Lyckebyån 2006-2008 Lyckebyåns Vattenvårdsförbund

Lyckebyån - Lyckebyåns Vattenvårdsförbund

Sammanfattning... 4 Bakgrund... 11 Recipientkontroll... 11 Lyckebyåns vattenförbund... 11 Lyckebyåns avrinningsområde... 12 Geologi... 12 Markanvändning... 12 Föroreningsbelastande verksamheter... 13 Skogsbruk... 13 Nedfall av luftburet kväve... 13 Försurning... 13 Jordbruk... 14 Avloppsreningsverk... 14 Enskilda avlopp... 14 Vattenreglering... 14 Händelser vid ån... 16 Metodik... 17 Vattenföring... 17 Vattenkemi... 17 Transportberäkningar... 17 Arealspecifik förlust... 17 Metaller i vatten... 17 Resultat... 18 Väderlek... 18 Vattenföring... 18 Försurning... 20 Syretillstånd... 21 Fosfor... 23 Kväve... 23 Ljusklimat... 25 Metaller i vatten... 26 Sediment... 28 Bottenfauna... 29 Fisk... 29 Plankton... 29 Referenser... 30 Bilaga 1a Fysikaliska och kemiska parametrar... 31 Bilaga 1b Stationsvisa trender och bedömningar... 37 Bilaga 2 Vattenföring, transport och arealspecifik förlust... 47 Bilaga 3 Metaller i vatten... 49 Bilaga 4 Kalkningseffektuppföljning... 52 Bilaga 5 Kalkningsmängder, metoder och lokaler... 55 Bilaga 6 Recipientkontrollprogram... 58 Bilaga 7 Sediment... 73 Bilaga 8 Bottenfauna... 75 Bilaga 9 Elfiske... 121 Bilaga 10 Plankton... 139 2

Författare: Håkan Sandsten & Karin Almlöf, Calluna AB. Citeras lämpligen: Sandsten & Almlöf 2009 (i löptext). Sandsten, H. & Almlöf, K. 2009. Lyckebyån. Lyckebyåns Vattenråd. Adress Telefon E-post: info@calluna.se Calluna AB 013-12 25 75 Nätadress: www.calluna.se Linköpings slott Postgiro 638 59 58-1 582 28 Linköping Fax Bankgiro 5969-0826 013-12 65 95 Org. nr. 55 65 75-0675 3

Sammanfattning Lyckebyåns vattenförbund driver recipientkontrollen av Lyckebyåns avrinningsområde och Eurofins AB har anlitats för att utföra kontrollen. Som underkonsult anlitades Hushållningssällskapet fram till och med april och därefter Calluna AB. Här är en sammanfattning av resultaten - med återblickar på trender. Väderlek Väderåret blev varmt med barmark fram till mitten av mars. Försommaren blev varm och torr men större delen av sommaren ostadig med mycket regn så när som på en värmebölja i slutet av juli. September var en normal höstmånad medan resterande höstmånader blev ovanligt varma. Helårets nederbörd i Ronneby Bredåkra blev 624 mm. Årsmedeltemperaturen blev 8,3 C vilket är 2,0 grader varmare än normalt. Vintern blev snörik och normalt kall medan sommaren blev torr och helåret varmt. blev ett varmt regnigt år fast med en torr försommar. Vattenföring Den kalla vintern gav låga flöden men därefter har det varit två varma regniga vintrar med högt flöde. Försomrarna har varit torra alla tre åren. Vattenföringen under utmärktes av höga flöden under den varma vintern och sedan en torr vår och försommar. Hösten blev normal medan augusti och november-december blev blöta med höga flödestoppar. Årsmedelvattenföringen i Lyckeby var 5,99 m 3 /s vilket är normalt jämfört med tidigare år. Försurning Försurningen är alltjämt det största miljöproblemet i Lyckebyåns avrinningsområde. Värst drabbade är småvatten och bäckar högt upp i avrinningsområdet där regnvattnet har stor påverkan. Sådana skadade vatten finns både i norra och södra delarna enligt kalkningseffektuppföljningen (Figur 1). Av recipientkontrollprogrammets stationer är det nr 56 Bäck från Långasjö och 54 Bäck till Löften som är värst drabbade, 56 med måttligt surt vatten och 54 med måttlig försurningspåverkan hos bottenfaunan och svagt surt vatten. Under spreds 1972 ton inom Lyckebyåns avrinningsområde över vattendrag, sjöar och våtmarker (Bilaga 5). Resultaten från kalkningseffektuppföljningen i Lyckebyåns avrinningsområde visar att så mycket som 23% av proven hade en mycket svag, obetydlig eller ingen buffertkapacitet (Bilaga 4). Bottenfaunan visade upp arter som är mycket känsliga för försurning på de flesta håll, dock inte på station 54 Uppströms Löften där bottenfaunan var påverkad av försurning. Elfisket visade inte några försurningsskador. På den station (14 Viökvarn) där tillräckligt mycket mört fångades för att man ska kunna uttala sig om olika årsklasser fanns det inga tecken på att små känsliga mörtyngel skulle ha slagits ut av försurning de senaste åren. Syretillstånd Syrehalten i ett vatten beror bland annat på halten av organiska s.k. syretärande ämnen, som man kan uppskatta med halten totalt organiskt kol (TOC, 'total organic carbon'). På grund av den torra väderleken såg halterna ut att sjunka snabbt under, och gjorde den kalla hårda vintern med mycket snö och is också att halterna sjönk, men därefter har halterna åter ökat. Den totala transporten av TOC vid åns mynning beräknades till 4054 ton och den arealspecifika förlusten från avrinningsområdet blev 50,1 kg/ha. Totaltransporten av TOC under beräknades till en liknande mängd (4779 ton) medan den under var betydligt lägre (2731 ton). Den arealspecifika förlusten var däremot högre båda dessa år med 4

79,4 kg/ha. Avloppsreningsverkens bidrag var 0,17 % av den totala transporten vilket är rekordlågt jämfört med tidigare år då reningsverkens bidrag år var 0,2 % och år var 0,8 %. Även om dessa andelar verkar små måste man påpeka att de former av organiskt kol som kommer från avloppsvatten förbrukar mer syrgas i vattnet än vad kol från skogsmark gör. Ökande halter av organiskt material ger ökad syretäring och försämrade syreförhållanden i vattnet. Bedömningen visar på dåliga förhållanden i sjöarnas bottenvatten (utom i Västersjön) och i de mindre vattendragen. Ljusklimat År bedömdes alla sjöar ha höga halter klorofyll-a utom Törn där halten var måttligt hög. Året därpå bedömdes samtliga sjöar ha måttligt höga halter vilket även var fallet förutom att Getasjön då bedömdes ha låg halt klorofyll-a. Treårstrenden är alltså sjunkande halter av klorofyll och resultaten från alla tre år visar att sjöarna inte var drabbade av några allvarliga algblomningar -. Vattnet bedömdes alla tre år vara starkt färgat i hela avrinningsområdet varför siktdjupet i sjöarna blev litet och mycket litet. Siktdjupet har blivit sämre i Kyrksjön och Törn de senaste sex åren. Getasjön och Västersjön har inte försämrats lika tydligt men de har i alla fall inte blivit bättre. Fosfor Medelhalterna i Lyckebyån bedömdes under som måttliga eller höga överallt utom i Bäck från Långasjö där de bedömdes vara mycket höga. Samma bedömning gjorde medan det inte fanns någon lokal som bedömdes ha mycket höga halter. Den totala transporten till havet blev 4,57 ton i Lyckeby och den arealspecifika förlusten av fosfor från hela avrinningsområdet blev 56 g per hektar och år, vilket är lågt (Bilaga 2). Dessa siffror är lägre än både och då den totala transporten till havet var 6,93 respektive 5,75 ton och den arealspecifika förlusten var 86 (måttligt högt) respektive 65 (lågt) g per hektar och år. Avloppsreningsverkens bidrag var 0,297 ton fosfor vilket motsvarar 6,5 % av hela transporten ut till havet. Även dessa siffror var högre och då reningsverkens bidrag var 0,491 respektive 0,643 ton fosfor vilket motsvarar 7 % och 16 % av hela transporten till havet. Kväve Medelhalterna i Lyckebyån bedömdes under som höga överallt utom i Bäck från Långasjö och Målaregården där de bedömdes vara mycket höga samt i Inflöde Transjön och Getasjön där halten av kväve var låg. Den arealspecifika förlusten av kväve från hela avrinningsområdet blev låga och totaltransporten av kväve till havet blev 156 ton. Totalt beräknas 25,5 ton kväve ha kommit från de kommunala avloppsreningsverken. Den största punktkällan var Emmaboda, följt av Kosta och Vissefjärda. Avloppsreningsverken bidrar med 16% av hela kvävetransporten ut i havet. Det verkar som om utsläppen av kväve från avloppsreningsverken har ökat sedan 2001, men det kan bero på att fler anläggningar har blivit anslutna till avloppsrening. Metaller i vatten Av de metaller som analyserats i Lyckebyåns vattensystem är bly den metall som är problem i Lyckebyån och särskilt i 8 Målaregården. Halterna är måttligt höga vid alla lokaler utom vid 5 Riksväg 25 och 17 Lyckeby där halterna är låga. En jämförelse mellan 1997-2001 och 2002- visar att metallhalterna på senare tid ökat markant och vanadin och aluminium är de metallhalter som ökat mest. Sediment Under undersöktes tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i sediment i Getasjön, Törn och Västersjön. Högst halt av tungmetaller fanns i Getasjöns sediment där halterna av arsenik, kadmium och zink var måttligt höga. Den totala halten av 5

cancerogena PAH låg över Naturvårdsverkets riktvärde (0,3 mg/kg torrsubstans) i samtliga sjöar och endast benzo(a)andracen låg över det holländska miljöministeriets miljökvalitetsstandard. Samtliga icke cancerogena PAH låg under Naturvårdsverkets riktvärde i alla tre sjöar medan antracen, fenantren och naftalen låg över de holländska miljökvalitetsnormerna. Bottenfauna Bottenfaunaundersökningarna - visar på sämst förhållanden i den lilla bäcken som får ta emot recipientvatten från Skruvs avloppsreningsverk, station 54 Uppströms Löften. Det är den enda lokal som visar tydlig påverkan från både försurning och organisk förorening alla tre åren. Getasjökvarn visar även den påverkan från försurning vid års undersökning och station 55 Linnefors och 12 Fur visade måttlig påverkan från organisk förorening och. Värdet vid dessa stationer hade dock förbättrats till undersökningen då artsammansättningen visade på en mindre påverkan än tidigare. Vid övriga lokaler som undersöktes - var förhållandena betydligt bättre med föroreningskänsliga arter representerade. Plankton Planktonprovtagningar utfördes under perioden maj-oktober i Getasjön. Algbiomassan i Getasjön ökade under juni och var som högst under juli med 5,54 mg/l bestående av gubbslem (Gonyostomum semen). Algen har förekommit under undersökningsperioden 2001- men aldrig registrerats i så stora mängder som under de senare åren. En bedömning av trofi och tillståndsklass visar att Getasjön är en måttligt näringsrik, mesotrof sjö. Fisk Elfisken har utförts på tre lokaler: 8 Målaregården, 14 Viökvarn och 16b Mariefors. Vid elfisket fångades sammanlagt fyra olika fiskarter, mört, lake, gädda och öring samt signalkräfta. Öring fångades både vid Viökvarn och Mariefors. Signalkräfta fanns endast vid Viökvarn. Vid Målaregården fångades tre fiskarter: lake, mört och gädda. Lake dominerade fångsten antalmässigt och gädda utgjorde den största biomassan på lokalen på grund av att individen som fångades var stor. Vid Viökvarn fångades fyra fiskarter: lake, gädda, mört och öring. Fångsten dominerades klart av lake både i antal och i biomassa. Viökvarn är en mycket god biotop för öring och den knappa fångsten av årsungar och avsaknaden av stora öringar kan vara ett tecken på problem med oreglerat fiske och/eller ogynnsam reglering vid kraftstationer i ån. Vid Mariefors fångades endast öring. Individtätheten hos årsungar av öring har minskat drastiskt de senaste tre åren och var i år den lägsta sedan lokalen började provfiskas 1996. År förklarades den låga tätheterna till viss del av den varma, torra sommaren. påverkades troligen fångstresultatet av att inte provtagningen inte kunde genomföras på ett tillfredsställande sätt. Vid års provfiske var dock förhållandena mer gynnsamma och provfisket genomfördes utan större svårigheter på lokalen. Detta tyder på att minskningen i tätheten beror på något annat. Ogynnsam reglering vid kraftstationer eller dåligt fungerande vandringsvägar i ån kan vara en förklaring till att lekfisken har svårt att vandra upp till leklokalerna som i sin tur ger de låga tätheterna. 6

Figur 1. Försurningstillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde. I materialet ingår såväl resultaten från recipientkontrollen som länsstyrelsernas kalkningsuppföljning. Halterna är bedömda utifrån median av alkalinitet - (recipientkontrollstationer) eller utifrån enstaka värden (kalkningsstationer). Figur 2. Halt av organiskt kol i Lyckebyåns avrinningsområde. I sjöar är halterna bedömda utifrån medel av 6 värden under två säsonger maj-okt ( och ) och i vattendrag utifrån medel av 12 värden antingen eller -.

Figur 3. Fosfortillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde. Halterna i sjöar är bedömda utifrån medel av 6 ytprov i juni, augusti och oktober och. I vattendrag medel av 12 värden antingen eller -. Figur 4. Kvävetillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde. Halterna i sjöar är bedömda utifrån medel av 6 ytprov i juni, augusti och oktober och. I vattendrag medel av 12 värden antingen eller -

Tabell 1. Bedömning av tillstånd i Lyckebyån. För parametrar som inte bedöms redovisas i vattendrag medel av 12 värden antingen eller -, i sjöar medel maj-okt 2 år. Provtagningspunkt ph Alk Grum Kond Färg TOC Syreh Tot-P Tot-N NO3+2-N Chl-a** Siktd Nr Läge mekv/l FNU ms/m mg Pt/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l g/l m 3 Inflöde Transjön 6,7 0,11 2,7 5,9 167 15 3,5 0,015 0,62 0,13 5 Riksväg 25 7,0 0,20 2,9 6,8 182 16 4,4 0,021 0,67 0,12 6 Getasjökvarn 6,9 0,18 2,7 7,0 196 17 4,7 0,018 0,62 0,12 7Y Getasjön yta 6,9 0,20 3,2 7,4 211 18 0,030 0,96 0,09 7,6 1,2 7B Getasjön botten 6,9 0,22 3,6 7,3 232 20 1,6 8 Målaregården 6,9 0,20 3,1 9,2 192 20 5,3 0,022 1,26 0,53 9a Rövaredalen 6,8 0,17 2,8 8,6 185 20 5,8 0,024 1,01 0,32 54 Uppströms Löften 6,4 0,12 9,0 8,9 307 27 1,0 0,027 0,79 0,10 55 Linnefors 7,0 0,15 2,6 9,0 184 21 6,1 0,022 0,78 0,11 56 Bäck från Långasjö 6,3 0,13 3,3 11,0 339 34 1,7 0,060 1,37 0,23 57Y Törn, Yta 6,8 0,15 2,9 9,1 220 21 0,026 0,83 0,08 11,7 1,0 57B Törn, Botten 6,6 0,21 12,7 10,0 297 22 0,1 10Y Kyrksjön yta 6,9 0,20 5,4 9,6 187 19 0,031 0,92 0,18 12,0 1,0 10B Kyrksjön botten 7,0 0,20 7,6 10,2 165 18 1,9 11Y Västersjön yta 6,9 0,20 4,5 9,6 207 19 0,033 0,85 0,12 13,9 0,9 11B Västersjön botten 7,1 0,21 5,9 9,8 182 18 3,0 12 Fur RV 123 6,8 0,16 2,7 8,6 192 21 3,6 0,026 0,85 0,15 13 Långemåla 6,7 0,20 4,5 9,1 214 22 5,2 0,036 0,89 0,14 14 Viökvarn 6,9 0,18 3,7 9,2 206 22 6,2 0,034 0,89 0,16 15 Kättilsmåla Havssjödiket 6,9 0,19 3,5 8,9 194 21 3,8 0,047 0,88 0,16 16a Kättilsmåla Lillån 7,0 0,21 1,5 8,8 118 16 5,2 0,013 0,95 0,21 17 Lyckeby 6,9 0,16 2,7 8,8 189 20 3,5 0,025 0,82 0,16 Pb Cd Cu Zn As Fe Mn Hg Al Ba Sb g/l g/l g/l g/l g/l mg/l g/l g/l mg/l g/l g/l 3 Inflöde Transjön 1,2 0,043 0,74 6,5 0,53 1,7 122 0,046 0,23 17 0,31 5 Riksväg 25 0,9 0,041 2,12 6,7 0,50 1,4 72 0,031 0,22 18 0,31 8 Målaregården 2,7 0,034 1,39 7,4 0,69 1,7 106 0,029 0,32 12 Fur RV 123 1,5 0,037 1,39 5,4 0,61 1,8 131 0,045 0,30 13 Långemåla 1,3 0,035 2,08 7,0 0,60 2,5 148 0,029 0,33 17 Lyckeby 1,0 0,038 1,54 5,7 0,61 2,0 276 0,045 0,26

klass: 1 2 3 4 5 Bedöms utifrån: surhetsgrad, tillstånd ph nära neutralt > 6,8 svagt surt 6,5-6,8 måttligt surt 6,2-6,5 surt 5,6-6,2 mycket surt < 5,6 Median av 12 värden antingen eller - alkalinitet, buffertkapacitet mycket god god svag mycket svag ingen/obetydlig Se ph mekv/l > 0,20 0,2-0,1 0,05-0,10 0,02-0,05 < 0,02 grumlighet, tillstånd ej/obetydligt svagt grumligt måttligt grumligt betydligt grumligt starkt grumligt Vattendrag medel av 12 värden antingen FNU-enheter < 0,5 0,5-1 1-2,5 2,5-7 > 7 eller -, sjöar medel maj-okt 2 år Siktdjup, m Mycket stort Stort Måttligt Litet Mycket litet > 8 5 8 2,5-5 1-2,5 < 1 Medel apr-sept vattenfärg, tillstånd ej/obetydligt svagt färgat måttligt färgat betydligt färgat starkt färgat mg Pt/l < 10 10-25 25-60 60-100 > 100 Se grumlighet organiskt material, TOC, halt mycket låg låg Måttligt hög mycket hög extremt hög mg/l < 4 4-8 8-12 12-16 > 16 Se grumlighet syrehalt, tillstånd mg O2/l syrerikt > 7 måttligt syrerikt 5-7 svagt 3-5 syrefattigt 1-3 syrefritt < 1 Syrgasminimum. Vattendrag -, sjöar aug -. I sjöar medel av 6 ytprov maj-okt och totalfosfor, halt låg måttligt hög hög mycket hög extremt hög. I vattendrag medel av 12 värden mg/l < 0,0125 0,0125-0,025 0,025-0,05 0,05-0,1 > 0,1 antingen eller -. totalkväve, halt låg måttligt hög hög mycket hög extremt hög mg/l < 0,3 0,3-0,625 0,625-1,25 1,25-5 > 5 Se totalfosfor. klorofyll-a låg måttligt hög hög mycket hög extremt hög Medel av tre års augustiprov g/l arsenik, halt g/l bly, halt g/l kadmium, halt g/l koppar, halt g/l krom, halt g/l nickel, halt g/l zink, halt g/l < 2,5 mycket låg < 0,4 mycket låg < 0,2 mycket låg < 0,01 mycket låg < 0,5 mycket låg < 0,3 mycket låg < 0,7 mycket låg < 5 2,5 10 låg 0,4-5 låg 0,2-1 låg 0,01-0,1 låg 0,5-3 låg 0,3-5 låg 0,7-15 låg 5-20 10 20 måttligt hög 5-15 måttligt hög 1-3 måttligt hög 0,1-0,3 måttligt hög 3-9 måttligt hög 5-15 måttligt hög 15-45 måttligt hög 20-60 20 40 hög 15-75 hög 3-15 hög 0,3-1,5 hög 9-45 hög 15-75 hög 45-225 hög 60-300 > 40 mycket hög > 75 mycket hög > 15 mycket hög > 1,5 mycket hög > 45 mycket hög > 75 mycket hög > 225 mycket hög > 300 Medel av 12 värden antingen eller -. Se arsenik Se arsenik Se arsenik Se arsenik Se arsenik Se arsenik

Bakgrund Lyckebyåns vattenförbund har anlitat Eurofins i Sverige AB för att genomföra års recipientkontroll av sjöar och vattendrag i avrinningsområdet och som underkonsult har Calluna AB fungerat. Denna rapport är en sammanställning av resultaten från. Tidigare konsulters årsrapporter har delvis legat till grund för framtagandet av denna rapport, eftersom de innehåller information som vattenvårdsförbundet önskar (Lönnbom och ; Sandsten ; Sandsten & Almlöf ). Recipientkontroll Den som utövar miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kap 19 miljöbalken, skyldig att utföra kontroll av såväl utsläpp från verksamheten som utsläppens inverkan på miljön. Med recipientkontroll menas övervakning av områden som tar emot föroreningar. Den övergripande målsättningen är att övervaka vattenkvaliteten och påverkan på vattenmiljön som utsläppen från prövningspliktiga anläggningar orsakar. Resultaten ska också skapa underlag för framtida kontroller och åtgärder. Det nuvarande programmet för samordnad recipientkontroll i Lyckebyåns avrinningsområde inom Blekinge, Kalmar och Kronobergs län fastställdes av de tre länsstyrelserna 26 oktober 2000 och detaljreglerar vilka prover, analyser och undersökningar som ska göras när, var och hur (Bilaga 6). Lyckebyåns vattenförbund Lyckebyåns Vattenförbund är en frivillig organisation som bildades 1988. I förbundet ingår representanter för berörda kommuner, industrier, markavvattningsföretag, fiskevårdsområdesföreningar och kraftföretag (Tabell 2). Tabell 2. Medlemmar i Lyckebyåns vattenförbund. Kommuner Fiskevårdsområdesföreningar Emmaboda kommun Kårahults fiskevårdsförening Karlskrona kommun Algutsboda södra fiskevårdsförening Lessebo kommun Kyrksjöns fiskevårdsförening Industri/företag Ljudersjöns fiskevårdsförening ITT Flygt Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening Kalmar län Orrefors Kosta Boda AB Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening Blekinge län Emmaboda Energi & Miljö AB Törn-Törngöls fiskevårdsområdesförening Markavvattningsföretag Ödevatens fiskevårdsområdesförening Löften, Harebosjön torrläggningsföretag Västersjön-Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening Bjurbäckens torrläggningsföretag 1924 Kraftföretag Långasjö torrläggningsföretag 1929 Mästarmåla kraftstation Emmaboda, Gusemåla m fl reglering i Lyckebyån Strömbergs kraftstation Ödevata torrläggningsföretag 1929 Lyckebyåns vattenregleringsförening u p a Vattenledningsföretaget Lyckebyån mellan Biskopsbergs kraftstation Bånga damm och Fursjön 1938 Lyckeåborgs kraftstation Domänverket Augerums Kraftverk 11

Lyckebyåns avrinningsområde Lyckebyåns avrinningsområde är 810 km 2 stort och beläget i sydöstra Småland och östra Blekinge (Figur 5). Avrinningsområdet ligger i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län inom kommunerna Lessebo, Uppvidinge, Tingsryd, Emmaboda, Torsås, Nybro och Karlskrona. Lyckebyåns huvudfåra rinner söderut från Kosta i norr genom vattentäkten vid Getasjön. Törn är avrinningsområdets största sjö och dess vatten hamnar i Lyckebyåns huvudfåra genom Linneforsån. Sjön används av Karlskrona kommun för vattenförsörjning. Huvudfåran rinner vidare genom Kyrksjön i Vissefjärda och Västersjön i Saleboda. Strax norr om Karlskrona finns ett litet sjölandskap med flera mindre sjöar, bl a Stora Havsjön. Före mynningen i Lyckebyfjärden i Karlskrona skärgård passerar ån Lyckeby vattenverk. myrmark 2% vatten 4% bete 8% tätort 2% åker 7% skog 77% Figur 6. Markanvändning i Lyckebyåns avrinningsområde 2000 (SCB 2000). Figur 5. Karta över Lyckebyåns avrinningsområde med delavrinningsområden. Geologi Avrinningsområdets berggrund domineras helt av granit och jordarterna av morän vilka har låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ner i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Mer vittringsbenägna (basiska) isälvssediment finns i smala band längs med huvudfåran. Markanvändning Lyckebyåns avrinningsområde är en utpräglad skogsbygd. Huvuddelen av bebyggelsen finns i Emmaboda och Karlskrona. Den dominerande naturtypen är barrskog. Andelen uppodlad 12

mark är liten och koncentrerad till de isälvssediment som finns längs huvudfåran. 2000 utgjorde skogsmarken 77% av den totala arealen, åkermarken 7%, betesmarken 8%, vattenytor 4%, myrmark 2% samt tätort 2% (Figur 6). Totalt antal djurenheter har minskat kraftigt mellan 2000 till från ca 3500 till ca 2300 (SCB ; SCB ). Föroreningsbelastande verksamheter Inom Lyckebyåns avrinningsregion bodde 18 470 personer, 14 139 tätort och 4 331 i glesbygd (SCB ). Av befolkningen är 10 503 anslutna till kommunalt avlopp, 3 993 personer har enskilt avlopp och 148 personer saknar avloppsanordning. Lyckebyåns avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framför allt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar. Punktkällorna utgörs av industrier, glasbruk, kommunala avloppsreningsverk, enskilda avlopp, avfallsupplag, samt dagvatten från samhällen (Tabell 4). Lyckebyån är dessutom till stor del reglerad och används för elproduktion. Tabell 4. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder inom Lyckebyåns avrinningsområde. A = Avloppsreningsverk, I = Industriella utsläpp. I Johansfors finns inget avloppsreningsverk sedan några år, utan avloppsvattnet pumpas till Emmaboda ARV. Objekt Benämning Närmaste nedströms provpunkt Tot-N (ton/år) Tot-P (ton/år) BOD (ton/år) Övriga kända utsläpp, anmärkningar Lessebo A Kosta 3 4,13 0,117 1,82 A Skruv 54 0,7 0,013 1,1 Emmaboda I Åfors glasbruk 5 As, Pb, Sb, Ba A Åfors 5 0,375 0,023 0,227 A Emmaboda 8 16,766 0,067 2,614 A Långasjö 56 0,910 0,010 0,185 A Vissefjärda 10 1,568 0,049 0,766 Bräddning 7 tim ca 500 m 3 25 tim ca 1700 m 3 Karlskrona A Saleboda 12 0,53 0,007 0,07 A Strömsberg 14 0,13 0,0029 0,04 A Kättilsmåla 16a 0,37 0,0084 0,051 Totalt 25,48 0,297 6,87 Skogsbruk Markanvändningen i avrinningsområdet domineras av skogsbruk. För vattnets del bidrar skogen främst med syreförbrukande organiskt material men även tillförsel av kväve och fosfor är av betydelse. Skogs- och våtmarksdikningar och sjösänkningar har utförts inom området, vilket påverkar avrinningsförhållanden (hydrologin). Nedfall av luftburet kväve Nedfallet av luftburet kväve (i form av nitrat- och ammoniumjoner) som ökade kraftigt från 1950-talet fram till 1980-talet, har visat tendenser att avta först under de senaste åren. Kvävet härrör från biltrafik, luft- och sjöfart, andra förbränningsprocesser samt gödselhantering inom jordbruket. Det kväve som faller ned över skogsmark och ogödslad jordbruksmark tas till stor del upp av vegetationen, men detta upptag är givetvis mindre på vintern. Från vissa håll i landet rapporteras om kvävemättnad i skogsmarken vilket kan orsaka betydande kväveläckage. Värst är situationen i södra Halland och västra Sverige är hårdare drabbat än östra. Nedfallet på såväl mark som sjöar och vattendrag har betydelse för kvävehalterna i vattnet, men eftersom andelen vattenytor endast är 4% i Lyckebyåns avrinningsområde spelar denna post en mindre roll. Försurning Försurningen började göra sig gällande under 1960- och 1970-talen och är fortfarande ett av de största miljöhoten på många håll i landet. Utsläppen av svaveldioxid har dock minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet, både i Sverige och i övriga Europa. Utsläppet av 13

