Garderoben Garderoben STILSMARTHA idéer för en hållbar klädkonsumtion
Textilindustrin i Finland Vi konsumerar i medeltal 14 17 kg textilier per person och år Totalt ger vi upphov till 90 000 ton textilavfall per år 10 % av de avlagda kläderna finner sin väg till välgörenhetsorganisationer. Textilåtervinningen är mycket begränsad, och därför blir stora mängder återvinningsbar lump istället avfall. Från och med 2016 kommer alla textilier att brännas vid avfallsförbränningsanläggningar. Det produceras ungefär nio gånger mer kläder än det konsumeras, globalt sett.
Toppen på avfallsberget Varför är kläder så billiga? Vi handlar idag mer kläder än vi någonsin gjort tidigare. Klädtillverkarna har svarat på efterfrågan med att producera mer kläder. I själva verket produceras mer kläder än det konsumeras. Det innebär skärpt konkurrens och press på sänkta priser. Därför har många kläd- och textiltillverkare flyttat produktionen till länder där lönerna är låga. Priserna hålls låga, men på det här sättet kan också överproduktionen av textilier fortsätta. Vad är det som kostar? Klädernas väg till din garderob är ofta lång, textilbranschen är i allra högsta grad global. Bomullen odlas i det land där det är fördelaktigast och spinns till tråd och färgas i ett annat låglöneland. Av plaggets hela pris är det bara bråkdelen av en procent som går till sömmerskan som sytt plagget. Priset på plagget (utan moms) fördelas ungefär såhär: Vad är problemet? Det går åt tusentals liter rent vatten och en hel del giftiga kemikalier för att producera 1 kg bomull. Produktionen är till största delen förlagd i Indien och Kina där miljölagstiftningen är bristfällig och där textilarbetare ofta får jobba i usla förhållanden för slavlöner. Många av de konstgjorda materialen (ex. polyester, polyamid och akryl) tillverkas av bland annat råolja som är en icke förnybar naturresurs. Produktionen, transporten och försäljningen kräver dessutom mängder av energi. Vem har ansvaret? Enligt lag är det kommunerna som ansvarar för det textilavfall vi producerar. I sista hand ligger ändå ansvaret för textilkonsumtionen så gott som helt på oss konsumenter. Är vi beredda att ta detta ansvar? För att kunna ta ansvarsfulla beslut och göra medvetna val behöver vi mer kunskap och förändrade attityder samt praktisk förmåga att lösa våra behov på ett mer miljöanpassat sätt på det lokala planet. Känner du till vad man gör av gamla kläder på den ort där du bor? 33 % klädmärke 8 % råmaterial 50 % klädaffär 5 % transportkostnader 2 % Asiens textilindustri 2 % produktionskostnader, varav 0,4 % sömmerskans lön 3
Klicka in på martha.fi för beskrivning av hur du gör denna t-tröja.
Kan du berätta något om kläderna du har på dig? Min allra första stilikon var Tjorven i Vi på Saltkråkan. Hon var så snitsig i dubbla tjocktröjor och röd toppluva, och jag insåg att det fanns alternativ till min tråkiga vinterjacka. Mamma hjälpte mig hitta två storstickade tröjor, och i en garderob fann vi en röd mössa med tofs. En egen stil var född. Femton år senare var min garderob fullsmockad med plagg, men varje morgon slog klädångesten till: jag har ingenting att ha på mig, gormade jag frustrerat. Jag hade hakat på alla trender jag tyckte var kul - neonfärger, paljetter, vippiga kjolar - och i trendhetsen hade jag glömt min egen stil. I samma veva hade jag blivit mer medveten om maten jag åt. Jag hade insett att jag kanske inte för egen hand direkt kan stoppa den globala uppvärmningen, men genom att sortera sopor, minimera mängden kemikalier i mitt hem och välja inhemsk mat, kan jag påverka på ett vardagsplan. Om jag är så noga med vad jag stoppar i mig, då borde samma gälla för vad jag klär på mig. Jag begrep att jag inte kan göra något för att förändra arbetsförhållandena på en textilfabrik i Bangladesh i en handvändning, men jag kan se över mitt eget klädkonsumtionsmönster, och i samma veva förhoppningsvis inspirera