Utfasning av CMR-ämnen

Utfasning av CMR-ämnen CMR-ämnen cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen utfasning i Göteborg Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:9

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

Förord Kemikaliefrågorna står i fokus när det gäller att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det handlar bland annat om bättre kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, bättre information om kemiska ämnen i varor, utfasning av särskilt farliga ämnen och minskning av hälso- och miljörisker vid tillverkning och användning av kemikalier. Miljönämnden, som lokal tillsynsmyndighet och en av kommunens främsta pådrivare i miljöfrågor, har en tydlig roll i detta arbete med målsättningen att användningen av kemikalier som kan riskera att skada Göteborgarnas hälsa och miljön ska begränsas. Miljönämnden lyfte år 2005 fram behovet av särskilda insatser inom kemikalieområdet. I nämndens budget har detta preciserats som ett kemikalieprojekt, kallat Giftfritt Göteborg, med bred inriktning för att begränsa användningen och påskynda avvecklingen av farliga kemikalier. CMR-ämnen, cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen, tillhör den grupp av farliga kemikalier som inte ska finnas i nyproducerade varor eller i produktionsprocesser i enlighet med miljömålet Giftfri miljö. I detta delprojekt redovisas vilka CMR-ämnen som överlåts av verksamheter i Göteborg till kund i Göteborg och vilka strategier för utfasning som finns. För innehållet i rapporten svarar Karin Rydholm som skrivit rapporten och Victoria Lind Magnusson, projektledare Giftfritt Göteborg. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 Målsättning 4 Bakgrund 4 Genomförande 8 Resultat 9 Slutsatser 11 Referenser 13 Bilageförteckning: Bilaga 1 Företag i Göteborg med tillstånd till överlåtelse av CMR-ämnen 14 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

1. Sammanfattning CMR-ämnen, cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen, har så allvarliga egenskaper att människor inte bör exponeras för dem. CMRämnen omfattas av delmål 3 till det nationella miljömålet Giftfri miljö. Detta innebär att användningen ska avvecklas. CMR-ämnen kommer också att omfattas av REACH-lagstiftningen och användningen kommer att kräva auktorisation, vilket innebär att tillverkare, importörer eller användare längre ner i kedjan måste kunna visa att hanteringen inte utgör någon risk. I Göteborg har ett 20-tal företag länsstyrelsens tillstånd för överlåtelse av CMRämnen. I denna rapport har inriktningen varit att se vilka ämnen som hanteras och om överlåtelse av CMR-ämnen sker inom Göteborg. Huvudsyftet har varit att få en närmare inblick i hur verksamheterna, såväl säljande som användande, jobbar med utfasning och vilka strategier som finns. Efter en rundringning visade det sig att fem företag redan valt att fasa ut CMRämnena. Vissa företag hade upphört och några hade endast försäljning utanför Göteborgs kommun. Bland de fem säljande företagen som är med i projektet och deras kunder återfinns såväl multinationella koncerner som små familjeföretag och kunskapen om det Giftfria miljömålet var i stort sett god. I ett fall följdes kemikalien från säljande företag till användande kund och ämnet kunde ersättas av en processförändring som inte krävde den skadliga kemikalien. Erfarenheten från detta projekt är att miljöförvaltningen bör prioritera tillsyn över dels stora kemikalieleverantörer där kemikalierna som säljs inte har alltför specifikt användningsområde, dels små användande företag som kanske inte ens har reflekterat över användningen. Miljönämnden har en tydlig roll i att verka pådrivande i arbetet med utfasning av ämnen som omfattas av det Giftfria miljömålet och REACH-lagstiftningen. Men det är viktigt att inte genomdriva förhastade substitutioner. Att fasa ut och ersätta en kemikalie kan innebära ett omfattande arbete. Substitutionsprocessen kan också visa sig vara väldigt enkel. Frågan bör därför alltid ställas behövs kemikalien, vilken funktion fyller den och är funktionen nödvändig? Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