kväveoxider har också minskat, främst på grund av katalysatorer i bilarna. Den minskande belastningen av svavel och kväve avspeglas i nederbördens surhet. Nedfallet av såväl svavel som kväve överskrider dock på många håll fortfarande den kritiska belastningsgränsen. Många små vattendrag, gölar och mindre sjöar i hela Lyckebyåns avrinningsområde har drabbats hårt av försurningen. I slutet av 1970-talet sattes därför omfattande kalkningsåtgärder in, men ett stort antal försurade små sjöar och bäckar åtgärdas dock inte. Jordbruk Jordbruk orsakar diffusa utsläpp via ytavrinning och dränering eller punktutsläpp från äldre mjölkrum och gödselbrunnar. Erosion av jord från åkermark och upptrampad betesmark kan ge en kraftig grumling av sjöar och vattendrag och en ökad bortförsel av främst fosfor. Dock är avgången av organiskt material mindre från betes- och jordbruksmark än från skogs- och myrmark. Jämfört med situationen under 1800-talet har markläckaget med all sannolikhet ökat. Orsaken till detta är sjösänkningar, utdikningar av både skogs-, myr- och jordbrukmark, utgrävning och uträtning av vattendrag, uppodling av madmark, samt gödsling av tidigare ogödslade ängar och naturbetesmarker. Andelen jordbruksmark inom Lyckebyåns avrinningsområde är dock liten. Avloppsreningsverk Under 1940- och 1950-talen började man installera vattentoaletter med tillhörande avloppssystem i tätorter i Sverige. I början gick avloppet rakt ut i sjöar och vattendrag men man insåg så småningom att vattnet behövde renas. Det var främst fosfor, syretärande ämnen och bakterier som ställde till problem. Avloppsreningsverk började därför byggas under 1950- talet. Reningsverk byggda före 1960 hade i de flesta fall bara mekanisk rening (grovavskiljning och sedimentation), medan sådana byggda under 1960-talet oftast hade biologisk rening i luftade bassänger med aktivt slam. Under 1970-talets första hälft infördes kemisk rening i de flesta större reningsverk i inlandet. Syftet var att till mer än 90% reducera fosfor och organiskt material. Kväveutsläppen minskades med införandet av biologisk behandlig, men fick ingen nämnvärd reduktion vid införandet av kemisk fällning. Vid kemisk fällning tillförs t.ex. aluminiumsulfat eller järnklorid för att den bildade polymera hydroxidflocken skall adsorbera fosfat och organiskt material och sedan sedimentera. Ett stort antal reningsverk med utsläpp till kusten kompletteras nu med kvävereduktion genom denitrifikation vilket kräver avancerad reglerteknik. Vid fördenitrifikation kan teoretiskt 75-80% av kvävet överföras till kvävgas, och vid efterdenitrifikation kan teoretiskt 100% av kvävet denitrifieras. Enskilda avlopp När vattentoaletter installerades också i privata bostäder utanför tätorter försågs de flesta anläggningarna med enkla slamavskiljningsbrunnar. Från dessa läcker det ut främst fosfor, kväve, syretärande organiskt material och bakterier i vattnen. Miljöbalken ställer numera krav på ytterligare rening genom t.ex. markinfiltration. Mer än hälften av Sveriges enskilda avlopp bedöms inte uppfylla kraven i miljöbalken på längre gående rening än slamavskiljning (Naturvårdsverket 2002). Användning av fosfatfria tvättmedel och en minskad glesbygdsbefolkning har dock minskat belastningen från enskilda avloppsanläggningar under de senaste årtiondena. Vattenreglering Merparten av Lyckebyåns huvudfåra är utnyttjas för vattenkraft och många av områdets sjöar regleras och används som vattenmagasin för elproduktion. Detta innebär bland annat att forslevande djurarter, som strömlevande insekter och fisk (öring och lax), har missgynnats. Strandzonen i sjöarna förstörs av vattenregleringen och vass- och sävruggar med allt det liv som de hyser försvinner. Vattenregleringen kan också indirekt påverka vattenkvaliteten. Erosion på tidigare förorenade bottnar kan öka, varvid föroreningar från sedimentet kan återföras till vattnet och bli biologiskt tillgängliga. Vattenregling kan också bidra till försurningsskador t.ex. genom att tillförsel av kalkat vatten stryps vid känsliga tidpunkter eller att kalkade sjöar snabbt töms och fylls på med surt okalkat vatten. Negativa effekter av 14

punktutsläpp kan också förvärras genom att perioder med strypt vattenflöde minskar utspädningen, varvid koncentrationen av de utsläppta föroreningarna ökar. Regleringen har troligen en motverkande effekt på övergödning, åtminstone på kort sikt. Genom att vår- och höstfloden dämpas vid dämning av sjöarna ökar sedimenteringen vilket bidrar till lägre halter av fosfor, kväve och organiskt material i vattnet och högre i sedimentet. Givetvis gynnas inte förhållandena för bottenlevande fisk och smådjur av en ökad sedimentering. Tabell 5. Lyckebyåns provtagningspunkter, SMHI:s PULS-datapunkter. Nr, namn, koordinater i rikets nät samt delavrinningsområdenas areal i km 2. Nr Namn X-koord Y-koord Area 3 Inflöde Transjön 6296240 1476540 54 LY01 Uppstr. Åfors ARV Kvarnemålen 6261910 1480700 109,04 5 Riksväg 25 6290040 1482180 115 6 Getasjökvarn 6282780 1484780 174 6 Getasjökvarn, bottenfauna 6282958 1484563 LY07 Nedstr. Emmaboda ARV Målaregård 6276230 1485020 270,53 7 Getasjön 6282500 1485500 7 Getasjön, bottenfauna 6282371 1485679 8 Målaregården-Västraby 6275800 1485770 275 9A Rövaredalen 6272100 1486650 344 54 uppstr. Löften 6280460 1475530 62 56X bäck från Långasjö 6272480 1480100 3 57 Törn 6270740 1483620 57 Törn, bottenfauna 6270743 1484099 LY51 Linneforsån bro nedströms damm 6271190 1485290 187,86 55 Linnefors 6271190 1485290 188 LY12 Fur vägbro 6260850 1487230 589,51 10 Kyrksjön 6267480 1487440 10 Kyrksjön, bottenfauna 6266718 1487519 11 Västersjön 6261260 1486640 11 Västersjön, bottenfauna 6261532 1486420 12 Fur Rv 123 6260670 1487320 590 13 Långemåla 6251600 1492710 644 14 Viökvarn 6242300 1491750 705 14 Viökvarn, bottenfauna 6242300 1491750 15 Kättilsmåla uppströms Havsjödiket 6238550 1494800 733 16X Lillån 6237320 1495720 40,7 16B Mariefors 6232750 1492100 801 17 Lyckeby 6229950 1491050 810 15

Tabell 6. Parametrar, enheter samt analysmetoder i recipientkontrollen av Lyckebyån. Analysparametrar Enhet Analysmetod Vattenföring m3/s Flottörmetod/SMHI mätstation/puls Termometer ± 0,1 C/WTW Oxi 330i (fältinstrument) Vattentemperatur C Turbiditet FNU fd SS 028125-2 ph enhetslös SS 028122-2. Titro. Alkalinitet mmol/l SS EN ISO 9963-2 Syrgashalt mg/l WTW Oxi 330i (fältinstrument) Vattenfärg mg Pt/l SS-EN ISO 7887:3 mod TOC, totalt organiskt kol mg/l SS-EN 1484, Instr.man. Konduktivitet ms/m SS-EN 27888 Totalfosfor mg/l TRAACS Totalkväve mg/l Konelab Nitrat+nitrit-nitrogen mg/l TRAACS Klorofyll-a mg/m3 SS 028170-1 Pb mg/l ICP-MS Cd mg/l ICP-MS Cu mg/l ICP-MS Zn mg/l ICP-MS As mg/l ICP-MS Fe mg/l ICP-AES Mn mg/l ICP-AES Hg mg/l AAS (CV) Al mg/l ICP-MS Ba mg/l ICP-AES Sb mg/l ICP-MS Händelser vid ån Medlemmarna i vattenvårdsförbundet har kontaktats inför framtagandet av denna rapport och tillfrågats om speciella händelser vid ån som kan påverka vattenkvaliteten. Det kan handla om översvämningar, kraftig erosion, tankbilsolyckor, oljeutsläpp, dikesrensning, fiskdöd osv. Eftersom en förteckning av denna typ av händelser är viktig information som komplement till mätningarna hänvisas allmänheten till Karl-Erik Hällstrand, Emmaboda kommun vid sådana iakttagelser. Vägverket har byggt en stor oljeavskiljare vid Mariefors för att skydda Lyckebyån vid en olycka på vägen. 16

Metodik Provtagningspunkternas läge framgår av Tabell 5. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar utfördes varje månad på tre stationer (9a, 12 och 17) medan övriga stationer undersöktes varannan månad med början i februari. Vattenundersökningarna utfördes av Calluna AB (Swedac ackrediteringsnummer 1959) och Eurofins Environment Sweden AB (ack nr 1125). Analyser gjordes av Eurofins AB (ack nr 1912). Fiskeundersökning utfördes av Thomas Lennartson på HS Fiske. Bottenfauna provtogs, bestämdes och rapporterades av Calluna AB. Plankton bestämdes och rapporterades av Gertrud Cronberg, Tygelsjö. Vattenföring Vattenföring beräknas av SMHI i fyra punkter med en matematisk beräkningsmodell, PULSmodellen. För att sedan uppskatta flödet i de stationer där transporten av olika ämnen ska beräknas har delavrinningsområdenas areal använts (Tabell 5). Flödet i Lyckeby är till exempel beräknat som 810/589,51 x flödet i LY12 (Fur). Det blir därför mycket ungefärliga transporter. Vattenkemi Provtagningen har genomförts enligt beskrivning i BIN SR 11 och av personal som är utbildad i enlighet med SNFS 1990:11 MS29. Vid vattenprovtagningen i sjöar och vattendrag användes en s.k. Ruttnerhämtare. Den är konstruerad så att den kan stängas på önskat djup, med hjälp av en tyngd som löper på linan. Efter upptagning avläses temperaturen på en termometer inne i ruttnerhämtaren och flaskor sköljs med provvattnet, innan flaskorna fylls. Vattenproven tas 0,2 0,5 m under vattenytan och i sjöarna även ca 1 m över botten. Proven transporteras och förvaras mörkt och kallt. Syrgashalten mättes i fält med en portabel syrgasmätare. Den är utrustad med en lång kabel som gör att den också kan användas i sjöar för att upprätta syrgas- och temperaturprofiler. I sjöarna mättes även siktdjupet med en siktskiva, d.v.s. en rund vit skiva (Ø=0,25 m) fäst på en graderad lina. Analysmetoder och vilken enhet de undersökta parametrarna parametrarna framgår av Tabell 6. Transportberäkningar Årstransporten av kväve, fosfor, TOC och metaller har beräknats för några nyckelpunkter i avrinningsområdet. Analysvärden har tillsammans med vattenföringsuppgifter från SMHI legat till grund för dessa beräkningar. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningar (och även övriga beräkningar) satts lika med angiven halt (<0,1 är alltså här =0,1). Det följande exemplet visar hur transporten räknades fram: Totalfosforhalten i Fur var i januari 0,015 mg/l, vilket är detsamma som 0,015 x 1000 / (1000 x 1000 x 1000) ton/m 3 = 0,015 x 10-6 ton/m 3. Medelvattenföringen för januari var 1,08 m 3 /s, vilket är detsamma som 1,08 x 60 x 60 x 24 x 31 m 3 = 2,89 x 10 6 m 3 för hela månaden. Den totala transporten av fosfor i Fur under december var således 0,015 x 10-6 x 2,89 x 10 6 = 0,043 ton. När endast varannan månad provtas multipliceras föregående månads halt med den aktuella månadens flöde. Metalltransport beräknas inte för station 9, eftersom metaller inte ska analyseras därifrån. Ett orimligt värde för totalfosfor i Lyckeby i juli har inte använts i beräkningarna. Istället användes augusti månads halt och julis flöde. Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten (kg/ha/år) av kväve, fosfor och TOC har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal. Arealerna har hämtats från Lönnbom (). Metaller i vatten Prov för analys av metaller i vatten togs på 6 punkter (Bilaga 6) i rinnande vatten. Metallanalyser är utförda av Eurofins AB enligt metoderna i Tabell 6. Barium (Ba) och antimon (Sb) analyserades från station 3 och 5. 17

Resultat Väderlek Väderförhållanden har stor betydelse för variationerna i vattenkemin mellan olika år. Temperaturen styr den biologiska aktiviteten (ökar vid ökad temperatur) och vattnets syrgashalt (minskar med ökad temperatur). Nedbrytningen av syretärande ämnen ökar med stigande temperatur till följd av den ökade biologiska aktiviteten, vilket i sin tur kan ge försämrade syreförhållanden. Algblomningar sommartid gynnas av hög temperatur, vilket kan ge utveckling av giftalger eller leda till syrebrist i bottenvattnet när algerna bryts ned. Vädret - Väderåret blev mycket omväxlingsrikt och extremt, med en snörik vinter, extrem sommartorka, skyfall och översvämningar på hösten. Årsmedeltemperaturen var hög. Även blev varmt, med en regnig vinter och mycket torr vår och försommar, ostadig blöt sommar från och med midsommar och en normal höst. December blev extremt varm. Helårets nederbörd i Ronneby Bredåkra blev mycket högre än medel för referensperioden 1961-1990. Väderåret blev ett av de varmaste åren som vi har upplevt med en särskilt varm vinter. Det var barmark från januari till mitten av mars och det regnade mycket framför allt i januari, april och augusti. Januari blev extremt varm och inget långvarigt snötäcke la sig under månaden. Februari var också varmare än normalt och ingen rejäl vinteris bildades på sjöarna. Getasjön och Västersjön hade tunn is och proverna togs från båt som fick fungera som isbrytare. I Törn var det dålig is vid stränderna och öppen vak över djuphålan och det var inte möjligt att ta något vattenprov därifrån, så februarivärden saknas. Kyrksjön hade öppet vatten och proverna togs från båt. I mitten av mars kom snö som låg kvar under andra halvan av månaden för att sedan försvinna i april som hade en ostabil och regnig början men med ett soligt slut. Maj månad blev varm och torr vilket höll i sig in i den första veckan i juni. Under större delen av juni och halva juli dominerade däremot ostadigt väder med åskskurar och blåsväder. Under senare delen av juli kom en värmebölja som i augusti återigen byttes mot regn med en sommarstorm i början av månaden. September blev en normal höstmånad medan oktober, november och december blev varmare än normalt. Lite snö kom och gick under november och låg kvar under kortare perioder i början och slutet av december. I Bredåkra vid Ronneby var årsmedeltemperaturen 8,3 C, vilket var 2,0 grader varmare än normalt (d.v.s. medeltal för referensperioden 1961-1990). Årsmedelnederbörden var 677 mm vilket är normalt jämfört med medel för referensperioden (653 mm). Vattenföring Ytavrinning till följd av nederbörd är som regel störst under tidig vår, senhöst och lägst under somrarna och även stränga vintrar. I samband med snörika vintrar kan stora mängder smältvatten göra att vårfloden blir stor. Om det förekommer tjäle kan andelen ytavrinning, i förhållande till nederbörd, bli maximal. Varma vintrar utan tjäle, is och snö ger större flöde. Eftersom ämnestransporter av bl.a. kväve, fosfor och organiskt material ökar med ökat flöde styr vattenföringen till stor del transporterna. Även halterna påverkas av flödet. I de flesta vattensystem, som inte är starkt påverkade av punktkällor, ökar halterna av organiskt materiel, fosfor och kväve med ökande flöde, till följd av ökad erosion av mark och sediment samt ökad urlakning från omgivande mark. Relationen är tydligast i vattensystem som har liten sjöareal. I Lyckebyån är sjöarealen relativt liten så den utjämnande effekt som sjöar har blir liten och flödena kan snabbt förändras. 18

Figur 8. Veckomedelvattenföring i Lyckebyån under enligt SMHI:s PULSberäkningar. LY01, LY07 och LY12 är Lyckebyåns huvudfåra uppifrån och ner (se Tabell 5). LY51 är Linneforsån bro nedströms damm. Figur 9. Vattenföring i Lyckeby. Fram till fanns det en flödesmätare i Mariefors men därefter är flödena uppräknade arealproportionerligt från SMHI:s beräknade flöde i Fur. Tillstånd - Den normala vintern gav mycket låga flöden i ån under januari-mars, och sedan kom en kraftig vårflod. Sommaren blev torr, hösten normal med tidig snöläggning, men sedan kom varmt väder med en märklig snösmältning och regn i november-december med högt flöde i ån som följd. De höga flödena fortsatte nästan hela "vintern", men sedan sjönk de under den torra våren och försommaren. Sommaren blev regnig med höga flöden och höstvädret gav ganska jämnt höga flöden. Den blöta varma vintern gav höga flöden under januari-februari (Figur 8) och den torra våren och försommaren gav lägst flöden. Augusti var ostadig med rejält oväder vilket gav snabbt stigande flöden. Hösten blev mer normal men i november-december var det ovanligt varmt och regnigt och flödena blev höga. Inga provtagningsstationer var helt uttorkade under sommaren. Årsmedelvattenföringen (grundad på veckomedelflöden från SMHI:s PULS-modell i Fur och uppräknad i proportion till avrinningsområdenas areal) var 5,99 m 3 /s vilket är normalt jämfört med medel för perioden 1992- vilket var ungefär 6,4 m 3 /s (Figur 9). 19

Försurning Försurningstillståndet i vatten mäts inom recipientkontrollen med parametrarna surhetsgrad och alkalinitet. Alkalinitet ger information om vattnets buffertkapacitet (motståndskraft mot försurande ämnen). Surhetsgraden anges som ph-värden där ph 7 är neutralt och för lägre värden räknas vattnet som surt. Skalan är logaritmisk vilket innebär att ph 5 är tio gånger surare än ph 6 o.s.v. Vid ph-värden under 6,0 kan biologiska störningar uppstå, såsom reproduktionsstörningar hos fiskar vilket medför försämrad eller utebliven föryngring. Låga ph-värden kan dessutom öka många metallers giftighet i vatten. Tillstånd - Buffertförmågan hos vattnet var god eller mycket god i Lyckebyåns recipientkontrollstationer -. Om man tittar på utvecklingen av ph och alkalinitet de senaste 6 åren ser det ut som om försurningen ökar i recipientkontrollstationerna och ser ut att vara det sämsta året (Bilaga 1a). Det är dock mycket bättre än på 1980-talet och det kanske bara är naturligt och bra att kalkningen inte längre drar upp alkalinitet och ph extremt mycket. Enligt kalkeffektuppföljningen finns det många ställen i Lyckebyån där försurning fortfarande är ett mycket allvarligt problem med mycket surt vatten och ingen buffertförmåga (Figur 1 och Bilaga 4). I alla tre länen finns det bäckar, gölar och sjöar där försurningskadorna på fisk och andra organismer borde vara betydande. Vid bottenfaunaundersökningarna under - visade de flesta stationer inte upp någon försurningspåverkan då det fanns arter representerade som är mycket känsliga för försurning. Station 54 Uppströms Löften är den enda station där bottenfaunan är påverkad av försurning under och, endast en liten påverkan och en kraftig påverkan. Bottenfaunaundersökningen år visar samma resultat men med förändringen att även provpunkt 6 Getasjökvarn visar tecken på försurningspåverkan. Här finns dock försurningskänsliga arter, men i ett litet antal. Minskande utsläpp av försurande ämnen Försurning orsakas av svavel och kvävenedfall som släpps ut i luften vid förbränning av t.ex. fossila bränslen. Utsläppen av försurande ämnen i Europa var som störst omkring 1970. Sedan dess har utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Svenska utsläpp har minskat med ca 95% sedan 1970 medan utsläppen i Europa har halverats under samma period. De minskande utsläppen har medfört markant minskat nedfall av försurande ämnen i Sverige. Utsläppen av kväveoxider har minskat med ca 30% sedan 1980. Minskande halter av försurande ämnen i Lyckebyåns vatten Data från naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram visar att det minskande nedfallet har gett lägre halter av försurande ämnen i Lyckeby. Sulfathalterna har minskat med 45% från tioårsperioden 1984-1994 till 1999- (data från Inst för Miljöanalys SLU). Det visar att avgasrening ger resultat. Kalkningsåtgärder motverkar försurning Från 1950-talet och fram till 1980-talet påverkades Lyckebyån av den ökande försurningen. För att motverka allvarliga skador på djurlivet påbörjades omfattande kalkningsåtgärder i vattensystemet under början av 1980-talet. Under spreds 1972 ton inom Lyckebyåns avrinningsområde över vattendrag, sjöar och våtmarker (Bilaga 5). Kalken spreds bl.a. från två kalkdoserare i Åleberg och Kvarnmålen direkt i vattendragen på så sätt att mer kalk pytsas ut när vattenflödet är stort, resten spreds med flyg eller helikopter. Resultaten från kalkningseffektuppföljningen i Lyckebyåns avrinningsområde visar att 23% av proven hade en mycket svag, obetydlig eller ingen buffertkapacitet (Bilaga 4). var motsvarande siffra 29% och 25%. 20

Syretillstånd Syreförhållandena i ett vatten varierar främst beroende på temperatur, växtplanktonproduktion, och organisk belastning, inklusive naturligt humus. Organiskt kol (TOC) kallas även för syretärande ämnen, eftersom den mikrobiella process som bryter ner detta förbrukar syrgas i vattnet. Även höga halter av ammonium kan orsaka dåliga syreförhållanden. Risken för syrebrist minskar om luftningen (d.v.s. omrörningen av vattnet) är god. Organiskt kol Halterna av organiskt kol har ökat under de senaste decennierna (Figur 10). På grund av den torra väderleken såg halterna ut att sjunka snabbt under, och gjorde den kalla hårda vintern med mycket snö och is också att halterna sjönk, men därefter har halterna åter ökat. Den totala transporten av TOC vid åns mynning beräknades till 4054 ton, och den arealspecifika förlusten från avrinningsområdet blev 50,1 kg/ha (Bilaga 2). var förlusten betydligt högre (79 kg/ha) och något högre (59 kg/ha). Organiska ämnens påverkan på bottenfaunan var låg eller mycket låg vid de flesta undersökta stationerna under -. Station 54 Uppströms Löften visar kraftig påverkan från organiska ämnen under alla tre år medan station 55 Linnefors och 12 Fur visade måttlig påverkan under och. Värdet vid dessa stationer hade dock förbättrats till undersökningen då artsammansättningen visade på en mindre påverkan än tidigare. Figur 10. Halter av TOC i Lyckeby enligt SLU:s databas. De grå punkterna visar årsmedel vilket också utgör grunden till trendlinjen. Data finns till och med december. Syretillstånd Ökande halter av organiskt material ger ökad syretäring och försämrade syreförhållanden i vattnet. Bedömningen visar på dåliga förhållanden i sjöarnas bottenvatten (utom Västersjön) och i de mindre vattendragen (Tabell 1). Tillståndet i bäckarna 54 Uppströms Löften och 56 Bäck från Långasjö var syrefattigt, medan tillståndet i Törn bedöms ha varit syrefritt på grund av bottenvattnet i augusti. I augusti var det däremot inga problem i bottenvattnet och endast en svag temperaturskiktning syntes i sjön (figur 11). Övriga sjöar är så grunda att de knappast skiktas. 21

Figur 11. Temperatur och syrgasprofil i Törn. Föroreningsbelastande verksamheter I Lyckebyån är tillförseln från skogs- och myrmark helt dominerande för halterna av organiskt material (TOC). De kommunala avloppsreningsverken bidrar med 6,87 ton BOD (biologiskt nedbrytbart organiskt kol), men jämfört med de 4054 ton organiskt kol som transporterades ut vid Lyckeby är det bara 0,17 % (Tabell 4, Bilaga 2). Mängden BOD som avloppsreningsverken har släppt ut de senaste sex åren har varierat kraftigt sedan 2001, men var rekordlågt (Figur 12). Figur 12. Totala utsläppsmängder av Tot-P, Tot-N och BOD från avloppsreningsverken. Data kommer från tidigare årsrapporter. Att kväve ökar kan bero på att reningsverken får fler och fler anläggningar anslutna till sig. 22

Fosfor I naturliga vatten förekommer fosfor i en lång rad former och kan vara bundet till organismer, partiklar eller vara löst i vattnet. Totalfosfor anger den totala mängden av de flesta av dessa former. Produktionen av växtplankton i sjöar styrs oftast av tillgången på fosfor. En stor del av fosforn är bundet till olika partiklar och kan därför sedimentera och fastläggas i sedimentet. När fosforn fastläggs i sedimentet blir den otillgänglig för biologisk produktion. Vid syrgasbrist kan dock fosforn frigöras från sedimentet och sjön blir drabbad av plötslig s.k. intern fosforbelastning. Alltför stor tillförsel av fosfor till sjöar leder till övergödning och syrebrist. Fosfor sprids till vattenmiljöer främst genom erosion av mark, samt från jordbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Tillstånd - Lyckebyån skiljer sig inte nämnvärt från närliggande åar när det gäller övergödningstillstånd vilket syns om man jämför medelhalten av totalfosfor för perioden 1990- i data från den nationella miljöövervakningen. Medelhalterna i Lyckebyån bedömdes under som måttliga eller höga eller överallt utom i Bäck från Långasjö där de bedömdes vara mycket höga. Den arealspecifika förlusten av fosfor från hela avrinningsområdet är endast 56 g per hektar och år, vilket är lågt och totaltransporten blev 4,57 ton i Lyckeby (Bilaga 2). De senaste tre åren har totaltransporten av fosfor varit högst och var lägst (Figur 15), vilket troligen beror på vattenföring och inte lika mycket på halterna (Figur 13). Totalt beräknas ca 0,297 ton fosfor ha kommit från de kommunala avloppsreningsverken under vilket är mindre än förra året (Tabell 4). De senaste 8 åren har utsläppen av fosfor minskat markant (Figur 12). Den största punktkällan var Kosta följt av Kättilsmåla. En direkt jämförelse mellan de kommunala avloppsreningsverkens totala bidrag av fosfor jämfört med den totala transporten ut i havet visar att punktkällornas bidrag på ca 0,297 ton utgör 6,5% av hela transporten. Figur 13. Halter av totalfosfor i Lyckebyån (provpunkt nr 17 Lyckeby) under de senaste sex åren. Data från hemsidan för Institutionen för vatten och miljö, SLU (www.ma.slu.se). Kväve Totalkväve anger det totala kväveinnehållet i ett vatten (förutom löst kvävgas) och kan föreligga som organiskt bundet eller löst som nitrat, nitrit och ammonium. Nitrat är ett viktigt näringsämne som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Ammonium, NH 4 är däremot kraftigt syretärande och även vid högre koncentrationer direkt giftigt för livet i vattnet. I syrerika miljöer kan ammonium omvandlas till nitrat genom nitrifikation. För fortsatt omvandling till kvävgas krävs syrebrist. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom utsläpp av avloppsvatten, läckage från skogs- och jordbruksmarker samt nedfall av luftföroreningar (NO 3 + NO 2). 23

