Sektionsnytt. Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige. Nr 68 oktober 2009. Redaktionen

1 Sektionsnytt Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige Nr 68 oktober 2009 Redaktionen Monica Eneslätt Umeå 090-785 23 67 Christina Hilmersson Borås 033-616 29 05 Karin Medin Gävle 026-15 51 52 Siv Olofsson Stockholm 08-616 39 10 Gunhild Rensfeldt Jönköping 036-32 50 82 Carianne Vessin Sevholt Halmstad 035-13 18 39 Höstbild från Idre Foto: Siv Olofsson

2 Innehåll Redaktionen har ordet...2 Information från styrelsen...3 Har det hänt något på SMI?...4 Influensapandemin och vårdhygien...5 VRISS vårdrelaterade infektioner ska stoppas...6 SODA - gruppens arbete...7 Studiedagarna i Barkarby 8-10 augusti 2009...8 Nya medlemmar...10 Decentrala grupper och kontaktpersoner...12 Bilaga: IFIC rapport Redaktionen har ordet För redaktionen Gunhild Rensfeldt Tiden går otroligt fort. De första höstlöven har börjar falla, morgnarna är mörka och vintern närmar sig. Därför vill vi pigga upp er med ett nytt nummer av Sektionsnytt. Till att börja med måste ni njuta av Sivs fina bild från fjällvärlden. Så vacker naturen är. Sedan får ni botanisera vidare bland sidorna. Som bilaga finns en trevlig rapport från IFIC mötet i Chile. Under några års tid har redaktionen försökt få till en bild på hela redaktionen. Det visar sig vara lättare sagt än gjort. Men på studiedagarna i Barkarby var vi i alla fall fyra på samma ställe, samtidigt. Med hjälp av Elisabet fick vi till ett kort. Foto: Elisabet Almqvist Fån vänster Monica Eneslätt, Carianne Vessin-Sevholt, Gunhild Rensfeldt och Siv Olofsson. Karin Medin och Christina Hilmersson saknas på bilden.

3 Information från styrelsen För styrelsen genom Margareta Werner Remisser Vi vill uppmärksamma på att det nu finns två remisser från Socialstyrelsen om MRSA rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk samt MRSA i förskola. Dessutom har utredningen om Tillgång till vårdhygienisk kompetens vårdgivarens behov av stöd i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner skickats ut på remiss från Socialstyrelsen. Det är angeläget att vi alla tar del av remisserna och lämnar in synpunkter till SFVH: s styrelse. Utbildningsdagarna Styrelsen vill tacka årets arrangörsgrupp från Stockholm för välarrangerade och innehållsrika sensommardagar som även bjöd på vackert väder i historisk miljö. Det var mycket matnyttigheter i form av intressanta föreläsningar, aktiva utställare, god mat och underhållning. Arrangörsgruppen, region Stockholm Foto: Elisabet Almqvist Budkavlen för arrangerandet av 2010 utbildningsdagar överlämnades av Stockholms gruppen till Norra gruppen under den sista utbildningsdagen. Vi ser fram emot nästa års utbildningsdagar någonstans i den norra delen av vårt avlånga land.

4 Arrangörsgruppen, region Norr Foto: Elisabet Almqvist Har det hänt något på SMI? Kerstin Mannerquist, SMI Efter semestern har det handlat mest om influensa. Från början ansåg jag att det inte riktigt var mitt bord men det blev det med tiden. Jag tror inte att vi någon gång haft så många frågor från allmänheten och media som just den här perioden. Att handspriten syntes ta slut väckte uppmärksamhet. Jag har haft många diskussioner om nödvändigheten av att allmänheten ska sprita sina händer. Smittskyddsutredningen har varit på tapeten här förstås. Bristen i den har bl.a. varit att utredaren inte uppmärksammat vårdhygienfrågor i Sverige. Men de flesta remissinstanser har ju påpekat vikten av en sammanhållen syn på vårdhygien. Vi har haft ett flertal aktiviteter riktade till förskolan. Flera kommuner har insett att det behövs hygienåtgärder även där så trycket är stort. Den 6 oktober är det en temadag om smitta i förskolan i Örebro som anordnas av Strama, SMI, Socialstyrelsen och SKL m.fl. Under studiedagarna nämnde jag dammsugarprojektet som betyder att samtliga mikrobiologiska laboratorier I Sverige varje natt kommer att dammsugas på resistensdata. Det är tänkt som ett early- warning system för antibiotikaresistens och kommer att heta Swebar på riktigt. En analysgrupp kommer att finnas på SMI som ska sköta systemet dagligen och samarbeta med laboratorierna för att kunna se trender och problem. Under hösten kommer jag att skicka ut text på 7 språk om handhygien för patienter och besökare. Layout får man sköta själv lokalt. Är tacksam för hjälp att påminna privata vårdgivare om SMI-dagen den 10 november. All information finns på vår hemsida under kalendarium.

