo kratiska processerna kan stärkas och utvecklas så att ännu fler medlemmar kan ges inflytande och känna delaktighet i organisationens arbete.
Demokratikoll. Så funkar en styrelse. Vad gör en styrelse? I en folkrörelse som IOGT-NTO är det medlemmarna som styr. Men som vi konstaterade i förra numret så blir det komplicerat att låta alla medlemmar komma till tals om och hantera varje liten fråga. Därför väljer vi styrelser. Styrelsens främsta uppdrag är att förverkliga de beslut som medlemmarna fattat på förenings- och årsmöten. I uppdraget ingår också ofta att representera föreningen i olika sammanhang, hantera löpande ärenden och bereda frågor inför föreningsmöten. Föreningsstyrelsen väljs på föreningens årsmöte och ska enligt stadgarna bestå av minst fem personer. Av stadgarna framgår också att man ska utse ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare. Väljer man att ha fler medlemmar i styrelsen väljs dessa som ledamöter. Bara för att man valt en styrelse innebär inte det att de som är valda kan fatta vilka beslut som helst. Det viktigaste uppdraget för styrelsen är att verkställa beslut fattade av föreningsmötet och det är viktigt att komma ihåg att beslut fattade där alltid står över beslut fattade av styrelsen. När styrelsen träffas måste minst hälften av dess medlemmar vara på plats för att man ska kunna fatta några beslut. (Ett föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem medlemmar är närvarande.) Styrelsen ska också besluta vem som ska vara firmatecknare. Den som har rätt att teckna föreningens firma har rätt att skriva under olika typer av kontrakt och avtal i föreningens namn. Det kan handla om att ta ut pengar från föreningens plusgiro, eller skriva under en bidragsansökan eller hyresavtal. För vissa funktioner brukar man låta en person ha hela teckningsrätten, för andra saker kan det vara lämpligt att minst två personer måste skriva under ( teckna firma i förening brukar man kalla det). De viktigaste dokumenten för en styrelse att förhålla sig till är den arbetsplan och den budget som fastställts på årsmötet. När året är slut ska styrelsens arbete summeras i en verksamhetsberättelse som läggs fram för medlemmarna på nästa årsmöte. Som styrelseledamot är det alltid dina medlemmar du är ytterst ansvarig inför. Pierre Andersson Föreningsstyrelsen väljs på föreningens årsmöte och ska enligt stadgarna bestå av minst fem personer. Föreningens årsmöte Viktigaste uppdraget är att verk ställa beslut fattade av föreningsmötet. Fakta. Så funkar en styrelse Styrelsens funktionärer Hur man fördelar arbetet inom styrelsen är i princip upp till styrelsen självt att bestämma. Men det brukar se ut ungefär så här. Ordförande Leder styrelsens möten och samordnar arbetet. Är ofta föreningens viktigaste ansikte utåt. Vice ordförande Ersätter ordföranden när denne är frånvarande. Sekreterare Sköter protokoll och ofta övrig administration. Kassör Ser till att bokföring och ekonomisk uppföljning fungerar som den ska. Studieledare Ansvarar för föreningens studieverksamhet och sköter ofta kontakterna med bildningsförbundet NBV. Styrelsen kan också fördela annat ansvar mellan ledamöterna som den vill. Man kan till exempel utse någon som är ansvarig för lokalen, fikat eller för den årliga julgransplundringen. Föreningsåret Januari-februari Styrelsen väljs på föreningens årsmöte. Mars-april Distriktsårsmöte. Ombud från föreningen utsågs på föreningsårsmötet. Här väljs en distriktsstyrelse och man utser kongressombud. Juli Kongress (vartannat år). Augusti Många distrikt arrangerar höstupptakt. December Det börjar bli dags för styrelsen att summera året och fundera på förslag till ny arbetsplan och budget för nästa år. Januari-februari Bokslutet görs klart och läggs tillsammans med arbetsplan och förslag till ny budget fram till årsmötet. Om styrelsen skött sig blir den beviljad ansvarsfrihet och kanske omvald. Ett material från IOGT-NTO Demokratikoll 5