andra omkring mig. Jag rensade i garderoben och började minnas vilka silhuetter, färger och material jag kände mig bekväm i. Jag uppfattade också de problem som hade lett till en garderob fylld med kläder, men en känsla av ingenting att ha på sig. Dagens billiga kläder hade lett till att jag hade Tidlöst, kvalitet, nära producerat, egen stil och rättvist är mina hållpunkter råd att slentrianshoppa för att muntra upp mig, men plaggen förblev anonyma för mig, lite som en mikropizza i jämförelse med en portion egenodlad mat. Jag insåg också min okunskap, inte bara om material och klädvård, utan också om ursprung. Vi vill gärna att maten vi äter skall komma från granngården, men plaggen kan ha sitt ursprung i en fabrik i Kina vi inte vet något om. Lösningen för mig blev att hålla mig trogen min stil och börja tänka i slow fashion-banor. Tidlöst, kvalitet, nära producerat, egen stil och rättvist är mina hållpunkter. Visserligen faller jag för reaskyltar och färgsprakande trender nu som då, men samtidigt har jag flera plagg i min garderob som jag använder ofta och som är av så god kvalitet och bekväma att jag inte begriper hur jag tidigare har stått ut med illasittande och obekväma plagg. Jag har också blivit bra på att lura mitt shoppingsug: att säsongsförvara och shoppa i mitt eget källarförråd, att kombinera kläder framför spegeln och att testa nya trender jag är sugen på i andra hand, gör att min konsumtion inte längre är lika ohållbar. För mig handlar mode om att förstärka olika känslor, och idag kan jag göra det med ett bättre samvete än tidigare. Nästa gång du går i en klädaffär och överväger ett köp fråga dig själv vad du kan berätta om plagget du håller i. Om inget dyker upp, lämna det oköpt. Karin Lindroos, Marthaförbundets informatör & slow fashionista 5
Ekologisk bomull Ekologiskt producerad bomull Ekologiskt innebär pro-atducerad bomull skadliga innebär bekämpningsmedel man inte använt att man inte använt vid odlingen. skadliga Är bomullen bekämpningsmedel rättvisemärkt vid odlingen. betyder det Är bomullen rättvisemärkt att de som betyder arbetat det med att de som arbetat produktionen med produktionen har fått skäligt har fått skäligt betalt betalt för för sitt sitt arbete. Kläder Kläder märkta märkta med det med nordiska det nordiska Svanen-märket är Svanenmärket miljövänligare är än miljövänligare utan än märke motsvarande (bl.a. plagg motsvarande plagg är användningen utan av märke skadliga (bland annat är kemikalier användningen begränsad). av skadliga kemikalier begränsad).
Ekologiska textilier hur du klär dig grönt Det mest ekologisk plagget är det du redan har hemma Det är lätt att känna sig förvirrad när man börjar styra sina köpvanor mot ett mer miljövänligt håll. Vad gör ett plagg ekologiskt? Det fi nns kläder av ekologisk bomull, Fairtrade-produkter, produkter av återvunna material etcetera. Tillverkningsprocessen av plaggets material, men också hur du tar hand om dina kläder bidrar till den sammanlagda belastningen av miljön och avgör i slutändan hur ekologiska dina kläder egentligen är. Med några handfasta marthatips som färdkost kan du lättare göra gröna val när du köper kläder. Mängd, material och mångsidighet avgör hur miljövänlig din garderob är. Är du en friluftsmänniska eller reser du mycket i arbetet, påverkar det naturligtvis innehållet i din garderob. Men hur mycket kläder behöver du? Vilka är dina behov? Du behöver knappast flera par Goretex byxor, eftersom du ändå bara kan använda ett par i taget. Kanske kan du låna ett plagg som används mera sällan? Räcker inte skåpen till och det ligger klädhögar överallt, bör du se över dina köpvanor. Var ärlig mot dig själv, ingen behöver 17 par jeans. Val av material är också viktigt, men kan vara knepigare än man tror. Bomull är ett naturmaterial, men kräver enorma mängder vatten och bekämpningsmedel för att växa. Syntetmaterial som akryl kan kännas behagligt och är