2. Målsättning Målet med projektet var att få en djupare inblick i vilka cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen som hanteras av verksamheter i Göteborgs kommun och att se hur dessa företag planerar för utfasning men också att komma i kontakt med företagens kunder för att följa utfasningen även hos dem. Förhoppningen var att miljöförvaltningen skulle komma att aktualisera frågan på vissa ställen och verka pådrivande. Att substituera en kemikalie kan vara ett omfattande arbete som kan kräva förändring av processer. Målet var i första hand inte att tillse att si eller så många kemikalier substituerades utan att företagen startade processen och blev medvetna om att utfasning bör ske. Denna undersökning är begränsad till verksamheter i Göteborgs kommun som har länsstyrelsens tillstånd för överlåtelse av livsfarliga och särskilt farliga kemiska produkter. 3. Bakgrund Cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen har så allvarliga egenskaper att människor inte bör exponeras för dem. Teoretiskt kan i många fall en enda exponering för en mycket låg dos orsaka irreversibla skador. Det kan vara ärftliga mutationer eller skador på reproduktionen eller skador som på sikt kan utvecklas till cancer. Dessa ämnen omfattas av delmål 3 till det Giftfria miljömålet och ska fasas ut. 3.1 MILJÖKVALITETSMÅLET GIFTFRI MILJÖ Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Målformulering delmål 3: Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007, 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010. Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. 3.2 KRITERIER FÖR ATT BEDÖMA OM ETT ÄMNE ÄR ETT UTFASNINGSÄMNE - CMR De CMR-ämnen som omfattas av miljömålet Giftfri miljö är ämnen som klassificerats som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen kategori 1 och 2 i enlighet med Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter. Det finns även en kategori 3 som inte omfattas av utfasningskriterierna. Cancerogena ämnen: Ämnen i kategori 1 är cancerframkallande hos människa. Det finns tillräckliga belägg för att fastställa ett orsakssamband mellan exponering för ämnet och utveckling av cancer hos människa. Ämnen i kategori 2 ska betraktas som cancerframkallande. Det finns tillräckliga belägg för att misstänka att cancer kan uppkomma hos människor som exponeras för ämnet. Ämnen klassificeras som cancerframkallande i kategori 1 på grundval av epidemiologiska studier och i kategori 2 i första hand på grundval av djurstudier. Mutagena ämnen: Ämnen i kategori 1 är mutagena hos människa. Det finns tillräckliga belägg för att fastställa ett orsakssamband mellan exponering för ämnet och ärftlig genetisk skada hos människa. Ämnen i kategori 2 ska betraktas som om de är det. Bedömningen baseras i första hand på lämpliga djurstudier. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

Reproduktionstoxiska ämnen: Ämnen som vid inandning, förtäring eller upptag genom huden kan orsaka, eller öka incidensen av, icke ärftliga skador på avkomman eller försämrad manlig eller kvinnlig fertilitet. Ämnen i kategori 1 försämrar fertiliteten hos människa och/eller orsakar toxiska effekter på embryo/foster eller avkomman hos människa. Ämnen i kategori 2 ska betraktas som om de gör det. 3.3 ANVÄNDNINGEN OCH BEGRÄNSNINGAR I ANVÄNDNINGEN AV CMR-ÄMNEN CMR-effekter betraktas som mycket allvarliga och användningen är reglerad på olika sätt. För yrkesmässig överlåtelse av CMR-ämnen krävs tillstånd från länsstyrelsen. Detta regleras genom 14 kapitlet i miljöbalken, förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer och Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Det är inte heller tillåtet att använda CMR-ämnen i konsumenttillgängliga kemiska produkter inom EU, bensin utgör ett undantag. Vilka ämnen det gäller avgörs av EU-länderna tillsammans. En förteckning över ämnena finns i bilaga 1 till Begränsningsdirektivet 76/769 EEG. Även om CMR-ämnen inte får finnas i konsumenttillgängliga kemiska produkter förekommer de i andra varor. Lagstiftningen är inte lika långtgående för varor som för kemiska produkter. För kemiska ämnen och produkter finns föreskrivna regler om att risk- och skyddsinformation ska lämnas till alla som använder produkten. Informationen ska lämnas i form av en förpackningsmärkning. Yrkesanvändare ska dessutom få ett säkerhetsdatablad med mer utförlig information. När kemiska ämnen däremot ingår i en vara, ett material eller i en komponent, finns inte motsvarande krav på information. Sammanlagt omsattes ca 29 miljoner ton CMR-ämnen i Sverige under 2005. CMR-ämnen används framför allt i bränslen, drivmedel och synteskemikalier. Stora mängder utgörs av råolja som i raffinaderierna förädlas till andra produkter. 170 000 ton av alla CMR-ämnen användes för produktion av varor. Vissa ämnen omvandlas i produktionen eller exporteras till andra länder. Drygt 34 000 ton användes för att producera varor i Sverige under år 2005 och finns kvar i varorna. Hur mycket CMR-ämnen som tillförs landet genom att de ingår i importerade varor går inte att utläsa ur produktregistret eftersom det endast innehåller kemiska produkter. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