Tillstånd - Medelhalterna i Lyckebyån bedömdes under som höga överallt utom i Bäck från Långasjö och Målaregården där de bedömdes vara mycket höga samt i Inflöde Transjön och Getasjön där halten av kväve var låg. Halten av totalkväve har ökat något i Lyckebyån det senaste decenniet men var halterna lägre än och. Den arealspecifika förlusten av kväve från hela avrinningsområdet blev låga och totaltransporten av kväve till havet blev 156 ton (Bilaga 2), vilket är lägre än men ungefär samma som. Totaltransporterna av kväve ser ut att ha ökat något de senaste sex åren med högst tranport (Figur 15). Totalt beräknas 25,5 ton kväve ha kommit från de kommunala avloppsreningsverken under (Tabell 4), vilket är lite lägre än som (25,0) och lite högre än (24,3). De sammanlagda utsläppen av kväve från avloppsreningsverken ser ut att ha ökat sedan 2001 (Figur 12). En motsvarande ökning syns inte för fosfor eller syretärande ämnen. Det kan tolkas som att fler anläggningar är anslutna till avloppsreningsverken (vilket SCB:s statistik för avrinningsområden bekräftar, SCB ), men att avloppsreningsverken blir bättre och bättre på att reducera fosfor och syretärande ämnen. Kvävereduktion är kostsamt och svårt och finns oftast inte i små verk. Den största punktkällan var Emmaboda följt av Kosta och Vissefjärda. En direkt jämförelse mellan de kommunala avloppsreningsverkens totala bidrag av kväve jämfört med den totala transporten ut i havet visar att avloppsreningsverken bidrar med 16% av hela transporten. Motsvarande siffra för var 10% och 16%. I figur 15 syns en sammanställning av transporten av fosfor, kväve och TOC (totalt organiskt kol) de senaste fem åren. Sammanställningen är gjord för värden tagna vid provpunkt 17 Lyckeby, den provpunkt som är belägen närmast havet och därför är av störst intresse att studera. Figur 14. Halter av totalkväve i Lyckebyån (provpunkt nr 17 Lyckeby) under de senaste sex åren. Data från hemsidan för Institutionen för vatten och miljö, SLU (www.ma.slu.se). 24

Figur 15. Transporter av fosfor, kväve och TOC vid provpunkt 17, Lyckeby, de senaste sex åren. Ljusklimat Ljusförhållandena påverkar livsbetingelserna för många vattenorganismer, särskilt högre växter, påväxtalger och växtplankton, men också de organismer som äter av eller lever bland växterna. Hur långt ner ljuset tränger beror på en mängd faktorer. Vattnets färg är främst ett mått på humus (löst organiskt material), järn- och manganföreningar i vattnet och är beroende av en rad faktorer såsom grundvattennivåer, vattenföring, skogsavverkning och försurning. Grumligheten (turbiditeten) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar, såväl lerpartiklar som organiskt material (bl.a. plankton). Sjöar fungerar som naturliga renings- och klarningsbassänger genom att partiklar sedimenterar till botten och humus bleks av solen och bryts därefter ned av bakterier. Det innebär att vattnets färg och grumlighet minskar betydligt efter större sjöar. Siktdjupet i sjöar är ett mått på vattnets optiska egenskaper och kan bl.a. användas vid uppskattning av bottenvegetationens maximala djuputbredning (ca 2,5 gånger siktdjupet). Klorofyllhalten är ett mått på växtplanktonbiomassan i sjöar och ingår som en parameter för bedömning av sjöars näringsstatus. Tillstånd - Halterna av klorofyll-a i sjöarna bedömdes vara måttligt hög utom i Getasjön där den var låg. var klorofyll-a högre och högre i Getasjön. Det tyder på att sjöarna inte var drabbade av några allvarliga algblomningar (Tabell 1; Bilaga 1a & b). Vattnet bedömdes vara starkt färgat i hela avrinningsområdet och siktdjupet i sjöarna var litet och mycket litet i Västersjön, mestadels på grund av det bruna vattnet. Ljusabsorption är ett annat mått på vattnets färg och i Lyckeby har absorptionen ökat tydligt sedan 1969 (Figur 16). sjönk absorptionen men steg den igen och har de bästa minimivärdena saknats helt. Siktdjupet har blivit sämre i Kyrksjön och Törn de senaste sex åren (Bilaga 1b). Getasjön och Västersjön har inte försämrats lika tydligt men de har i alla fall inte blivit bättre. Detta har stora konsekvenser för undervattensväxter som kryper uppåt till grundare vatten och kan försvinna helt. När växterna försvinner ger det följder för bottenfauna och fisk. Detta är kanske en klimateffekt: varmare regnigare väder ger större nedbrytning och ursköljning av organiskt kol, större tillförsel till vattnet som färgas brunt. Förhoppningsvis är det en övergående ursköljningsperiod som pågår. 25

Figur 16. Ljusabsorption i Lyckeby under 1969-. Data kommer från hemsidan för Institutionen för vatten och miljö, SLU (www.ma.slu.se). Metaller i vatten Metaller förekommer naturligt i låga halter i sjöar och vattendrag. Halterna varierar med berggrund och jordart i avrinningsområdet. Vattnets surhet och innehåll av organiskt material påverkar också metallhalterna. Detta innebär att en variation förekommer även under naturliga förhållanden. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913) relaterar till riskerna för biologiska effekter. Tillstånd - års analysresultat för metaller redovisas i Bilaga 3, och bedöms utifrån naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) i Tabell 1. Bly är ett problem i Lyckebyån och 8 Målaregården har högst halter överlag och så har det varit sedan. Halterna har mestadels varit måttligt höga - (Tabell 1; Bilaga 3) i Målaregården och i Lyckeby har det varit högre halter efter 2002 än före (data från Institutionen för vatten och miljö, SLU). En djupdykning i Lyckeby visar att halterna av metaller verkar ha ökat ganska markant (Figur 17). En jämförelse mellan 1997-2001 och 2002- visar att aluminium har ökat mest (39% högre median), tätt följd av vanadin (35%), sedan järn (28%), bly (26%), arsenik (17%), mangan (16%), krom (16%), zink (12%) och kobolt (11%). Vanadin används främst i hårda legeringar (till exempel finns det en legering med krom som ofta används i verktyg). Järn och mangan förekommer naturligt i skogsmark och deras ökningar är troligen kopplade till klimatförändringar. Bly och zink har många användningsområden och kan spridas på olika sätt till naturen. Arsenik och kobolt skulle kunna härröra från glasbruken men det är många mil från dem till Lyckeby. 26

Al ( g/l) As ( g/l) Cd ( g/l) Co ( g/l) Cr ( g/l) Cu ( g/l) Fe ( g/l) Hg (ng/l) Mn ( g/l) Ni ( g/l) Pb ( g/l) V ( g/l) Zn ( g/l) Figur 17. Fördelningsfunktion för stickprov av olika metaller i Lyckeby (data och figurer från Institutionen för vatten och miljö). Urval: tidsperiod 1997-2001 (blå graf) jämförs med tidsperiod 2002- (röd graf). Y-axeln visar andel prover med den aktuella halten på x- axeln. Vertikala streck visar delperiodens median. 27

Sediment Tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i sediment undersöktes i Getasjön, Törn och Västersjön. Resultaten redovisas i tabell 7 och bilaga 7. Sedimentets beskaffenhet och innehåll av kväve och fosfor undersöktes också. I Getasjön och Törn var det lös dy medan Kyrksjön var fastare lerig dy och det syns på torrsubstansen (högre i Kyrksjön), glödförlusten (lägre) och halten totalt organiskt kol (lägre). Halten av kväve och fosfor var högst i Getasjöns sediment. Halterna av arsenik, kadmium och zink var måttligt höga i Getasjön (Tabell 7). undersöktes också metaller i sediment inom Glasbruksprojektet och på ett ställe nära Johansfors glasbruk uppströms Getasjön (Davidsson & Holmström ) upptäcktes också måttligt höga halter av arsenik, kadmium och zink. Det verkar alltså vara en stor areal med måttligt höga halter av dessa tre tungmetaller. Blyhalten var lite högre i Getasjön än i de andra sjöarna. Bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial är de största källorna till PAH i luften i de större städerna enligt Kemikalieinspektionen. Småskalig vedeldning, kreosotimpregnerat virke, fabriker som tillverkar gummi och bensinstationer är andra källor till spridning av PAH. En stor del av föroreningarna som sprids i luften hamnar slutligen i vattenmiljön, där de kan uppsamlas i sedimenten. I vattenmiljöer binds PAH framför allt till partiklar som sedan transporteras till sediment där de kan bli mycket långlivade. Därför är vattenekosystem nära utsläppskällor mest utsatta. Många PAH-föreningar ansamlas i ryggradslösa organismer i vattenmiljön och anrikas i näringskedjan. Till exempel har musslor dålig förmåga att bryta ner PAH, vilket leder till att föreningarna ansamlas i musslorna. Resultaten visar att den totala halten av cancerogena PAH låg över riktvärdet 0,3 mg/kg torrsubstans (Naturvårdsverkets rapport) i alla tre sjöarnas sediment. För att sätta halterna i något slags sammanhang jämförs de med högsta tillåtna koncentration för individuella PAH och pesticider i ytvatten och sediment enligt holländska miljöministeriets miljökvalitetsstandard (Crommentuijn et al. 2000). Benzo(a)antracen var det enda enskilda ämnet bland cancerogena PAH som låg över denna standard. Övriga PAH (alltså inte cancerogena) hade totalhalter som låg under Naturvårdsverkets riktvärde i alla tre sjöar, men det fanns tre ämnen som låg över de holländska miljökvalitetsnormerna. Halten av antracen var högst i Kyrksjön följt av Getasjön och Törn. Antracen förekommer i bensin och produkter som skyddar trä och det har hormonella effekter på djur och kan därför störa t ex fortplantningen. Det andra ämnet som hade höga halter var fenantren i Törn och Kyrksjön. Naftalen, det tredje ämnet med förhöjda halter i Kyrksjön och Törn, används som lösningsmedel (nafta). Naftalen är mycket giftig för vattenorganismer och kan orsaka långvarig skada på vattenliv. 28

Tabell 7. Resultat från sedimentprovtagning i Lyckebyåns sjöar. Metallhalter är bedömda enligt Naturvårdsverkets rapport 4913. Getasj Kyrksj Törn Riktvärde Torrsubstans % 6,79 11,3 5,73 Glödförlust, totalt % 2,14 1,57 1,75 Glödförlust av TS % i ts. 31,5 14,0 30,5 Beskrivning av substrat Dy Lerig dy Dy Kväve, totalt mg/kg 970 720 730 Fosfor, total mg/kg ts. 2500 1100 1500 TOC: Totalt Organiskt Kol mg/kg ts. 158000 66200 154000 Arsenik (As) mg/kg ts. 14 7,4 9,8 Bly (Pb) mg/kg ts. 120 39 74 Kadmium (Cd) mg/kg ts. 4,8 0,95 1,3 Koppar (Cu) mg/kg ts. 15 16 25 Kvicksilver (Hg) mg/kg ts. 0,17 0,14 0,19 Zink (Zn) mg/kg ts. 340 180 210 Cancerogena polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Benz(b+j+k)flouranten mg/kg ts. 0,15 0,33 0,85 2* Benzo(a)antracen mg/kg ts. 0,064 0,10 0,046 0,04* Benzo(a)pyren mg/kg ts. 0,069 0,080 0,14 3* Dibenzen(a,h)anthracen mg/kg ts. 0,014 0,044 0,10 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg ts. 0,057 0,11 0,40 6* Krysen/Trifenylen mg/kg ts. 0,080 0,12 0,26 11* Summa cancerogena PAH mg/kg ts. 0,43 0,78 1,80 0,3** Övriga polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Acenaften mg/kg ts. 0,017 0,18 0,0088 Acenaftylen mg/kg ts. 0,011 0,090 0,026 Antracen mg/kg ts. 0,011 0,024 0,012 0,01* Benzo(g,h,i)perylen mg/kg ts. 0,014 0,11 0,41 8* Fenantren mg/kg ts. 0,038 0,062 0,078 0,05* Fluoranten mg/kg ts. 0,15 0,17 0,36 3* Fluoren mg/kg ts. <0,010 0,11 <0,005 Naftalen mg/kg ts. <0,020 0,032 0,016 0,01* Pyren mg/kg ts. 0,12 0,093 0,18 Summa övriga PAH'er mg/kg ts. 0,39 0,87 1,10 3** * Högsta tillåtna koncentration (MPC) för individuella PAH och pesticider i ytvatten och sediment enligt holländska miljöministeriets miljökvalitetsstandard (EQS). Crommentuijn et al. 2000. Journal of Environmental Management 58:297. ** Riktvärde enligt Naturvårdsverkets rapport 4638 Bottenfauna Resultaten från undersökningen redovisas i bilaga 8. Fisk Resultaten från undersökningen redovisas i bilaga 9. Plankton Resultaten från planktonundersökningarna redovisas i bilaga 10. 29

Referenser Crommentuijn et al. 2000. Journal of Environmental Management 58:297. Davidsson T. & Holmström K.. Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Lyckebyån. Ekologgruppen. Lönnbom M.. Lyckebyån Recipientkontroll. Lönnbom M.. Lyckebyån Recipientkontroll. Sandsten H.. Lyckebyån. Hushållningssällskapet. Sandsten H & Almlöf K 2009. Lyckebyån. Calluna AB. Naturvårdsverket 2002. Robusta, uthålliga små avloppssystem En kunskapssammanställning. Rapport nr 5224. www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5224-1.pdf Naturvårdsverket (Wiederholm red.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket 1997. Generella riktvärden för förorenad mark Beräkningsprinciper och vägledning för tillämpning Efterbehandling och sanering. Rapport 4638. SCB 2000. Statistik för avrinningsområden. SCB. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 2000. MI 11 SM 0301. SCB. Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden. MI 11 SM 0701. 30

Bilaga 1a Fysikaliska och kemiska parametrar 31

Provtagn. Vattenf** Temp ph Alk Grum Kond Färg TOC Syreh Syrem Tot-P Tot-N NO 3+2-N Chl-a** Sikdjup Provplats namn i DMN datum m 3 /s C mmol/l FNU ms/m mg Pt/l mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l!g/l m Srk 3 Inflöde Transjön 080219 0,2 6,6 0,06 1,4 5,5 200 15 10,2 70 0,008 0,54 0,17 080423 10,4 6,6 0,07 1,6 5,5 140 12 10,4 93 0,012 0,40 0,14 080613 16,6 6,7 0,12 1,5 6,5 175 13 8,7 85 0,018 0,50 <0,10 080820 15,9 6,8 0,11 5,0 6,1 200 19 8,3 88 0,021 0,50 <0,10 081024 7,8 6,8 0,07 4,1 5,7 150 14 10,6 92 0,017 0,49 <0,10 081217 2,0 6,3 0,04 1,6 5,1 130 16 17,6 131 0,009 1,40 0,18 max 16,6 6,8 0,12 5,0 6,5 200 19,0 17,6 130,5 0,021 1,40 0,18 min 0,2 6,3 0,04 1,4 5,1 130 12,0 8,27 70,0 0,008 0,40 <0,10 medel 8,8 6,6 0,08 2,5 5,7 166 14,8 10,9 93,1 0,014 0,64 <0,13 median 9,1 6,7 0,07 1,6 5,6 163 14,5 10,3 90,2 0,015 0,50 <0,12 Srk 5 Riksväg 25 080219 0,95 0,8 6,9 0,13 1,9 6,1 180 14 11,6 81 0,011 0,54 0,15 080423 0,82 9,5 7,0 0,20 1,1 6,7 140 14 10,4 91 0,032 0,52 <0,10 080613 0,12 16,0 7,2 0,29 1,2 8,2 175 14 7,3 77 0,023 0,52 <0,10 080820 1,09 15,8 6,9 0,15 3,1 6,6 160 18 7,6 80 0,029 0,87 <0,10 081024 0,62 7,5 6,9 0,11 2,9 6,3 160 17 10,9 94 0,021 0,57 0,087 081217 1,36 1,6 6,7 0,10 1,6 5,8 150 17 16,2 119 0,013 0,52 0,17 max 1,36 16,0 7,2 0,29 3,1 8,2 180 18,0 16,2 119,1 0,032 0,9 0,17 min 0,12 0,8 6,7 0,10 1,1 5,8 140 14,0 7,3 76,5 0,011 0,52 0,087 medel 0,83 8,5 6,9 0,16 2,0 6,6 161 15,7 10,7 90,2 0,022 0,59 <0,12 median 0,88 8,5 6,9 0,14 1,8 6,5 160 15,5 10,7 86,0 0,022 0,53 <0,10 Srk 6 Getasjökvarn 080219 0,3 6,9 0,11 1,3 6,4 240 15 10,6 73 0,010 0,55 0,14 080423 8,4 6,9 0,15 2,0 7,0 120 15 10,1 86 0,015 0,50 <0,10 080613 16,6 7,0 0,23 1,8 7,9 175 13 7,8 81 0,022 0,56 <0,10 080820 16,4 6,8 0,12 2,6 7,2 230 23 7,4 74 0,025 0,63 <0,10 081024 7,7 6,8 0,08 2,2 6,4 170 19 11,9 101 0,018 0,56 0,082 081217 2,0 6,6 0,08 1,6 5,8 150 20 15,5 114 0,010 0,55 0,17 max 16,6 7,0 0,23 2,6 7,9 240 23,0 15,5 113,5 0,025 0,6 0,17 min 0,3 6,6 0,08 1,3 5,8 120 13,0 7,4 73,0 0,010 0,50 0,082 medel 8,6 6,8 0,13 1,9 6,8 181 17,5 10,5 88,1 0,017 0,56 <0,12 median 8,1 6,9 0,11 1,9 6,7 173 17,0 10,3 83,5 0,017 0,56 <0,10 Srk 7y Getasjön yta 080219 0,4 6,8 0,11 1,3 6,4 160 16 9,1 63 0,010 0,57 0,14 080423 9,6 6,9 0,15 1,4 6,7 120 16 10,7 94 0,017 0,48 <0,10 2,0 080522 15,3 7,0 0,20 1,6 7,1 150 15 9,9 99 0,027 0,42 <0,10 12,7 0,9 080613 16,4 7,1 0,21 1,6 7,9 175 17 8,5 89 0,033 0,58 <0,10 18,8 1,1 080717 19,1 7,2 0,23 2,5 7,8 150 15 8,4 70 0,047 0,60 <0,10 31,7 1,1 080820 16,7 6,9 0,15 3,8 8,0 280 18 7,4 77 0,027 0,63 <0,10 6,5 1,1 080926 13,1 6,7 0,12 2,8 6,7 160 20 8,7 82 0,052 0,60 <0,10 3,1 1,0 mäts ej efter omblandning 081024 7,8 6,8 0,09 2,7 6,7 170 19 10,3 88 0,023 0,74 0,081 <2,6 mäts ej efter omblandning 081217 1,9 6,5 0,07 2,0 5,9 160 21 14,6 106 0,021 0,65 0,16 max 19,1 7,2 0,23 3,8 8,0 280 21,0 14,6 106,1 0,052 0,74 0,16 31,7 2,0 min 0,4 6,5 0,07 1,3 5,9 120 15,0 7,4 63,0 0,010 0,42 0,081 <2,6 0,9 medel 11,1 6,9 0,15 2,2 7,0 169 17,4 9,7 85,3 0,029 0,6 <0,11 <12,6 1,2 median 13,1 6,9 0,15 2,0 6,7 160 17,0 9,1 87,9 0,027 0,60 <0,10 <9,6 1,1 Srk 7b Getasjön botten 080219 0,4 6,8 0,11 1,3 6,4 180 16 9,8 68 0,011 0,58 0,21 080522 15,1 7,0 0,20 1,5 7,1 150 16 9,4 93 0,027 0,45 <0,10 juni juli 080820 16,7 7,2 76 080926 12,0 6,7 0,12 2,8 6,6 170 19 8,4 81 0,025 0,62 <0,10 mäts ej efter omblandning oktober mäts ej efter omblandning december max 16,7 7,0 0,20 2,8 7,1 180 19,0 9,8 93,0 0,027 0,62 0,21 min 0,4 6,7 0,11 1,3 6,4 150 16,0 7,2 68,0 0,011 0,45 <0,10 medel 11,1 6,8 0,14 1,9 6,7 167 17,0 8,7 79,5 0,021 0,55 <0,14 median 13,6 6,8 0,12 1,5 6,6 170 16,0 8,9 78,6 0,025 0,58 <0,10

Provtagn. Vattenf** Temp ph Alk Grum Kond Färg TOC Syreh Syrem Tot-P Tot-N NO 3+2-N Chl-a** Sikdjup Provplats namn i DMN datum m 3 /s C mmol/l FNU ms/m mg Pt/l mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l!g/l m Srk 8 Målaregården-Västraby 080219 2,12 1,0 6,8 0,11 1,6 7,3 240 20 10,5 74 0,011 0,79 0,20 080423 1,91 10,5 6,9 0,16 0,7 7,9 160 20 11,7 105 0,033 0,72 0,19 080613 0,27 15,9 6,8 0,25 2,3 14,0 175 16 7,1 75 0,026 3,40 2,10 080820 2,51 16,4 7,2 0,20 3,9 10,0 160 21 8,9 93 0,027 1,00 0,30 081024 1,52 7,7 7,0 0,13 3,7 8,1 170 20 11,5 97 0,022 0,61 0,15 081217 3,17 2,3 6,6 0,09 1,8 6,9 170 23 16,5 123 0,014 0,78 0,24 max 3,17 16,4 7,2 0,25 3,9 14,0 240 23,0 16,5 122,9 0,033 3,4 2,1 min 0,27 1,0 6,6 0,09 0,7 6,9 160 16,0 7,1 74,0 0,011 0,61 0,15 medel 1,92 9,0 6,9 0,16 2,3 9,0 179 20,0 11,0 94,5 0,022 1,2 0,53 median 2,01 9,1 6,9 0,15 2,1 8,0 170 20,0 11,0 95,3 0,024 0,8 0,22 Srk 9a Rövaredalen 080118 4,02 3,1 6,8 0,19 2,9 7,8 240 22 11,6 86 0,018 0,86 0,27 080219 2,65 0,8 6,7 0,12 1,8 7,5 240 20 10,7 75 0,012 0,77 0,19 080311 3,47 4,0 6,8 0,13 1,0 7,6 240 18 11,0 84 0,016 0,69 <0,002 080423 2,39 11,1 6,8 0,16 2,2 8,0 160 20 9,9 90 0,019 0,77 0,15 080513 1,41 14,8 6,8 0,21 3,8 8,8 160 21 8,5 84 0,024 1,30 0,22 080613 0,33 15,3 6,6 0,23 2,5 12,0 175 19 5,8 60 0,049 2,10 0,91 080717 0,22 17,5 6,7 0,21 3,3 10,0 150 15 6,6 70 0,048 1,40 0,85 080820 3,14 16,3 7,1 0,21 3,7 10,0 160 19 7,8 81 0,029 1,00 0,35 080922 1,48 12,1 7,0 0,20 4,3 8,7 170 18 8,4 78 0,026 1,00 0,38 081024 1,90 7,8 6,9 0,13 3,7 8,3 180 21 10,5 90 0,022 0,81 0,19 081121 4,47 3,0 6,5 0,10 3,1 7,4 180 23 11,0 82 0,016 0,70 0,11 081217 3,97 2,5 6,5 0,10 1,9 7,1 170 22 15,1 113 0,014 0,75 0,24 max 4,47 17,5 7,1 0,23 4,3 12,0 240 23 15,1 112,7 0,049 2,1 0,91 min 0,22 0,8 6,5 0,10 1,0 7,1 150 15 5,8 60,2 0,012 0,69 <0,002 medel 2,45 9,0 6,8 0,17 2,8 8,6 185 20 9,7 82,7 0,024 1,0 <0,32 median 2,52 9,5 6,8 0,17 3,0 8,2 173 20 10,2 83,0 0,021 0,8 <0,23 Srk 54 Uppström Löften 080219 0,8 6,2 0,08 2,0 7,2 240 22 6,9 49 0,013 0,65 <0,10 080423 8,5 6,3 0,10 2,0 7,7 240 26 8,3 71 0,021 0,51 <0,10 080613 11,5 6,5 0,38 18,0 13,0 400 30 4,3 41 0,030 0,74 <0,10 080820 14,4 6,4 0,13 8,9 8,7 345 29 4,8 48 0,033 0,74 <0,10 081024 6,5 6,4 0,09 3,0 8,4 230 27 7,6 61 0,026 0,63 0,02 081217 2,4 5,8 <0,03 1,5 7,1 190 25 12,7 96 0,016 0,63 0,15 max 14,4 6,5 0,38 18,0 13,0 400 30,0 12,7 95,5 0,033 0,7 0,15 min 0,8 5,8 <0,03 1,5 7,1 190 22,0 4,3 41,1 0,013 0,51 0,02 medel 7,4 6,3 <0,13 5,9 8,7 274 26,5 7,4 60,9 0,023 0,65 <0,10 median 7,5 6,4 <0,09 2,5 8,1 240 26,5 7,2 54,8 0,024 0,64 <0,10 Srk 55 Linnefors 080219 2,74 1,6 6,6 0,09 1,9 7,9 320 29 11,1 80 0,017 0,81 <0,10 080423 1,95 10,7 6,7 0,12 2,7 7,9 180 27 11,0 99 0,022 0,82 0,14 080613 0,57 17,5 7,0 0,14 2,0 8,7 200 21 8,7 93 0,024 0,74 <0,10 080820 0,50 17,3 7,2 0,15 2,0 8,4 130 17 8,7 93 0,023 0,60 <0,10 081024 0,85 8,1 7,1 0,14 2,2 8,8 92 16 10,8 93 0,021 0,59 0,039 081217 2,04 2,8 6,7 0,12 1,8 8,3 120 19 12,1 90 0,018 0,68 0,13 max 2,74 17,5 7,2 0,15 2,7 8,8 320 29,0 12,1 99,0 0,024 0,8 0,14 min 0,50 1,6 6,6 0,09 1,8 7,9 92 16,0 8,7 80,0 0,017 0,59 0,039 medel 1,44 9,7 6,9 0,13 2,1 8,3 174 21,5 10,4 91,3 0,021 0,71 <0,10 median 1,40 9,4 6,9 0,13 2,0 8,4 155 20,0 10,9 92,8 0,022 0,71 <0,10