5 Influensapandemin och vårdhygien Redaktionen för Sektionsnytt Planeringen inför influensapandemmin och vaccinationerna har nog sett lite olika ut runt om i vårt land. Men varje landsting har skapat en egen sida på webben där medborgare och vårdpersonal lätt ska kunna finna samlad information. Inför utgivningen av detta nummer diskuterade redaktionen vilka praktiska råd och tips som finns tillgängliga, framför allt riktade till vårdpersonal. Varför uppfinna hjulet om någon annan skapat något bra! På höstens studiedagar gick vi därför ut med en förfrågan om att få in länkar som alla ska kunna ta del av. Botanisera och låna idéer! Värmland På vår förstasida finns en länk som är starkt gulfärgad, där all information finns om influensan, www.smittskyddvarmland.se. Även landstinget har samma gula ruta på www.liv.se. Kalmar http://www.ltkalmar.se/lttemplates/subjectpage 648.aspx Jönköping www.lj.se/smittskydd välj den nya influensan, finns länkar till vårdhygieniska riktlinjer. Här hittar ni en PDF som visar hur personal ska hantera munskydd. Sörmland Länk till deras sida med vårdhygieniska riktlinjer www.landstinget.sormland.se Karin Medin har lagt ner tid på att leta fram fler olika bilder och bildspel om nasopharynxprovtagning: Det finns två från Gävleborg på denna adress http://www.lg.se/templates/page.aspx?id=18537 Från Örebro finns det också en fil med bilder och beskrivning på denna adress http://www.orebroll.upload/uso/mikro/dokument/smittskydd/nasofarynxaspirat_juni_2009.pdf Östergötland har en film på denna adress under 18 september http://www.lio.se/templates/pagewithcolumnaspx?id=51182 Västerbotten har en utbildningsmaterial om vaccination med fina bilder http://www.lvll.se/default.aspx?id=41857&refid=41858 Dessutom har Halland har bra material om skyddsklädsel. Bl.a. hur man sätter på och tar av andningsskydd och munskydd. http://www.lthalland.se/lth_templates/informationpage 31061.aspx

6 VRISS- vårdrelaterade infektioner ska stoppas En hygiensjuksköterskas och projektledares reflektioner, Inga Zetterqvist, Örebro I Örebro läns landsting har två VRISS projekt genomförts, det senaste i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Från Örebro har totalt 11 team deltagit och från Uppsala 7 team. Arbetet i VRISS har fokus på att öka hygienmedvetandet på enheterna vilket ska leda till en ökad följsamhet till gällande hygienriktlinjer och därigenom minska de vårdrelaterade infektionerna. I mitt hygiensjuksköterskearbete har jag ofta funderat på hur jag ska agera för att få vårdpersonal att följa våra riktlinjer och tycka att de är viktiga. Många är de utbildningar jag haft som höjt kompetensen, ökat medvetenheten och viljan att följa gällande riktlinjer ett kort tag. Det har sällan blivit en varaktig förändring utan arbetet återgår till det gamla relativt fort. Känslan jag ofta haft är att hygien är något det ges utbildning i varje år, men inget enheterna själva arbetar med. I VRISS arbetet får enheterna själva arbeta systematiskt med hjälp av förbättringsmetoden Genombrott för att uppnå varaktiga förbättringar. De får arbeta med hur de ska få följsamhet till hygienrutinerna. En av framgångsfaktorerna är att enheterna testar de idéer de har till förbättring i liten skala innan de genomför en större förändring och att det är vårdpersonalen själva som kommer med tankar om hur de kan göra de blir delaktiga i hygienarbetet. En annan viktig framgångsfaktor är att enheterna mäter för att se om de är på väg åt rätt håll. I det senaste VRISS har tre processmål varit obligatoriska 100% följsamhet till Basala hygienrutiner 100% följsamhet till klädregler 100% följsamhet till SKL s åtgärdspaket gällande vald infektion Dessutom mäter enheterna hur många infektioner de har varje månad utifrån vald infektion (resultatmål). Mätningarna redovisas i diagram och för enheterna blir det en tydlighet i vad de behöver arbeta med och en morot och föralldel, en piska att arbeta med frågorna. Som projektledare kan jag se ett mönster i vilka enheter som klarar att förbättra sina resultat och det är de som Får/kan avsätta tid för att arbeta med förbättringar Har en engagerad ledare som frågar efter resultat Har läkare med i förbättringsarbetet Får en delaktighet i hela arbetsgruppen Det är lärdomar jag får ta med mig när jag som hygiensjuksköterska träffar grupper ute i verksamheterna. Att som hygiensjuksköterska genom VRISS arbetet fått ta del av den entusiasm och det engagemang som finns ute i verksamheten för hygienfrågorna har varit och är otroligt inspirerande och det gör mig övertygad om att det går att få följsamhet till våra hygienriktlinjer genom att parallellt med traditionell utbildning arbeta med systematiskt förbättringsarbete där verksamheterna själva tar ett ansvar för hygienfrågorna på den egna enheten. Läs mer om genombrott: http://www.skl.se/lopsedel.asp?c=526 VRISS: http://www.skl.se/artikel.asp?a=47415& C=6324 http://www.orebroll.se/vriss