Demokratikoll. Så funkar en styrelse. Att tala om: 1. Styrelsen främsta uppdrag är att förverkliga de beslut som medlemmarna fattat på förenings- och årsmöten och att i övrigt hantera löpande ärenden. Det är en del i den demokratiska modell som utgår ifrån att föreningen har regelbundna protokollförda föreningsmöten där medlemmarna kan komma till tals. Styrelsen har också till uppgift att återapportera till medlemmarna om sitt arbete. I vilken mån passar ovanstående modell in i er och andra föreningar ni känner till? 2. Styrelsen består i allmänhet av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, studieledare och övriga ledamöter. Diskutera hur ni ser på innehållet i de olika funktionärernas uppdrag. Vad förväntar ni er av dem? 3. ibland händer det att styrelsearbetet går lite i stå. Diskutera hur man kan pigga upp styrelsearbetet. Är det möjligt att rotera uppdragen så att fler får prova på att några inte fastnar? Kan man strukturera mötesproceduren bättre, (t ex vända på föredragningslistan så att de viktigaste diskussionerna kommer först och rapporter och annat senare ). Finns det andra sätt att göra styrelsearbetet ännu effektivare, meningsfullare och skojigare? 4. risken finns att styrelsen (och ibland några få personer) blir ansvariga även för genomförande av den konkreta verksamheten och det var ju inte riktigt tanken. Hur kan man sprida arbetet på övriga medlemmar utanför styrelsen så att fler känner ansvar och delaktighet i föreningens verksamhet?
Safari Demokratikoll. Andra vägar att påverka. Gör dig hörd utanför strukturerna Camera Settings Calculator Chat ical Skype Youtube Gmail Notes Maps itunes Mail Weather Facebook 3G 4:08 PM idigare i den här serien har vi främst fokuserat på de formella strukturerna inom IOGT-NTO. Vi har konstaterat att all makt i organisationen i grunden utgår från medlemmarna och att demokratin bygger på en representativ modell. Medlemmen röstar på föreningsmötet som utser ombud till distriktsårsmötet som utser ombud till kongressen. Den vägen känns ibland väldigt lång, och låt oss vara ärliga: Alla gillar inte formella möten som sätt att påverka. Det finns dock andra vägar att föra fram dina åsikter och förslag. Ring eller mejla: Det enklaste är kanske att ringa eller mejla den som är ordförande i föreningen eller distriktet. Oftast blir den som är förtroendevald bara glad över att enskilda medlemmar hör av sig. Tänk dock på att det är smartast att vara konstruktiv och inte bara klaga på eventuella problem. Föreslå sätt att förbättra situationen! Och glöm för all del inte att ge beröm när du tycker att någon gjort något bra. Skriv en insändare: Ett annat bra forum är distriktets tidning eller Accent. Här finns plats för korta insändare eller ibland längre debattartiklar. Du är förstås inte garanterad plats i tidningen, men chansen att komma med är ganska stor. Skriv kort och kärnfullt, gå rakt på sak. Använd sociala medier: Både förbundet och många distrikt har egna Facebooksidor idag. Där kan du både ta del av vad som är på gång och ställa frågor och lämna förslag. Många förtroendevalda har också egna bloggar som kan fungera som en arena Förbundet och distrikten finns idag på Facebook. för dialog. Och du kan ju alltid starta din egen blogg! Var med på rådslag: Med jämna mellanrum arrangeras olika typer av rådslag, både av IOGT-NTO-förbundet och distrikten. Det kan gälla en specifik fråga som jämställdhet eller handla mer generellt om organisationens framtid, exempelvis inför en kongress. Till skillnad från årsmöten och kongresser är inte det här några beslutande församlingar