Provtagn. Vattenf** Temp ph Alk Grum Kond Färg TOC Syreh Syrem Tot-P Tot-N NO 3+2-N Chl-a** Sikdjup Provplats namn i DMN datum m 3 /s C mmol/l FNU ms/m mg Pt/l mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l!g/l m Srk 56 Bäck från Långasjö 080219 0,7 6,3 0,08 1,6 10,0 240 24 10,0 70 0,031 1,20 0,40 080423 7,3 6,1 0,05 0,4 8,8 240 33 11,7 97 0,030 1,20 0,20 080613 11,0 6,1 0,16 3,7 9,3 880 57 2,6 24 0,160 2,70 <0,10 080820 13,5 6,6 0,15 1,5 16,0 200 28 7,4 74 0,059 0,90 0,11 081024 6,6 6,5 0,11 1,3 12,0 220 30 9,7 79 0,050 1,00 0,05 081217 3,1 6,0 0,04 1,4 10,0 180 28 3,1 105 0,053 1,00 0,44 max 13,5 6,6 0,16 3,7 16,0 880 57,0 11,7 105,3 0,160 2,7 0,44 min 0,7 6,0 0,04 0,4 8,8 180 24,0 2,6 23,9 0,030 0,9 0,05 medel 7,0 6,3 0,10 1,7 11,0 327 33,3 7,4 74,9 0,064 1,3 <0,22 median 7,0 6,2 0,10 1,5 10,0 230 29,0 8,5 76,7 0,052 1,1 <0,16 Srk 57y Törn, Yta 080423 10,9 6,6 0,09 1,6 7,8 240 27 10,7 97 0,018 0,72 0,11 5,6 0,9 080613 18,4 6,8 0,14 1,3 8,5 300 23 8,2 90 0,021 0,73 <0,10 8,8 1,1 080820 17,5 7,1 0,15 3,2 8,8 160 21 8,2 89 0,024 0,68 <0,10 16,3 1,0 081024 11,5 7,1 0,12 2,8 8,8 110 17 11,5 101 0,028 0,74 0,059 8,4 1,2 081217 1,9 6,7 0,10 2,6 8,2 170 22 11,5 86 0,020 0,73 0,13 1,0 februari max 18,4 7,1 0,15 3,2 8,8 300 27,0 11,5 101,1 0,028 0,7 0,13 16,3 1,2 min 1,9 6,6 0,09 1,3 7,8 110 17,0 8,2 86,1 0,018 0,68 0,059 5,6 0,9 medel 12,0 6,9 0,12 2,3 8,4 196 22,0 10,0 92,4 0,0222 0,7 <0,10 9,8 1,0 median 11,5 6,8 0,12 2,6 8,5 170 22,0 10,7 89,5 0,021 0,7 <0,10 8,6 1,0 Srk 57b Törn, Botten februari april 080613 12,1 6,6 0,21 7,8 9,1 350 25 1,4 13 0,029 1,00 <0,10 081024 8,6 11,3 99 mäts ej efter omblandning 081217 2,0 11,4 84 mäts ej efter omblandning 080820 16,8 6,5 68 max 16,8 6,6 0,21 7,8 9,1 350 25,0 11,4 98,5 0,029 1,0 <0,10 min 2,0 6,6 0,21 7,8 9,1 350 25,0 1,4 12,8 0,029 1,00 <0,10 medel 9,9 6,6 0,21 7,8 9,1 350 25,0 7,6 65,9 0,029 1,0 <0,10 median 10,4 6,6 0,21 7,8 9,1 350 25,0 8,9 76,2 0,029 1,0 <0,10 Srk 10y Kyrksjön yta 080219 1,7 6,6 0,11 1,7 7,8 300 25 12,0 86 0,014 0,80 0,15 080423 11,1 6,7 0,13 2,4 8,0 150 23 10,4 94 0,020 0,73 0,15 0,9 080613 17,7 9,1 0,21 4,5 9,9 200 21 8,4 91 0,039 1,00 0,16 13,3 1,0 080820 17,6 7,0 0,21 4,7 9,7 150 15 8,1 87 0,032 0,93 0,26 11,9 1,0 081024 8,3 7,0 0,15 3,7 8,8 150 19 10,0 86 0,024 0,80 0,20 <3,8 081217 3,1 6,6 0,10 2,1 7,6 150 21 10,6 80 0,017 0,78 0,22 max 17,7 9,1 0,21 4,7 9,9 300 25,0 12,0 94,0 0,039 1,0 0,26 13,3 1,0 min 1,7 6,6 0,10 1,7 7,6 150 15,0 8,1 79,5 0,014 0,73 0,15 <3,8 0,9 medel 9,9 7,2 0,15 3,2 8,6 183 20,7 9,9 87,1 0,024 0,8 0,19 <9,7 1,0 median 9,7 6,9 0,14 3,1 8,4 150 21,0 10,2 86,3 0,022 0,8 0,18 <11,9 1,0 Srk 10b Kyrksjön botten 080219 2,0 6,6 0,11 1,8 7,8 300 24 10,0 73 0,016 0,80 0,15 april juni 080820 17,3 7,7 82 mäts ej efter omblandning 081024 8,6 10,0 87 mäts ej efter omblandning 081217 3,1 10,7 79 max 17,3 6,6 0,11 1,8 7,8 300 24,0 10,7 86,5 0,016 0,8 0,15 min 2,0 6,6 0,11 1,8 7,8 300 24,0 7,7 73,0 0,016 0,80 0,15 medel 7,8 6,6 0,11 1,8 7,8 300 24,0 9,6 80,1 0,016 0,8 0,15 median 5,9 6,6 0,11 1,8 7,8 300 24,0 10,0 80,5 0,016 0,8 0,15

Provtagn. Vattenf** Temp ph Alk Grum Kond Färg TOC Syreh Syrem Tot-P Tot-N NO 3+2-N Chl-a** Sikdjup Provplats namn i DMN datum m 3 /s C mmol/l FNU ms/m mg Pt/l mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l!g/l m Srk 11y Västersjön yta 080219 1,6 6,6 0,10 1,9 7,6 300 23 8,9 64 0,015 0,81 0,16 080423 12,5 6,7 0,12 3,1 7,9 180 23 10,1 95 0,021 0,72 0,15 6,7 1,1 080613 19,3 7,1 0,23 3,8 9,7 200 21 8,6 95 0,035 0,80 <0,10 22,1 0,8 080820 17,9 7,0 0,20 3,5 9,5 130 13 8,4 90 0,028 0,76 <0,10 21,5 0,9 081024 8,6 7,1 0,16 3,7 9,0 140 18 9,6 84 0,027 0,83 0,24 8,4 081217 3,4 6,6 0,09 1,9 7,6 160 22 10,4 79 0,017 0,77 0,22 max 19,3 7,1 0,23 3,8 9,7 300 23,0 10,4 95,0 0,035 0,8 0,24 22,1 1,1 min 1,6 6,6 0,09 1,9 7,6 130 13,0 8,37 64,0 0,015 0,72 <0,10 6,7 0,8 medel 10,6 6,9 0,15 3,0 8,6 185 20,0 9,33 84,5 0,024 0,78 <0,16 14,7 0,9 median 10,6 6,9 0,14 3,3 8,5 170 21,5 9,27 86,9 0,024 0,79 <0,16 15,0 0,9 Srk 11b Västersjön botten 080219 2,8 6,6 0,11 1,8 7,8 300 23 9,4 67 0,016 0,81 0,16 april 080613 18,0 7,1 0,23 3,9 9,7 200 20 8,0 86 0,034 0,81 <0,10 080820 17,6 8,2 88 mäts ej efter omblandning 081024 8,6 9,6 83 mäts ej efter omblandning 081217 3,4 10,4 80 max 18,0 7,1 0,23 3,9 9,7 300 23,0 10,4 88,1 0,034 0,8 0,16 min 2,8 6,6 0,11 1,8 7,8 200 20,0 8,0 67,0 0,016 0,81 <0,10 medel 10,1 6,9 0,17 2,9 8,8 250 21,5 9,1 80,9 0,025 0,8 0,13 median 8,6 6,9 0,17 2,9 8,8 250 21,5 9,4 83,1 0,025 0,8 0,13 Srk 12 Fur RV 123 080118 7,51 3,1 6,9 0,20 3,0 8,3 240 25 11,5 86 0,021 0,86 0,25 080219 5,63 3,7 6,6 0,10 1,8 7,7 240 24 11,6 88 0,014 0,83 0,16 080311 6,60 3,6 6,7 0,11 0,8 7,8 300 22 11,0 83 0,019 0,84 <0,002 080423 4,60 11,1 6,6 0,12 1,8 8,0 240 24 11,2 102 0,024 0,71 0,17 080513 2,67 17,0 6,8 0,16 2,5 8,4 180 20 8,2 85 0,028 1,20 0,11 080613 0,91 18,5 7,0 0,23 3,4 9,7 200 22 8,1 89 0,035 0,82 <0,10 080717 0,59 20,5 6,8 0,18 3,2 9,8 180 20 7,0 79 0,056 0,79 <0,10 080820 4,00 17,8 7,1 0,20 3,8 9,5 130 14 8,1 88 0,036 0,78 <0,10 080922 2,18 12,3 7,0 0,21 4,2 9,2 140 17 8,2 77 0,019 0,87 0,24 081024 3,10 8,5 7,1 0,16 3,5 9,0 130 18 10,1 88 0,024 0,90 0,25 081121 6,81 3,0 6,6 0,13 2,8 7,9 170 22 10,0 74 0,021 0,77 0,13 081217 6,83 3,3 6,5 0,09 1,9 7,6 150 21 12,2 94 0,017 0,77 0,23 max 7,51 20,5 7,1 0,23 4,2 9,8 300 25,0 12,2 102,0 0,056 1,2 0,25 min 0,59 3,0 6,5 0,09 0,8 7,6 130 14,0 7,0 74,0 0,014 0,71 <0,002 medel 4,29 10,2 6,8 0,16 2,7 8,6 192 20,8 9,8 86,0 0,026 0,8 <0,15 median 4,30 9,8 6,8 0,16 2,9 8,4 180 21,5 10,1 87,0 0,023 0,8 <0,15 Srk 13 Långemåla 080219 1,3 6,5 0,10 2,2 7,9 300 25 8,8 63 0,017 0,83 0,15 080423 16,6 6,5 0,14 3,8 8,2 180 24 8,4 76 0,030 0,73 0,11 080613 17,2 6,7 0,20 5,1 9,4 300 20 6,9 74 0,094 0,81 <0,10 080820 17,6 7,0 0,21 5,3 9,9 140 18 7,9 85 0,032 0,69 <0,10 081024 8,3 7,0 0,16 4,0 9,4 160 19 8,9 77 0,029 0,79 0,19 081217 3,7 6,4 0,09 2,2 7,8 170 22 9,8 75 0,020 0,76 0,22 max 17,6 7,0 0,21 5,3 9,9 300 25,0 9,8 85,1 0,094 0,8 0,22 min 1,3 6,4 0,09 2,2 7,8 140 18,0 6,9 63,0 0,017 0,69 <0,10 medel 10,8 6,7 0,15 3,8 8,8 208 21,3 8,4 74,9 0,037 0,8 <0,15 median 12,5 6,6 0,15 3,9 8,8 175 21,0 8,6 75,7 0,030 0,8 <0,13

Provtagn. Vattenf** Temp ph Alk Grum Kond Färg TOC Syreh Syrem Tot-P Tot-N NO 3+2-N Chl-a** Sikdjup Provplats namn i DMN datum m 3 /s C mmol/l FNU ms/m mg Pt/l mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l!g/l m Srk 14 Viökvarn 080219 1,7 6,6 0,10 2,3 7,8 240 25 11,2 80 0,019 0,81 0,15 080423 9,7 6,6 0,13 3,7 8,1 210 25 10,8 95 0,031 0,68 0,13 080613 17,4 7,0 0,21 2,7 9,9 200 22 8,2 87 0,040 0,87 0,17 080820 16,6 7,1 0,18 2,7 9,7 110 15 8,5 90 0,028 0,71 0,12 081024 8,4 7,0 0,15 3,9 9,4 160 20 10,5 91 0,029 0,77 0,16 081217 3,9 6,6 0,09 2,2 7,7 170 21 11,7 91 0,022 0,75 0,22 max 17,4 7,1 0,21 3,9 9,9 240 25,0 11,7 95,0 0,040 0,9 0,22 min 1,7 6,6 0,09 2,2 7,7 110 15,0 8,2 80,0 0,019 0,68 0,120 medel 9,6 6,8 0,14 2,9 8,8 182 21,3 10,1 88,9 0,028 0,8 0,16 median 9,1 6,8 0,14 2,7 8,8 185 21,5 10,7 90,1 0,029 0,8 0,16 Srk 15 Kättilsmåla Havssjödiket 080219 3,3 6,6 0,09 2,3 7,6 240 25 10,7 79 0,017 0,84 0,17 080423 9,3 6,7 0,12 2,9 7,9 200 21 9,4 82 0,027 0,72 0,15 080613 19,0 7,1 0,21 1,3 9,3 200 21 7,9 86 0,250 0,67 <0,10 080820 19,0 7,2 0,23 4,4 10,0 130 17 7,8 86 0,030 0,74 <0,10 081024 9,5 7,1 0,16 3,8 9,4 140 18 8,7 75 0,027 0,77 0,20 081217 3,8 6,7 0,09 2,4 7,7 160 21 11,9 92 0,028 0,76 0,21 max 19,0 7,2 0,23 4,4 10,0 240 25,0 11,9 91,5 0,250 0,8 0,21 min 3,3 6,6 0,09 1,3 7,6 130 17,0 7,8 75,3 0,017 0,67 <0,10 medel 10,7 6,9 0,15 2,9 8,7 178 20,5 9,4 83,2 0,063 0,8 <0,16 median 9,4 6,9 0,14 2,7 8,6 180 21,0 9,1 83,8 0,028 0,8 <0,16 Srk 16a Kättilsmåla Lillån 080219 3,0 6,9 0,15 1,2 7,8 160 17 10,1 74 0,011 0,85 0,25 080423 8,1 6,9 0,16 1,3 7,7 120 17 11,1 94 0,013 0,72 0,23 080613 15,0 7,1 0,28 1,0 9,4 100 14 8,6 86 0,013 0,74 <0,10 080820 16,4 6,9 0,34 2,1 11,0 40 17 5,9 61 0,011 0,46 0,11 081024 9,1 7,0 0,13 1,1 8,6 75 14 9,9 87 0,013 0,55 0,073 081217 4,8 6,9 0,15 1,0 8,3 88 16 11,8 93 0,008 0,74 0,25 max 16,4 7,1 0,34 2,1 11,0 160 17,0 11,8 94,0 0,013 0,9 0,25 min 3,0 6,9 0,13 1,0 7,7 40 14,0 5,9 60,5 0,008 0,46 0,073 medel 9,4 7,0 0,20 1,3 8,8 97 15,8 9,6 82,4 0,012 0,7 <0,17 median 8,6 6,9 0,16 1,2 8,5 94 16,5 10,0 86,8 0,012 0,73 <0,17 Srk 17 Lyckeby 080118 10,31 3,2 7,1 0,24 2,9 8,4 240 25 12,7 95 0,026 0,89 0,25 080219 7,73 3,3 6,7 0,09 2,4 7,6 240 24 11,4 84 0,019 0,86 0,19 080311 9,06 3,4 6,8 0,11 2,3 7,9 330 22 12,0 90 0,025 0,80 <0,002 080423 6,32 9,7 6,8 0,13 2,4 8,0 200 24 10,9 96 0,026 0,80 0,18 080513 3,66 16,8 6,9 0,16 3,4 8,5 200 21 9,4 97 0,035 1,20 0,11 080613 1,25 18,4 7,0 0,23 2,0 9,5 200 19 6,7 71 0,027 0,86 0,12 080717 0,80 19,2 6,9 0,23 2,5 9,8 180 20 3,5 38 0,66 0,14 080820 5,50 17,8 7,1 0,23 1,9 10,0 130 14 8,8 93 0,023 0,69 0,10 080922 2,99 12,5 7,2 0,20 2,9 9,6 110 15 8,6 82 0,020 0,71 0,20 081024 4,25 9,4 7,2 0,16 3,0 9,5 130 17 10,1 89 0,022 0,76 0,26 081121 9,35 3,5 6,8 0,11 4,1 8,5 160 21 11,0 83 0,024 0,79 0,17 081217 9,38 4,1 6,8 0,09 2,3 7,8 150 21 12,6 97 0,025 0,78 0,23 max 10,31 19,2 7,2 0,24 4,1 10,0 330 25,0 12,7 97,0 0,035 1,2 0,26 min 0,80 3,2 6,7 0,09 1,9 7,6 110 14,0 3,5 37,9 0,019 0,66 <0,002 medel 5,88 10,1 6,9 0,16 2,7 8,8 189 20,3 9,8 84,5 0,025 0,8 <0,16 median 5,91 9,6 6,9 0,16 2,5 8,5 190 21,0 10,5 89,6 0,025 0,8 <0,18 Ett orimligt högt julivärde över Tot-P vid 17 Lyckeby har tagits bort från tabellen.

Bilaga 1b Stationsvisa trender och bedömningar 37

5 Riksväg 25 Näringstillstånd Totalfosfor (mg/l) 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Totalkväve (mg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgas (mg/l) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Syrgas årsminimum TOC (mg/l) 17 17 16 16 15 15 14 14 13 13 Ljusförhållanden Vattenfärg (mg Pt/l) 250 200 150 100 50 0 Grumlighet (FNU) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Försurningstillstånd ph 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 ph median med årsmax och -minimum Alkalinitet (mekv/l) 0,400 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 Alkalinitet median med årsmax och -minimum Metaller i vatten 2-årsmedel för bedömning - Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Al mg/l 0,22 - As!g/l <0,50 Lågt 0,2 Tydlig Ba!g/l 18 - Sb!g/l <0,31 - Pb!g/l <0,92 Lågt 0,05 Stor Fe mg/l 1,44 - Cd!g/l <0,041 Lågt 0,003 Tydlig Cu!g/l <2,1 Lågt 1 Tydlig Hg!g/l <0,031-0,001 - Mn!g/l 72 - Zn!g/l <6,7 Lågt 3 Liten

7 Getasjön Näringstillstånd 0,030 1,2 Totalfosfor (mg/l) 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 Totalkväve (mg/l) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,000 0,0 Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgas (mg/l) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Syrgas årsminimum TOC (mg/l) 18 18 17 17 16 16 15 Ljusförhållanden 250 3,5 Vattenfärg (mg Pt/l) 200 150 100 50 0 Grumlighet (FNU) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Försurningstillstånd 7,5 ph median med årsmax och -minimum 0,600 Alkalinitet median med årsmax och -minimum ph 7,0 6,5 6,0 5,5 Alkalinitet (mekv/l) 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 5,0 0,000 Klorofyll och siktdjup Klorofyll-a (!g/l) 35 30 25 20 15 10 5 0 Augusti Siktdjup (m) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

8 Målaregården Näringstillstånd 0,035 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000 Totalfosfor (mg/l) Totalkväve (mg/l) 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgas (mg/l) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Syrgas årsminimum TOC (mg/l) 25 20 15 10 5 0 Ljusförhållanden Vattenfärg (mg Pt/l) 250 200 150 100 50 0 Grumlighet (FNU) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Försurningstillstånd ph 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 ph median med årsmax och -minimum Alkalinitet (mekv/l) 0,400 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 Alkalinitet median med årsmax och -minimum Metaller i vatten 2-årsmedel för bedömning - Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Al mg/l 0,32 - As!g/l 0,69 Lågt 0,2 Tydlig Pb!g/l 2,72 Måttligt höga halter 0,05 Mycket stor Fe mg/l 1,67 - Cd!g/l <0,034 Lågt 0,003 Tydlig Cu!g/l 1,4 Lågt 1 Liten Hg!g/l <0,029-0,001 - Mn!g/l 106 - Zn!g/l 7,4 Lågt 3 Liten

9 Rövaredalen Näringstillstånd 0,035 1,4 0,030 1,2 Totalfosfor (mg/l) 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 Totalkväve (mg/l) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,000 0,0 Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgas (mg/l) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Syrgas årsminimum TOC (mg/l) 25 20 15 10 5 0 Ljusförhållanden 300 7,0 Vattenfärg (mg Pt/l) 250 200 150 100 50 0 Grumlighet (FNU) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Försurningstillstånd ph 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 ph median med årsmax och -minimum Alkalinitet (mekv/l) 0,400 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 5,0 0,000 Alkalinitet median med årsmax och -minimum

57 Törn Näringstillstånd 0,030 1,2 Totalfosfor (mg/l) 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 Totalkväve (mg/l) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,000 0,0 Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgas (mg/l) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Syrgas årsminimum TOC (mg/l) 25 20 15 10 5 0 Ljusförhållanden 250 3,5 Vattenfärg (mg Pt/l) 200 150 100 50 0 Grumlighet (FNU) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Försurningstillstånd 8,0 ph median med årsmax och -minimum 0,600 Alkalinitet median med årsmax och -minimum ph 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 Alkalinitet (mekv/l) 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 5,0 0,000 Klorofyll och siktdjup Klorofyll-a (!g/l) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Augusti Siktdjup (m) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

10 Kyrksjön Näringstillstånd Totalfosfor (mg/l) 0,040 0,035 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000 Totalkväve (mg/l) 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgas (mg/l) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Syrgas årsminimum TOC (mg/l) 25 20 15 10 5 0 Ljusförhållanden Vattenfärg (mg Pt/l) 250 200 150 100 50 0 Grumlighet (FNU) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Försurningstillstånd ph 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 ph median med årsmax och -minimum Alkalinitet (mekv/l) 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0,000 Alkalinitet median med årsmax och -minimum Klorofyll och siktdjup Klorofyll-a (!g/l) 30 25 20 15 10 5 0 Augusti Siktdjup (m) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

11 Västersjön Näringstillstånd 0,035 1,2 Totalfosfor (mg/l) 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000 Totalkväve (mg/l) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgas (mg/l) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Syrgas årsminimum TOC (mg/l) 25 20 15 10 5 0 Ljusförhållanden Vattenfärg (mg Pt/l) 250 200 150 100 50 0 Grumlighet (FNU) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Försurningstillstånd ph 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 ph median med årsmax och -minimum Alkalinitet (mekv/l) 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 Alkalinitet median med årsmax och -minimum 5,0 0,000 Klorofyll och siktdjup Klorofyll-a (!g/l) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Augusti Siktdjup (m) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

12 Fur Näringstillstånd Totalfosfor (mg/l) 0,029 0,028 0,028 0,027 0,027 0,026 0,026 0,025 0,025 0,024 0,024 Totalkväve (mg/l) 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgas (mg/l) 8 7 6 5 4 3 2 1 Syrgas årsminimum TOC (mg/l) 25 20 15 10 5 0 0 Ljusförhållanden Vattenfärg (mg Pt/l) 250 200 150 100 50 0 Grumlighet (FNU) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Försurningstillstånd ph 8,0 ph median med årsmax och -minimum 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 Alkalinitet (mekv/l) 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 Alkalinitet median med årsmax och -minimum 5,0 0,000 Metaller i vatten 2-årsmedel för bedömning - Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Al mg/l 0,29 - As!g/l 0,61 Lågt 0,2 Tydlig Pb!g/l 1,50 Måttligt höga halter 0,05 Stor Fe mg/l 1,79 - Cd!g/l <0,031 Lågt 0,003 Tydlig Cu!g/l 1,4 Lågt 1 Liten Hg!g/l <0,039-0,001 - Mn!g/l 140 - Zn!g/l 5,9 Lågt 3 Liten

17 Lyckeby Näringstillstånd 0,035 1,2 Totalfosfor (mg/l) 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 Totalkväve (mg/l) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,000 0,0 Ett orimligt högt värde över Tot-P i juli har tagits bort från beräkningarna. Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgas (mg/l) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Syrgas årsminimum TOC (mg/l) 25 20 15 10 5 0 Ljusförhållanden Vattenfärg (mg Pt/l) 250 200 150 100 50 0 Grumlighet (FNU) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Försurningstillstånd ph 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 ph median med årsmax och -minimum Alkalinitet (mekv/l) 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 Alkalinitet median med årsmax och -minimum 5,0 0,000 Metaller i vatten 2-årsmedel för bedömning - Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Al mg/l 0,27 - As!g/l 0,59 Lågt 0,2 Tydlig Pb!g/l 0,92 Lågt 0,05 Stor Fe mg/l 2,01 - Cd!g/l <0,033 Lågt 0,003 Tydlig Cu!g/l 1,6 Lågt 1 Liten Hg!g/l <0,037-0,001 - Mn!g/l 238 - Zn!g/l 6,1 Lågt 3 Liten

Bilaga 2 Vattenföring, transport och arealspecifik förlust 47

Månadsmedelflöde m3/s (PULS) 9 12 17 9 12 17 JAN 4,11 7,57 4,11 JAN 198 426 724 FEB 4,84 8,61 4,84 FEB 141 292 544 MAR 3,12 6,14 3,12 MAR 134 313 565 APR 2,93 5,67 2,93 APR 145 352 524 MAJ 1,37 2,69 1,37 MAJ 88 202 346 JUN 0,33 0,89 0,33 JUN 41 81 86 JUL 0,23 0,59 0,23 JUL 29 88 49 AUG 2,16 2,88 2,16 AUG 167 277 243 SEP 2,08 2,89 2,08 SEP 140 142 205 OKT 1,64 2,80 1,64 OKT 96 180 227 NOV 3,16 5,06 3,16 NOV 131 275 432 DEC 4,07 6,79 4,07 DEC 153 309 624 Medel 2,49 4,36 5,99 Totalt 1463 2937 4569 Transport kväve (ton) 9 12 17 9 12 17 JAN 9,47 17,43 24,77 JAN 242 507 696 FEB 9,02 17,29 24,60 FEB 234 500 687 MAR 5,77 13,82 18,07 MAR 150 362 497 APR 5,86 10,43 16,13 APR 152 352 484 MAJ 4,76 8,65 11,88 MAJ 77 144 208 JUN 1,77 1,90 2,74 JUN 16 51 60 JUL 0,84 1,24 1,42 JUL 9 31 43 AUG 5,77 6,01 7,30 AUG 110 108 148 SEP 5,40 6,51 7,29 SEP 97 127 154 OKT 3,55 6,75 7,82 OKT 92 135 175 NOV 5,73 10,10 14,23 NOV 188 289 378 DEC 8,18 14,00 19,47 DEC 240 382 524 Totalt 66,1 114,1 155,7 Totalt 1608 2988 4054 Transport (ton) Tillrinnings område Arealspecifik förlust (kg/ha) Station P N TOC areal (km 2 ) P N TOC 9 1,463 66,1 1608 344 0,043 1,92 46,8 12 2,937 114 2988 590 0,050 1,93 50,7 17 4,569 156 4054 810 0,056 1,92 50,1 Låga förluster Låga förluster 48

Bilaga 3 Metaller i vatten 49

Provtagningspunkt Provtagn. Pb Cd Cu Zn As Fe Mn Hg Al Ba Sb Nr Provplats namn i DMN datum!g/l!g/l!g/l!g/l!g/l mg/l!g/l!g/l mg/l!g/l!g/l 3 Srk 3 Inflöde Transjön 080219 0,86 0,026 0,62 7,0 0,50 1,2 34 <0,005 0,27 14 <0,20 080423 0,91 <0,10 1,00 6,1 <0,50 1,2 67 <0,10 0,23 26 <1,00 080613 2,10 <0,10 1,30 7,7 0,74 2,5 290 <0,10 0,19 16 <0,20 080820 1,80 0,031 0,53 6,8 0,83 2,4 200 <0,10 0,20 20 <0,20 081024 1,40 0,018 0,45 5,2 0,58 2,3 84 <0,005 0,21 15 <0,20 081217 0,94 0,039 0,60 7,2 0,38 1,4 45 <0,005 0,25 15 <0,20 Max 2,10 <0,10 1,30 7,7 0,83 2,5 290 <0,100 0,27 26 <1,00 Min 0,86 <0,018 0,45 5,2 0,38 1,2 34 <0,005 0,19 14 <0,20 Medel 1,34 <0,052 0,75 6,7 <0,59 1,8 120 <0,053 0,23 18 <0,33 Median 1,17 <0,035 0,61 6,9 <0,54 1,9 76 <0,053 0,22 16 <0,20 5 Srk 5 Riksväg 25 080219 0,55 0,022 0,49 5,8 0,46 1,0 29 <0,005 0,28 14 <0,20 080423 0,70 <0,10 <1,0 <5,0 <0,5 0,9 63 <0,10 0,22 26 <1,00 080613 1,10 <0,10 <1,0 <5,0 0,66 1,5 110 <0,10 0,13 18 <0,20 080820 1,70 0,054 16,00 18,0 0,67 1,8 130 <0,10 0,23 20 <0,20 081024 1,50 0,011 0,62 5,6 0,53 2,1 45 <0,005 0,21 15 <0,20 081217 0,71 0,033 0,55 6,3 0,43 1,2 36 <0,005 0,24 14 <0,20 Max 1,70 <0,10 16,00 18,0 0,67 2,1 130 <0,100 0,28 26 <1,00 Min 0,55 0,011 0,49 <5,0 0,43 0,9 29 <0,005 0,13 14 <0,20 Medel 1,04 <0,053 <3,28 <7,6 <0,54 1,4 69 <0,053 0,22 18 <0,33 Median 0,91 <0,044 <0,81 <5,7 <0,52 1,4 54 <0,053 0,23 17 <0,20 8 Srk 8 Målaregården-Västraby 080219 1,60 0,014 1,20 6,4 0,60 1,1 25 <0,005 0,37 080423 2,30 <0,10 1,70 5,5 0,69 1,3 80 <0,10 0,39 080613 3,20 <0,10 2,10 7,7 0,73 2,2 120 <0,10 0,25 080820 3,00 0,021 1,30 7,0 0,95 1,9 140 <0,10 0,27 081024 5,00 0,012 0,86 5,4 0,72 1,9 54 <0,005 0,32 081217 1,60 0,019 1,50 8,7 0,55 1,3 35 <0,005 0,36 Max 5,00 <0,10 2,10 8,7 0,95 2,2 140 <0,10 0,39 Min 1,60 0,012 0,86 5,4 0,55 1,1 25 <0,005 0,25 Medel 2,78 <0,044 1,44 6,8 0,71 1,6 76 <0,053 0,33 Median 2,65 <0,020 1,40 6,7 0,71 1,6 67 <0,053 0,34