7 Soda-gruppens arbete Christina Johansson, Skövde och Christina Hilmersson, Borås SFVH har gett arbetsgruppen SODA (spol- och disk- arbetsgrupp) i uppdrag att ta fram ett nationellt dokument med syfte att ge vägledning för validering, upprepad processkontroll, förebyggande underhåll och rutinkontroller av spol- och diskdesinfektorer. Arbetet presenterades på vårens studiedagar med SFVH i april, 2009. Sedan dess finns arbetet på SFVH:s hemsida som en remissupplaga. Arbetet är dock ännu inte klart. Gruppen arbetar för närvarande med bilagor som innehåller beskrivning av de rengöringsmetoder som finns på marknaden. Även kommer förslag till referenslaster att beskrivas samt förslag på kravspecifikation vid upphandling. Ett arbete som pågår är också att ta fram ett utbildningsprogram för vårdpersonal. Materialet kommer att vara uppdelat i två olika nivåer. En basnivå för all personal som använder spoloch diskdesinfektorer. Nästa nivå är en påbyggnadsnivå för utsedd ansvarig personal som använder spol- och diskdesinfektorer. Varje nivå innehåller tre delar; teori, handhavande och teknik. Inom varje område finns olika ämnen som arbetats fram av personer inom SODA. Bearbetningen är sedan granskad av experter. Varje kurs läses för sig och i slutet av varje ämne och område finns frågor som ska besvaras. Utbildningsprogrammet kommer att läggas ut på Svensk Förening för Vårdhygiens webbsida. Följande personer deltar i arbetet: Kaj Andersson, hygientekniker Lund kaj.andersson@skane.se Mari Banck, verksamhetschef Sterilcentralen i Karlstad, mari.banck@liv.se Lars Bernhoff, hygiensjuksköterska Kalmar, lars.bernhoff@ltkalmar.se Pia Dahlberg, föreståndare Sterilcentralen i Växjö, pia.dahlberg@ltkronoberg.se Stefan Dannelöv, kvalitetskonsulent Umeå, stefan.dannelov@vll.se Margareta Forsell, hygiensjuksköterska Göteborg, margareta.forsell@vgregion.se Gun Fridh, hygiensjuksköterska Karlstad, gun.fridh@liv.se Christina Hilmersson, hygiensjuksköterska Borås, christina.hilmersson@vgregion.se Catharina Hägglund, föreståndare Sterilcentralen Örebro, catharina.hagglund@orebroll.se Christina Johansson, hygiensjuksköterska Skövde, christina.e.johansson@vgregion.se Birthe Oskarsson, föreståndare Sterilcentralen Malmö, birthe.oskarsson@skane.se Lena Nilsson, hygiensjuksköterska Växjö, lena.nilsson@ltkronoberg.se Lennart Sjöberg, hygienläkare Örebro, lennart.sjoberg@orebroll.se Inger Spencer, utvecklingssekreterare Folktandvården VG, inger.spencer@vgregion.se Svante Stål, hygientekniker Karlstad, svante.stal@liv.se Mikael Zimmerman, tandläkare Stockholm, mz@bzb.se Catarina Åneman, ordförande i arbetsgruppen, hygienläkare Göteborg, catarina.aneman@vgregion.se