ofta billigare än äkta ylle, men noppas väldigt snabbt och har så gott som inget återförsäljningsvärde. Läderskor kan vara tredubbelt dyrare än skor av syntetmaterial, men håller minst tre gånger så länge som de av fuskläder. Kläder av hållbart material blir billigare i längden. Hur mångsidiga är dina kläder? Kan du använda dem både till fest och till vardag eller bara någon enstaka gång? Ska du satsa pengarna på den fi na festblåsan du vill ha eller de mörka jeansen som du vet att du ofta kommer att ha användning för? Kläder du köper ska passa ihop med dina gamla kläder, stöda din egen stil och bygga upp din garderob så du lätt kan välja ut dagens outfit. Populära billighetsmärken säljer inte så bra på loppis, speciellt inte om plagget dessutom är noppigt och slitet. Tänk på andrahandsvärdet redan då du köper nytt. All nyproduktion kräver både energi, vatten och tär på naturresurserna. Kom ihåg att det mest ekologiska plagget är det du redan har hemma. Majoriteten av alla kläder som säljs i Finland produceras i fattiga länder där arbetskraften är billig. Läs mer om klädproduktionens avigsidor på exempelvis puhtaatvaatteet.fi Information och tips om miljövänliga och etiskt producerade kläder och material hittar du på vihreatvaatteet.com 7
Klicka in på martha.fi för beskrivning av hur du gör halsbandet.
Går det att vaccinera sig mot shoppingsjukan? Tänk på att det är du som ska äga plagget, det är inte kläderna som ska äga dig. Shoppingsjuka är en av dagens folksjukdomar, och kan vara svår att bli av med. Det värsta är att symptomen av sjukan anses önskvärda och välkomnas i dagens samhälle. I dåliga tider ska vi köpa oss ur recessionen, man får komplimanger för nya inköp och man både tröstar och belönar sig med en shoppingrunda. Alla som betalat ett alltför dyrt impulsköp med kreditkort visar tydliga symptom på shoppingsjuka. Men det finns sätt att kurera sig. Få vågar medge att de antagligen köper för mycket, alltför ofta. Billiga kläder som tillverkats i högst suspekta förhållanden används några fåtal gånger innan de ratas. Många umgås med sina vänner eller fördriver tid genom att shoppa. Att gå ut på stan betyder oftast att gå i butiker och köpa hem något nytt. Om du lär dig känna igen de typiska symptomen på shoppingsjuka, är det enkelt att undvika dem. Som belöning får du ett renare och mer ekologiskt samvete, mer pengar på kontot och en garderob utan paltor du aldrig använder. Eftersom du läser den här broschyren, antar jag att du vill göra något för att shoppa mer medvetet. Det enklaste tipset kanske låter lite trist men är mest effektivt: konsumera mindre. Lämna bort vartannat köp, sluta med ogenomtänkta impulsköp, gå inte i butiker om du är deppig och köp aldrig mer fel storlek. Om begäret efter ett plagg känns speciellt starkt, är det bäst att ta sig en funderare. Släpp plagget. Gå ut. Man behöver oftast inte ens sova på saken. Det värsta ha-begäret går över väldigt snabbt, och du kommer med allra största sannolikhet inte att sakna plagget. Om du mot förmodan skulle ha kvar begäret ännu efter en timme eller nästa dag, kanske det är ett plagg värt att köpa. Tänk på att det är du som ska äga plagget, det är inte kläderna som ska äga dig. De fl esta anser att de är förnuftiga konsumenter som köper nya kläder av egen vilja och för egna behov. Inte för att man vill vara trendig eller är shoppingberoende. Men få inser hur reklam, som idag fi nns praktiskt taget överallt, påverkar oss. De smala kvinnorna i glansiga magasin, i bloggarna och i TV visar hur fantastisk och lycklig du blir, bara du köper deras produkter. Från den perfekta garderoben fattas bara några köp. Reklam föder ett begär som inte är verkligt, och det gäller att skilja på begär och behov, som vid närmare eftertanke låter svårare än det är. Om du inte köper de nya skorna, är du då tvungen att gå barfota? 9
Klicka in på martha.fi för beskrivning av hur du gör klänningen.