utan rena diskussionsforum med en mer avslappnad stämning. Skriv en motion: Ett bra sätt att garanterat få in sina synpunkter och förslag i de formella strukturerna är att skriva en motion. I grunden är det inget annat än ett skriftligt förslag, men enligt stadgarna måste de motioner som kommer från medlemmarna tas upp på årsmötet eller kongressen så länge de kommit in inom utsatt tid. Håll utkik efter sista motionsdatum i kallelserna till förenings-, distriktsårsmöten och kongresser! För några konkreta tips på hur du bäst skriver en motion, se nedan. Pierre Andersson Fakta. Sex tips för motionären Som enskild medlem har du rätt att lämna in motioner till såväl kongresserna som till årsmöten på förenings- och distriktsnivå. Men hur gör man när man skriver en? Frågan är både enkel och svår att svara på en motion kan se ut nästan hur som helst. Här är några tips: 1. Skriv inte för långt. Förklara bakgrunden till ditt förslag men gör det tydligt och kortfattat. 2. Skriv tydligt överst att det är en motion till IOGT-NTO:s kongress i Göteborg. 3. Sätt en beskrivande och tydlig rubrik. 4. Sist i motionen bör du ha med en eller flera tydliga att-satser. Formulera dig ungefär Jag föreslår därför att och att Om du har flera att-satser: Dela upp dem på flera rader så att det är enkelt för kongressen eller årsmötet att se exakt vad du föreslår. 5. Om du kan få din förening att ställa sig bakom din motion ger det oftast en större tyngd än om du skriver under som enskild medlem när den kommer upp på högre nivåer i organisationen. 6. Skriv under med ditt namn och helst vilken förening du är medlem i. Det är viktigt för att man ska kunna kontrollera att du verkligen är medlem och har rätt att motionera. Ett material från IOGT-NTO Demokratikoll 7
Demokratikoll. Andra vägar att påverka. Att tala om: 1. Alla har inte möjlighet att gå på möten och andra har inte lust. Men man kan ändå påverka organisationens verksamhet och driva frågor både internt och externt. Vi vinner sällan framgångar genom att läxa upp även om det kan värma för stunden. Vi vill ha folk med oss och inte mot oss. Alla blir vi på gott humör av beröm och de flesta av oss som får en fråga svarar i allmänhet. Vilka i er omgivning skulle ni vilja ge beröm? Politiker, tjänstemän, grupper, kändisar, organisationer? Lämna in en dagens ros till tidningen, mejla, ring, skriv ett brev eller sätt upp ett anslag i din lokala butik Vill ni få reaktion på era synpunkter fråga! Vi har tagit del av och vill fråga dig följande Politiker och myndigheter svarar nästan alltid och andra personer med hyfs gör det också i allmänhet. 2. Sociala medier, Facebook, Twitter, Bambuser, etc. Några gnuggar händerna och andra börjar svettas. De sociala medierna är här för att stanna även om de sannolikt kommer att förändras till sin karaktär. Ingen kan hänga med i alla svängarna men det är viktigt att förstå dess möjligheter och kraft. Om ni känner att ni vet för lite om sociala medier bjud in någon som kan berätta om vad det är och hur det fungerar (kontakta IOGT-NTO-distriktet, NBV eller någon person som ni känner). 3. Diskutera hur de sociala medierna kan komplettera annat ni gör i föreningen eller arbetet som enskild medlem. Gör något med de sociala medierna tillsammans. Om man gör det tillsammans måste inte alla veta precis hur allt fungerar, det kommer att bli bra ändå. Många föreningar har egna konton för Facebook, Twitter etc. Skapa ett ni också! 4. Har ni diskuterat alla frågorna i det här materialet har ni säkert fått många goda idéer om hur organisationen kan utveckla sitt arbete. Då har ni också stoft för en eller flera motioner till nästa förenings- eller distriktsårsmöte eller kanske till nästa kongress? Låt det inte stanna vid tankar och idéer. Skriv en motion!