8 Studiedagarna i Barkarby 8-10 augusti 2009 Varmt tack till Stockholmsgruppen. Föredömlig organisation, trevligt program och fantastiska omgivningar. 8 augusti Gunhild Rensfeldt, Jönköping Med stora förväntningar äntrade jag morgontåget för att delta i studiedagarna. Temat för dagarna var tarmsmittor. Ett viktigt ämne som ligger i tiden inte minst med tanke på resistensutveckling och mer elaka clostridiestammar. Samtidigt lockade möjligheterna att få lite tid att utbyta erfarenheter med kollegor från landet. Det kostar på att vara populär. Vårdhygien är efterfrågat och det är inte alltid lätt att veta allt. Efter registrering och en god lunch i den mysiga krogen på Barkarby gård blev vi välkomnade av Stockholmsgruppen varefter dagens två föreläsare äntrade podiet. Kerstin Mannerqvist tog oss historisk genom tarmsmitta förr och nu. Varefter Anna Hambraeus berättade om utbrottet av ESBL bildande klebsiella på Akademiska sjukhuset 2005-2007. Det var en bra guidning i hur man ska tänka i samband med utbrott. Det är viktigt med noggrannhet redan från början med frågeställning för att identifiera riskavdelningar och riskprocedurer. Bestämma sej för falldefinition och i första skedet låta detta styra omfattningen av screeningen. Hela tiden utvärdera screeningen och se till att det finns hanterbara registreringssystem. Fundera också över vad är syftet. Handlar det om smittspårning eller screening? Motsvarar kostnaderna utfallet? Detta medför att utvärdering av vald metod måste göras kontinuerligt. I sammanfattningen lyfte hon några saker som bidragande orsaker till smittspridning och vad som underlättar vid smittspårning. Äldre, multisjuka med många vårdkontakter gynnar smittspridning. Inga nya rutiner för vårdpersonal behövs, men patientens handhygien lyftes som en avgörande viktig orsak till att utbrottet hävdes. För att kunna kartlägga smittspridningen är genotypning tillsammans med epidemikurva mycket bra hjälpmedel. Annas budskap var: även om det bara är ett fall, börja med epidemikurva. När fallen hopar se är det för sent. Senare under dagen vidtog utställningsbesök, sektionsmöte och god middag. Sedan kändes sängen väldigt skön att krypa ner i. 9 augusti Carianne Vessin-Sevholt, Halmstad Onsdagen bjöd på många intressanta föreläsningar. Birgitta de Jong inledde dagen med att tala om spektakulära utbrott och hon gav oss, som Susanne Wiklund uttryckte det, ett potpurri av magsjukor. Shigellautbrott på Näringslivets hus i Stockholm 2005 då 145 personer insjuknade pga. misstänkt sabotage av morötter var spännande att lyssna till. Därefter följde flera fallbeskrivningar då olika agens var inblandade i olika utbrott på grund av kökspersonals okunskap. Slutligen konstaterade Birgitta att enda skillnaden mellan en kock och en giftblandare är uppsåten! Margareta Werner på Vårdhygien Stockholm beskrev deras VRE utbrott som startade på Huddinge sjukhus för cirka 2 år sedan. Flertalet åtgärder vidtogs för att få bukt med utbrottet t.ex. information om befintligt handlingsprogram, hygienuppföljning, hygienronder, antibiotikaregimen sågs över, indragna bufféer, även patienterna fick vara noga med