3.4 EU:S NYA KEMIKALIELAGSTIFTNING REACH EU:s miljöministrar antog den 18 december 2006 den kompromiss om kemikalieförordningen REACH, Registration, Evaluation och Authorisation of Chemicals, som parlamentet och rådet tidigare enats om. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juni 2007. Idag finns det allvarliga brister i de regler som styr hanteringen av kemikalier inom EU. Fler än 30 000 kemiska ämnen finns på marknaden inom EU. Av dessa är det färre än 1500 som verkligen har testats och bedömts någorlunda ingående vad gäller effekter på hälsa och miljö. REACH innebär ett kraftigt utvidgat ansvar för den som tillverkar och importerar kemiska ämnen till EU. Tillverkare och importörer ska analysera och redovisa om deras ämnen medför risker och vilka säkerhetsåtgärder som behövs. Utvalda ämnen med särskilt farliga egenskaper för hälsa och miljö, bl.a. CMR-ämnen kategori 1 och 2, får inte användas utan särskilt tillstånd, auktorisation. Tillverkaren, importören eller den som använder ämnet längre ned i kedjan måste kunna visa att hanteringen inte utgör någon risk. Hänsyn ska tas till om det finns säkrare alternativ och om nyttan med ämnet är större än riskerna.. 3.5 SUBSTITUTION Att fasa ut en kemikalie som omfattas av miljömålet Giftfri miljö innebär att denna kemikalie i vissa fall måste ersättas, substitueras. Det finns även andra alternativ. IVL, Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning, beskriver i sin rapport Substitutionsarbete vid svenska företag fyra typfall av substitution. 1. Byte av en kemikalie till en annan kemikalie med ungefär samma egenskaper och funktion. Maskiner, processer, råvaror och slutprodukter är oförändrade. 2. Byte av en kemikalie till en annan kemikalie med andra egenskaper och/eller annan funktion. Bytet innebär en processförändring. 3. Förändring av process eller arbetsmetod som innebär att en kemikalie inte längre behövs. 4. En onödig kemikalie avvecklas utan att process eller arbetsmetod förändras. IVL:s undersökning visar att perspektivet är ofta smalt när det gäller att lösa problemet. Den farliga kemikalien ska ersättas med en ny kemikalie och produktionen ska förändras så lite som möjligt. Leverantören tar fram en ny kemikalie som har ungefär samma funktion som den som den gamla. Om man i stället ägnar mer tid åt det förberedande arbetet så kan man hitta oväntade lösningar. Själva grundtanken med substitutionen är att minska belastningen på den yttre miljö och/eller förbättra arbetsmiljön. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

Det är tyvärr inte så enkelt att förbättringar för yttre miljö och arbetsmiljö alltid följs åt. Substitutionen kan påverka produktionsled före och efter steget där kemikalien används. Även om den nya kemikalien i sig är harmlösa så kan substitutionen medföra nya arbetsmoment som påverkar arbetsmiljön negativt. Det är viktigt att göra ett bra förarbete innan en substitution sker. På kemikalieinspektionens hemsida finns den s.k. sjustegsmodellen presenterad i PRIO-databasen. 4. Genomförande 4.1 VAL AV FÖRETAG Länsstyrelsen ger tillstånd till import/överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter, detta regleras genom 14 kapitlet i miljöbalken, förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer och Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Import och överlåtelse av CMR-ämnen kräver tillstånd. En ansökan till länsstyrelsen går på remiss till miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen kan göra ett besök på verksamhetsadressen om lagring förekommer där, annars granskas kemikaliens etiketter och säkerhetsdatablad. Genom miljömålens tillkomst har miljöförvaltningen också lagt vikt vid att kontrollera om kemikalierna omfattas av delmål 3. I sådana fall har detta påtalats i remissyttrandet. I Göteborg finns ett 40-tal företag som har detta s.k. gifttillstånd. Tillstånden kan vara generella vilket innebär att företaget har tillåtelse att överlåta alla typer särskilt farliga kemiska produkter men i de allra flesta fall är tillstånden utformade så att de avser ett visst antal namngivna kemikalier. 4.2 PRIO För att avgöra om ett kemiskt ämne är ett utfasningsämne eller inte har jag använt mig av PRIO-databasen på Kemikalieinspektionens hemsida. PRIO är ett webbaserat verktyg framtaget för den som vill påverka och arbeta förebyggande för att minska risker för människors hälsa och miljö från kemikalier. Genom att söka på ämnen får man information om deras miljö- och hälsofarliga egenskaper och information om vilken prioriteringsnivå ämnet tillhör, utfasningsämnen eller riskminskningsämne. Utfasningsämnen har följande förklarande text - Detta är ett ämnen med särskilt allvarliga egenskaper. Enligt det av Riksdagen beslutade miljökvalitetesmålet Giftfri miljö skall alla nyproducerade varor så långt det är möjligt vara fria från ämnen med dessa egenskaper enligt en viss tidplan. En del av dessa ämnen är redan förbjudna i Sverige. När den nya EU-lagstiftningen REACH träder i kraft kommer sådana ämnen att successivt bli föremål för tillståndsprövning. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

