Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål

Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Innehållsförteckning INLEDNING... 5 1. HÅLLBAR UTVECKLING... 8 Från miljövård till hållbar utveckling...8 Bärande tankar i Agenda 21...9 Måldokument för folkhälsan...10 Principer för hållbarhet ett stöd i planeringen och beslutsfattandet...10 2. MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOMÅL... 13 MARK, VATTEN OCH BIOLOGISK MÅNGFALD... 14 1. Levande sjöar och vattendrag...15 2. Grundvatten av god kvalitet...16 3. Ingen övergödning...17 4. Bara naturlig försurning...18 5. Myllrande våtmarker...19 6. Levande skogar...21 7. Ett rikt odlingslandskap...22 GOD BEBYGGD MILJÖ... 24 8. Begränsad klimatpåverkan...24 9. Miljöanpassade transporter...26 10. Energi...27 11. Avfall...28 12. Buller...30

13. Grönstruktur...31 14. Kulturmiljö och estetik...33 15. Naturgrus...34 16. Samhällsplanering...36 SUND OCH SÄKER LIVSMILJÖ... 38 17. Frisk luft...38 18. Skyddande ozonskikt...40 19. Säker strålmiljö...41 20. Giftfri miljö...42 21. Sunda inne- och utemiljöer...44 22. Skadesäkra miljöer...45 GOD OCH JÄMLIK HÄLSA... 48 23. Stark solidaritet och samhällsgemenskap...49 24. Stödjande sociala miljöer för individen...51 25. Hög sysselsättning...51 26. En god arbetsmiljö...54 27. Minskat tobaksbruk...55 28. Minskat skadligt alkoholbruk...55 29. Ett narkotikafritt samhälle...56 30. Trygg och säker sexualitet...57 31. Ökad fysisk rörelse...57 32. Goda matvanor...58 TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR... 62 33. Trygga och goda uppväxtvillkor.62 3

3. STRATEGIER... 66 Lärande och utbildning...66 Information och kommunikation...66 Delaktighet och inflytande...67 Samverkan...68 Jämställdhet...68 Kultur...69 Normativa styrmedel...69 Ekonomiska styrmedel...70 4. PRIORITERINGAR... 72 Bakgrund och motiv...72 Prioriterade områden...74 5. ESKILSTUNA KOMMUNS GENOMFÖRANDE AV HANDLINGSPROGRAMMET... 76 Hur går kommunens verksamhetsstyrning till?...76 Besluts- och genomförandeansvar för handlingsprogrammet...77 Belysning av ekonomiska konsekvenser...78 Samband mellan handlingsprogrammet och kommunens interna miljöarbete79 Miljöpolicy för Eskilstuna kommun...80 Bilagor Bilaga 1 Hur har arbetet gått till? Bilaga 2 Ordlista 4

Inledning Syfte Kommunfullmäktige beslutade i december 2000 om direktiv för ett projekt med syfte dels att utarbeta ett så kallat politikdokument för hållbar utveckling, delsatt utveckla Agenda 21-processen. Politikdokumentet, det vill säga Handlingsprogram för hållbar utveckling, ska inom miljö- och folkhälsoområdet ge en helhetsbild av nuläget och fastställa kommunens politik och ambitioner, både på kort och på lång sikt. Programmet ska visa inriktningen, inte i detalj fastställa vilka åtgärder som ska vidtas, för att uppnå en hållbar utveckling. Programmet kommer att utgöra kommunens lokala Agenda 21. Avgränsning Handlingsprogrammet omfattar Eskilstuna kommuns hela geografiska område. Eskilstuna kommun är givetvis en viktig aktör vid genomförandet. Men det måste betonas att utan en väl utvecklad samverkan och insatser från många olika samhällsaktörer kan inte målen i programmet uppnås. De frågor som enbart rör kommunen som organisation har samlats i ett särskilt avsnitt, del 5. Hållbar utveckling kan sägas bestå av tre dimensioner, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ibland skiljer man också på social och kulturell hållbarhet. För att långsiktig hållbarhet ska uppnås måste varje dimension i sig vara hållbar (så kallad stark hållbarhet). Kommunfullmäktige har i direktiven till detta projekt angett att de tre dimensionerna ska behandlas, men att tonvikten denna gång ska ligga på miljöoch folkhälsa, d.v.s. främst den ekologiska och sociala dimensionen. Programmet berör dock i viss mån den ekonomiska dimensionen i strategi- och folkhälsoavsnitten. Struktur och innehåll Handlingsprogrammet är indelat i fem delar: 1. Hållbar utveckling 2. Miljö- och folkhälsomål 3. Strategier 4. Prioriteringar 5. Eskilstuna kommuns genomförande av handlingsprogrammet. I bilagor återfinns en beskrivning av hur arbetet gått till för att ta fram programmet (bilaga 1) samt ordförklaringar till programmet (bilaga 2). Del1.Hållbarutveckling Avsnittet beskriver kortfattat utvecklingen inom området miljö och hållbar utveckling, med en definition av det senare begreppet. Avsnittet beskriver viktigare 5