9 handhygienen, utökade/förbättrade städrutiner m.m. I nuläget är antalet nysmittade i starkt avtagande vilket måste tolkas som att vidtagna åtgärder haft effekt. Därefter fortsatte Gunhild Rensfeldt, Jönköping, att beskriva smittspridning av ESBL-bildande E-coli på sjukhusets neonatalavdelning. Utbrottet startade sommaren -08 med att två barn som vårdades på samma akutsal insjuknade. Ytterligare fall påträffades efter kontrollodling av övriga barn. Flertalet hygienåtgärder vidtogs, men trots alla insatser blev det inte så bra. Gunhild med kollegor har försökt komma fram till varför och man ser en del brister som t.ex. lokalernas utformning, bemanningssituationen, omflyttningar, bristande ledarskap, självstyrande grupper. Dessutom anser en del personal att just de jobbar rätt, att man inte kan göra något åt systemet och att det är någon annans ansvar medan andra känner sig anklagade. Dessa försvarsmekanismer hos personal har nog alla vi hygiensjuksköterskor träffat på och det kan vara ganska besvärligt att bemöta. Lars Engstrand talade om tarmflorans roll som resistensspridare och vilka konsekvenser slentrianmässig antibiotikaförskrivning kan ge. Lars inledde med att vi föds som 100 % människa men dör som 90 % mikroorganism. Normalfloran av bakterier samlar vi på oss under de två första levnadsåren och det är fr.a. anaerober samt streptokocker som dominerar. Antibiotikabehandling av Helicobacter pylori kan medföra långtidskonsekvenser då studier visat risk för resistens hos normalflorans bakterier. Det skulle kunna resultera i överföring av resistensgener till mer patogena bakterier eller att resistenta bakterier får utrymme att expandera. Av Torbjörn Norén fick vi lära oss konsten att döda en spor. C. difficile finns överallt på vår jordskorpa och man har olika teorier om huruvida man har sin egen C. difficile som man fått i sig från början eller om vi smittas ständigt och jämnt. Sporerna kan leva minst 6 månader i sjukhusdamm och Isopropanol eller 70 % alkohol har ingen effekt. Framförallt är den mekaniska rengöringen viktig men Virkon har viss effekt. Torbjörn slog även ett slag för handtvätt med tvål och vatten eftersom handsprit får bakterierna att snabbt sporulera. Av Bo Svenungsson fick vi en intressant fördjupning om EHEC. Min slutsats blev att det är ju typiskt att man bor i Halland eftersom störst andel VTEC bärande mjölkkor verkar finnas just här. Onsdagens föreläsningar avslutades av Eva Edberg, Västerås, som presenterade E-utbildning i basala hygienrutiner. Fantastiskt bra komplement till ordinarie utbildningar och jag kan verkligen rekommendera alla att gå in på deras hemsida. Utbildningen innehåller både teori samt efterföljande frågor. Gå in på www.ltv.se, under rubriken vårdgivarinformation i högerfliken finner du E-utbildningen. Efter denna innehållsrika och faktaspäckade dag var man ganska mör, men det var bara att svida om och ta på sig dansskorna för på kvällen var det festmiddag med god mat och mycket fin underhållning. 10 augusti Monica Eneslätt, Umeå Torsdagen började med att Helena Rosén, livsmedelsinspektör på Stockholms miljöförvaltning. Hon beskrev hur förvaltningen är organiserad, den lagstiftning som finns i samband med livsmedelshantering och deras arbetsuppgifter vid utbrott och förebyggande av smittspridning vid livsmedelshantering.

10 Föreläsningen av Thomas Tängden, infektionsläkare från Uppsala, en resenärstudie och ESBL utgick. Efter kaffet fick vi lyssna på Ann Tammelin, överläkare på vårdhygien i Stockholms län och ordförande i SFVH. Hon berättade om Dåtid, nutid och framtid gällande resistenta tarmbakterier där hon beskrev resistensutvecklingen hos framför allt e-coli och enterokocker. Därefter utdelades Opus stipendiet som den här gången gick till Inger Andersson, hygiensjuksköterska i Upplands kommuner och Birgitta Perälä, hygiensjuksköterska på akademiska sjukhuset i Uppsala. Susanne Viklund fick ett bidrag från Elsy Vikstens fond. Lotta Helgius tackar Stockholmsgruppen för fantastiska dagar med bra föreläsningar, god mat och till och med vackert väder. Budkavlen lämnas över till Norra gruppen som ska stå för studiedagarna 2010 på en än så länge hemlig ort någonstans i den norra regionen. Nya medlemmar Om någon sagt till mig Marita Gabre för 15 år sedan att jag skulle arbeta som hygiensjuksköterska idag hade jag nog bara skrattat förläget och skakat på huvudet och tänkt: Vad gör en sådan?. Jag arbetade då några år på Södra Älvsborgs sjukhus inom psykiatri, medicin och kirurgi. Mitt intresse för hygien har vuxit fram de senaste fem åren då jag arbetat som distriktssköterska inom primärvården och varit delaktig i lokala hygienkommittén. Genom arbetet i kommittén fick jag en liten inblick i hygienarbete samt förmånen att lära känna mina nuvarande kollegor. Kontentan av detta..? Det gick inte att motstå att söka tjänsten som hygiensjuksköterska! Jag upplever mig privilegierad att sedan 17 aug 2009 vara anställd som hygiensjuksköterska vid Södra Älvsborgs sjukhus. På fritiden tycker familjen (man samt två barn) om motion i de flesta former (längdskidåkning toppar nog listan förstås) samt resor och god mat. Jag heter Annethe Thegel och har börjat som ny hygiensjuksköterska på Vårdhygien i Örebro. Jag tog sjuksköterskexamen 1990, och började sedan jobba på Infektionskliniken här i Örebro. 1996 sades ett stort antal personal upp från Landstinget, och vi var flera sjuksköterskor som var tvungna att byta arbetsplats. Jag började då på Lungklinikens vårdavdelning och jobbade där i ca fyra år, innan jag sökte tillbaka till Infektionskliniken hösten 2000, jag har jobbat där sedan dess och trivts väldigt bra. Nu ser jag framemot att få jobba som hygiensjuksköterska, att dels lära mig nya arbetsuppgifter, men också få vara med att förebygga vårdrelaterande infektioner, vilket är en jätteviktig uppgift för oss inom sjukvården.