4.3 ANTECKNINGSSKYLDIGHET Gifttillstånden är förenade med en anteckningsskyldighet, enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer 8 kap 3. Den som yrkesmässigt överlåter t.ex. CMRämnen ska anteckna uppgifter om 1. datum för försäljning 2. produktnamn och mängd 3. köparens namn eller firmanamn och adress 4. om produkten har överlåtits för yrkesmässig hantering eller för privat bruk Anteckningsskyldigheten ger möjlighet att få in alla för projektet nödvändiga uppgifter. Det har sedan visat sig att det under projektets gång endast i ett fall har varit svårt att få in uppgifter. 5. Resultat Ett 40-tal företag i Göteborg har länsstyrelsens tillstånd för överlåtelse av särskilt farliga kemikalier. En genomgång av dessa tillstånd visar att ca 25 företag har tillstånd för överlåtelse av CMR-ämnen, se bilaga 1. I de flesta fall har en personlig kontakt tagits med företaget för att få klarhet i vilken mån överlåtelse fortfarande sker. Fem företag visade sig redan aktivt fasat ut försäljning av kemikalier som omfattas av det Giftfria miljömålet. Några företag överlåter CMR-klassade ämnen kategori 3 som inte omfattas av det Giftfria miljömålet och ytterligare några har endast försäljning till kund utanför Göteborg. Dessa företag var därför inte aktuella i detta projekt Tre företag överlåter laboratoriekemikalier inom Göteborg, ett av dessa valdes ut. Laboratoriekemikalier säljs ofta i mycket små mängder och till mycket specifik användning. Efter detta inledande arbete återstod fem aktuella företag. Här presenteras företagen och vilka ämnen de hanterar, ämnenas CAS-nr och klassificering. Alla företagen är besökta utom BASF där ansvaret för dessa frågor ligger i Köpenhamn. Under besöken har ämnenas farlighet diskuteras, vilka kunder som finns i Göteborg, kunskap om Giftfria miljömålet och REACH-lagstiftningen, möjligheter till utfasning och vilka alternativ som kan erbjudas. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