globala överenskommelser för en hållbar utveckling, till exempel Agenda 21. Slutligen redovisas villkor, principer och synsätt för en hållbar utveckling genom de bärande tankar som finns i Agenda 21. Del 2. Miljö- och folkhälsomål Denna del består av fem målområden som behandlar mål av liknande karaktär. Ambitionen har varit att integrera miljö- och folkhälsomålen. Målområdena börjar därför med de naturgivna förutsättningarna, övergår i den bebyggda miljön, behandlar hälso- och säkerhetsaspekter och avslutas med sociala förutsättningar för en god hälsa enligt följande: 1. Mark, vatten och biologisk mångfald 2. God bebyggd miljö 3. Sund och säker livsmiljö 4. God och jämlik hälsa 5. Trygga och goda uppväxtvillkor Målområdena innehåller sammanlagt 33 målrubriker. Denna indelning följer i huvudsak de nationella miljökvaltetsmålen, Nationella folkhälsokommitténs förslag till nationella folkhälsomål samt delmålen i Hälsa 21 - WHO:s europamål som Sverige anslutit sig till. Varje målrubrik inleds med en nulägesbeskrivning, som kortfattat beskriver problemområdet generellt och specifikt för Eskilstuna kommun utifrån forskning, statistik och lokal erfarenhet inom olika områden. Därefter anges ett mål av övergripande karaktär med 2020 som tidshorisont (i likhet med de nationella miljökvalitetsmålen). Kopplat till målet finns ett eller flera delmål, somärmer konkreta och handlingsinriktade. Delmålen ska vara uppnådda senast 2010 (årtal anges för varje delmål). Ambitionen är att delmålen ska vara mätbara för att kunna följas upp. Till varje delmål finns exempel på åtgärder för att uppnå delmålet, och i förlängningen målet. För åtgärderna anges ansvar för genomförande i kommunorganisationen och exempel på berörda aktörer (se Beslut och ansvar för genomförande nedan). Det finns också hänvisningar till planer, riktlinjer och liknande som mer utförligt behandlar respektive målrubrik. Eftersom en bättre folkhälsa inom flera målrubriker är starkt beroende av socioekonomiska villkor och därmed svåra att mäta, görs en delvis annorlunda redovisning än vad som beskrivits ovan. Nulägesbeskrivningar för flera mål i taget redovisas först och därefter redovisas för dessa mål ett gemensamt mål, samt delmål och exempel på åtgärder. Del 3. Strategier Den tredje delen innehåller åtta strategier som är generella till sin karaktär och tänkta att fungera som en vägledning för hur handlingsprogrammet kan genomföras 6

på ett framgångsrikt sätt. Strategierna gäller således i princip alla mål, även om de är mer eller mindre tillämpliga för olika mål. Del 4. Prioriteringar Eftersom handlingsprogrammet är omfattande behöver prioriteringar göras, det vill säga vad som är viktigast att arbeta med. Här anges bakgrund och motiv till de prioriterade områdena, samt viktiga steg i genomförandet. Del 5. Eskilstuna kommuns genomförande av handlingsprogrammet Sista delen handlar om kommunens verksamhetsstyrning, besluts- och genomförandeansvar för handlingsprogrammet, belysning av ekonomiska konsekvenser, kommunens miljöledningssystem och dess koppling till handlingsprogrammet. Här återfinns också Eskilstuna kommuns miljöpolicy. Beslut och ansvar för genomförande Kommunfullmäktige antar handlingsprogrammet i sin helhet. De textavsnitt som är gråmarkerade (systemvillkor, mål, delmål, prioriteringar och miljöpolicy) fastställs. Exempel på åtgärder och strategier överlämnas av fullmäktige till styrelser, nämnder och kommunala företag. Dessa omsätts sedan i verksamhetsplanerna enligt gällande modell för kommunens verksamhetsstyrning (se vidare del 5 Eskilstuna kommuns genomförande av handlingsprogrammet). För åtgärder inom kommunens verksamhetsområde anges ansvar för genomförande i kommunorganisationen, det vill säga styrelse, nämnd eller kommunalt företag. För att mål och delmål ska kunna nås krävs som tidigare nämnts frivilliga insatser från många aktörer i samhället. Kommunens möjligheter att vara drivande och att råda över förändringarna är på många områden begränsade. I programmet anges i samband med delmål och åtgärder exempel på berörda aktörer, som kan vara myndigheter, institutioner, organisationer, branscher, samarbetsorgan etcetera. Avsikten är att samverkan mellan Eskilstuna kommun och dessa aktörer ska utvecklas. Genomförandet av programmet berör dock inte bara de aktörer som särskilt omnämns. Alla i samhället har ett ansvar att arbeta för en hållbar utveckling. 7

1. Hållbar utveckling Från miljövård till hållbar utveckling Synen på miljöfrågorna har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Den första FN-konferensen om miljö ägde rum i Stockholm 1972. Då var miljömedvetandet nymornat och åtgärderna inriktade sig på så kallade end-ofpipelösningar, till exempel reningsfilter. En viktig milstolpe på vägen mot en bredare miljösyn var Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid 1987. Där definierades begreppet hållbar utveckling. Definitionen lyder: En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Här vävs begreppen utveckling och miljö samman, utvecklingen ska ske utan att äventyra tillvaron för kommande generationer. Hållbar utveckling betonar att ett långsiktigt tänkande ska styra besluten. Nästa milstolpe är FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 om miljö och utveckling. Där enades 172 regeringsdelegationer, däribland Sveriges, om att hållbar utveckling har tre dimensioner som är beroende av varandra: Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I den sociala hållbarheten ingår även kulturell hållbarhet. Figur 1 De tre dimensionerna i hållbar utveckling Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Vid konferensen antogs bland annat Riodeklarationen och Agenda 21, det senare ett handlingsprogram på 40 kapitel för en hållbar utveckling under det kommande århundradet. Agenda 21 innebär ett uppdrag för stater, grupper och individer att 8

delta i arbetet för en hållbar utveckling. Ländernas regeringar bär huvudansvaret för att uppdraget genomförs. Agenda 21 är inte juridiskt bindande men anses starkt politiskt och moraliskt förpliktigande. Kapitel 28 i Agenda 21-dokumentet pekar ut kommunerna som särskilt viktiga för att bedriva arbetet på lokal nivå i dialog med invånarna, det vill säga det lokala Agenda 21-arbetet. I Sverige tillsattes 1995 en nationell Agenda 21-kommitté med uppgift att följa Agenda 21-arbetet. Sedan dess har flera globala konferenser anordnats på temat hållbar utveckling. Uppföljningskonferensen Rio+5, hölls i New York 1997. Där konstaterades att de flesta miljöindikatorer fortfarande pekade åt fel håll. Nästa uppföljning skedde i Johannesburg 2002 (Rio+10). Habitat, är namnet på två FN-konferenser kring boende, bebyggelse och stadsplanering och dess betydelse för en hållbar utveckling. Bärande tankar i Agenda 21 Utgångspunkten är att problem med ökad fattigdom, ohälsa och fortsatt förstöring av naturmiljön inte enbart kan lösas genom nationella insatser. Det krävs en global uppslutning kring åtgärder för en hållbar utveckling. Ohållbar konsumtion och produktion, särskilt i industriländerna, är den viktigaste orsaken till den fortsatta förstöringen av miljön. Energi och naturresurser måste användas på ett mer effektivt sätt. Fokus bör ligga på nya och förnybara energikällor och förnybara naturresurser. Mängden avfall ska minska genom återanvändning, både bland producenter och bland konsumenter. Kretsloppssamhällets princip ska vara den bärande. Agenda 21 slår också fast att det råder ett nära samband mellan hälsa och utveckling. Beslut om hälsovård, miljövård och samhällsekonomiska frågor måste samordnas. Ett säkert och hälsosamt boende är av avgörande betydelse för människors välbefinnande. Helhetsperspektiv och långsiktighet genomsyrar hela programmet. Ekonomiska frågor ska inte skiljas ut från sociala eller ekologiska frågor. Frågor om miljö och utveckling ska integreras i all planering och allt beslutsfattande och på alla nivåer i samhället. Försiktighetsprincipen ska gälla, det vill säga det ska räcka med misstanke om miljöskada för att miljöhänsyn ska styra beslutet. En annan viktig princip är att den som förorenar ska, i princip, bära kostnaderna för föroreningarna. Dessa principer återfinns även i Miljöbalken. Enligt Agenda 21 ska alla samhällsgrupper engageras i arbetet för en hållbar utveckling. Särskilt viktigt är det enligt dokumentet att få med kvinnor, barn och ungdomar, eftersom dessa vanligen är underrepresenterade i beslutande organ etc. De lokala handlingsprogrammen ska utformas utifrån lokala intressen och 9