Provtagningspunkt Provtagn. Pb Cd Cu Zn As Fe Mn Hg Al Ba Sb Nr Provplats namn i DMN datum!g/l!g/l!g/l!g/l!g/l mg/l!g/l!g/l mg/l!g/l!g/l 12 Srk 12 Fur RV 123 080118 1,30 0,011 1,30 5,7 0,55 2,1 58 <0,005 0,38 080219 0,81 0,025 1,20 5,7 0,55 1,6 37 <0,005 0,43 080311 1,10 0,015 1,20 5,2 0,52 1,6 54 <0,005 0,38 080423 1,40 <0,10 2,00 6,5 0,55 1,5 110 <0,10 0,40 080513 1,40 <0,10 1,50 5,1 0,53 1,7 270 <0,10 0,32 080613 2,00 <0,10 1,80 5,1 0,77 2,4 290 <0,10 0,21 080717 2,70 <0,01 1,60 8,3 0,82 2,4 340 <0,10 0,22 080820 1,80 <0,01 1,40 2,5 0,64 1,8 150 <0,10 0,21 080922 2,00 <0,01 1,10 3,8 0,76 1,6 100 <0,005 0,18 081024 2,20 <0,01 1,10 3,7 0,61 1,6 58 <0,007 0,22 081121 1,50 0,022 1,10 6,2 0,53 1,5 43 <0,005 0,29 081217 0,12 0,031 1,40 6,4 0,47 1,4 56 <0,005 0,30 Max 2,70 <0,10 2,00 8,3 0,82 2,4 340 <0,10 0,43 Min 0,12 <0,01 1,10 2,5 0,47 1,4 37 <0,005 0,18 Medel 1,53 <0,037 1,39 5,4 0,61 1,8 131 <0,045 0,295 Median 1,45 <0,019 1,35 5,5 0,55 1,6 79 <0,006 0,295 13 Srk 13 Långemåla 080219 0,67 0,022 1,30 7,3 0,60 1,9 42 <0,005 0,45 080423 1,10 <0,10 1,80 5,3 <0,50 2,1 110 <0,10 0,37 080613 2,30 <0,10 1,80 5,8 0,83 4,0 460 <0,10 0,26 080820 1,70 0,011 1,30 3,7 0,66 1,8 140 <0,10 0,13 081024 1,60 0,011 1,10 5,3 0,55 2,2 76 <0,005 0,21 081217 1,10 0,033 1,40 9,0 0,52 1,7 54 <0,005 0,33 Max 2,30 <0,10 1,80 9,0 0,83 4,0 460 <0,100 0,45 Min 0,67 0,011 1,10 3,7 <0,50 1,7 42 <0,005 0,13 Medel 1,41 <0,046 1,45 6,1 0,61 2,3 147 <0,053 0,29 Median 1,35 <0,028 1,35 5,6 0,58 2,0 93 <0,053 0,30 17 Srk 17 Lyckeby 080118 1,00 0,028 1,60 7,6 0,67 2,3 67 <0,01 0,40 080219 0,57 0,026 1,50 7,5 0,57 1,7 35 <0,01 0,45 080311 0,79 0,017 1,40 5,8 0,59 2,0 64 <0,01 0,38 080423 0,73 <0,10 1,60 <5,0 0,50 2,0 110 <0,10 0,30 080513 1,10 <0,10 2,10 6,5 0,75 2,8 250 <0,10 0,35 080613 1,20 <0,10 2,10 7,3 0,72 2,5 330 <0,10 0,17 080717 1,40 <0,010 1,50 4,6 0,71 2,5 460 <0,10 0,18 080820 1,20 <0,010 1,20 3,9 0,73 1,8 900 <0,10 0,11 080922 0,98 <0,010 1,20 3,1 0,60 1,6 970 <0,005 0,10 081024 1,10 <0,010 1,20 3,4 0,48 1,8 36 <0,005 0,15 081121 0,97 0,021 1,60 6,4 0,51 1,5 34 <0,005 0,26 081217 0,84 0,028 1,50 7,0 0,45 1,5 54 <0,005 0,30 Max 1,40 <0,100 2,10 7,6 0,75 2,8 970 <0,10 0,45 Min 0,57 <0,010 1,20 3,1 0,45 1,5 34 <0,005 0,10 Medel 0,99 <0,038 1,54 5,7 0,61 2,0 276 <0,045 0,26 Median 0,99 <0,024 1,50 6,1 0,60 1,9 89 <0,005 0,28

Bilaga 4 Kalkningseffektuppföljning 52

Lokal X-koord Y-koord Datum Temp ph Alk Kond Färg Län C mekv/l ms/m mgpt/l Alsjösjön utlo 6278020 1489170 08-03-17 5 6,5 0,14 7,6 325 H Alsjösjön utlo 6278020 1489170 08-11-12 6,6 0,29 9 280 H Bredasjösjön utlo 6269025 1490130 08-11-12 6,7 0,32 10,5 130 H Bredasjösjön utlo 6269025 1490130 08-03-17 5 6,3 0,19 9,1 180 H Ellingsmålasjön utlo 6265880 1485780 08-03-17 5 6,1 0,10 8,1 250 H Ellingsmålasjön utlo 6265880 1485780 08-11-12 6,3 0,11 8,3 350 H Er-sjön inlo 6278500 1484000 08-12-16 2 6,0 0,09 8,2 200 H Er-sjön inlo 6278500 1484000 08-03-17 5 6,3 0,18 8,1 240 H Er-sjön inlo 6278500 1484000 08-02-28 3 6,3 0,13 7,9 280 H Er-sjön inlo 6278500 1484000 08-01-30 4 5,8 0,05 7,2 300 H Er-sjön inlo 6278500 1484000 08-11-19 3,6 6,1 0,11 8,7 300 H Er-sjön inlo 6278500 1484000 08-04-17 7 6,3 0,16 7,7 300 H Er-sjön inlo 6278500 1484000 08-10-21 6,3 0,19 9,1 300 H Er-sjön inlo 6278500 1484000 08-09-15 6,3 0,22 9,2 350 H Flädingstorpasjön utlo 6269100 1488600 08-11-12 6,2 0,12 10 180 H Flädingstorpasjön utlo 6269100 1488600 08-03-17 5 6,1 0,13 8,9 180 H Grönösjön utlo 6300040 1478970 08-11-12 5,4 <0,01 4 200 H Grönösjön utlo 6300040 1478970 08-03-17 5 5,5 <0,01 4,6 200 H Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 08-03-17 5 6,3 0,05 5,3 120 H Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 08-04-17 8 6,7 0,14 6 120 H Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 08-02-28 4 6,2 0,03 5,1 140 H Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 08-12-16 2 6,2 0,02 5 160 H Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 08-01-30 3 6,1 0,04 4,9 160 H Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 08-11-19 3 6,2 0,02 5,1 180 H Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 08-10-21 6,3 0,07 5,7 180 H Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 08-09-15 6,6 0,12 6,4 180 H Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 08-06-12 18 6,7 0,16 6,5 H Kässjö utlo 6274998 1488263 08-11-25 0,1 6,6 0,18 8,2 140 H Kässjö utlo 6274998 1488263 08-03-11 4,6 6,5 0,12 7,2 180 H Kässjö inlo 6275900 1489700 08-03-17 4,8 6,4 0,12 6,9 140 H Kässjö inlo 6275900 1489700 08-11-12 6,6 0,17 7,8 80 H Långasjö väg 124 6274100 1477750 08-03-17 5 5,5 0,03 8,4 200 H Långasjö väg 124 6274100 1477750 08-11-12 5,4 <0,01 8,6 260 H Löften utlo 6277100 1478470 08-03-17 5,2 6 0,07 6,9 225 H Löften utlo 6277100 1478470 08-11-12 6 0,09 8 260 H Mansamåla 6291870 1482740 08-03-17 5 5,8 0,04 5,1 160 H Mansamåla 6291870 1482740 08-11-12 5,4 <0,01 5,1 280 H Skärsjön utlo 6280830 1492180 08-11-19 1,7 6,5 0,16 7,5 45 H Skärsjön utlo 6280830 1492180 08-03-26 2 6,5 0,16 7,2 70 H Stekaremåla-dammen 6286530 1483620 08-01-30 3 6,4 0,09 5,9 140 H Stekaremåla-dammen 6286530 1483620 08-04-17 8 6,8 0,18 6,6 140 H Stekaremåla-dammen 6286530 1483620 08-02-28 4 6,6 0,12 6,1 160 H Stekaremåla-dammen 6286530 1483620 08-12-16 2 6,3 0,07 5,8 180 H Stekaremåla-dammen 6286530 1483620 08-11-19 3 6,4 0,09 5,9 180 H Stekaremåla-dammen 6286530 1483620 08-09-15 6,5 0,12 6,5 200 H Stekaremåla-dammen 6286530 1483620 08-10-21 6,2 0,08 6 240 H Stekaremåla-dammen 6286530 1483620 08-06-12 18 7 0,22 7,7 H Svartegöl 6266660 1483520 08-03-17 4,8 6,5 0,20 8,9 90 H Svartegöl 6266660 1483520 08-11-12 6,7 0,18 9 70 H Trollamålabäcken 6272450 1480080 08-11-12 4,6 <0,01 7,9 240 H Trollamålabäcken 6272450 1480080 08-03-17 5 5,3 <0,01 6,9 300 H Törn utlo 6270995 1485040 08-11-25 0,4 6,7 0,12 8,4 160 H Törn utlo 6270995 1485040 08-03-11 4,6 6,3 0,08 7,5 300 H Törn utlo 6270995 1485040 08-01-14 1,4 6,6 0,11 8,1 325 H Ubbemålasjön utlo 6280100 1484350 08-03-17 4,7 6,2 0,11 8,6 180 H Ubbemålasjön utlo 6280100 1484350 08-11-12 6,4 0,20 10 200 H Yen utlo 6263450 1485270 08-11-12 6,6 0,12 7 160 H Yen utlo 6263450 1485270 08-03-17 4,8 6,4 0,12 6,7 240 H Yggerydssjön mitt 6294670 1479970 08-03-17 4,7 6,1 0,03 5,1 140 H Yggerydssjön mitt 6294670 1479970 08-11-12 6,1 0,04 5,1 200 H Åforsdammen utlo 6291240 1481130 08-04-17 8 7,2 0,22 6,8 100 H Åforsdammen utlo 6291240 1481130 08-03-17 5 6,9 0,13 5,8 140 H Åforsdammen utlo 6291240 1481130 08-02-28 4 7 0,15 6 160 H Åforsdammen utlo 6291240 1481130 08-01-30 3 7 0,16 5,9 160 H

Lokal X-koord Y-koord Datum Temp ph Alk Kond Färg Län C mekv/l ms/m mgpt/l Åforsdammen utlo 6291240 1481130 08-12-16 2 6,5 0,12 5,8 180 H Åforsdammen utlo 6291240 1481130 08-11-19 3 6,6 0,12 5,9 180 H Åforsdammen utlo 6291240 1481130 08-09-15 6,7 0,14 6,7 180 H Åforsdammen utlo 6291240 1481130 08-10-21 6,6 0,10 6 200 H Åforsdammen utlo 6291240 1481130 08-06-12 18 7,1 0,3 8 H Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 08-12-16 2 4,8 <0,01 7,6 225 H Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 08-03-17 4,5 4,9 <0,01 6,7 225 H Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 08-01-30 4 4,7 <0,01 7 250 H Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 08-02-28 3 5 <0,01 7 300 H Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 08-04-17 7 5 <0,01 6,4 300 H Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 08-10-21 5 <0,01 7,3 320 H Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 08-11-19 3,6 4,9 <0,01 7,7 350 H Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 08-09-15 5,1 <0,01 7,2 400 H Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 08-06-12 20 5,7 0,15 9,4 H Visjön utlopp 6305070 1476940 08-11-27 2,1 5,8 0,023 300 G Transjön-Bodaskogsjö utl 6294005 1477955 08-11-27 2,3 6,1 0,045 200 G Visjön utlopp 6305070 1476940 08-04-14 10,0 6,4 0,053 500 G Lövsjön utlopp 6301850 1479220 08-11-27 3,0 6,2 0,079 180 G Mosjön utlopp 6304550 1478970 08-11-27 3,4 6,4 0,079 200 G Transjön-Bodaskogsjö utl 6294005 1477955 08-04-14 9,7 6,7 0,094 100 G Mosjön utlopp 6304550 1478970 08-04-14 11,2 6,6 0,095 180 G Lövsjön utlopp 6301850 1479220 08-04-14 9,5 6,7 0,11 90 G ALLSJÖN MITT 624352 149531 09-02-19 4,0 6,3 0,21 8,8 70 K Bettagölens utl bäck vid väg 623525 149780 08-02-25 5,1 5,3 0,003 5,9 240 K Bettagölens utl bäck vid väg 623525 149780 09-02-19 0,2 5,2 0,000 7,4 170 K Bäck i Krukö från N 62630(2) 14894(6) 08-02-25 4,7 6,3 0,11 7,8 260 K Bäck i Krukö från NÖ 62629(8) 14895(5) 08-02-25 5,0 5,4 0,02 8,9 340 K Bäck S om Bockabo 626138 149050 08-02-25 5,5 4,9 0,00 6,7 1000 K DAMMGÖLEN UTLO 623715 149684 09-02-19 0,8 6,0 0,13 8,3 120 K FABBESJÖN NORR 623788 149937 09-02-19 2,8 6,1 0,10 8,2 160 K GÖKSJÖN UTLbäck 624328 149320 08-02-25 5,5 5,8 0,04 6,1 240 K GÖKSJÖN UTLbäck 624328 149320 09-02-19 0,3 6,0 0,19 8,3 180 K L HAVSJÖN MITT 623966 149519 09-02-19 3,7 6,3 0,16 8,6 70 K Lyckebyån nedstr. Åstugan 623710 149552 08-02-25 4,3 6,5 0,10 7,6 290 K Lyckebyån nedstr.bockabosjön 625884 148993 08-02-25 4,8 6,3 0,12 7,8 280 K Lyckebyån vid Fur 626067 148732 08-02-25 4,3 6,5 0,11 7,6 260 K Lyckebyån vid Kopparemåla 624845 149213 08-02-25 5,1 6,3 0,12 7,8 290 K Lyckebyån vid Ledja 625444 149234 08-02-25 4,8 6,3 0,12 7,8 280 K Lyckebyån vid Långemåla 625160 149271 08-02-25 4,8 6,2 0,12 7,8 300 K Lyckebyån vid Strömsberg 624563 149074 08-02-25 4,9 6,3 0,12 7,7 290 K Lyckebyån vid Viökvarn 624120 149165 08-02-25 5,0 6,4 0,11 7,7 290 K LILLÅN vid Åstugan 623727 149567 08-02-25 5,1 6,7 0,14 7,5 150 K LILLÅN vid Åstugan 623727 149567 09-02-19 0,9 6,6 0,14 8,2 120 K Lindwallska sjön 623581 149434 08-02-25 4,8 6,1 0,06 6,6 240 K Långasjön 623954 149119 08-03-18 5,2 6,3 0,07 5,6 160 K Långasjöns utl.bäck vid Strågsj 623925 149680 08-02-25 5,2 6,5 0,07 6,9 170 K Långasjöns utl.bäck vid Strågsj 623925 149680 09-02-19 0,2 6,4 0,10 7,8 130 K MOSSGÖL MITT 624267 149857 08-03-11 5,0 7,0 0,19 7,1 84 K MOSSGÖL MITT 624267 149857 08-08-18 17,6 7,2 0,22 7,5 50 K MOSSGÖL MITT 624267 149857 09-02-03 2,6 6,8 0,22 7,6 54 K MOSSJÖN MITT 624052 148976 08-03-11 5,0 6,6 0,11 7,7 170 K MOSSJÖN MITT 624052 148976 08-04-14 8,3 6,8 0,17 8,2 150 K MOSSJÖN MITT 624052 148976 08-08-18 17,6 7,0 0,20 8,8 90 K MOSSJÖN MITT 624052 148976 08-10-29 8,8 7,0 0,22 8,9 90 K Porsgölens utl bäck nära Gisasjön 62392(3) 14971(4) 08-02-25 5,2 6,0 0,06 6,2 150 K Porsgölens utl bäck nära Gisasjön 62392(3) 14971(4) 09-02-19 0,5 5,9 0,07 7,2 83 K S Rudegölen Utlopp 623978 149066 08-03-18 4,9 6,0 0,07 5,6 190 K ST HAVSJÖN MITT 623931 149463 09-02-19 3,1 7,0 0,21 8,2 22 K STENGÖLEN UTLO 624254 148821 08-03-18 4,9 6,4 0,09 8,7 180 K VÄSTERSJÖN SydÖst 626136 148695 08-02-25 4,1 6,8 0,15 8,6 280 K Älmtasjön MITT 623826 149824 09-02-19 2,7 6,9 0,30 9,5 96 K

Bilaga 5 Kalkningsmängder, metoder och lokaler 55

Lokal X-koord Y-koord Datum Län Kalkmängd Metod Typ (ton) BODASKOGSJÖ 6294110 1477730 08-04-03 H 8,0 Helikopter Sjö BREDASJÖSJÖN 6269320 1490630 08-04-02 H 4,0 Helikopter Sjö BREDASJÖSJÖN 6269320 1490630 09-01-31 H 1,0 Helikopter Sjö GRÖNÖSJÖN 6300270 1479160 09-01-28 H 4,0 Helikopter Sjö HALLASJÖN 6266470 1483940 08-04-01 H 4,0 Helikopter Sjö HALLASJÖN 6266470 1483940 09-02-01 H 1,0 Helikopter Sjö MUNKASJÖN 6269410 1491150 08-04-02 H 4,0 Helikopter Sjö MUNKASJÖN 6269410 1491150 09-01-31 H 1,0 Helikopter Sjö UBBEMÅLASJÖN 6281480 1484190 08-04-02 H 16,0 Helikopter Sjö UBBEMÅLASJÖN 6281480 1484190 09-01-30 H 11,0 Helikopter Sjö YEN 6263450 1485160 08-04-01 H 3,0 Helikopter Sjö YEN 6263450 1485160 09-02-01 H 2,0 Helikopter Sjö YGGERYDSSJÖN 6292550 1480800 08-04-03 H 39,7 Helikopter Sjö Åleberg kdos 6280000 1481160 08-01-01 H 323,0 Doserare Vattendrag BJURSJÖN 6273340 1474570 08-04-02 H 1,0 Helikopter Sjö LÖFTEN 6277660 1478080 08-04-02 H 36,0 Helikopter Sjö LÖFTEN 6277660 1478080 09-01-31 H 46,0 Helikopter Sjö TÖRN 6271000 1485060 08-04-01 H 83,7 Helikopter Sjö TÖRN 6271000 1485060 09-01-31 H 31,2 Helikopter Sjö TÖRN 6271000 1485060 09-02-01 H 84,2 Helikopter Sjö ALSJÖSJÖN 6278080 1489180 08-04-03 H 18,0 Helikopter Sjö ALSJÖSJÖN 6278080 1489180 09-01-30 H 16,0 Helikopter Sjö KÄSSJÖ 6275760 1489040 08-04-03 H 5,0 Helikopter Sjö ÖDEVATEN 6276110 1491260 08-04-03 H 26,0 Helikopter Sjö ÖDEVATEN 6276110 1491260 09-01-30 H 11,0 Helikopter Sjö ÖDEVATEN 6276110 1491260 09-01-31 H 17,0 Helikopter Sjö Kvarnmålen kdos 6291860 1480740 08-01-01 H 407,0 Doserare Vattendrag DJUPGÖL 6300200 1476390 G 4,8 Flyg Sjö IDESKRUVSSJÖN 6303530 1480370 G 7,6 Flyg Sjö LOMMEGÖL 6305780 1479760 G 1,0 Flyg Sjö LÅNGEGÖL 6307390 1476030 G 2,0 Flyg Sjö LÖVSJÖN 6301790 1479360 G 13,9 Flyg Sjö MOSJÖN 6304810 1478970 G 4,0 Flyg Sjö SVÅNGEGÖL 6306360 1477500 G 1,0 Flyg Sjö VISJÖN 6305070 1476940 G 35,0 Flyg Sjö Stampasjön 6299060 1476660 G 4,0 Flyg Sjö Stampasjön 6299060 1476660 G 5,0 Flyg Sjö Transjön 6295030 1477370 G 12,7 Flyg Sjö Västersjön (S) 626136 148695 K 36,0 Flot/Flyg Sjön F d Bockabosjön Norra (625947 148854) K 171,4 Flyg Tima F d Bockabosjön Södra (625947 148854) K 45,4 Flyg Tima Stora Bojegölen 624805 149409 K 2,0 Flyg Sjön Trehörnegölen 624790 149416 K 2,0 Flyg Sjön Sunnagölen 624752 149424 K 6,0 Flyg Sjön Gåsagölarna våtm 624563 149459 K 8,1 Flyg Tima Hermansgöl/Djupgöl våtm (624507 149444) K 16,1 Flyg Tima Mossgölen 624461 149432 K 6,0 Flyg Sjön Dalsjön 624439 149161 K 2,0 Flyg Sjön Viggasjön 624395 149670 K 24,1 Flyg Sjön Tovagöl våtm 624358 149399 K 6,0 Flyg Tima Allsjön 624352 149531 K 12,0 Flot/flyg Sjön Göksjön, våtmark, öster 624328 149320 K 10,1 Flyg Tima Göksjön, våtmark, norr 624328 149320 K 2,0 Flyg Tima Göksjön, våtmark, söder 624328 149320 K 20,3 Flyg Tima St Älten 624287 149029 K 6,0 Flyg Sjön Stengölen(Spjutsbygd) 624254 148821 K 4,0 Flyg Sjön Mjuasjön 624247 149573 K 8,0 Flyg Sjön Gisslasjön 624245 149648 K 6,0 Flyg Sjön Övragölen 624209 149726 K 6,0 Flyg Sjön Björsmålagölen(Storeg) 624170 149143 K 4,0 Flyg Sjön

Lokal X-koord Y-koord Datum Län Kalkmängd Metod Typ (ton) Rolagölen 624137 149670 K 3,5 Flyg Sjön Yasjön 624111 149010 K 32,0 Flyg Sjön Krokgölen 624106 148911 K 6,0 Flyg Sjön Mossjön 624052 148976 K 8,0 Flot/flyg Sjön Stengölen 624037 149249 K 2,0 Flyg Sjön Björsmålagölen 623996 149602 K 6,0 Flyg Sjön N Rudegölen 623983 149075 K 1,0 Flyg Sjön S Rudegölen 623978 149066 K 1,0 Flyg Sjön Långasjön 623954 149119 K 16,0 Flyg Sjön Hökamålagölen 623891 149184 K 4,0 Flyg Sjön Mörtsjön 623891 149344 K 50,8 Flot Sjön Hagegölen 623871 149892 K 6,0 Flyg Sjön Älmtasjön 623826 149824 K 46,0 Flot Sjön Fabbesjön 623788 149937 K 44,0 Flot/Flyg Sjön Trehörningen 623756 150055 K 8,0 Flyg Sjön Fläskegölen 623679 149638 K 2,0 Flyg Sjön St Gunnersgölen 623665 149724 K 8,0 Flyg Sjön Dragegölen 623612 149792 K 2,0 Flyg Sjön Långagölen (623608 149267) K 2,00 Flyg Tima Lindwallska sjön, våtmark (623581 149434) K 6,16 Ford Tima Björkegölen 623565 149285 K 6 Flyg Sjön Abborrgölen 623555 149255 K 6,00 Flyg Sjön Härasjön 623505 149162 K 4 Flyg Sjön Klaragöl 623483 149205 K 1,00 Flyg Sjön Iglasjön 623274 149276 K 2 Flyg Sjön Totalt H-län 1203,8 Totalt G-län 91,0 Totalt K-län 676,9 Totalt 1971,7

Bilaga 6 Recipientkontrollprogram 58

Bilaga 7 Sediment 73

Resultat från sedimentprovtagning i Lyckebyåns sjöar Getasjön, Kyrksjön och Törn. Där enhet på y-axeln ej angivits gäller mg/kg torrsubstans. % Torrsubstans % Glödförlust, totalt % i ts Glödförlust av TS Kväve, totalt 12 2,5 35 1200 10 2,0 30 1000 8 25 1,5 20 800 6 600 1,0 15 4 400 10 2 0,5 5 200 0 0,0 0 0 Getasj Kyrksj Törn Getasj Kyrksj Törn Getasj Kyrksj Törn Getasj Kyrksj Törn 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Fosfor, total Getasj Kyrksj Törn TOC: Totalt Organiskt Kol 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Getasj Kyrksj Törn 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Arsenik (As) Getasj Kyrksj Törn 6 5 4 3 2 1 0 Kadmium (Cd) Getasj Kyrksj Törn 30 25 20 15 10 5 0 Koppar (Cu) Getasj Kyrksj Törn 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Kvicksilver (Hg) Getasj Kyrksj Törn 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Zink (Zn) Getasj Kyrksj Törn 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Benz(b+j+k)flouranten Getasj Kyrksj Törn 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Benzo(a)antracen Getasj Kyrksj Törn 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Benzo(a)pyren Getasj Kyrksj Törn 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Dibenzen(a,h)anthracen Getasj Kyrksj Törn 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Krysen/Trifenylen Getasj Kyrksj Törn 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Summa cancerogena PAH Getasj Kyrksj Törn 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Acenaften Getasj Kyrksj Törn 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0,00 Acenaftylen Getasj Kyrksj Törn 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000 Antracen Getasj Kyrksj Törn 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Benzo(g,h,i)perylen Getasj Kyrksj Törn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Fenantren Getasj Kyrksj Törn 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Fluoranten Getasj Kyrksj Törn 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Fluoren Getasj Kyrksj Törn 0,035 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000 Naftalen Getasj Kyrksj Törn 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Pyren Getasj Kyrksj Törn 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Summa övriga PAH'er Getasj Kyrksj Törn

Bilaga 8 Bottenfauna 75

Bottenfauna i Lyckebyån Recipientkontoll på åtta vattendragslokaler i Lyckebyåns avrinningsområde

Bottenfauna i Lyckebyån Innehåll INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING OCH SYFTE... 4 METODIK... 5 PROVTAGNINGSSTATIONER...5 GENOMFÖRANDE...6 ANALYSER...6 RESULTAT OCH DISKUSSION... 7 ÖVERGRIPANDE RESULTAT...7 STATIONSVISA RESULTAT OCH JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR...9 ANSVARIG PERSONAL VID CALLUNA AB... 17 LITTERATUR... 17 REFERENSER...17 BESTÄMNINGSLITTERATUR...17 REDOVISNING AV ANALYSER... 19 ART- OCH INDIVIDANTAL...19 ASPT-INDEX...19 DJ-INDEX...20 MISA...21 SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1996-...23 NATURVÄRDESINDEX...23 Omslagsfoto från station 16b Mariefors strax norr om Karlskrona. Adress: Telefon: E-post: info@calluna.se CALLUNA AB 013-12 25 75 Nätadress: www.calluna.se Linköpings slott Postgiro 638 59 58-1 582 28 Linköping Fax: Bankgiro 5969-0826 013-12 65 95 Org. nr. 556575-0675 2