11 En riktigt spännande utmaning och ett arbete helt rätt i tiden! Precis så känns det när jag nu har fått möjligheten och förmånen att arbeta som hygiensjuksköterska vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Skene samt Alingsås Sjukhus. Jag heter Elisabeth Berglund Kristiansson. Min längsta yrkeserfarenhet inom hälso- och sjukvård är i operationsverksamhet och då som anestesisjuksköterska. I flera år har jag arbetat som utbildnings- och vårdutvecklingsansvarig och då även arbetat i ledningsgrupp. Jag har också haft uppdrag som huvudhandledare för studenter. Under åren har jag haft ansvar för samt ingått i intressanta projekt, bland annat inom områden som trauma, operationsprocess och diskcentral. Förutom operation har jag arbetat inom barnsjukvård-, kirurgi och medicin, kirurgisk intensivvård och hjärtintensivvård. Min fil.kand. tog jag 2005 i ämnet Oavsiktlig hypotermi i samband med operation. Att forska är spännande och analyser leder ofta till nya intressanta frågor och kunskaper. Har arbetat som chef och har också skaffat mig högskolepoäng i chefs- och ledarskap. Ett spännande område som det finns många synsätt på och anledning att fördjupa sig i. Vårdhygien är, som alla invigda vet, ett väldigt stort område som kräver bred kompetens. Förutom sakkunskap så behöver man kunna sälja ett budskap och förstå beteenden och hur man ibland förändrar invanda sådana för att hindra smittspridning. Jag inser att arbetet kommer att kräva att jag lär mig massor. Det ser jag fram emot! Min förhoppning är att jag framöver kan bidra i arbetet kring samt utvecklingen av att förhindra vårdrelaterade infektioner.

12 Sektionen för hygiensjuksköterskor inom SFVH, decentrala grupper och kontaktpersoner Kontaktpersoner och grupp Stad/sjukhus Norr Gällivare Sollefteå Inga-Britt Svartholm Kiruna Luleå Smittskydd och Vårdhygien Lycksele Umeå Östersunds sjukhus Piteå Örnsköldsvik 831 83 Östersund Skellefteå Östersund 063-15 33 18 Sundsvall/Härnösand Kalix inga-britt.svartholm@jll.se Mellan Uppsala Nyköping Camilla Artinger Västerås Visby Sektionen för Vårdhygien Gävle Akademiska laboratoriet, ing. D1 Falun Akademiska sjukhuset Hudiksvall 751 85 Uppsala Eskilstuna 018-611 39 67 camilla.artinger@akademiska.se Väster Borås Elisabeth Gebring Göteborg NU-sjukvården Varberg NÄL Skövde 461 85 Trollhättan Trollhättan 0520-91131 Uddevalla elisabet.gebring@vgregion.se Stockholm Annie-Mari Bromark Vårdhygien Hiss S, plan 1 Södersjukhuset 118 83 Stockholm 08-616 39 20 annie-mari.bromark@sll.se Stockholm Öster Karlstad Jönköping Gunhild Rensfeldt Finspång Norrköping Enheten för Smittskydd/Vårdhygien Karlskoga Västervik Länssjukhuset Ryhov Linköping Örebro 551 85 Jönköping Motala Lindesberg 036-32 50 82 gunhild.rensfeldt@lj.se Söder Halmstad Malmö Carina Boström Helsingborg Växjö Klin.Mikrobiologi.Lab Kalmar Ängelholm Vårdhygien Universitetssjukhuset Lund 221 85 Lund 046-17 32 63 carina.bostrom@skane.se Karlskrona Kristianstad Lund Trelleborg Rikshygiensjuksköterska Kerstin Mannerquist Nobels väg 18 Smittskyddsinstitutet 171 82 Solna 08-457 24 47 kerstin.mannerquist@smi.ki.se Webbadressen till SFVH: www.sfvh.nu