Våga hitta din egen stil De fl esta har någon slags uppfattning om sin egen stil. Vilka saker man inte passar i, plagg man inte kan ha för många av och sådant man aldrig skulle dra på sig. Det är kanske ännu vanligare att ha ett slags stilideal, så som man vill se ut, den look man vill utstråla. Det är roligt att ha förebilder och sådant som inspirerar, men kom ihåg att det är upp till dig att hitta sättet du vill klä dig på. Tro inte blint på reklamen, kopiera ingen rakt av. Du spelar din egen roll här i världen, alla andra roller är upptagna. Eftersom utbudet av nya kläder numera är så otroligt stort, kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om vad som egentligen är ens egen, unika stil. Men misströsta inte! Trend är inte samma sak som stil. Låt dig gärna inspireras, men följ inga råd slaviskt. Börja med att kolla igenom din egen garderob; vad använder du mest och varför? Varför funkar plaggen för dig? Och framförallt, trivs du i de plagg du använder? Häng en lapp på garderobsdörren där du skriver upp sådant du tänker att du kanske behöver. Om du tänker på samma plagg flera gånger är chansen stor att det handlar mer om ett behov än ett begär. Alla plagg du inte trivs i rensar du ut ur garderoben, likaså de i fel storlek eller plagg förknippade med dåliga minnen. Får blusen dig att tänka på ditt ex? Ut med den. Ger de för små byxorna du köpte som inspiration dig bara dåligt samvete, gör dig av med dem. Du ska vara nöjd och känna dig inspirerad när du ser in i din garderob, inte få ångest eller ont i magen. Du lyssnar mer på din inre röst då du går ensam i klädaffären eller loppiset Ett litet tips av dem som städat ut för mycket ur sin garderob: Har du utrymme att spara sådant du gillar, men inte använder just nu, spara. Regeln det du inte använt på två år använder du aldrig igen gäller inte när man försöker dra ner på konsumtionen. När man försöker undvika att köpa nytt kan det vara bra att ha en eller två lådor kläder undanstoppade att återupptäckas en mulen dag när man känner av ett litet shoppingsug. Kom ihåg att det är inte är fel att alltid ha på sig randigt. Om du hittat något du verkligen gillar och funkar för dig, fortsätt med det. Det är en del av DIN stil. Men vill du ha förändring och förnya dig, ska du göra det. Pröva gärna nya kläder eller nya stilar, var kreativ, det kostar inget att prova plaggen. Experimentera med köp från loppisar som inte gör ett alltför stort hål i budgeten eller ordna en klädbytarkväll med dina vänner. Vi är många fler som har för mycket i garderoben. Attraktiv blir du genom att utstråla glädje, trygghet och spontanitet. Snyggheten kommer alltså inifrån. Vad betyder ordet snygg för dig? Vilken är skillnaden mellan stil och trend? Handlar du helst kläder ensam eller tillsammans med andra? Gå helst ensam i klädaffären eller på loppiset. Då lyssnar du mer på din egen inre röst. En fi nlandssvensk sajt där du kan sälja eller fynda begagnade plagg är yrransgarderob.fi 11
Klädvård lönar sig En fattig har inte råd att köpa billigt sägs det. Men man behöver inte vara fattig för att uppskatta god kvalitet som håller länge. Oberoende om du fyndar på loppis eller köper nytt lönar det sig att kolla in materialet och tvättråden. Även ett förmånligt plagg som vårdas och sköts rätt håller i åratal, och ett dyrt plagg kan förstöras snabbt om man handskas vårdslöst med det. Det mest slitsamma för ett plagg är inte användningen utan tvätten. Tvätten belastar också miljön i flera år framöver, därför bör man tvätta rätt. Sänk temperaturen, tvätta mera sällan, vädra, använd mjukgörande tvättnötter istället för vanligt tvättmedel och undvik torktumling som sliter på materialet och är en riktig energibov. Fläckar på kläderna ska tvättas bort så snabbt som möjligt. Gnid in fläcken med en droppe handdiskmedel eller till exempel galltvål som är både effektiv och miljövänlig, och tvätta normalt. Det lönar sig att skaffa sig åtminstone grundläggande sykunskap så att man kan sy fast knappar, lappa hål eller fixa om ett plagg man tröttnat på. Kommer du inte ihåg det du lärde dig i skolan, gå en Arbis-kurs, ordna klädlappningsträff med kompisarna eller anlita en sömmerska. Ett lappat plagg är ett mer miljövänligt plagg!