förutsättningar. I detta arbete har kommunerna en central roll. Även näringslivets, däribland jordbrukets, ansvar för en hållbar utveckling betonas. Måldokument för folkhälsan Inom folkhälsoområdet finns flera betydelsefulla deklarationer och vägledande dokument. Internationella deklarationer som varit betydelsefulla på folkhälsoområdet antogs i Alma Ata 1978, Ottawa 1986, Adelaide 1988, Sundsvall 1991 och Jakarta 1997. Jakartadeklarationen betonar hälsofrämjande åtgärders betydelse för att minska ojämlikhet i hälsan, garantera mänskliga rättigheter och bygga upp ett socialt kapital. Deklarationen drar upp riktlinjerna för folkhälsoarbetet under 2000-talet. Hälsa 21 Hälsa för alla på 2000-talet antogs 1998 av WHO:s europaregion. Hälsa21innehåller21målmedprioriteringartillochmed2020. Internationella måldokument och deklarationer har varit underlag för det nationella målarbetet. Principer för hållbarhet ett stöd i planeringen och beslutsfattandet De nationella miljömålen och förslagen till folkhälsomål är en beskrivning av systemet naturen och samhället i Sverige när Sverige nått ekologisk och social hållbarhet. Målen är baserade på de hotbilder som diskuteras just nu, och utgår från att dessa ska undanröjas i framtiden. De nationella miljö- och folkhälsomålen visar en tydlig eftertraktansvärd vision, men målen måste kompletteras med tydliga riktlinjer för åtgärder om de ska kunna uppnås lokalt i Eskilstuna. Målen bygger inte heller på en komplett beskrivning av hållbarhet det finns fler problem att tackla, än de som täcks av miljö- och folkhälsomålen. För att få en tydlig vägledning till de åtgärder, som behövs för att Eskilstuna ska nå de uppsatta målen och bli en hållbar kommun i övrigt, är det nödvändigt att utgå ifrån fyra grundprinciper för hållbarhet, så kallade systemvillkor. Trots att det inte i detalj går att beskriva en hållbar framtid, kan de grundprinciper som är uppfyllda i alla hållbara samhällen beskrivas. Dessa systemvillkor fungerar som en målbeskrivning, mot vilken man prövar alla förslag och deras förutsättningar att fungera som steg på vägen, mot hållbarhet. Det kan uttryckas som att man planerar från framtiden (så kallad backcasting), där utgångspunkten är framgång, i det här fallet ett tillstånd av hållbarhet. Genom att prioritera åtgärder som är utvecklingsbara i hållbar riktning och som samtidigt ger en tillräckligt god lönsamhet, kan man undvika att gå in i blindgångar som blir kostsamma längre fram. Det betyder dels att åtgärderna går att utveckla vidare i olika hållbara riktningar, dels att åtgärderna 10

går att försvara ekonomiskt redan nu. Miljö- och folkhälsomålen och principerna för hållbarhet kombinerar varandra, där de uppsatta målen utgör ett eftersträvansvärt tillstånd och systemvillkoren utgör riktlinjer för att analysera problem och välja åtgärder. De fyra systemvillkoren I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk... 1...koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. 2 koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. 3...undanträngning med fysiska metoder. Och, i det samhället... 4...tillgodoses mänskliga behov överallt. Figur 2 De fyra systemvillkoren. Källa: Det Naturliga Steget 1. Det första systemvillkoret innebär att uttag av mineraler, såsom metaller och fossila bränslen (olja, kol, naturgas) från berggrunden, ska minimeras och ersättas av förnyelsebara material och energikällor. Ju vanligare en metall förekommer i naturen, desto friare kan den användas i samhället (exempelvis är järn mer harmlöst än bly). 2. Det andra villkoret handlar om att effektivisera användningen av kemikalier i produkter och tjänster. Vissa artificiella, långlivade ämnen som är svårnedbrytbara i naturen måste helt fasas ut. Exempel på sådana ämnen är PCB, dioxiner och flamskyddsmedel. 3. Systematisk undanträngning sker när samhället använder resurser i snabbare takt än vad naturen hinner återskapa, till exempel mer skog eller fisk än vad som motsvarar återväxten. Det kan också ske genom andra former av manipulation, till exempel när samhället ändrar grundvattenflöden, skapar jorderosion, oförutsedda konsekvenser av genmanipulation eller asfaltering av bördig mark. 11