Bottenfauna i Lyckebyån Sammanfattning På uppdrag av Lyckebyåns vattenförbund har Calluna AB under april-maj utfört bottenfaunaundersökningar i 8 vattendragslokaler inom den samordnade recipientkontrollen för Lyckebyåns avrinningsområde inom Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Syftet är att följa upp den biologiska effekten de verksamheter som bedrivs inom avrinningsområdet. Vi har bedömt bottenfaunan med avseende på försurningspåverkan, belastning av organiska ämnen/näringsämnen och diversitet/naturvärde (tabell 1). I rapporten finns även jämförelser med tidigare års resultat. Bedömningarna är för gjorda utifrån Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (Naturvårdsverket ) och vi har därför särskilt noga studerat förändringar i bedömningarna mellan år och. Tabell 1. Sammanfattning av bedömningar från bottenfaunaundersökningar i Lyckebyån. MISA visar försurningspåverkan, DJ visar påverkan av organiska ämnen och ASPT visar påverkan av förorenande ämnen. Den sammanvägda statusen är gjort utifrån det index på varje lokal som uppvisar sämst status (Naturvårdsverket ). Naturvärdet är bedömt utifrån antal taxa, förekomst av rödlistade och ovanliga taxa. Lokal MISA DJ ASPT Sammanvägd status Naturvärde 5 Riksväg 25 Nära neutralt Hög Hög Hög Mkt högt 6 Getasjökvarn Surt Hög Hög Måttlig Högt 8 Målaregården Nära neutralt Hög God God Allmänt 12 Fur Rv 123 Nära neutralt Hög Hög Hög Högt 14 Viökvarn Nära neutralt Hög Hög Hög Högt 16 Mariefors Nära neutralt Hög Hög Hög Mkt högt 54 Uppströms Löften Måttligt surt Otillfredsställande God Otillfredsställande Allmänt 55 Linnefors Nära neutralt Hög Hög Hög Högt års provtagning visade att sex stationer var opåverkade av försurning. På alla dessa stationer fanns arter som är mycket känsliga för försurning och som i princip kräver ett ph över 5,5-6 för sin långsiktiga överlevnad. Station 6, Getasjökvarn bedömdes ha måttlig sammanvägd status, vilket orsakades av ett enligt MISA-index försurningspåverkat vatten. Vid station 6 fanns dock ph-känsliga organismer, men i få exemplar och vi anser att försurningssituationen inte är så allvarlig som MISA indikerar. Station 54, Uppströms Hävern, bedömdes ha otillfredsställande status och här var vattnet måttligt försurningspåverkat, men i ännu högre grad påverkat av organiska ämnen. På station 54 saknades känsliga organismer nästan helt. Jämfört med tidigare års provtagningar (från 1996 och framåt) tycks försurningspåverkan vara lika i alla vattendrag med undantag av Getasjökvarn som tidigare bedömts vara opåverkad av försurande ämnen. Med de nya bedömningsgrunderna finns här en försurningspåverkan som främst orsakas av att det finns få arter av snäckor och dagsländor i proverna. Påverkan av organiska ämnen är låg eller mycket låg i sju av åtta stationer. Station 54 bedöms som kraftigt påverkad av organiska ämnen. Trenden med i princip oförändrade värden från 1996 fram till gäller också organisk belastning. Station 12 Fur och station 55 Linnefors bedömdes ha en måttlig påverkan av organiska ämnen, men blev statusen högre, d.v.s. en mindre påverkan än tidigare. Ingen station bedömdes vara särskilt påverkad av förorenande ämnen och alla bedömdes ha en god eller hög status. Diversiteten var mycket hög i station 16 (Mariefors) och hög i station 55 (Linnefors). I station 54 var den låg och i övriga stationer måttligt hög. Shannons diversitet är ett mått som är svårt att jämföra mellan olika provtagningar/prover eftersom det i så hög 3

Bottenfauna i Lyckebyån grad påverkas av om det finns dominanta taxa i proverna. Det kan slumpa sig så att man får med en art i mycket höga individantal och då minskar diversiteten även om det totala antalet taxa på lokalen är stort. Naturvärdet bedöms som mycket högt i station 5 (Riksväg 25) och 16 (Mariefors) och som högt i station 6 (Getasjökvarn), 12 (Fur), 14 (Viökvarn) och 55 (Linnefors). I övriga stationer var naturvärdet allmänt, d.v.s. det fanns få eller inga ovanliga taxa. års undersökning medförde i princip samma resultat som tidigare bottenfaunaundersökningar inom kontrollprogrammet: bottenfaunans status och indirekt vattenkvaliteten är hög på lokal 5, 12, 14, 16b och 55. Detta betyder att de analyserade indexen hamnade i högsta klass. På lokal 8 bedömdes statusen som god, på lokal 6 som måttlig och på lokal 54 som otillfredsställande. På alla lokaler utom Uppströms Löften (stn 54) fanns arter som är känsliga för försurande och organiska ämnen. Faunan på lokal 54 däremot är kraftigt störd. Inledning och syfte Inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i Lyckebyåns avrinningsområde har Calluna AB genomfört bottenfaunaprovtagning och efterföljande analys av bottenfaunan. Provtagningen genomfördes i slutet av april och början av maj. Många små vattendrag, gölar och mindre sjöar i hela Lyckebyåns avrinningsområde har drabbats hårt av försurningen. Stora delar av avrinningsområdet vilar, till skillnad från t.ex. Skåne, på svårvittrad (sur) berggrund som har liten förmåga att neutralisera surt nedfall. Det sura nedfallet har lett till en urlakning av buffrande ämnen i marken och när markurlakningen är omfattande rinner det sura regnvattnet i princip obuffrat ut i sjöar och vattendrag. I slutet av 1970-talet sattes därför omfattande kalkningsåtgärder in, men ett stort antal försurade små sjöar och bäckar åtgärdas dock inte. Lyckebyåns avrinningsområde påverkas också av diffusa utsläpp från framför allt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar. Punktkällorna utgörs av industrier, glasbruk, kommunala avloppsreningsverk, enskilda avlopp, avfallsupplag, samt dagvatten från samhällen, se huvudrapport. Lyckebyån är till stor del reglerad och används för elproduktion. Syftet med undersökningen är dels att fastställa bottenfaunans naturvärde, som påverkas både av vattenkvalitet och lokalens mångformighet och läge, dels att indirekt via bottenfaunan fastställa vattenkvaliteten. Många arter i bottenfaunan svarar snabbt på negativa förändringar i vattenkvalitet men återhämtar sig inte lika snabbt. En stor puls av störande ämnen kan snabbt slå ut stora delar av faunan, medan långsamt ökande halter av störande ämnen ger långsammare svar i bottenfaunan. Förbättringar i vattenkvaliteten ger förutsättningar för arter att återkolonisera ett område, men beroende på bland annat avstånd till närmaste lokal där de finns och deras spridningsförmåga kan det ta olika lång tid. Man kan således bara tolka vattenkvaliteten utifrån de arter som förekommer, inte utifrån de som saknas, eftersom det kan finnas många orsaker till att en art inte förekommer på en lokal. 4

Bottenfauna i Lyckebyån Metodik Provtagningsstationer Vi undersökte bottenfaunan i åtta vattendragslokaler (figur 1, tabell 2). Stationerna 54 och 55 är biflöden till Lyckebyån, medan övriga vattendragslokaler ligger Lyckebyåns huvudfåra. Alla lokaler ligger i Ilies ekoregion 14 enligt Naturvårdsverket och detta har betydelse för klassningen av de beräknade indexen. Denna sydligaste region förväntas vara mer påverkad och de förväntade värdena för de olika beräknade indexen är således lägre (Naturvårdsverket ). Figur 1. De 8 stationer där bottenfaunaprover togs i april -maj. Koordinater i tabell 2. Tabell 2. De 8 stationer där bottenfaunaprover togs i april-maj. Namn i Kontrollprogram NS-koordinat OV-koordinat Provtagningsdatum 5 Riksväg 25 6290040 1482180-04-22 6 Getasjökvarn 6282958 1484563-04-22 8 Målaregården 6275800 1485770-04-22 12 Fur Rv 123 6260670 1487320-04-22 14 Viökvarn 6242300 1491750-05-08 16b Mariefors 6232750 1492100-04-23 54 Uppstr Löften 6280460 1475530-04-22 55 Linnefors 6271190 1485290-04-22 5

Bottenfauna i Lyckebyån Genomförande Provtagningen genomfördes i början slutet av april och början av maj. Vi undersökte samma stationer som i tidigare provtagningar inom kontrollprogrammet. Viktiga förutsättningar på stationerna var att botten i så stor utsträckning som möjligt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 kvantitativa sparkprov. Dessutom togs ett kvalitativt sökprov. Proverna togs enligt SS-EN 27 828 samt Handbok för miljöövervakning (SNV 1996). Metoden innebär att man håller en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) mot botten under det att området framför (uppströms) håven rörs upp med foten. Sparkandet pågår en minut per delprov och tas på en sträcka om en meter. Man börjar längst nedströms i provytan och varje nytt delprov tas uppströms det förra för att minimera störningar. Efter att de fem delproverna tagits tar man ett kvalitativt sökprov och då samlar man material från provområdets alla habitat, även strandzonen, under 10 minuter. Det uppsamlade materialet konserverades i fält till drygt 70 % etanol. På laboratoriet sorterades djuren ut under stark belysning varefter de identifierades med hjälp av stereopreparermikroskop. Analyser På varje station har vi har beräknat följande: Artantal (antal taxa) Individantal per kvadratmeter Shannons diversitetsindex MISA-index (försurningsindex) DJ-index (organisk belastning) ASPT-renvattenindex Naturvärdesindex Beräkningarna av Shannons index följer Naturvårdsverket 1999. MISA-, DJ- och ASPTindex följer Naturvårdsverkets Handbok (). Naturvärdesindex är baserat på Medin (2000). Indexen och hur de beräknas finns noggrannare beskrivet i eget avsnitt i slutet av rapporten. För följer vi Naturvårdsverkets rekommendationer (Naturvårdsverket ) i bedömningarna av försurningsstatus, påverkan av organiska och förorenande ämnen. Statusen bedöms i fem klasser mellan hög och dålig, men i MISA (försurningsindex) kallas klasserna istället nära neutralt (hög status) till mycket surt (dålig status). Mer om klassningarna i slutet av rapporten. Fram till år gjordes en sammanfattande bedömning av försurningspåverkan, organisk belastning och naturvärde enligt tabell 3. Kriterierna för bedömningarna finns redovisade i slutet av rapporten. Tabell 3. Klassindelning för försurningspåverkan, påverkan av organiska ämnen fram till år samt naturvärde (bedöms på samma sätt även ). Klass Försurningspåverkan Organisk belastning Naturvärde A ingen försurning låg belastning mycket högt naturvärde B tydlig försurningspåverkan måttlig belastning högt naturvärde C stark försurningspåverkan hög belastning allmänt naturvärde Resultaten för års provtagning diskuteras, men jämförs också med tidigare undersökningar från 1996 och framåt. 6

Bottenfauna i Lyckebyån Resultat och diskussion Övergripande resultat Alla artlistor finns som bilaga 1 längst bak i rapporten men de hänvisas inte till i löptexten. ARTRIKEDOM, DIVERSITET OCH NATURVÄRDE Artrikedom och individantal varierade stort mellan stationerna. Antalet taxa varierade mellan 26 61, sökproven inkluderade (tabell 4). Stationerna 5, 6, 12, 14, 16 och 55 hade höga artantal, medan antalet taxa var lågt i station 54 och måttligt högt i station 8. Diversiteten varierade också stort. Detta förklaras främst av att lokaler med låg diversitet till stor del domineras av en art, vilket påverkar diversiteten negativt. Vi fann inga rödlistade arter, men i princip alla stationer (ej nr 54 Uppströms Löften) hade arter som är relativt sällsynta ur ett sydsvenskt perspektiv. De redogörs för under respektive station nedan. Naturvärdet är en sammanvägning av både artantal, diversitet och förekomst av sällsynta arter. Naturvärdet var mycket högt i Mariefors, station 16) och station 5 (Riksväg 25) och högt i station 6, 12, 14 och 55. Naturvärdet bedömdes som allmänt i stationerna 8 och 54. Individantalen är svårare att uttala sig om eftersom en enstaka sten kan innehålla tusentals individer av exempelvis knott eller nätspinnande nattsländor. Generellt kan man dock säga att individantalen är höga på alla lokaler utom nr 8, 14 och 16. Tabell 4. Artrikedom, individantal och diversitet i de åtta undersökta stationerna i Lyckebyåns avrinningsområde. Provtagningen ägde rum i april-maj. Lokal Antal taxa Antal indivder/m 2 Shannons index Naturvärde 5 Riksväg 25 39+7 1670 2,65 Mkt högt 6 Getasjökvarn 60+1 1386 3,23 Högt 8 Målaregården 29+4 232 3,44 Allmänt 12 Fur Rv 123 37+6 938 3,54 Högt 14 Viökvarn 37+6 617 3,45 Högt 16 Mariefors 50+2 680 4,4 Mkt högt 54 Uppströms Löften 21+5 944 1,81 Allmänt 55 Linnefors 43+7 1713 3,76 Högt 7

Bottenfauna i Lyckebyån FÖRSURNINGSBEDÖMNING Alla stationer utom Getasjökvarn och Uppströms Löften bedömdes vara opåverkade av försurning (tabell 5). I station 6 vid Getasjökvarn fanns dock försurningskänsliga organismer i proverna och vår bedömning är att MISA i detta fall underskattar statusen. I station 54 fanns dock inga försurningskänsliga taxa. Tabell 5. Bedömning av försurningspåverkan i de åtta undersökta stationerna i Lyckebyåns avrinningsområde. Provtagningen ägde rum i april. Bedömningen är gjord utifrån Naturvårdsverkets Handbok (). Lokal MISA MISA EK MISA klassning 5 Riksväg 25 40,25 0,85 Nära neutralt 6 Getasjökvarn 18,06 0,38 Surt 8 Målaregården 36,04 0,76 Nära neutralt 12 Fur Rv 123 36,25 0,76 Nära neutralt 14 Viökvarn 42,88 0,90 Nära neutralt 16 Mariefors 35,75 0,75 Nära neutralt 54 Uppströms Löften 23,77 0,50 Måttligt surt 55 Linnefors 41,62 0,88 Nära neutralt INDIKATORER PÅ RENT VATTEN OCH ORGANISK BELASTNING ASPT-renvattenindex är högt i alla lokaler utom Målaregården och Uppströms Löften där statuden bedöms som god (tabell 6). DJ-index är högt på alla lokaler utom Uppstöms Löften där klassningen blir otillfredsställande. Denna lokal har även tidigare visat sig vara kraftigt påverkad av organiska ämnen. Tabell 6. Bedömning av vattenkvalitet i form av DJ-index och ASPT-index i de åtta undersökta stationerna i Lyckebyåns avrinningsområde. Provtagningen ägde rum i april. Index enligt Naturvårdsverket. Lokal ASPT ASPT EK ASPT klassning 5 Riksväg 25 5,75 1,07 Hög 6 Getasjökvarn 5,61 1,04 Hög 8 Målaregården 4,70 0,88 God 12 Fur Rv 123 5,29 0,98 Hög 14 Viökvarn 6,35 1,18 Hög 16 Mariefors 6,25 1,16 Hög 54 Uppströms Löften 4,12 0,77 God 55 Linnefors 4,93 0,92 Hög Lokal DJ-index DJ-index EK DJ klassning 5 Riksväg 25 11,20 1,24 Hög 6 Getasjökvarn 10,00 1,00 Hög 8 Målaregården 10,40 1,08 Hög 12 Fur Rv 123 10,60 1,12 Hög 14 Viökvarn 11,40 1,28 Hög 16 Mariefors 13,00 1,60 Hög 54 Uppströms Löften 6,20 0,24 Otillfredsställande 55 Linnefors 10,80 1,16 Hög 8

Bottenfauna i Lyckebyån Stationsvisa resultat och jämförelser med tidigare undersökningar STATION 5, RV 25 Foto från provtagningsområdet vid Station 5 vid Rikvsäg 25. Station 5 ligger strax nedströms riksväg 25. Bottensubstratet består av sten och grus och strömhastigheten är relativt hög i provtagningsområdet. Kantzonerna som tidigare hade täta bestånd av alträd gallrades kraftigt, men fanns återigen vegetation i form av lövsly längs kanterna och den var något kraftigare. Skuggningen var dock fortfarande mindre än före gallringen. Efter provtagningen har återigen avverkning skett ända fram till strandkanten och nu finns ingen skuggning av vattendraget alls. Antalet taxa har växlat mellan åren från ca 25-50, vilket kan anses som en stor variation, även om det bara varit två år med låga artantal (tabell 7). Även Shannons index har varierat stort, men det beror troligen mest på att antalet taxa varierat. Shannons index är också känsligt för om någon art dominerar stort. Lokalen har de senaste 11 åren haft rent vatten, låg försurningspåverkan och låg organisk belastning, undantaget och då surhetsindex var lågt. Detta beror troligen främst på det låga artantalet de åren som i sig är inräknat i indexet, men också för att vissa försurningskänsliga arter inte fanns med i proverna. Man bör troligen inte fästa sig vid de negativa resultaten för och men ändock bevaka lokalen ifall sådana plösliga förändringar i artantal och surhetsindex återkommer. Då bör de utredas noga. Lokalens status vad gäller försurning och påverkan av organiska och förorenande ämnen, bedöms till högsta klass. dominerades proverna stort av knottlarver (Simuliidae) vilket ger en relativt låg diversitet. dominerade ingen art och diversiteten var då hög. Detta är dock slumpvisa förändringar som inte visar några förändringar i faunans värde eller sammansättning. Det fanns sex arter som bedöms som relativt ovanliga; igeln Dina lineata, dagsländan Nigrobaetis digitatus, skalbaggarna Orectochilus villosus och Stenelmis canaliculata samt nattsländorna Lype reducta och Cyrnus trimaculatus. Flera av dessa är också känsliga arter och har därför dubbelt värde som indikatorer på en god vattenmiljö. Naturvärdet bedöms som mycket högt. Tabell 7. Jämförvärden för station 5, Rv 25. DJ- och MISA-index divideras med ett förväntat värde för regionen och ger upphov till en kvot. Det är denna kvot som ligger till grund för bedömningen av lokalens status (enligt Naturvårdsverket ). Stn 5 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Taxa 39 41 49 24 25 32 37 47 47 28 44 45 34 H' 2,65 4 3,98 2,04 1,09 2,85 2,15 2,93 2,71 2,36 2,14 2,03 2,35 ASPT 5,75 6,1 6,41 6,23 5,89 6,39 6,17 5,92 5,93 5,83 6,1 DFI/DJ 11,2 7 7 7 6 6 7 7 7 6 7 SI/MISA 40,25 8 9 5 3 8 9 12 10 9 11 9

Bottenfauna i Lyckebyån STATION 6, GETASJÖKVARN Foto från provtagningsområdet vid station 6. Station 6 ligger sedan 2001 ett par hundra meter uppströms den tidigare stationen vid Getasjökvarn (koordinater för provtagningsområdet i tabell 2). Bottensubstratet på lokalen består av mindre sten och grus. Strömhastigheten är måttlig och vattenföringen relativt låg. Kantzonerna består av höga gräs/halvgräs samt blandskog som skuggar vattendraget. Antalet taxa var mycket högt, men var högt även och. Diversiteten var lägre, men beror på en större dominans av de vanligaste arterna (tabell 8). De låga artantalen och även tidigare kan förklaras av låga flöden under vissa provtagningar. Loaklen är mycket grund och svara förmodligen snabbt på förändringar i flöde. Likaväl kan mycket höga flöden medföra låga art- och individantal då man tvinga ta prover i områden som normalt inte håller vatten. Fram till och med fanns en svag trend att ASPT-index, Danskt faunaindex och även surhetsindex ökat med tiden, vilket varit en positiv utveckling. blev resultatet dock annorlunda. Lokalen är enligt ASPT- och DJ-index som tidigare opåverkad av förorenade och organiska ämnen, men MISA visar ett surt vatten(tabell 1). I proverna fanns få taxa av dagsländor och få individer i förhållande till antalet individer av bäcksländor (som ofta är försurningståliga). Snäckor saknades också helt vilket kan tyda på ett försurat vatten. Dessa förhållanden leder till ett lågt MISA-index. Men indexet tar inte hänsyn till vilka arter som förekommer och i proverna fanns flera arter av dagsländor som är extremt försurningskänsliga. De fanns dock i få exemplar. Vi kan inte med säkerhet utesluta att vattnet är påverkat av försurande ämnen och 2009 års provtagning blir därför viktig i att konstatera om de försurningskänsliga arterna fortsätter att förekomma sparsamt eller om var ett undantag. Vid års provtagning dominerade fjädermygglarver stort (Orthocladinae) och även knottlarver var vanliga (Simuliidae). Detta påverkar diversiteten negativt. Vi hittade två ovanliga taxa, virvelbaggen Orectochilus villosus och dagsländan Nigrobaetis digitatus. Artantalet var ganska högt. Faunans naturvärde bedöms som högt, mycket på rund av det stora antalet taxa. Tabell 8. Jämförvärden för station 6. DJ- och MISA-index divideras med ett förväntat värde för regionen och ger upphov till en kvot. Det är denna kvot som ligger till grund för bedömningen av lokalens status (enligt Naturvårdsverket ). Stn 6 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Taxa 60 47 55 31 25 30 31 31 H' 3,23 4 4,43 2,13 2,2 2,06 2,5 2,02 ASPT 5,61 6,3 6 6,05 5,84 5,48 5,47 5,45 DFI/DJ 10 7 7 6 7 6 6 6 SI/MISA 18,06 10 9 7 6 7 6 9 10

Bottenfauna i Lyckebyån STATION 8, MÅLAREGÅRDEN Foto från provtagningsområdet vid station 8, Målaregården. Målaregården är belägen i utkanten av Lindås samhälle. Längs ena sidan finns hus och ett reningsverk ligger uppströms denna station. Bottensubstratet består av sten, grus och sand. Strömhastigheten är relativt hög. Vattendraget skuggas främst på ena sidan och vattendraget är brett vilket minskar skuggeffekten av vattenytan. Undervattensvegetations finns längs kanterna och kaveldun förkommer längs ena sidan. Artantalet har varierat mellan ca 30-40, undantaget då antalet taxa var mycket högt och 1996 då antalet arter var extremt lågt (tabell 9). Diversitetsindex har ökat markant under de senaste två åren, vilket inte enbart kan förklaras av artantalet utan också av en lägre dominans av de vanligaste arterna. Exempelvis utgjorde den vanligaste arten (Baëtis rhodani) ca 20 % av materialet, medan utgjorde den vanligaste arten ca 40 % av materialet. Övriga vattenkvalitetsindex har inte förändrats mycket över tiden och lokalen visar hög till god status. DJ-index och MISA hamnar i högsta klass vilket de tidigare indexen (Danskt faunaindex och surhetsindex) också gjort. ASPT-index var även år något lägre än tidigare åren och hamnar i statusklassen god. ASPT-index visar inte på specifika förekomster av störande ämnen och det är inte enkelt att spåra orsaken till förändrade värden. Fåborstmaskar dominerar proverna (knappt 40 % av antalet individer) och den näst vanligaste arten var dagsländan Heptagenia sulphurea. Vid års provtagning fanns två relativt sällsynta arter, dagsländan Nigrobaetis digitatus och nattsländan Cyrnus trimaculatus. Naturvärdet bedöms som allmänt. Tabell 9. Jämförvärden för station 8, Målaregården. DJ- och MISA-index divideras med ett förväntat värde för regionen och ger upphov till en kvot. Det är denna kvot som ligger till grund för bedömningen av lokalens status (enligt Naturvårdsverket ). Stn 8 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Taxa 29 40 53 29 31 32 37 40 32 21 29 35 8 H' 3,44 3,9 4,17 2,22 2,08 1,52 1,74 2,47 2,19 1,49 1,72 3,19 2,26 ASPT 4,7 5,8 6,42 6,41 6,16 5,84 5,95 6 5,82 5,4 5,5 DFI/DJ 10,4 7 7 6 6 6 6 6 5 5 5 SI/MISA 36,04 8 9 5 6 9 9 8 9 3 6 11

Bottenfauna i Lyckebyån STATION 12, FUR Foto från provtagningsområdet vid station 12, Fur. Station 12, Fur, mellan Västersjön och Fursjön är en relativt djup lokal med snabbt strömmande vatten. Bottensubstratet består av grus och större stenar. Kantzonerna är bevuxna med träd men de skuggar endast delvis vattendraget då det är relativt brett. Antalet arter har varit relativt konstant de senaste 11 åren, undantaget (mkt högt antal taxa). Diversitetsindex har varierat över tiden, men ligger högre än vad det gjort tidigare (tabell 10). ASPT-index uppvisar en något nedåtgående trend, men det är ingen alarmerande förändring. I de nya bedömningsgrunderna hamnar ASPT ändå i högsta klass. Påverkan av organiska ämnen blir i de nya bedömningsgrunderna lägre än tidigare och nu bedöms statusen som hög till skillnad mot Danskt faunaindex som tidigare hamnat i klassen måttligt högt. Även MISA hamnar i högsta klass och det finns ingen påverkan av försurande ämnen (tabell 1). I proverna från fanns några ovanliga arter; skalbaggen Orectochilus villosus, samt dagsländan Nigrobaetis niger. Naturvärdet bedöms trots detta som allmänt eftersom både artantalet och diversiteten var måttligt höga. Den vanligaste arten var nattsländan Neureclipsis bimaculata och den utgjorde knappt 40 % av antalet individer. Tabell 10. Jämförvärden för station 12, Fur. DJ- och MISA-index divideras med ett förväntat värde för regionen och ger upphov till en kvot. Det är denna kvot som ligger till grund för bedömningen av lokalens status (enligt Naturvårdsverket ). Stn 12 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Taxa 37 29 47 25 30 29 37 38 37 30 35 36 28 H' 3,54 2,7 2,74 1,95 2,17 2,26 2,2 2,6 1,9 1,93 2,33 2,69 2,86 ASPT 5,29 5,4 6,22 5,26 6,29 5,78 5,78 5,96 5,96 5,8 5,8 DFI/DJ 10,6 5 5 6 6 5 6 5 6 6 6 SI/MISA 36,25 6 9 6 6 7 8 8 9 8 9 12

Bottenfauna i Lyckebyån STATION 14, VIÖKVARN Foto från provtagningsområdet i station 14, uppströms Viökvarn. Bottenfaunaprover togs för första gången 2001. Provpunkten var då placerad vid Viökvarn, en djup svårsamplad lokal med snabb strömmande vatten. Vid provtagningen 2002 flyttades provtagningen 1,5 km uppströms till nuvarande station. Bottensubstratet består här av större stenar och grus. Växtlighet saknas nästan helt i vattendraget men tuvor med starr sträcker sig från kanten av vattendraget ut mot mitten. Omgivningen består av buskar och träd vilket endast delvis skuggade vattendraget då vattendraget är relativt brett. Artantalet har varit runt 30 förutom då det var närmare 50 (tabell 11), en stor skillnad. Detta beror främst på den taxonomiska upplösningen vid artbestämningen som varit högre än alla andra år. Diversiteten har tidigare varit mycket låg och avspeglar en stor dominans av enskilda arter. År är diversiteten påtagligt högre vilket avspeglar att ingen art dominerar i proverna. Det vanligaste taxat (fjädermyggor Chironomini) utgjorde 29 % av antalet individer medan enskilda taxa tidigare har utgjort upp emot 80 % av individantalet. Alla övriga index är höga och har inte förändrats med tiden. Lokalen bedöms som opåverkad av organisk belastning och försurande ämnen (tabell 1). Det fanns många relativt ovanliga arter; dagsländan Nigrobaetis niger, vattenfisen Apelocheirus aestivalis, bäckbaggen Orectochilus villosus, nattsländan Cyrnus trimaculatus samt tvåvingen Ibisia marginata. Detta gör naturvärdet högt på lokalen. Tabell 11. Jämförvärden för station 14, Viökvarn. DJ- och MISA-index divideras med ett förväntat värde för regionen och ger upphov till en kvot. Det är denna kvot som ligger till grund för bedömningen av lokalens status (enligt Naturvårdsverket ). Stn 14 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Taxa 37 32 47 32 32 33 31 H' 3,45 1,4 1,23 2,02 0,84 0,34 0,99 ASPT 6,35 6,1 6,44 6 6,75 6,05 6,19 DFI/DJ 11,4 6 7 7 7 6 6 SI/MISA 42,88 7 9 7 7 9 9 13