Glaser-Lab Bensen CAS-nr 71-43-2 Canc1, Mut2 N,N-dimetylformamid CAS-nr 68-12-2 Repr2 Laboratoirekemikalier används i mycket små mängder och till mycket specifika ändamål. Det är också svårt att se hur denna typ av kemikalier omfattas av det Giftfria miljömålet och REACH-lagstiftningen, då de inte används i varor eller i produktionsprocesser Univar Dioktylftalat, DOP CAS-nr 117-81-7 Repr2 Hydrazin CAS-nr 302-01-2 Canc2 Koboltdiklorid CAS-nr 7646-79-9 Canc1 Trikloretylen CAS-nr 79-01-6 Canc2 Dioktylftalat kommer bolaget att fasa ut. I projektet togs kontakter med kvarvarande kunder och alternativ fanns. Hydrazin används av en kund i Göteborg. Användningen är mycket väl utredd och i nuläget finns inget väl fungerande alternativ. Företaget kommer att försöka byta teknik för att undvika användningen. Ersättningsämne finns för koboltklorid. Bolagets resterande lager skickades för destruktion. Trikloretylen får användas på dispens från Kemikalieinspektionen. När företag söker dispens för användning måste de visa att inga alternativ finns. Coventya Kromtrioxid CAS-nr 1333-82-0 Canc1, Mut2 Kromtrioxid, sexvärt krom, kan i vissa fall ersättas av trevärt krom vid ytbehandling. Hos kund i Göteborg har utbyte redan skett. Företaget har som målsättning att erbjuda fler kunder hjälp med byte vilket kan innebära en komplicerad ändring i produktionsprocessen. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Hempel Stenkolstjära CAS-nr 65996-93-2 Canc2 Benso(a)pyren CAS-nr 50-32-8 Canc2, Mut2 Diaminodifenylmetan CAS-nr 101-77-9 Canc2 Stenkolstjära och benso(a)pyren är redan ersatta. Fullgott alternativ till diaminodifenylmetan finns i nuläget inte. Produkten har ett specifikt användningsområde som har ett godkännande från AB Svensk Anläggningsprovning i enlighet med Sprängämnesinspektionens föreskrifter. Produkten används av en kund i Göteborg. BASF Vitamin-A-Palmitat CAS-nr 79-81-2 Repr2 Ämnet är en vanligt förekommande ingrediens i kosmetiska produkter. Ämnet har ingen bindande klassificering i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:5) om klassificering och märkning och återfinns inte heller i PRIOdatabasen. Klassificeringen av ämnet som reproduktionstoxiskt kategori 2 är en självklassificering från bolagets sida. Kosmetiska och hygieniska produkter omfattas av Läkemedelsverkets lagstiftning och enligt denna är CMR-ämnen kategori 1 och 2 förbjudna i kosmetiska och hygieniska produkter men måste också ligga med på en s.k. förbudslista. Detta ämne ligger inte med där. BASF har en kund i Göteborg. Uppmaningen till BASF är att erbjuda kunden ett snällare ersättningsämne. 6. Slutsatser Ett fyrtiotal företag i Göteborgs kommun har tillstånd för överlåtelse av särskilt farliga kemikalier. 25 av dessa har tillstånd för överlåtelse av CMR-ämnen. Efter rundringning till dessa 25 visade det sig att endast ett tiotal har försäljning av CMR-ämnen inom Göteborgs kommun. Fem företag hade redan aktivt fasat ut försäljningen av CMR-ämnen. I detta projekt är sex företag besökta varav fyra är säljande företag och två är kunder. Bland dessa återfinns såväl multinationella koncerner som små familjeföretag och medvetenheten om det Giftfria miljömålet var skiftande. Vissa har redan startat med utfasning medan andra inte visste att de hanterade CMR-ämnen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

Erfarenheten från detta projekt är att miljöförvaltningen bör prioritera tillsyn över dels stora kemikalieleverantörer där kemikalierna inte har alltför specifikt användningsområde, dels små användande företag som kanske inte ens har reflekterat över användningen. Det är även viktigt att notera att det kan finnas ett glapp mellan säljare som möter kunderna och företagets miljöavdelning som har kunskap om kemikaliens farlighet och eventuella alternativ. Det är svårt att få till stånd utfasning när användningen av kemikalien har en mycket specifik användning. Genom projektet kunde ett CMR-ämnet dioktylftalat ersättas. Det bör noteras att inte all användning av CMR-ämnen omfattas av det Giftfria miljömålet. Det är t.ex. svårt att se att försäljning av laboratoriekemikalier omfattas, då de inte används i varor eller i produktionsprocesser. Vissa företag har redan och andra kommer säkerligen att förbereda sig för REACH och överväga mindre farliga alternativ för att undvika att produktanvändningen måste bli godkänd. Det kommer att ta många år innan REACH-lagstiftningen börjar gälla fullt ut och åtgärder i form av t.ex. begränsningar av särskilt farliga ämnen måste vidtas även under tiden fram tills de nya reglerna tar vid. Det är viktigt att många företag har mer långtgående miljöambitioner än att precis klara ribban för vad dagens lagstiftning kräver. Vi har nu en ganska god bild av vilka CMR-ämnen som används av verksamheter i Göteborg då de tillståndspliktiga verksamheterna redovisar användningen av kemikalier i sin årliga miljörapport. I kemikalieredovisningen ingår det att undersöka om kemikalien omfattas av utfasning i enlighet med det Giftfria miljömålet. Kemikalieredovisningen har vidareutvecklats och en vägledning ligger på miljöförvaltningens hemsida. Denna har även använts hos ett flertal kemikalieanvändande anmälningspliktiga verksamheter, se miljöförvaltningens rapport Jobba giftfritt 2007:2. I en fortsättning av projektet kommer möjligheten att hitta ersättningsämnen hos vissa tillståndspliktiga verksamheter undersökas närmare. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7.Referenser IVL Rapport B 13 16, Substitutionsarbete vid svenska företag Kemikalieinspektionens statistiska meddelande 2007, Användning av CMRämnen Regeringens proposition 2000/01:65, Kemikaliestrategi för Giftfri miljö Statens Offentliga Utredningar SOU 2000:53, Varor utan faror Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