Dessa tre systemvillkor definierar ekologisk hållbarhet. 4. Det fjärde systemvillkoret behandlar social hållbarhet. Ett socialt hållbart samhälle karaktäriseras av att det tillgodoser mänskliga behov överallt. Ifall sociala strukturer bryts ner tills de grundläggande mänskliga behoven inte längre blir tillgodosedda, kommer människor med alla medel att försöka tillfredsställa dessa behov. Det är svårt att ha ett globalt hållbarhetsperspektiv, ifall överlevnad och skydd av integriteten mot olika former av kränkningar dominerar det dagliga livet. Social hållbarhet är en förutsättning för ekologisk hållbarhet. Eskilstuna kommun har uppnått miljö- och folkhälsomålen, och är i övrigt en hållbar kommun, när systemvillkoren är uppfyllda. Eskilstuna är sedan 1999 en av landets 60 ekokommuner. Ekokommunerna definierar det hållbara samhället enligt de fyra systemvillkoren. Dessa har utvecklats av ett forskarnätverk inom organisationen Det Naturliga Steget. 12

2. Miljö- och folkhälsomål Kommunfullmäktiges direktiv för programmet är att av Agenda 21:s tre dimensioner - ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling - ska tonvikten ligga på den ekologiska dimensionen samt den sociala dimensionen, folkhälsofrågorna. Det är därför naturligt att integrera miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen i ett sammanhållet avsnitt. Nationella mål för miljö och hälsa Utgångspunkter för arbetet med målen och handlingsprogrammet är de femton nationella miljökvalitetsmålen samt förslag till nationella folkhälsomål. De nationella miljökvalitetsmålen är Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt, Begränsad klimatpåverkan. Miljömålen bör vara uppfyllda år 2020. I november 2001 beslutade riksdagen även om delmål och preciseringar. Delmålen bör i de flesta fall vara uppfyllda år 2010. Under hösten 2002 väntas riksdagen besluta om förslag till nationella folkhälsomål En god hälsa på lika villkor. Det ursprungliga förslaget innehåller sex riktlinjer: Stärk det sociala kapitalet, utveckla goda uppväxtvillkor, förbättra villkoren i arbetslivet, skapa en god fysisk miljö, stimulera hälsofrämjande levnadsvanor och utveckla en god infrastruktur för hälsofrågor. Lokala folkhälsomål utgår från förslag till nationella mål och lokala delmål bygger på Hälsa 21, WHO:s europamål som Sverige har anslutit sig till. I Eskilstunas handlingsprogram är de lokala målen indelade i fem målområden: Mark, vatten och biologisk mångfald, God bebyggd miljö, Sund och säker livsmiljö, God och jämlik hälsa samt Trygga och goda uppväxtvillkor. De fem målområdena innehåller totalt 33 mål som är numrerade. Nulägesbeskrivning, mål, delmål och exempel på åtgärder redovisas under respektive målområde. Ambitionen är att delmålen ska gå att mäta och följa upp. De lokala målen bör vara uppfyllda år 2020 och delmålen år 2010. Utgångspunkt i arbetet för en bättre folkhälsa är hälsans bestämningsfaktorer, förutsättningar för en jämlik hälsa. Nulägesbeskrivningar inom folkhälsoområdet bygger på riktlinjer och forskning presenterade av Nationella folkhälsokommittén (Hälsa på lika villkor), SOU 2000:91. Kommitténs målförslag är under omarbetning. Nya målområden som presenterats av Statens folkhälsoinstitut omfattar Delaktighet och inflytande, Ekonomisk och social trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor, Hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer och produkter, Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Fysisk aktivitet, Matvanor och säkra livsmedel, Tobak, alkohol, narkotika och spel samt Smittskydd. 13

Målområde 1 Mark, vatten och biologisk mångfald Marken och vattnet är grundläggande fysiska förutsättningar för bevarad biologisk mångfald och hållbar samhällsutveckling. Det är viktigt att alla berörda parter inom Eskilstuna kommun samverkar om mark och vattenfrågor för att både klara utveckling och en fortsatt levande naturmiljö. ImålområdetMark, vatten och biologisk mångfald ligger betoningen på mark och vatten som naturgivna element. Det innehåller miljökvalitetsmålen: 1. Levande sjöar och vattendrag 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Ingen övergödning 4. Bara naturlig försurning 5. Myllrande våtmarker 6. Levande skogar 7. Ett rikt odlingslandskap Referensår För vissa mål anges ett referensår som är utgångspunkten för förändringsambitionen som anges i målet. 1987 är ett referensår som används inom Klimatförbundet som Eskilstuna är medlem i. 1995 är ett referensår som är ett nationellt vedertaget jämförelseår inom vattenområdet. Vattenplan För målen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker föreslås delmålet att en vattenplan antas 2005. Exempel på områden som en vattenplan bör behandla är ytvatten (sjöar och vattendrag), våtmarker, grundvatten, dagvatten och avloppsvatten. Planen bör ange mål och åtgärder som bidrar till att minska utsläpp av växtnäringsämnen och föroreningar, minska försurningen, öka den biologiska mångfalden och människors tillgång till sjöar och vattendrag. Vattenplanen bör ta hänsyn till vad som regleras i EU:s vattendirektiv. Det innebär att tillståndsbeskrivning, målformulering samt måluppföljning finns med. Arbetet utgår från de olika avrinningsdistrikt som landet kommer att vara indelat i. Naturvårdsplan För målen Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap föreslås delmålet att en naturvårdsplan antas 2005. En naturvårdsplan behandlar även frågor som ingår i målen Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Detta innebär en revidering av det nu gällande mål- och handlingsprogrammet för naturvård från 1993. Exempel på vad en naturvårdsplan bör behandla är skogsområden, markområden, reservat och skötselplaner. 14

Planen siktar till att ange mål som att skydda och bevara värdefulla skogs- och markområden, gynna biologisk mångfald och nyckelbiotoper, främja friluftslivet, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel samt verka för att andelen lokalt odlade och ekologiskt odlade produkter som upphandlas ökar. 1. Levande sjöar och vattendrag Nulägesbeskrivning Sjöar och vattendrag är värdefulla för fiske, bad och lek men också livsmiljöer för en mängd växter och djur. Den mörka, näringsfattiga tjärnen i skogen lockar helt andra organismer än den näringsrika slättsjön med vass och näckrosor. I strömmande vatten är skillnaderna mellan de forsande och de lugna sträckorna lika stor som skillnaden mellan skog och äng. Övergödning är ett stort problemen för såväl sjöar som vattendrag, se målbeskrivningen Ingen övergödning. I fråga om försurning klaras de mest utsatta sjöarna med kalkning. Många små och medelstora vattendrag har dränerats eller dikats ut och är torrlagda på sommaren. Det är idag mycket ont om naturliga vattendrag med vattenföring under större delen av året. När bäcken blir till ett dike försvinner flertalet arter, torkar den sedan ut blir det endast ett fåtal arter kvar. Eskilstuna är representativt för Sverige som helhet, med övergödda sjöar i jordbruksbygd och kalkning mot försurning i de högt belägna skogssjöarna. Stora sjöarealer har torrlagts och odlats upp. Naturliga vattendrag liksom mindre vattensamlingar saknas i stort sett helt i jordbrukslandskapet och i anslutning till tätorterna. Våtmarkernas betydelse berörs närmare i målbeskrivningen för Myllrande våtmarker. Se målbeskrivningen för Giftfri miljö för påverkan från användning av bekämpningsmedel. Mål År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgör variationsrika livsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald och höga kulturmiljövärden. Landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion är bevarade och återställd där så är möjligt, samtidigt som det finns goda förutsättningar för friluftsliv. 15