Marthaförbundets bok Smartha tips och tipsbanken på martha.fi/tips innehåller fler effektiva och miljövänliga klädvårdsoch fläckborttagningstips.
Gamla kläder = användbart material Alla har vi av dem i garderoben - ratade plagg vi inte använder men som ändå hänger kvar. Oberoende vad orsaken är att dina kläder förblir oanvända, fi nns det massor som kan göras för att de ska bli dina nya favoriter. Vill man bli en mer ekologiskt medveten konsument gäller det att försöka klara sig med det man redan har i garderoben. En kreativ och intressant utmaning som gör ditt plagg unikt! Det är helt naturligt att tröttna på en del av sina kläder, men med några smartha och kreativa tips är det både lätt och billigt att förnya sig. Utgå från din egen garderob. Vad är det som känns fel, vad behöver förnyas? Allt du hittar hemma kan användas i processen och det bästa är att materialet är gratis: bylsiga tröjor, kavajer, herrskjortor av stadigt material, gamla gardiner eller trikåtyg som lätt kan saxas till något nytt. Ta mod till dig, pröva dig fram även om du tror att du inte kan. Kläder är mångsidiga och levande material, så låt dig inspireras! På olika gör-det-själv-bloggar kan man stöta på begreppet trashion, en fi nurlig kombination av orden trash och fashion, alltså skräp och mode. Där utgår man fördomsfritt från att ALLT kan användas när man vill förnya och förändra sin garderob, och att ALLA kan göra det! Även i detta fall har man nytta av sina sykunskaper, men man behöver inte symaskinen till allt. Ofta räcker nål och tråd, och många gånger är inte ens det nödvändigt. Än en gång lönar det sig att ha valt hållbara kläder som är värdefulla även som råmaterial när de gjort sitt som ett vanligt plagg. Sax, klädlim och till och med rivjärn och rostiga spikar är till nytta när man väl börjar. Ta bort kragen, klipp hål som bildar mönster, färga, knyt eller förkorta. Kolla bloggar, bläddra i böcker och låt dig inspireras när du tar steget mot en mer ekologisk och unik stil. En härlig inspirationsblogg är underbaraclaras.com Böcker sprängfyllda med tips för egen design är till exempel Trashion av Outi Pyy (Atena förlag 2012) och Modemanifestet de stilsmarthas handbok av Sofi a Hedström och Anna Schori (Nordstedts förlag, 2011). Ett plagg som du själv varit med om att forma om ger det en unik touch och dig en orsak att vara stolt över det. Allt detta kan du göra utan symaskin: klippa färga måla knyta limma sandpappra sy fast muttrar, smycken, pärlor, spetsar, band eller andra dekorationer för hand koka eller tvätta i 90 grader vända ut och in, upp och ner eller bak och fram låna kläder eller accessoarer av en vän eller familjemedlem 14
Gör om á la Martha När du gör små eller stora förändringar på dina kläder blir plagget genast mera personligt. Du får omväxling i garderoben och sparar samtidigt både miljön och din ekonomi. Då du kommer igång och börjar se på kläderna på ett nytt sätt kommer idéerna att bli fler och fler. Kreativiteten ökar när du använder dig av den.