BILAGA 1. FÖRETAG I GÖTEBORGS KOMMUN SOM HAR TILLSTÅND FÖR ÖVERLÅTELSE AV CMR-ÄMNEN Företagets namn Kommentar Aga Gas Generellt tillstånd för bl.a. kolmonoxid etylenoxid och vinylklorid. Ingen verksamhet kvar i Göteborg Fisher Scientific GTF AB Dispens från Kemi för överlåtelse av kvicksilvertermometrar. Generellt tillstånd för överlåtelse av lab.kem. Alcro Becker Tillstånd för produkter innehållande blymönja. Blymönja har utgått enligt samtal med kontaktperson Castolin Kadmiuminnehållande lod. Tillstånd krävs inte för massiva metaller Coventya Kontaktade BASF Kontaktade Bayer Ingen överlåtelse av CMR-ämnen inom Göteborg. Baerlocher Har tidigare överlåtit metallsalter innehållande bly, dessa produkter är nu utbytta mot kalcium eller bariumzink innehållande salter. Ciba Agenter, en produkt väl utredd De neef Produkter innehållande Can 3 omfattas inte Glaser-Lab Kontaktade Hempel Kontaktade Hercules Ingen överlåtelse inom Göteborg Histolab Överlåter lab.kem., kromtrioxid som färgreagens Jerneviken Produkter innehållande Can 3 omfattas inte Caparol Tillstånd för produkter innehållande blymönja. Blymönja har utgått enligt samtal med kontaktperson. Nifelheim Tillstånd för bensen som lab.kem., ingen överlåtelse inom Göteborg Opus Prodox Kolmonoxid som kalibreringsgas till avgasmätare. *Ej aktuella. Pegol 20 kg dibutylftalat, ingår i produkt 5 %. *Ej aktuella. Pemco Har tillstånd för CMR-klassade mjukgörare, är utfasat enligt kontaktperson. Saab *Ej aktuella Scantech *Ej aktuella 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Skandinaviska Genetec Tamro Vantico Univar Har haft tillstånd för CMR-klassade lab.kem. Har upphört. Tillstånd för stenkolstjära, är utfasat Företaget finns inte mer Kontaktade * innebär att dessa företag överlåter kemikalier som omfattas av det Giftfria miljömålet men har sedan tidigare frekvent kontakt med miljöförvaltningen, är väl medvetna om utfasningskriterierna och har redan startat utfasning eller överlåter mycket små mängder. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-2448, ISRN GBG-M-R-år/nr- -SE): R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar 2006. Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2006:1 Årsrapport 2005 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2006:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2005 R 2006:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005 R 2006:4 Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborg R 2006:5 Sveriges ekologiska fotavtryck - en utgångspunkt för lokala beräkningar. Etapp 1. Användning av energi och bebyggd mark för boende och mobilitet R 2006:6 Årsrapport luftföroreningar 2005. Mätningar i Göteborgsområdet R 2006:7 Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg R 2006:8 PFOS, Perfluoroktansulfonat - förekomst och användning i Göteborg R 2006:9 Kartläggning av arbetet med miljömåltider i Göteborgs stadsdelar R 2006:10 Miljörapport 2005 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2006:11 EM i friidrott 2006 Miljöförvaltningens arbete med tillsyn och miljöanpassning R 2006:12 Flodpärlmusslor En skalanalys av fem flodpärlmusslor från Lärjeån i Göteborg PM (ISSN 1401-243X, ISRN GBG-M-PM- -år/nr- -SE): PM 2006:1 Alkylatbensin. Informationsinsatser under 2004 PM 2006:2 Luftkvaliteten i Angered. Mätningar av luftföroreningar augusti 2005-januari 2006 PM 2006:3 Ateljéprojektet kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:4 Batteriprojekt del 1 - kaadmium i varor med laddbara batterier Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:5 Luftkvaliteten i gatunivå vid tre platser i centrala Göteborg PM 2006:6 Fördjupad försöksdjurstillsyn PM 2006:7 Utvärdering av PM 2.5 -mätningar PM 2006:8 Fågelinfluensan. Uppföljning av miljöförvaltningens arbete. PM 2006:9 Kosmetikatillsyn