Delmål Sjöar och vattendrag i Eskilstuna har 2010 i huvudsak en god ytvattenstatus med avseende på artsammansättning, kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EU:s ramdirektiv för vatten. År 2010 tillämpas väl underbyggda program för hur ett långsiktigt hållbart yrkesmässigt insjöfiske och sportfiske ska ske i kommunen. Tillgängligheten till stränder har bevarats. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år 2005. Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Levande sjöar och vattendrag : - Skyddsvärda vattenmiljöer. - Allmänhetens tillgänglighet till sjöar, stränder och vattendrag. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, markägare, intresseorganisationer, fiskevårdsorganisationer. 2. Grundvatten av god kvalitet Nulägesbeskrivning Grundvattnet är en viktig del i sötvattnets naturliga kretslopp. Under vår och höst sipprar vatten ner genom marken och bildar grundvatten som sakta läcker ut i låglänta områden till bäckar och åar. Under vattnets långsamma väg genom marken renas det och kan ofta användas som dricksvatten Grusåsar och sprickzoner i berggrunden fungerar som naturliga ledningar för grundvatten, grusåsarna är värdefulla vattenmagasin. Brytning av grusåsmaterial är ett allvarligt hot mot dessa vattenreservoarer. Täkter innebär också en kraftigt ökad risk för vattenförorening då markytan kommer närmare grundvattenytan. Genom dikning och dränering, för att torrlägga mark, samlas vatten upp direkt i sjöar och vattendrag. Resultatet blir minskad grundvattenbildning och sjunkande grundvattennivå. Det finns också risk för sättningar i mark och bebyggelse, effekter som är välkända i Eskilstuna. Grundvattnet kan förorenas genom utsläpp från läckande oljetankar eller tankbilsolyckor. Det kan även förorenas genom markanvändning. Kemiska bekämpningsmedel i brunnar och andra dricksvattentäkter är ett problem som markanvändningen för med sig. 16

Jordbruksgödsling leder till förhöjda halter av nitrat i områden med lättgenomsläppliga jordar. I tätbebyggda områden kan grundvattnet förorenas av nedsmutsat dagvatten. För att bibehålla grundvattennivån och för att skona sjöar och vattendrag bör dagvattnet infiltreras i marken. Detta bör dock inte ske utan föregående rening. Mål Grundvattnet ska, år 2020, ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Användningen av mark och vatten i Eskilstuna kommun sker på sådant sätt att inga negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem uppstår. Delmål År 2010 har grusåsar och andra vattenförande områden i kommunen av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ett långsiktigt skydd. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år 2005. Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Grundvatten av god kvalitet : - Framtida grundvattenförsörjning. - Dricksvatten av god kvalitet. - Grundvattennivå, markstabilitet samt växt- och djurliv. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, markägare. 3. Ingen övergödning Nulägesbeskrivning Övergödning är ett problem i sjöar och ett av de största hoten mot svenskt hav. Det är också ett problem i naturligt näringsfattiga marker. Övergödning i sjöar leder till igenväxning och algblomningar. Att sjöar växer igen är delvis en naturlig process. Genom att människan tillfört fosfor från åkermark, enskilda avlopp samt dagvatten har dock igenväxningen ökat snabbt. Av den årliga transporten av fosfor som via Eskilstunaån når Mälaren kan cirka hälften härledas till jordbruket. Övergödningen gör att fauna och flora förändras exempelvis ökar mört och braxen på abborrens bekostnad - de arter som inte klarar konkurrensen slås ut. Syrebrist på vintern kan leda till död av bottendjur och fisk. 17

Kväveläckage från gödslad åkermark är även ett problem för grundvattnet, halterna av kväve som nitrat har stigit i många dricksvattenbrunnar i Syd- och Mellansveriges jordbruksområden. Detta är en direkt hälsorisk, i synnerhet för spädbarn. I södra Östersjön är det främst kvävet som är problemet. Även kväveutsläppen i Eskilstuna bidrar - via Mälaren- till Österjöns övergödning. Av det kväve som tillförsmälarenfråneskilstunaånkommercirkahälftenfrånhjälmarenochcirka hälften från Eskilstunaåns lopp genom kommunen. Kommunens reningsverk står för cirka 25% av kvävetillförseln. Kvävenedfall från luften leder till ökad skogstillväxt, men också till ändrad vegetation. Bland annat minskar skördarna av blåbär och svamp. Transportsektorn beräknas svara för 68% av kväveutsläppen till luft i kommunen. Ammoniakutsläpp från jordbruket svarar för 22%. Mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilket medför en god hälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning av mark och vatten i Eskilstuna. Delmål År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag i Eskilstuna minskat med 10 % jämfört med 1995 års nivå. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år 2005. Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Ingen övergödning : - Halten av närsalter (kväve och fosfor). - Ovidkommande vatten till kommunens reningsverk. - Avlopp. - Utsläpp av orenat vatten. - Utsläpp av ammoniak från stallgödsel. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, markägare, LRF, samfälligheter för vattenreglering, Svenska Naturskyddsföreningen. 4. Bara naturlig försurning Nulägesbeskrivning Marken i Sverige är försurningskänslig. Utsläpp av försurande svavel- och kväveföreningar, främst från förbränning av fossila bränslen, resulterar i ett surt 18