Bottenfauna i Lyckebyån STATION 16B, MARIEFORS Foto från provtagningsområdet vid station 16b, Mariefors. Bottenförhållandena vid Mariefors är omväxlande med stor mängd större stenar och block, men det finns också mindre sten och grus. Strömhastigheten är relativt hög. Omgivningen består av stora träd vilket tillsammans med en ravin gör att vattendraget är kraftigtbeskuggat. På stenarna växer en del vattenmossa. var antalet taxa mycket högt. Artantalet har varierat mellan måttligt högt och mycket högt (tabell 12). Diversitetsindex var också mycket högt, men har tidigare inte varierat lika mycket som individantalet. Indexet har varit påtagligt högre de senare åren och 1996-1999 än perioden 2000-. fanns inga dominanta arter i proverna utan den talrikaste arten (Alanites muticus) utgjorde endast 13 % av antalet individer. Därav den höga diversiteten. Vattnet bedöms som rent och opåverkat av organiska ämnen, och har gjort så även tidigare (tabell 1). MISA visar ett vatten opåverkat av försurande ämnen. var surhetsindex lägre än de tidigare åren, men det fanns känsliga arter som kräver ph över 6 för sin existens, och således var vattnet opåverkat av försurande ämnen även. På lokalen fanns ett stort antal arter som är relativt ovanliga och flera av dem är är också goda indikatorer på rent och oförsurat vatten. Här fanns dagsländan Nigrobaetis niger, vattenfisen Aphelocheirus aestivalis (skinnbagge), virvelbaggen Orectochilus villosus, bäckbaggen Stenelmis canaliculata, nattsländan Holocentropus dubius samt tvåvingen Ibisia marginata. Naturvärdet bedöms som mycket högt. Tabell 12. Jämförvärden för station 16b, Mariefors. DJ- och MISA-index divideras med ett förväntat värde för regionen och ger upphov till en kvot. Det är denna kvot som ligger till grund för bedömningen av lokalens status (enligt Naturvårdsverket ). Stn 16b 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Taxa 50 34 45 33 37 38 41 47 34 34 57 47 14 H' 4,4 3,2 3,51 2,5 2,37 1,71 1,63 2,89 1,84 2,8 2,84 2,84 3,17 ASPT 6,25 6,4 5,9 5,68 5,83 6,04 6,12 6,44 5,82 6,17 6,2 DFI/DJ 13 7 7 6 7 6 7 7 7 7 7 SI/MISA 35,75 7 10 9 9 8 8 8 8 8 8 14

Bottenfauna i Lyckebyån STATION 54, UPPSTRÖMS LÖFTEN Foto från station 54, Uppströms Löften. Station 54, Uppströms Löften är ett delvis kanaliserat vattendrag. Bottensubstratet består av sten och grus men det finns också en hel del kvistar och grenar. Omgivningen består av ett kalhygge och vid provtagningsområdet saknas beskuggning. Vattnet är humöst och det finns en rödbrun flockig fällning på botten. Denna lokal har generellt de lägsta värdena ur alla perspektiv av de ingående lokalerna i provtagningsprogrammet. Antalet arter är generellt låga liksom diversitetsindex (tabell 13). Proverna dominerades stort av knottlarver (nära 70 % av antalet individer). Även tidigare år har dominansen av enskilda tåliga arter varit stor. Störda miljöer karakteriseras ofta av hög dominans och lågt artantal. I proverna från fanns två arter som bedöms som ovanliga, igeln Dina lineata och vattenskalbaggen Enochrus affinis. Trots detta anser vi naturvärdet vara allmänt. ASPT-index visar en god status medan DJ-index visar otillfredsställande status. Det är alltså organisk belastning som utgör problemet i vattendraget. Surhetsindex har tidigare varit extremt lågt, men MISA-index visar ett måttligt surt vatten, vilket är bättre än tidigare. Tabell 13. Jämförvärden för station 54, Uppströms Löften. DJ- och MISA-index divideras med ett förväntat värde för regionen och ger upphov till en kvot. Det är denna kvot som ligger till grund för bedömningen av lokalens status (enligt Naturvårdsverket ). Stn 54 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Taxa 21 14 27 15 23 23 25 24 19 24 39 22 19 H' 1,81 1,2 1,77 0,82 1,58 1,7 1,97 0,5 0,53 1,17 0,61 0,93 2,15 ASPT 4,12 4 4,95 5 5,36 5,43 5,81 5,4 4,85 5,29 5,2 DFI/DJ 6,2 3 4 4 4 4 5 4 4 4 4 SI/MISA 23,77 1 6 2 3 5 6 5 5 4 9 15

Bottenfauna i Lyckebyån STATION 55, LINNEFORS Foto från station 55, Linnefors. Bottensubstratet vid station 55, Linnefors, består av sten och grus. Strömhastigheten är relativt hög. Omgivningen består av blandskog vilket skuggar vattendraget och ger ett ganska stort tillskott av lövförna (detritus) till vattnet. Det växer en del vattenmossa på stenarna. Antalet arter var högre och även än vid tidigare provtagningar och Shannons diversitetsindex var också högre (tabell 14). Tidigare år har varit relativt lika sinsemellan. Nattsländor utgjorde en stor del av materialet, meningen art utgjorde mer än ca 13% av antalet individer vilket ger en hög diversitet. Det fanns fyra arter som betraktas som relativt ovanliga, virvelbaggen Orectochilus villosus, nattsländorna Cheumatopsyche lepida och Lype reducta samt igeln Dina lineata. Naturvärdet bedöms som högt. ASPT-index är lägre än tidigare år och har fram till år visat en svagt uppåtgående trend. DJ-index indikerar ett opåverkat vatten, men har tidigare betraktas som måttligt påverkad av organiska ämnen (mätt enligt de gamla bedömningsgrunderna). MISA visar att vattnet inte är försurat och det har det tidigare använda surhetsindexet också gjort (tabell 1). Tabell 14. Jämförvärden för station 55, Linnefors. DJ- och MISA-index divideras med ett förväntat värde för regionen och ger upphov till en kvot. Det är denna kvot som ligger till grund för bedömningen av lokalens status (enligt Naturvårdsverket ). Stn 55 202 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Taxa 43 41 29 25 25 22 32 31 25 29 39 36 29 H' 3,76 3 2,58 2,31 2,05 1,97 2,39 2,49 2,05 2,18 2,35 2,63 2,6 ASPT 4,93 6,5 6 5,82 5 5,07 5,21 5,35 5,22 5,37 5 DFI/DJ 6,2 5 5 5 4 5 5 6 5 4 4 SI/MISA 41,62 10 9 9 9 7 8 10 8 7 11 16

Bottenfauna i Lyckebyån Ansvarig personal vid Calluna AB Robert Björklind har utfört provtagningen i fält. Karin Almlöf har identifierat materialet och utfört beräkningar. Elisabeth Lundkvist har sammanställt resultaten och författat rapporten. Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 4345. Gärdenfors, U. (ed). Rödlistade arter i Sverige. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henrikson, L. & Medin, M. 1990. Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Medin, M. 2000. Bottenfauna i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok :4, utgåva 1. SNV 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Magurran, A. E. 1988. Ecological diversity and its measurement. PUP, New Jersey. Krebs, C.J. 1998. Benjamin/Cummings. Ecological Methodology. 2nd edition. Menlo Park, CA. Bestämningslitteratur Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J. 1988. En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G. 1995. A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M. 1977. A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H. 1979. A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 40. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T. 1988. Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A. 1990. Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111:105-121. Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Holmen, M. 1987. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 20. Hubendick, B. 1949. Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Lillehammer, A. 1988. Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T. 1977. A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. (ed). 1996. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed). 1997. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M. 1995. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B. 1978. A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. 17

Bottenfauna i Lyckebyån Sahlén, G. 1996. Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 1990. A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. 18

Bottenfauna i Lyckebyån Redovisning av analyser Efter identifiering av organismerna har vi gjort beräkningar och analyser enligt nedan. Art- och individantal Antalet påträffade taxa för varje station har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. I artlistan noteras antalet som exempelvis 20+3, vilket betyder att totalt 20 taxa är funna i de fem kvantitativa proverna och ytterligare 3 arter är funna i det kvalitativa sökprovet. Antalet taxa är trots sin enkelhet ett av de bästa diversitetsmåtten som finns (Magurran 1988, Krebs 1998). Vi har också beräknat antalet individer per kvadratmeter. I analyser har enbart antalet taxa och individer i de kvantitativa proverna använts, medan i uträkningen av naturvärdesindexet och vid den sammantagna bedömningen av stationen, har hänsyn tagits också till taxa funna i sökprovet. ASPT-index ASPT- index (Average Score Per Taxon) är ett renvattenindex där höga poäng betyder rent vatten och låga poäng betyder förorenat vatten. Det beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta) och varje familj ges ett poängtal enligt tabell 2. Familjer som är renvattenindikatorer ges ett högt poängtal och familjer som tål smutsigt vatten ges låga poängtal. Poängen summeras och divideras med totala antalet familjer som klassats. ASPT-index beräknas direkt i ASTERICS och inga ytterligare beräkningar krävs för att få fram dessa index. Utifrån erhållet ASPT-index beräknas den ekologiska kvalitetskvoten (EK) på följande sätt: EK = beräknat ASPT / referensvärde Lyckebyåns avrinningsområde ligger i Ilies ekoregion 14 med referensvärdet 5,37 enligt tabell 15 där också klassgränser för EK presenteras. Statusklassningen är indelad i dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög status. Tabell 15. Klassning av ASPT-index enligt Naturvårdsverket (). 19

Bottenfauna i Lyckebyån DJ-index DJ-index är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering med fem ingående enkla index som alla kan hämtas ur datafilen från ASTERICS. Dessa index består av (1) antal taxa av dag-, bäck- och nattsländor (Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera), (2) procentuell andel kräftdjur (Crustacea), (3) procentuell andel dag-, bäck- och nattsländor, (4) ASPT-index och (5) Saprobie-index. Värden för dessa fem enkla index normaliseras så att var och en får ett värde 1, 2 eller 3. Kriterierna för normaliseringen anges i tabell 16 och där kan vi exempelvis se att kriteriet för att antal dag- bäck- och nattsländor ska få det normaliserade värdet 1 är ett indexvärde som är mindre än eller lika med 5. Kriteriet för att samma index ska få det normaliserade värdet 2 är ett indexvärde från 5-12. Detta innebär att indexvärde 5 både kan få det normaliserade värdet 1 och 2. Samma problem återkommer i samtliga ingående index. För att hantera detta konsekvent har vi satt gränserna för det normaliserade värdet 2 att gälla (mittenkolumnen i tabell 16). Detta innebär att för att exempelvis antal dag- bäck- och nattsländor ska få det normaliserade värdet 1 måste de ha ett indexvärde som är mindre än 5. Tabell 16. Ingående parametrar i DJ-index. Utifrån de normaliserade värdena beräknas DJ-index genom summering av de normaliserade värdena och kan anta ett minimumvärde på 5 och ett maximumvärde på 15. Utifrån det resulterande indexvärdet beräknas den ekologiska kvalitetskvoten (EK) enligt följande: EK = (beräknat DJ-index 5) / (referensvärde 5) Referensvärdena är 10 för ekoregion 14. Statusklassningen är liksom för ASPT-index indelad i dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög status (tabell 17). 20

Bottenfauna i Lyckebyån Tabell 17. Klassning av DJ-index enligt Naturvårdsverket (). MISA MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag som byggs upp av sex olika enkla index. Dessa index är (1) antal familjer, (2) antal taxa av snäckor (Gastropoda), (3) antal taxa av dagsländor (Ephemeroptera), (4) kvoten mellan den procentuella andelen dagsländor och den procentuella andelen bäcksländor (Plecoptera), (5) AWIC-index och (6) procentuell andel sönderdelare. Värden för dessa enkla index normaliseras så att var och en får ett värde (indexnorm) mellan 0 och 10 enligt tabell 18. Därefter summeras de normaliserade värdena och görs en omskalning. Omskalningen görs genom att dividera summan av normaliserade indexvärden med antalet ingående enkla index (ett medelvärde) och multiplicera detta medelvärde med 10 enligt följande: MISA = 10 * summa indexnorm/6 MISA får således ett värde som kan variera mellan 0 och 100. Utifrån det resulterande indexvärdet beräknas den ekologiska kvalitetskvoten (EK) enligt följande: EK = beräknat MISA / referensvärde Referensvärdet 47,5 för ekoregion är 14 (tabell 19). Statusklassningen är indelad i mycket surt, surt, måttligt surt och nära neutralt. 21

Bottenfauna i Lyckebyån Tabell 18. Ingående parametrar i MISA-index. Tabell 19. Klassning av MISA enligt Naturvårdsverket (). Dessa tre index (ASPT-index, DJ-index och MISA) samt ekologisk kvot och status har beräknats för varje delprov och medelvärdet för delproven presenteras i rapporten. För att bedöma den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn bottenfauna används det index som har fått sämst statusklass (Naturvårdsverket ). 22

Bottenfauna i Lyckebyån Sammanvägd bedömning 1996- Den sammanvägda bedömningen av försurningssituationen fram till år är uppdelad i tre klasser: A. ingen försurning (BpHI 8-10, surhetsindex 6 - >10, alt. försurningskänsliga arter i sökprovet) B. tydlig försurningspåverka kan (BpHI 6-8, surhetsindex 4-6) C. stark försurningspåverka kan (BpHI <6, surhetsindex 0-4) Organisk belastning bedöms också i tre klasser: A. låg belastning (D Danskt faunaindex 6-7) B. måttlig belastning (D Danskt faunaindex 5) C. hög belastning (Danskt faunaindex 1-4) Naturvärdesindex Indexet (efter Medin 2000) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av stationens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: 41-45 ger 1 p, 46-50 ger 3 p, >50 ger 10 p Diversitet (Shannon): >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan) ger 3 p RÖDLISTADE ARTER Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors () och de kategorier som använts är: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist RARITET Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har vi använt Degerman et al. (1994), där resultatet från 5445 skilda stationer redovisas. För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa stationer. Även fynddata från Callunas databas från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Poängskala för bedömning av naturvärde: >16 Mycket högt naturvärde 6-16 Högt naturvärde <6 Allmänt naturvärde 23

Lokalnamn: 5, Riksväg 25 Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 44 6 3 11 16 x 80 3,8 Sphaerium sp. Scopoli 1777 2 2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Lumbriculidae 1 1 2 0,1 Naididae/Tubificidae 39 17 18 53 23 x 150 7,2 HIRUDINEA, iglar Dina lineata (OF Müller 1774) 1 1 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 1 1 0,0 DECAPODA, tiofotade kräftdjur Pacifastacus leniusculus (Dana 1852) x 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) 16 15 14 8 16 x 69 3,3 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 26 16 20 11 22 x 95 4,6 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 4 x 4 0,2 Leptophlebia vespertina (Linnaeus 1758) x 0,0 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 x 0,0 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 4 7 11 0,5 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 11 1 7 5 8 x 32 1,5 Zygoptera 1 1 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura borealis (Morton 1894) 1 2 1 1 1 6 0,3 Brachyptera risi (Morton 1896) 1 1 0,0 Brachyptera sp. Newport 1851 1 1 0,0 Isoperla difformis (Klapálek 1909) 4 5 3 3 1 x 16 0,8 Isoperla grammatica (Poda 1761) 2 2 4 2 5 15 0,7 Nemoura cinerea (Retzius 1783) x 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari (Panzer 1793) 4 3 7 14 6 x 34 1,6 Orectochilus villosus (Müller 1776) 1 1 3 2 7 0,3 Oulimnius troglodytes/tuberculatus 13 2 2 2 19 0,9 Stenelmis canaliculata (Gyllenhal 1808) 8 3 2 7 7 27 1,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes Curtis 1834 1 1 1 3 0,1 Athripsodes sp. 1 1 0,0 Chimarra marginata (Linnaeus 1767) 1 1 0,0 Cyrnus trimaculatus (Curtis 1834) x 0,0 Halesus sp. 4 6 x 10 0,5 Hydropsyche angustipennis (Curtis 1834) 1 4 1 14 20 1,0 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 1 6 3 5 15 0,7 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 2 6 47 42 5 x 102 4,9 Limnephilidae 1 1 0,0 Lype reducta (Hagen 1868) 2 2 0,1 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) x 0,0 Plectrocnemia conspersa (Curtis 1834) x 0,0 Polycentropus irroratus Curtis 1835 2 2 0,1 Rhyacophila nubila (Zetterstedt 1840) 1 2 3 0,1 Trichoptera 3 3 0,1 DIPTERA, tvåvingar Simuliidae 58 85 422 399 249 x 1213 58,1 Ceratopogonidae 1 1 x 2 0,1 Chironomini 1 7 8 0,4 Orthocladiinae 45 14 19 12 8 x 98 4,7 Tanypodinae 4 1 2 7 0,3 Tanytarsini 13 1 8 x 22 1,1 2087 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 39+7 Antal indivder per m 2 1670 Shannons diversitetsindex 2,65

Lokalnamn: 6, Getasjökvarn Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum (OF Müller 1774) 1 1 0,1 Dugesia sp. 1 1 0,1 Polycelis sp. 1 1 0,1 BIVALVIA, musslor Lumbricidae 1 1 2 0,1 Lumbriculidae 1 1 2 0,1 Naididae/Tubificidae 10 56 6 30 9 x 111 6,4 Pisidium sp. Pfeiffer 1821 14 1 2 4 21 1,2 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 4 2 11 3 2 x 22 1,3 Glossiphonia complanata (Linnaeus 1758) 1 x 1 0,1 Helobdella stagnalis (Linnaeus 1758) x ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 11 17 21 25 25 x 99 5,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Alainites muticus (Linnaeus 1758) 2 2 0,1 Baetidae 1 1 0,1 Baetis rhodani (Pictet 1843) 4 17 5 1 27 1,6 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 1 2 1 4 0,2 Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) 10 10 0,6 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 6 3 16 25 1,4 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 3 1 4 x 8 0,5 Leptophlebia sp. 1 1 0,1 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 1 1 2 0,1 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 2 2 0,1 Nigrobaetis sp. 1 1 0,1 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii (Donovan 1807) 1 1 0,1 Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 2 1 1 4 0,2 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura borealis (Morton 1894) 1 4 2 7 0,4 Amphinemura sp. Ris, 1902 1 1 2 0,1 Isoperla difformis (Klapálek 1909) 1 1 x 2 0,1 Isoperla grammatica (Poda 1761) 1 7 1 9 0,5 Leuctra hippopus Kempny 1899 1 11 12 0,7 Leuctra nigra (Olivier 1811) 1 1 0,1 Nemoura cinerea (Retzius 1783) 11 36 56 39 25 x 167 9,6 Nemoura sp. Pictet, 1841 4 1 x 5 0,3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus 1758) 2 2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea (Ph Müller 1806) 1 1 0,1 Limnius volckmari (Panzer 1793) 1 3 4 0,2 Orectochilus villosus (Müller 1776) 1 1 2 1 5 0,3 Oulimnius troglodytes/tuberculatus 3 6 8 3 20 1,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 1 1 0,1 Halesus radiatus (Curtis 1834) 1 1 0,1 Halesus sp. 2 2 0,1 Hydropsyche angustipennis (Curtis 1834) 1 2 5 4 1 x 13 0,8 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 2 3 4 9 0,5 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 1 1 x 2 0,1 Lepidostoma hirtum (Fabricius 1775) 1 2 3 0,2 Limnephilidae 1 1 0,1 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 Plectrocnemia conspersa (Curtis 1834) 1 4 x 5 0,3 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) 1 2 5 8 0,5 Potamophylax sp. 1 1 0,1 Sericostoma personatum Kirby & Spencer 1826 3 3 0,2 Trichoptera 1 1 0,1

Lokalnamn: 6, Getasjökvarn forts. Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % DIPTERA, tvåvingar Eloeophila sp. Rondani 1856 2 1 3 0,2 Limoniidae 1 1 0,1 Dicranota sp. Zetterstedt 1838 1 2 3 5 x 11 0,6 Pedicia sp. Latreille 1809 3 3 0,2 Simuliidae 1 45 62 90 3 x 201 11,6 Ceratopogonidae 5 13 41 9 x 68 3,9 Chironomini 1 1 0,1 Orthocladiinae 68 117 86 352 146 x 769 44,4 Tanypodinae 3 6 8 17 1,0 Tanytarsini 6 3 12 21 1,2 1732 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 60+1 Antal indivder per m 2 1386 Shannons diversitetsindex 3,23

Lokalnamn: 8, Målaregården Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Dugesia sp. x 0 0,0 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 2 2 x 4 1,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Eiseniella tetraedra (Savigny 1826) 5 5 1,7 Lumbriculidae 3 3 1,0 Naididae/Tubificidae 9 5 25 40 30 x 109 37,6 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 1 1 0,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) 2 6 x 8 2,8 Baetis sp. 1 1 0,3 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 1 x 1 0,3 Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) 3 2 5 x 10 3,4 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 4 12 17 x 33 11,4 Kageronia fuscogrisea (Retzius 1783) 1 x 1 0,3 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) x 0 0,0 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 1 5 9 11 x 26 9,0 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 2 1 x 3 1,0 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sulcicollis (Stephens 1836) 1 1 0,3 Isoperla grammatica (Poda 1761) 2 2 0,7 Leuctra hippopus Kempny 1899 6 6 2,1 Nemoura cinerea (Retzius 1783) x 0 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus (Curtis 1834) 3 1 1 x 5 1,7 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 1 1 2 0,7 Lepidostoma hirtum (Fabricius 1775) 1 1 0,3 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) 2 2 0,7 Oecetis testacea (Curtis 1834) 1 1 0,3 Polycentropodidae 4 4 1,4 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) 1 1 0,3 Polycentropus irroratus (Curtis 1835) x 0 0,0 DIPTERA, tvåvingar Simuliidae 1 1 11 x 13 4,5 Ceratopogonidae 1 1 0,3 Chironomini 2 1 3 1,0 Orthocladiinae 6 7 8 x 21 7,2 Tanypodinae 2 1 2 3 1 x 9 3,1 Tanytarsini 4 3 1 5 13 4,5 290 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 29+4 Antal indivder per m 2 232 Shannons diversitetsindex 3,44

Lokalnamn: 12, Fur RV 123 Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 7 24 6 x 37 3,2 Sphaerium sp. Scopoli 1777 3 2 2 x 7 0,6 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Naididae/Tubificidae 24 17 8 22 5 76 6,5 Lumbriculidae x 0 0,0 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 3 2 1 6 0,5 Helobdella stagnalis (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 11 10 1 x 22 1,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) 5 x 5 0,4 Caenis horaria (Linnaeus 1758) 1 1 2 0,2 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 3 6 9 9 6 x 33 2,8 Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) 1 1 0,1 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 10 9 1 x 20 1,7 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 1 1 x 2 0,2 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 x 0 0,0 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) x 0 0,0 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 2 2 0,2 Platycnemis pennipes (Pallas 1771) x 0 0,0 Somatochlora metallica (van der Linden 1825) x 0 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra hippopus Kempny 1899 6 12 1 x 19 1,6 Nemoura cinerea (Retzius 1783) 3 x 3 0,3 Nemoura sp. Pictet 1841 2 2 0,2 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus (Müller 1776) 2 1 1 1 x 5 0,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus (Curtis 1834) 1 1 x 2 0,2 Athripsodes sp. 2 1 2 5 0,4 Cheumatopsyche lepida (Pictet 1834) 7 2 9 0,8 Halesus sp. 3 1 1 x 5 0,4 Hydropsyche angustipennis (Curtis 1834) 96 30 2 1 x 129 11,0 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 3 3 0,3 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 49 8 2 x 59 5,0 Limnephilidae x 0 0,0 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) 180 167 12 3 7 x 369 31,5 Oxyethira sp. 1 1 0,1 Rhyacophila nubila (Zetterstedt 1840) 1 1 0,1 Trichoptera 2 2 0,2 DIPTERA, tvåvingar Tipula sp. Linnaeus 1758 1 1 0,1 Simuliidae 46 7 x 53 4,5 Ceratopogonidae 11 3 3 3 20 1,7 Chironomini 3 4 6 1 x 14 1,2 Orthocladiinae 83 55 7 10 5 x 160 13,7 Tanypodinae 1 2 5 8 2 x 18 1,5 Tanytarsini 27 36 5 8 x 76 6,5 Empididae 1 1 0,1 1172 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 37+6 Antal indivder per m 2 938 Shannons diversitetsindex 3,54

Lokalnamn: Viökvarn 14 Provtagningsdatum: 080508 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 10 42 4 3 x 59 8,3 Sphaerium sp. Scopoli 1777 1 11 1 13 1,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Lumbriculidae 3 2 5 0,7 Naididae/Tubificidae 56 35 34 55 x 180 25,3 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 ARACNIDA, spindeldjur Hydrachnidia 1 1 2 0,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) 5 2 4 9 x 20 2,8 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 6 12 x 18 2,5 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 21 25 15 11 3 x 75 10,5 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 4 1 5 0,7 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 3 3 x 6 0,8 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 2 4 4 x 10 1,4 Nigrobaetis sp. 1 4 4 9 1,3 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. 1 x 1 0,1 Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 2 6 2 1 11 1,5 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla difformis (Klapálek 1909) 1 1 1 1 4 0,6 Isoperla grammatica (Poda 1761) 1 1 0,1 Leuctra hippopus Kempny 1899 7 7 1,0 Leuctra nigra (Olivier 1811) 7 1 9 x 17 2,4 HETEROPTERA, skinnbaggar Gerridae x 0 0,0 HETEROPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis (Fabricius 1794) 3 3 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus (Müller 1776) 1 2 3 0,4 Oulimnius troglodytes/tuberculatus 1 1 2 2 6 0,8 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 1 1 0,1 Ceraclea sp. 1 1 0,1 Chimarra marginata (Linnaeus 1767) 1 1 0,1 Cyrnus trimaculatus (Curtis 1834) 1 1 0,1 Halesus radiatus (Curtis 1834) x 0 0,0 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 38 2 1 3 x 44 6,2 Lepidostoma hirtum (Fabricius 1775) 1 1 0,1 Limnephilus sp. x 0 0,0 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) x 0 0,0 Trichoptera x 0 0,0 LEPIDOPTERA, fjärilar Lepidoptera 1 1 0,1 DIPTERA, tvåvingar Eloeophila sp. Rondani 1856 x 0 0,0 Psychodidae x 0 0,0 Simuliidae 4 1 x 5 0,7 Ceratopogonidae 5 7 1 5 x 18 2,5 Chironomini 44 110 5 61 x 220 30,9 Orthocladiinae 8 1 9 1,3 Tanypodinae 2 7 x 9 1,3 Ibisia marginata (Fabricius 1781) 1 1 2 0,3 Antal taxa (utan och med sökprovet) 37+6 Antal indivder per m 2 617 Shannons diversitetsindex 3,45 712 100,0

Lokalnamn: 16b, Mariefors Provtagningsdatum: 080423 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum (OF Müller 1774) 2 2 1 1 6 0,7 Dugesia sp. 1 1 0,1 Polycelis sp. 1 x 1 0,1 GASTROPODA, snäckor Radix balthica (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 1 26 14 3 9 x 53 6,2 Sphaerium sp. Scopoli 1777 1 x 1 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Eiseniella tetraedra (Savigny 1826) 1 1 2 0,2 Lumbriculidae 1 1 0,1 Naididae/Tubificidae 14 8 11 24 12 69 8,1 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) x 0 0,0 Glossiphonia complanata (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 Helobdella stagnalis (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 1 2 3 0,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Alainites muticus (Linnaeus 1758) 18 16 64 13 x 111 13,1 Baetis rhodani (Pictet 1843) 1 2 1 3 x 7 0,8 Baetis sp. 1 1 0,1 Caenis horaria (Linnaeus 1758) 3 3 0,4 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 1 1 5 10 17 2,0 Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) x 0 0,0 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 2 2 2 1 3 10 1,2 Kageronia fuscogrisea (Retzius 1783) 1 1 0,1 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 1 3 14 4 10 x 32 3,8 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 7 7 0,8 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. 1 1 0,1 Cordulegaster boltonii (Donovan 1807) 1 1 2 2 6 0,7 Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 4 1 1 6 0,7 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura borealis (Morton 1894) 11 12 23 1 5 x 52 6,1 Amphinemura sp. Ris 1902 1 1 0,1 Amphinemura sulcicollis (Stephens 1836) 1 1 x 2 0,2 Isoperla difformis (Klapálek 1909) 4 7 3 2 16 1,9 Isoperla grammatica (Poda 1761) 2 6 1 3 x 12 1,4 HETEROPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis (Fabricius 1794) 3 2 1 2 1 9 1,1 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari (Panzer 1793) 1 12 4 36 x 53 6,2 Orectochilus villosus (Müller 1776) 1 1 x 2 0,2 Stenelmis canaliculata (Gyllenhal 1808) 2 4 13 13 22 x 54 6,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 1 3 4 0,5 Cheumatopsyche lepida (Pictet 1834) 1 1 0,1 Chimarra marginata (Linnaeus 1767) 7 4 3 3 3 20 2,4 Holocentropus dubius (Rambur 1842) 2 2 0,2 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 3 2 1 6 0,7 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 28 34 29 2 4 x 97 11,4 Lepidostoma hirtum (Fabricius 1775) 2 2 5 2 1 12 1,4 Oecetis testacea (Curtis 1834) 1 1 0,1 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) 1 1 1 3 0,4 Sericostoma personatum Kirby & Spencer 1826 2 2 0,2