T-tröja med jeanssömmar Du behöver: T-tröja, avlagda jeans, sax, symaskin eller textillim, linjal, penna och papper 1. Förstora upp marthahjärtat i önskad storlek på ett papper (till exempel med hjälp av kopieringsmaskin). 2. Klipp ut hjärtat runt de yttre kanterna. 3. Placera hjärtat på t-tröjan där du vill ha det och rita prickar i de yttre hörnen. 4. Dra streck mellan punkterna (med hjälp av en linjal) och rita upp resten av hjärtat på t-tröjan. 5. Klipp ut jeansens sidsömmar så att du får tjocka band. Passa in bandet längs hjärtats linjer och klipp dem i lagom långa bitar. 6. Sy eller limma fast en bit i taget tills hjärtat är komplett. TIPS! Om du syr - håll emot så att trikån inte töjer när du syr fast sömmarna, då blir det bubbligt. Om du limmar - se till att ha något inuti tröjan så du inte limmar ihop bak- och framstycke. 17
Kudde i lappteknik Du behöver: Avlagda jeans, symaskin, tygrester eller vadd, sax, nålar, papper och penna, nål och tråd. 1. Förstora marthahjärtat till önskad storlek på ett papper. Enklast gör du det med kopieringsmaskin. 2. Tillverka först baksidan av kudden. Klipp ut hjärtat ur pappret och nåla fast på ett enfärgat tyg. Lägg till 1 cm sömsmån när du klipper. 3. Namnge hjärtats alla bitar (A till H) och skriv in till exempel siffror (1 7) för vilka bitar som hör ihop var. Det kan annars vara svårt att få ihop delarna rätt. 4. Klipp isär mönsterbitarna för att använda dem som mönsterdelar. Nåla fast mönsterdelarna på jeanstygbitarna och klipp ut. OBS! Lägg till 1 cm sömsmån då du klipper. 5. Sy ihop mönsterdelarna, först till större helheter (A+B+C+D och F+G+H) och sen helt ihop. Pressa isär sömmarna vartefter och sy dekorativa stickningar om du vill. 6. Placera kuddens fram- och bakstycke mot varandra med rätsidorna inåt och sy ihop. Lämna en öppning för fyllningen. 7. Klipp bort lite av sömsmånen i hörnen och i hjärtats mitt ska du klippa några hack i sömsmånen så hjärtat formar sig rätt (se illustrationen). 8. Vänd kudden rätt väg och fyll den med vadd eller tygrester. 9. Sy ihop hålet för hand med små stygn. TIPS! För att få ett bra resultat gäller det att vara exakt, både när du klipper och syr ihop. 19
Dekorativa hål på t-tröjan Du behöver: Tröja eller linne i trikå, en vass sax, penna, papper 1. Förstora marthahjärtat till önskad storlek på ett papper. Enklast gör du det med kopieringsmaskin. 2. Klipp ut hålen i pappret så att strecken däremellan blir minst 1 cm breda. 3. Placera pappret med det utklippta mönstret ovanpå linnet där du vill ha hålen. 4. Märk ut hålens hörn på linnet med en penna. 5. Klipp ut hålen. Flera gör om-projekt hittar du på martha.fi Refl ex Kudde Grytlapp Brosch Brosch Kudde 21
5 stilsmartha tips Man kan både gilla mode och samtidigt bry sig om miljön. Det gäller bara att vara lite smartare och välja plaggen med lite mer omsorg. Ett nytt begrepp är Slow Fashion en inställning till kläder som prioriterar färre, finare plagg, av högre kvalitet, med mindre miljöpåverkan och gärna med en intressant och unik design. Det handlar om att mode måste bli långsiktigt. Först då kan vi skapa en klädindustri som är hållbar på riktigt. 1. Fynda i second-hand affärer och loppisar innan du köper nytt. Använd det du har eller låna kläder av din syster, mamma eller dotter. 2. Var en aktiv konsument. Titta och fråga efter miljö- och fairtrade märkningar om du köper nytt. 3. Köp färre slit o. släng kläder och satsa på mer kvalitet som håller länge. Undvik billiga skor av fuskläder eller plagg av akryl. 4. Ta väl hand om dina kläder och reparera det som går sönder. Tycker du inte det lönar sig har du köpt sådant du inte gillar tillräckligt. När något plagg blir en stor favorit, tänk efter varför och försök styra dina köp i framtiden åt det hållet. 5. Utmana dig själv i din egen garderob. Plocka ut en hög med kläder som du inte använt på länge, använd dem på olika sätt i en vecka, hitta på nya kombinationer eller gör om dem. Samla ihop dina vänner till en remake- eller byteskväll. Inspirera varandra!
Finlands svenska Marthaförbund rf, 2013 Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Tfn 010 279 7250 martha@martha.fi www.martha.fi facebook.com/marthaforbundet TEXT Tessa Turtonen & Ida Haapamäki FOTO Karin Lindroos PRODUKTER Hanna Enlund FORMGIVNING Magnus Lindström TRYCK Oy FRAM Ab 2013 UPPLAGA 2 000