nedfall som orsakar skador på mark- och vattenekosystem i kommunen. Försurning yttrar sig bland annat genom att vissa arter i försurade sjöar inte kan fortplanta sig och att ytterligare basiska mineralnäringsämnen förs bort från skogsmarken. Även skogsbruket bidrar till försurningen. Ett ökat intresse för bioenergi innebär ytterligare markförsurning då även toppar och grenar från skogsmarken tas ut. Försurande ämnen importeras och exporteras över nations- och regiongränser. Det svavel- och kvävenedfall som sker över Eskilstuna kommer bara till en del från källor inom kommunen. Utsläppet av svavel inom kommunen beräknades svara för cirka 20-30% av det totala nedfallet. Energi- och transportsektorn beräknades 1997 stå för 86% av det totala svavelutsläppet inom kommunen. Merparten av kväveoxidutsläppen kommer från fordon av olika slag men också båttrafik och arbetsmaskiner. Transportsektorn beräknades svara för 68% av kväveutsläppen till luft i kommunen. Depositionen av svavel var under år 2000 ca 3 kg/hektar och för kväve 5 kg/hektar i Södermanlands län. Den kritiska belastningsgränsen enligt Naturvårdsverket är för svavel 2,5 kg/hektar och år och för kväve 4 kg/hektar och år. Det innebär att depositionen i Eskilstuna idag ligger över den kritiska belastningsgränsen. Mål År 2020 påverkar inte aktiviteter och verksamheter i Eskilstuna vattnet och marken negativt och arealen försurad mark och vatten i Eskilstuna minskar. Delmål VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år 2005. Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Bara naturlig försurning : - Livskraftiga bestånd av försurningskänsliga arter. - Återföring av aska och uttag av avverkningsrester i skogsmark (se Energiplan). - Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxider (se Energiplan och förslag till Eskilstuna-MaTs). - Hantering av stallgödsel. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, fiskevårdsorganisationer, lantbrukare. 5. Myllrande våtmarker Nulägesbeskrivning Många växter och djur är helt knutna till olika typer av våtmarker som livsmiljö. Mer än 90% av de våtmarker och grunda sjöar som en gång fanns i Eskilstuna 19

kommun har torrlagts till åker eller skog. Den våtmarksberoende biologiska mångfalden har utarmats och grundvattennivån har sjunkit (se Grundvatten av god kvalitet ). En mer effektiv avrinning har åstadkommits till priset av ökat näringsläckage och erosion under perioder med mycket nederbörd. Täckdikningen har reducerat antalet småvatten i jordbrukslandskapet. Naturliga våtmarker med höga naturvärden i Eskilstuna kommun är idag marker som varit svåra eller ointressanta att dika ut; högmossar, kärrmark i anslutning till sjöar och vattendrag, sumpskogar, öppna strandängar och källmyrar. Exempel på våtmarker är Hörningssjön, Flättsjön, Örmossen, Tovhulta och Stormosse. Naturvärdena är dels direkt kopplade till rörligt eller stillastående vatten och halten närsalter i vattnet. De är dels indirekta genom växtarter som hyser många andra arter, till exempel klibbal, vide och vass. De öppna våtmarker som finns i slättlandet och vid stränder är värdefulla livsmiljöer för insekter, groddjur och fåglar. De senaste tio åren har nya våtmarker skapats, med olika syften; dammar för att lokalt omhänderta dag- och avloppsvatten, odlingsdammar samt viltvatten, uppbromsningsmagasin i näringsrika vattendrag och översvämmade strandområden kring slättsjöar. Mål I Eskilstuna nyttjas våtmarkerna år 2020 optimalt för vattenhushållning och reduktion av närsalter och partiklar. Alla våtmarker med stor betydelse för den biologiska mångfalden är skyddade mot exploatering. Delmål År 2010 är 50 % av de våtmarker som idag är klassade som riksintresse eller regionalt/lokalt intresse enligt översiktsplanen, skyddade mot exploatering. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år 2005. Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Myllrande våtmarker : - Våtmarkers tillstånd och vattenkvalitet. - Naturreservat och biotopskydd. - Bevarande, restaurering och nyanläggning av våtmarker. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, markägare, LRF, samfälligheter för vattenreglering, Svenska Naturskyddsföreningen. 20

6. Levande skogar Nulägesbeskrivning Huvuddelen av Eskilstunas yta är täckt med skog, främst barrskog. Bara en liten del av skogen är naturskog, det vill säga har utvecklats fritt sedan lång tid tillbaka. Skogspolitiken i Sverige utgår bland annat från skogsprinciperna antagna på Riokonferensen 1992. Skogsbruket har blivit mera hänsynsfullt under 1990-talet. Vid avverkning lämnas oftare hällmarkstallskog, alkärr och ridåer kring känsliga biotoper, medan mängden död ved tillåts öka. Hyggena har blivit mindre och det är förbjudet att gräva nya skogsdiken. En större andel löv accepteras numera i skogsbruket. Trots detta har skogens biologiska mångfald minskat. Moderna skogsmaskiner kan arbeta där man tidigare hade svårt att komma farm. Av de skogsområden som i kommunens översiktsplan 1990 utpekats som lokala naturvårdsintressen, har ett flertal vid kontroll visat sig vara avverkade. Äldre skogar, med stor variation i ålder och trädslagsblandning, blir allt mer sällsynta. De yngre skogarna som växt upp på föryngringsytorna är ofta täta, likformiga och artfattiga. Detta gäller i synnerhet den ökande andelen barrskog som planteras på gammal jordbruksmark. Eskilstuna kommun, samt några andra större skogsägare, arbetar för att certifiera sin skog, främst enligt FSC (Forest Stewardship Council). Kommunens certifieringsarbete ska vara avslutat år 2002. År 2000 var cirka 25 % av skogsarealen i kommunen certifierad. Certifieringen innebär att skogsägaren förbinder sig att följa regler som ska ge ett hållbart skogsbruk. I Eskilstuna kommun har cirka 1 % av skogens yta klassats som nyckelbiotoper. Nästan lika många är klassade som naturvärdesobjekt och kan utvecklas till nyckelbiotoper inom 10 30 år. Dessa ska enligt en temporär överenskommelse mellan staten och skogsägarna, inte avverkas förrän staten fått möjlighet att köpa avverkningsrätten. Tyvärr riskerar en del nyckelbiotoper att avverkas trots överenskommelsen, eftersom anslagen för ersättning är otillräckliga. Mål I Eskilstuna är, år 2020, skogens biologiska produktionsförmåga säkerställd och skogens biologiska mångfald ökar. Kulturmiljövärden och sociala värden påverkas inte negativt av skogsbruket. Delmål År 2010 har all skogsmark med värden för biologisk mångfald undantagits från exploatering. Minst 50% av särskilt värdefulla områden har skyddats genom reservatsbildning eller motsvarande. 21

En ny NATURVÅRDSPLAN för Eskilstuna kommun finns antagen år 2005. Exempel på innehåll i en naturvårdsplan som avser målet Levande skogar : - Värden för biologisk mångfald. - Friluftsliv och tillgänglighet. - Certifiering av skogsbruk. - Trädbevuxen mark med kulturprägel. - Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, LRF, Svenska Naturskyddsföreningen. 7. Ett rikt odlingslandskap Nulägesbeskrivning Odlingslandskapet är format av människan från äldre tiders svedjebruk till dagens storindustriella jordbruk. Det är en del av vårt kulturarv och utgör livsmiljön för många växt- och djurarter. Sverige har i konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att bevara ekosystem och naturliga livsmiljöer. I dagens odlingslandskap är det i skogs- och mellanbygden som den största artrikedomen finns. Här finns de långa och krokiga övergångarna mellan skog och åker. Ängs- och hagmarker är de mest värdefulla resterna av det gamla odlingslandskapet. Här finns också småbiotoper som åkerholmar, stengärdsgårdar och öppna diken. Detta är artrika växtmiljöer med goda förutsättningar för biologisk mångfald. Våtmarker och fritt vandrande bäckar är ekologiskt värdefulla men tyvärr sällsynta inslag i odlingslandskapet, se avsnitten Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker. Det största hotet mot odlingslandskapets natur- och kulturvärden är nedläggning av jordbruk och specialisering av de få som blir kvar. Kemiska bekämpningsmedel slår ut skadegörare och besvärliga ogräs, men också en del av den övriga floran och faunan samt ibland skadegörarnas naturliga fiender. I Eskilstuna kommun återfinns odlingslandskap av mellanbygdskaraktär dels längs Mälarens södra och Hjälmarens norra strand, omedelbart väster om Eskilstuna stad, väster om Näshultasjön samt i Barva- respektive Ärlabygderna. Länsstyrelsen identifierade, år 1993, 17 områden som särskilt värdefulla på grund av sina naturoch kulturmiljövärden. Dessa återfanns huvudsakligen i artrika mellanbygder. 22

Mål År 2020 är odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion i Eskilstuna säkerställd och markerna präglas av biologisk mångfald. Kulturmiljövärden är i hög grad bevarade. Delmål År 2010 är minst 50% av de värdefulla markområden som pekats ut i översiktsplanen undantagna från exploatering. Särskilt värdefulla områden skyddas som reservat eller liknande. År 2010 är all kommunalägd mark som brukas omställd för ekologisk odling. En ny NATURVÅRDSPLAN för Eskilstuna kommun finns antagen år 2005. Exempel på innehåll i en naturvårdsplan som avser målet Ett rikt odlingslandskap : - Värdefulla markområden, biotopmosaik och artmångfald. - EU-stöd för biologisk mångfald och ekologisk odling. - Upphandling av lokalt odlade och KRAV-märkta produkter. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, LRF, Svenska Naturskyddsföreningen. 23

Målområde 2 God bebyggd miljö Det är viktigt att Eskilstuna tätort och övrig bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt medverkar till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden bör tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar bör lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning främjas. Det kan ske exempelvis genom val av byggnadsmaterial och tekniska system för uppvärmning, ventilation och avlopp. Målområdet God bebyggd miljö innehåller mål som kopplar till miljöeffekter och hälsoeffekter till följd av fysisk planering och aktiviteter som till exempel byggande, transporter och avfall. Dessa är: 8. Begränsad klimatpåverkan 9. Miljöanpassade transporter 10. Energi 11. Avfall 12. Buller 13. Grönstruktur 14. Kulturmiljö och estetik 15. Naturgrus 16. Samhällsplanering För att renodla målstrukturen behandlas mål om förorenade områden under Giftfri miljö, mål om radon under Säker strålmiljö, mål om vattenförsörjning under Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag samt mål om utsläpp till luft under Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. 8. Begränsad klimatpåverkan Nulägesbeskrivning Klimatpåverkande gaser främst vattenånga och koldioxid - har alltid funnits i atmosfären. Detta har skapat en naturlig växthuseffekt, utan den skulle jordens medeltemperatur sjunka med minst 30 grader. Växthuseffekten har dock förstärkts genom utsläpp av främst fossila bränslen som olja, stenkol och naturgas. Halten koldioxid i atmosfären har ökat kraftigt och är idag cirka 30 procent högre än för 200 år sedan. Övriga växthusgaser är metan, lustgas, fluorkolväte, perfluorkolväte samt svavelhexafluorid. År 1995 slog IPCC (FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor) fast att utsläppen har börjat påverka jordens klimat. Vi kan vänta en global medeltemperaturstegring med 2-4 grader under de kommande hundra åren. 24

I Sverige är trafiken idag den främsta källan till koldioxidutsläpp. Under 1990-talet ökade användningen av fossila bränslen för transporter medan den minskade för uppvärmning av bostäder. Utsläppen av koldioxid i Eskilstuna har under 1990-talet ökat något. Övergången till biobränsleeldning i värmeverket innebär dock en kraftig reducering av fossilt koldioxidutsläpp från uppvärmning. Enligt Kyotoprotokollet ska EU minska utsläppen av växthusgaser med 8% från 1990 års nivå till 2008-2012. Naturvårdsverket bedömer att i-länderna behöver minska sina koldioxidutsläpp med 60% från 1995 till 2050. Klimatkommissionen föreslog år 2000 att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska med 50% mellan åren 2000-2050. I Eskilstuna behövs en rad åtgärder, se miljömålen Miljöanpassade transporter, Energi och Avfall. Eskilstuna kommun är medlem i Klimatalliansen, en sammanslutning av mellaneuropeiska städer som har som mål att halvera utsläppen av koldioxid från 1987 till 2010. I Eskilstuna har det totala koldioxidutsläppet fram till 2001 reducerats med cirka 40%. Mål År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Eskilstuna minskat kraftigt och påverkan på klimatsystemet som sker från kommunterritoriet är avsevärt reducerad. Eskilstuna bidrar aktivt på nationell och internationell nivå i arbetet med att begränsa klimatpåverkan. Delmål Utsläppen av koldioxid har år 2010 minskat med cirka 50 procent jämfört med utsläppen år 1987. Exempel på åtgärder: Se åtgärder enligt Energiplan och i förslag till Eskilstuna- MaTs och Avfallsplan. Det är angeläget att regionala och lokala konsekvens- och riskbedömningar tas fram som belyser effekterna och eventuellt nödvändiga åtgärder till följd av klimatförändringar. Eskilstuna kommun bör i samråd med länsstyrelse och berörda kommuner verka för att utredningsarbetet påbörjas under 2003. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen, Energi & Miljö och Kommunfastigheter Exempel på berörda aktörer för samtliga delmål: Länsstyrelsen, Vägverket, transportbranschen, näringslivet, fastighetsägare och ideella föreningar. 25

9. Miljöanpassade transporter Nulägesbeskrivning Transportsystemet är en av de främsta orsakerna till flera av dagens miljöproblem: växthuseffekt, försurning, marknära ozon, övergödning, buller, luftföroreningar och intrång i landskapet. I regeringens proposition Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, 2001, anges en satsning på cykel- och kollektivtrafik, järnväg och ny teknik. Nationella infrastruktursatsningar har gjorts, bland annat finns pengar avsatta för järnvägsinvesteringar samt klimatrelaterade program, så kallade Klimp. Eskilstuna kommun avser att nyttja denna möjlighet till statligt investeringsstöd. Trafikarbetet i Eskilstuna bedöms vara cirka 6 200 fkm(fordonskilometer)/invånare/år, riksgenomsnittet är 7 600 fkm/invånare/år. Tätortstrafiken är 4 800 fkm/invånare/år jämfört med 3 500 fkm/invånare/år för tätortstrafik i riket som helhet. Eskilstuna har en relativt låg andel kollektivtrafikresenärer jämfört med Sverige i övrigt. I Eskilstuna har en MaTs (Miljöanpassat Transportsystem) utarbetats. Arbetet resulterade i fem åtgärdsstrategier: inverkan på trafikarbetet, öka samverkan mellan olika transportslag, effektivisera varje trafikslag, genomföra tekniska åtgärder på fordon och bränslen samt bättre miljöanpassning vid byggande och drift av infrastruktur. I handlingsprogrammet finns också fem huvudreformer: samhällsplanering, cykelstaden, utvecklad kollektivtrafik, miljöanpassad biltrafik samt företagens transporter. Mål År 2020 består trafiken i Eskilstuna till stor del av miljöanpassade kollektiva trafiklösningar samt cykeltrafik. Företag, organisationer och offentliga förvaltningar i Eskilstuna kommun använder sig av miljöanpassade fordon. Delmål Utsläppen av koldioxid från vägtrafiken ska minska med 2 % till år 2005 och med 10 % till år 2010 från 2000 års nivå. Exempel på åtgärder: Verka för utvecklad kollektivtrafik som innefattar en gemensam taxa för Mälardalen, att cykeltrafiken främjas, användning av mer miljöanpassade fordon och alternativa drivmedel samt utvecklandet av bilpooler. För att nå dessa mål erfordras att trafiken minskar och/eller att överenskommelser träffas på internationell (EU) och nationell nivå om åtgärder som reducerar koldioxidutsläppen från trafiken såsom införande av alternativa drivmedel, bensinsnålare bilar etcetera. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, Vägverket, transportbranschen, näringslivet och ideella föreningar. 26

Minst 50 % av de kommunala verksamheternas fordon drivs med förnybar energi år 2010. Exempel på åtgärder: Alternativa fordon nyttjas. Ekonomiska och tekniska förutsättningar för upphandling klargörs. Ansvar för genomförande i kommunorganisationen: Kommunstyrelsen 10. Energi Nulägesbeskrivning All produktion och användning av energi påverkar miljön; den renaste energin är den vi aldrig använder. En effektiv energianvändning är därför en central del i arbetet för en hållbar utveckling. Transportsektorn förbrukar en stor del energi. Av den totala energiförbrukningen 1997 i Eskilstuna gick 22 % till transportsektorn och 31 % till bostäder. Transportsektorns andel av koldioxidutsläppen har ökat kraftigt under senare år och 1997 stod sektorn för hela 50 % av utsläppen i kommunen. En stor del av den energi som förbrukas i Eskilstuna kommun är fjärrvärme från kraftvärmeverket. Under hösten 2000 togs den biobränslebaserade kraftvärmepannan i drift, varför koldioxidutsläppen har minskat kraftigt. Under år 2000 baserades fjärrvärmeproduktionen till 80 % på biobränslen. För bostäder utanför fjärrvärmenätet är jord-, vatten- och bergvärme med värmepumpar exempel på system som är gynnsamma ur miljösynpunkt. Hit hör till exempel också vedeldning, pellets och solenergi. På lång sikt är en långt driven energieffektivisering en förutsättning för att Eskilstuna ska bli en hållbar kommun. Trenden idag är dock en ökad elanvändning genom bland annat ständig Internetuppkoppling via bredband, stand-by-lägen på tvapparater och liknande. Eskilstuna kommun har tagit fram en Energiplan med en övergripande strategi för en hållbar energiförsörjning. Syftet är att ge en samlad bild över energianvändningen i Eskilstuna idag samt fastställa mål och åtgärder. Avsikten med planen är att långsiktigt styra energisystemet mot hållbarhet. Mål I Eskilstuna, år 2020, bygger kommunens energiförsörjning till stor del på ett system som är grundat på varaktiga och förnybara energikällor. Stränga krav ställs på säkerhet och omsorg om miljön vid användningen av all energiteknik. Energisystemet kännetecknas av effektivitet och resurshushållning. Uttag av biobränslen skadar inte markens produktionsförmåga eller ekosystemens naturliga processer. 27