Lokalnamn: 16b, Mariefors Provtagningsdatum: 080423 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % DIPTERA, tvåvingar Simuliidae 3 7 2 1 4 17 2,0 Ceratopogonidae 2 2 0,2 Chironomini 1 3 4 0,5 Orthocladiinae 7 12 45 6 7 x 77 9,1 Tanypodinae 5 4 2 x 11 1,3 Tanytarsini 9 3 22 6 2 x 42 4,9 Ibisia marginata (Fabricius 1781) 1 4 1 6 0,7 850 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 50+2 Antal indivder per m 2 680 Shannons diversitetsindex 4,4

Lokalnamn: 54, Uppströms Löften Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. 3 1 x 4 0,3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 1 3 1 1 3 x 9 0,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Eiseniella tetraedra (Savigny 1826) 1 1 0,1 Lumbriculidae 1 1 0,1 Naididae/Tubificidae 11 11 9 7 3 x 41 3,5 HIRUDINEA, iglar Dina lineata (OF Müller 1774) 2 2 x 4 0,3 Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 2 2 4 0,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 21 26 10 11 22 x 90 7,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 2 x 2 0,2 Leptophlebia vespertina (Linnaeus 1758) 1 3 4 0,3 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 1 1 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura cinerea (Retzius 1783) 10 8 2 10 x 30 2,5 Nemoura sp. Pictet 1841 4 2 1 7 0,6 HETEROPTERA, skinnbaggar 0 0,0 Callicorixa sp. x 0 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Enochrus affinis x 0 0,0 Ilybius sp. x 0 0,0 Rhantus grapii x 0 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Halesus sp. 1 x 1 0,1 Ironoquia dubia (Stephens 1837) 3 3 0,3 Limnephilidae x 0 0,0 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp. 1 1 0,1 Simuliidae 60 29 15 81 625 x 810 68,6 Ceratopogonidae 1 1 0,1 Orthocladiinae 11 19 17 15 28 x 90 7,6 Tanypodinae 5 21 9 10 28 x 73 6,2 Tanytarsini 1 2 x 3 0,3 1180 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 21+5 Antal indivder per m 2 944 Shannons diversitetsindex 1,81

Lokalnamn: 55, Linnefors Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf. Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. x Dendrocoelum lacteum (OF Müller 1774) 1 1 0,0 BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli 1777 1 10 11 0,5 Pisidium sp. Pfeiffer 1821 18 45 39 33 30 x 165 7,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Naididae/Tubificidae 25 54 33 29 31 x 172 8,0 Lumbriculidae 1 5 6 0,3 Eiseniella tetraedra (Savigny 1826) 1 1 0,0 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus 1758) x 0 0,0 Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 1 1 4 x 6 0,3 Dina lineata (OF Müller 1774) 2 2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 2 1 1 3 x 7 0,3 Baetis rhodani (Pictet 1843) 25 34 14 36 16 x 125 5,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) x 0 0,0 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 1 5 2 8 0,4 Kageronia fuscogrisea (Retzius 1783) x 0 0,0 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) x 0 0,0 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 1 x 1 0,0 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 1 1 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura cinerea (Retzius 1783) 1 1 0,0 Nemoura sp. 1 1 0,0 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus 1758) 1 1 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus (Müller 1776) 19 25 13 21 12 x 90 4,2 Limnius volckmari (Panzer 1793) 1 5 5 3 14 0,7 Oulimnius troglodytes/tuberculatus 5 2 3 x 10 0,5 TRICHOPTERA, nattsländor Trichoptera 5 5 0,2 Cheumatopsyche lepida (Pictet 1834) 41 72 59 53 49 x 274 12,8 Hydropsyche angustipennis (Curtis 1834) 18 40 11 13 15 x 97 4,5 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 5 8 3 6 4 26 1,2 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 45 117 21 64 40 x 287 13,4 Holocentropus sp. 1 1 0,0 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) 66 120 22 58 43 x 309 14,4 Polycentropodidae 3 2 5 0,2 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) 1 1 6 x 8 0,4 Polycentropus irroratus (Curtis 1835) 2 2 0,1 Lype reducta (Hagen 1868) 1 1 x 2 0,1 Rhyacophila nubila (Zetterstedt 1840) 2 12 7 5 x 26 1,2 Halesus sp. 1 1 x 2 0,1 Limnephilidae x 0 0,0 Limnephilus sp. x 0 0,0 Athripsodes cinereus (Curtis 1834) 1 x 1 0,0 Athripsodes sp. 1 1 0,0

Lokalnamn: 55, Linnefors forts. Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf. Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % DIPTERA, tvåvingar Eloeophila sp. Rondani 1856 1 1 0,0 Simuliidae 22 53 2 36 18 x 131 6,1 Ceratopogonidae 3 1 5 3 3 x 15 0,7 Chironomini 2 6 5 4 x 17 0,8 Orthocladiinae 30 109 31 65 47 x 282 13,2 Tanypodinae 3 1 6 4 6 x 20 0,9 Tanytarsini 2 2 0,1 Empididae 3 3 0,1 Limnophora sp. 1 1 0,0 2141 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 43+7 Antal indivder per m 2 1713 Shannons diversitetsindex 3,76

Lokalnamn: 5, Riksväg 25 Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 44 6 3 11 16 x 80 3,8 Sphaerium sp. Scopoli 1777 2 2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Lumbriculidae 1 1 2 0,1 Naididae/Tubificidae 39 17 18 53 23 x 150 7,2 HIRUDINEA, iglar Dina lineata (OF Müller 1774) 1 1 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 1 1 0,0 DECAPODA, tiofotade kräftdjur Pacifastacus leniusculus (Dana 1852) x 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) 16 15 14 8 16 x 69 3,3 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 26 16 20 11 22 x 95 4,6 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 4 x 4 0,2 Leptophlebia vespertina (Linnaeus 1758) x 0,0 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 x 0,0 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 4 7 11 0,5 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 11 1 7 5 8 x 32 1,5 Zygoptera 1 1 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura borealis (Morton 1894) 1 2 1 1 1 6 0,3 Brachyptera risi (Morton 1896) 1 1 0,0 Brachyptera sp. Newport 1851 1 1 0,0 Isoperla difformis (Klapálek 1909) 4 5 3 3 1 x 16 0,8 Isoperla grammatica (Poda 1761) 2 2 4 2 5 15 0,7 Nemoura cinerea (Retzius 1783) x 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari (Panzer 1793) 4 3 7 14 6 x 34 1,6 Orectochilus villosus (Müller 1776) 1 1 3 2 7 0,3 Oulimnius troglodytes/tuberculatus 13 2 2 2 19 0,9 Stenelmis canaliculata (Gyllenhal 1808) 8 3 2 7 7 27 1,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes Curtis 1834 1 1 1 3 0,1 Athripsodes sp. 1 1 0,0 Chimarra marginata (Linnaeus 1767) 1 1 0,0 Cyrnus trimaculatus (Curtis 1834) x 0,0 Halesus sp. 4 6 x 10 0,5 Hydropsyche angustipennis (Curtis 1834) 1 4 1 14 20 1,0 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 1 6 3 5 15 0,7 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 2 6 47 42 5 x 102 4,9 Limnephilidae 1 1 0,0 Lype reducta (Hagen 1868) 2 2 0,1 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) x 0,0 Plectrocnemia conspersa (Curtis 1834) x 0,0 Polycentropus irroratus Curtis 1835 2 2 0,1 Rhyacophila nubila (Zetterstedt 1840) 1 2 3 0,1 Trichoptera 3 3 0,1 DIPTERA, tvåvingar Simuliidae 58 85 422 399 249 x 1213 58,1 Ceratopogonidae 1 1 x 2 0,1 Chironomini 1 7 8 0,4 Orthocladiinae 45 14 19 12 8 x 98 4,7 Tanypodinae 4 1 2 7 0,3 Tanytarsini 13 1 8 x 22 1,1 2087 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 39+7 Antal indivder per m 2 1670 Shannons diversitetsindex 2,65

Lokalnamn: 6, Getasjökvarn Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum (OF Müller 1774) 1 1 0,1 Dugesia sp. 1 1 0,1 Polycelis sp. 1 1 0,1 BIVALVIA, musslor Lumbricidae 1 1 2 0,1 Lumbriculidae 1 1 2 0,1 Naididae/Tubificidae 10 56 6 30 9 x 111 6,4 Pisidium sp. Pfeiffer 1821 14 1 2 4 21 1,2 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 4 2 11 3 2 x 22 1,3 Glossiphonia complanata (Linnaeus 1758) 1 x 1 0,1 Helobdella stagnalis (Linnaeus 1758) x ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 11 17 21 25 25 x 99 5,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Alainites muticus (Linnaeus 1758) 2 2 0,1 Baetidae 1 1 0,1 Baetis rhodani (Pictet 1843) 4 17 5 1 27 1,6 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 1 2 1 4 0,2 Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) 10 10 0,6 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 6 3 16 25 1,4 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 3 1 4 x 8 0,5 Leptophlebia sp. 1 1 0,1 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 1 1 2 0,1 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 2 2 0,1 Nigrobaetis sp. 1 1 0,1 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii (Donovan 1807) 1 1 0,1 Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 2 1 1 4 0,2 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura borealis (Morton 1894) 1 4 2 7 0,4 Amphinemura sp. Ris, 1902 1 1 2 0,1 Isoperla difformis (Klapálek 1909) 1 1 x 2 0,1 Isoperla grammatica (Poda 1761) 1 7 1 9 0,5 Leuctra hippopus Kempny 1899 1 11 12 0,7 Leuctra nigra (Olivier 1811) 1 1 0,1 Nemoura cinerea (Retzius 1783) 11 36 56 39 25 x 167 9,6 Nemoura sp. Pictet, 1841 4 1 x 5 0,3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus 1758) 2 2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea (Ph Müller 1806) 1 1 0,1 Limnius volckmari (Panzer 1793) 1 3 4 0,2 Orectochilus villosus (Müller 1776) 1 1 2 1 5 0,3 Oulimnius troglodytes/tuberculatus 3 6 8 3 20 1,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 1 1 0,1 Halesus radiatus (Curtis 1834) 1 1 0,1 Halesus sp. 2 2 0,1 Hydropsyche angustipennis (Curtis 1834) 1 2 5 4 1 x 13 0,8 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 2 3 4 9 0,5 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 1 1 x 2 0,1 Lepidostoma hirtum (Fabricius 1775) 1 2 3 0,2 Limnephilidae 1 1 0,1 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 Plectrocnemia conspersa (Curtis 1834) 1 4 x 5 0,3 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) 1 2 5 8 0,5 Potamophylax sp. 1 1 0,1 Sericostoma personatum Kirby & Spencer 1826 3 3 0,2 Trichoptera 1 1 0,1

Lokalnamn: 6, Getasjökvarn forts. Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % DIPTERA, tvåvingar Eloeophila sp. Rondani 1856 2 1 3 0,2 Limoniidae 1 1 0,1 Dicranota sp. Zetterstedt 1838 1 2 3 5 x 11 0,6 Pedicia sp. Latreille 1809 3 3 0,2 Simuliidae 1 45 62 90 3 x 201 11,6 Ceratopogonidae 5 13 41 9 x 68 3,9 Chironomini 1 1 0,1 Orthocladiinae 68 117 86 352 146 x 769 44,4 Tanypodinae 3 6 8 17 1,0 Tanytarsini 6 3 12 21 1,2 1732 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 60+1 Antal indivder per m 2 1386 Shannons diversitetsindex 3,23

Lokalnamn: 8, Målaregården Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Dugesia sp. x 0 0,0 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 2 2 x 4 1,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Eiseniella tetraedra (Savigny 1826) 5 5 1,7 Lumbriculidae 3 3 1,0 Naididae/Tubificidae 9 5 25 40 30 x 109 37,6 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 1 1 0,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) 2 6 x 8 2,8 Baetis sp. 1 1 0,3 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 1 x 1 0,3 Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) 3 2 5 x 10 3,4 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 4 12 17 x 33 11,4 Kageronia fuscogrisea (Retzius 1783) 1 x 1 0,3 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) x 0 0,0 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 1 5 9 11 x 26 9,0 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 2 1 x 3 1,0 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sulcicollis (Stephens 1836) 1 1 0,3 Isoperla grammatica (Poda 1761) 2 2 0,7 Leuctra hippopus Kempny 1899 6 6 2,1 Nemoura cinerea (Retzius 1783) x 0 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus (Curtis 1834) 3 1 1 x 5 1,7 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 1 1 2 0,7 Lepidostoma hirtum (Fabricius 1775) 1 1 0,3 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) 2 2 0,7 Oecetis testacea (Curtis 1834) 1 1 0,3 Polycentropodidae 4 4 1,4 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) 1 1 0,3 Polycentropus irroratus (Curtis 1835) x 0 0,0 DIPTERA, tvåvingar Simuliidae 1 1 11 x 13 4,5 Ceratopogonidae 1 1 0,3 Chironomini 2 1 3 1,0 Orthocladiinae 6 7 8 x 21 7,2 Tanypodinae 2 1 2 3 1 x 9 3,1 Tanytarsini 4 3 1 5 13 4,5 290 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 29+4 Antal indivder per m 2 232 Shannons diversitetsindex 3,44

Lokalnamn: 12, Fur RV 123 Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 7 24 6 x 37 3,2 Sphaerium sp. Scopoli 1777 3 2 2 x 7 0,6 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Naididae/Tubificidae 24 17 8 22 5 76 6,5 Lumbriculidae x 0 0,0 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 3 2 1 6 0,5 Helobdella stagnalis (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 11 10 1 x 22 1,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) 5 x 5 0,4 Caenis horaria (Linnaeus 1758) 1 1 2 0,2 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 3 6 9 9 6 x 33 2,8 Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) 1 1 0,1 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 10 9 1 x 20 1,7 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 1 1 x 2 0,2 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 x 0 0,0 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) x 0 0,0 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 2 2 0,2 Platycnemis pennipes (Pallas 1771) x 0 0,0 Somatochlora metallica (van der Linden 1825) x 0 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra hippopus Kempny 1899 6 12 1 x 19 1,6 Nemoura cinerea (Retzius 1783) 3 x 3 0,3 Nemoura sp. Pictet 1841 2 2 0,2 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus (Müller 1776) 2 1 1 1 x 5 0,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus (Curtis 1834) 1 1 x 2 0,2 Athripsodes sp. 2 1 2 5 0,4 Cheumatopsyche lepida (Pictet 1834) 7 2 9 0,8 Halesus sp. 3 1 1 x 5 0,4 Hydropsyche angustipennis (Curtis 1834) 96 30 2 1 x 129 11,0 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 3 3 0,3 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 49 8 2 x 59 5,0 Limnephilidae x 0 0,0 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) 180 167 12 3 7 x 369 31,5 Oxyethira sp. 1 1 0,1 Rhyacophila nubila (Zetterstedt 1840) 1 1 0,1 Trichoptera 2 2 0,2 DIPTERA, tvåvingar Tipula sp. Linnaeus 1758 1 1 0,1 Simuliidae 46 7 x 53 4,5 Ceratopogonidae 11 3 3 3 20 1,7 Chironomini 3 4 6 1 x 14 1,2 Orthocladiinae 83 55 7 10 5 x 160 13,7 Tanypodinae 1 2 5 8 2 x 18 1,5 Tanytarsini 27 36 5 8 x 76 6,5 Empididae 1 1 0,1 1172 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 37+6 Antal indivder per m 2 938 Shannons diversitetsindex 3,54

Lokalnamn: Viökvarn 14 Provtagningsdatum: 080508 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 10 42 4 3 x 59 8,3 Sphaerium sp. Scopoli 1777 1 11 1 13 1,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Lumbriculidae 3 2 5 0,7 Naididae/Tubificidae 56 35 34 55 x 180 25,3 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 ARACNIDA, spindeldjur Hydrachnidia 1 1 2 0,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani (Pictet 1843) 5 2 4 9 x 20 2,8 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 6 12 x 18 2,5 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 21 25 15 11 3 x 75 10,5 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 4 1 5 0,7 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 3 3 x 6 0,8 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 2 4 4 x 10 1,4 Nigrobaetis sp. 1 4 4 9 1,3 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. 1 x 1 0,1 Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 2 6 2 1 11 1,5 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla difformis (Klapálek 1909) 1 1 1 1 4 0,6 Isoperla grammatica (Poda 1761) 1 1 0,1 Leuctra hippopus Kempny 1899 7 7 1,0 Leuctra nigra (Olivier 1811) 7 1 9 x 17 2,4 HETEROPTERA, skinnbaggar Gerridae x 0 0,0 HETEROPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis (Fabricius 1794) 3 3 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus (Müller 1776) 1 2 3 0,4 Oulimnius troglodytes/tuberculatus 1 1 2 2 6 0,8 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 1 1 0,1 Ceraclea sp. 1 1 0,1 Chimarra marginata (Linnaeus 1767) 1 1 0,1 Cyrnus trimaculatus (Curtis 1834) 1 1 0,1 Halesus radiatus (Curtis 1834) x 0 0,0 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 38 2 1 3 x 44 6,2 Lepidostoma hirtum (Fabricius 1775) 1 1 0,1 Limnephilus sp. x 0 0,0 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) x 0 0,0 Trichoptera x 0 0,0 LEPIDOPTERA, fjärilar Lepidoptera 1 1 0,1 DIPTERA, tvåvingar Eloeophila sp. Rondani 1856 x 0 0,0 Psychodidae x 0 0,0 Simuliidae 4 1 x 5 0,7 Ceratopogonidae 5 7 1 5 x 18 2,5 Chironomini 44 110 5 61 x 220 30,9 Orthocladiinae 8 1 9 1,3 Tanypodinae 2 7 x 9 1,3 Ibisia marginata (Fabricius 1781) 1 1 2 0,3 Antal taxa (utan och med sökprovet) 37+6 Antal indivder per m 2 617 Shannons diversitetsindex 3,45 712 100,0

Lokalnamn: 16b, Mariefors Provtagningsdatum: 080423 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum (OF Müller 1774) 2 2 1 1 6 0,7 Dugesia sp. 1 1 0,1 Polycelis sp. 1 x 1 0,1 GASTROPODA, snäckor Radix balthica (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 1 26 14 3 9 x 53 6,2 Sphaerium sp. Scopoli 1777 1 x 1 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Eiseniella tetraedra (Savigny 1826) 1 1 2 0,2 Lumbriculidae 1 1 0,1 Naididae/Tubificidae 14 8 11 24 12 69 8,1 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) x 0 0,0 Glossiphonia complanata (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 Helobdella stagnalis (Linnaeus 1758) 1 1 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 1 2 3 0,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Alainites muticus (Linnaeus 1758) 18 16 64 13 x 111 13,1 Baetis rhodani (Pictet 1843) 1 2 1 3 x 7 0,8 Baetis sp. 1 1 0,1 Caenis horaria (Linnaeus 1758) 3 3 0,4 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 1 1 5 10 17 2,0 Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) x 0 0,0 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 2 2 2 1 3 10 1,2 Kageronia fuscogrisea (Retzius 1783) 1 1 0,1 Nigrobaetis digitatus Bengtsson 1912 1 3 14 4 10 x 32 3,8 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 7 7 0,8 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. 1 1 0,1 Cordulegaster boltonii (Donovan 1807) 1 1 2 2 6 0,7 Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 4 1 1 6 0,7 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura borealis (Morton 1894) 11 12 23 1 5 x 52 6,1 Amphinemura sp. Ris 1902 1 1 0,1 Amphinemura sulcicollis (Stephens 1836) 1 1 x 2 0,2 Isoperla difformis (Klapálek 1909) 4 7 3 2 16 1,9 Isoperla grammatica (Poda 1761) 2 6 1 3 x 12 1,4 HETEROPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis (Fabricius 1794) 3 2 1 2 1 9 1,1 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari (Panzer 1793) 1 12 4 36 x 53 6,2 Orectochilus villosus (Müller 1776) 1 1 x 2 0,2 Stenelmis canaliculata (Gyllenhal 1808) 2 4 13 13 22 x 54 6,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 1 3 4 0,5 Cheumatopsyche lepida (Pictet 1834) 1 1 0,1 Chimarra marginata (Linnaeus 1767) 7 4 3 3 3 20 2,4 Holocentropus dubius (Rambur 1842) 2 2 0,2 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 3 2 1 6 0,7 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 28 34 29 2 4 x 97 11,4 Lepidostoma hirtum (Fabricius 1775) 2 2 5 2 1 12 1,4 Oecetis testacea (Curtis 1834) 1 1 0,1 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) 1 1 1 3 0,4 Sericostoma personatum Kirby & Spencer 1826 2 2 0,2

Lokalnamn: 16b, Mariefors Provtagningsdatum: 080423 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % DIPTERA, tvåvingar Simuliidae 3 7 2 1 4 17 2,0 Ceratopogonidae 2 2 0,2 Chironomini 1 3 4 0,5 Orthocladiinae 7 12 45 6 7 x 77 9,1 Tanypodinae 5 4 2 x 11 1,3 Tanytarsini 9 3 22 6 2 x 42 4,9 Ibisia marginata (Fabricius 1781) 1 4 1 6 0,7 850 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 50+2 Antal indivder per m 2 680 Shannons diversitetsindex 4,4

Lokalnamn: 54, Uppströms Löften Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. 3 1 x 4 0,3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. Pfeiffer 1821 1 3 1 1 3 x 9 0,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Eiseniella tetraedra (Savigny 1826) 1 1 0,1 Lumbriculidae 1 1 0,1 Naididae/Tubificidae 11 11 9 7 3 x 41 3,5 HIRUDINEA, iglar Dina lineata (OF Müller 1774) 2 2 x 4 0,3 Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 2 2 4 0,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 21 26 10 11 22 x 90 7,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) 2 x 2 0,2 Leptophlebia vespertina (Linnaeus 1758) 1 3 4 0,3 Nigrobaetis niger (Linnaeus 1761) 1 1 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura cinerea (Retzius 1783) 10 8 2 10 x 30 2,5 Nemoura sp. Pictet 1841 4 2 1 7 0,6 HETEROPTERA, skinnbaggar 0 0,0 Callicorixa sp. x 0 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Enochrus affinis x 0 0,0 Ilybius sp. x 0 0,0 Rhantus grapii x 0 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Halesus sp. 1 x 1 0,1 Ironoquia dubia (Stephens 1837) 3 3 0,3 Limnephilidae x 0 0,0 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp. 1 1 0,1 Simuliidae 60 29 15 81 625 x 810 68,6 Ceratopogonidae 1 1 0,1 Orthocladiinae 11 19 17 15 28 x 90 7,6 Tanypodinae 5 21 9 10 28 x 73 6,2 Tanytarsini 1 2 x 3 0,3 1180 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 21+5 Antal indivder per m 2 944 Shannons diversitetsindex 1,81

Lokalnamn: 55, Linnefors Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf. Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. x Dendrocoelum lacteum (OF Müller 1774) 1 1 0,0 BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli 1777 1 10 11 0,5 Pisidium sp. Pfeiffer 1821 18 45 39 33 30 x 165 7,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Naididae/Tubificidae 25 54 33 29 31 x 172 8,0 Lumbriculidae 1 5 6 0,3 Eiseniella tetraedra (Savigny 1826) 1 1 0,0 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus 1758) x 0 0,0 Erpobdella octoculata (Linnaeus 1758) 1 1 4 x 6 0,3 Dina lineata (OF Müller 1774) 2 2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus (Linnaeus 1758) 2 1 1 3 x 7 0,3 Baetis rhodani (Pictet 1843) 25 34 14 36 16 x 125 5,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum (OF Müller 1776) x 0 0,0 Heptagenia sulphurea (Müller 1776) 1 5 2 8 0,4 Kageronia fuscogrisea (Retzius 1783) x 0 0,0 Leptophlebia marginata (Linnaeus 1767) x 0 0,0 Caenis luctuosa (Burmeister 1839) 1 x 1 0,0 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus (Linnaeus 1758) 1 1 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura cinerea (Retzius 1783) 1 1 0,0 Nemoura sp. 1 1 0,0 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus 1758) 1 1 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus (Müller 1776) 19 25 13 21 12 x 90 4,2 Limnius volckmari (Panzer 1793) 1 5 5 3 14 0,7 Oulimnius troglodytes/tuberculatus 5 2 3 x 10 0,5 TRICHOPTERA, nattsländor Trichoptera 5 5 0,2 Cheumatopsyche lepida (Pictet 1834) 41 72 59 53 49 x 274 12,8 Hydropsyche angustipennis (Curtis 1834) 18 40 11 13 15 x 97 4,5 Hydropsyche pellucidula (Curtis 1834) 5 8 3 6 4 26 1,2 Hydropsyche siltalai Döhler 1963 45 117 21 64 40 x 287 13,4 Holocentropus sp. 1 1 0,0 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus 1758) 66 120 22 58 43 x 309 14,4 Polycentropodidae 3 2 5 0,2 Polycentropus flavomaculatus (Pictet 1834) 1 1 6 x 8 0,4 Polycentropus irroratus (Curtis 1835) 2 2 0,1 Lype reducta (Hagen 1868) 1 1 x 2 0,1 Rhyacophila nubila (Zetterstedt 1840) 2 12 7 5 x 26 1,2 Halesus sp. 1 1 x 2 0,1 Limnephilidae x 0 0,0 Limnephilus sp. x 0 0,0 Athripsodes cinereus (Curtis 1834) 1 x 1 0,0 Athripsodes sp. 1 1 0,0

Lokalnamn: 55, Linnefors forts. Provtagningsdatum: 080422 Det. Karin Almlöf. Metod: SS-EN 27 828, Naturvårdsverket 1996 Taxa 1 2 3 4 5 kval N % DIPTERA, tvåvingar Eloeophila sp. Rondani 1856 1 1 0,0 Simuliidae 22 53 2 36 18 x 131 6,1 Ceratopogonidae 3 1 5 3 3 x 15 0,7 Chironomini 2 6 5 4 x 17 0,8 Orthocladiinae 30 109 31 65 47 x 282 13,2 Tanypodinae 3 1 6 4 6 x 20 0,9 Tanytarsini 2 2 0,1 Empididae 3 3 0,1 Limnophora sp. 1 1 0,0 2141 100,0 Antal taxa (utan och med sökprovet) 43+7 Antal indivder per m 2 1713 Shannons diversitetsindex 3,76

Bilaga 9 Elfiske 121

Elfiske i Lyckebyån

Lyckebyån Recipientkontroll Metod Elfisken har utförts på tre lokaler inom Lyckebyåns vattensystem (tabell 1). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna har kvantitativa öppna elfisken enligt utfångstmetoden vilka omfattat 3 st utfångsomgångar. Vid elfisket har ett bensindrivet elfiskeaggregat av märket Lugab använts. Efter varje fångstomgång har den erhållna fisken protokollförts med avseende på art och antal. Fiskindividerna har längdmätts (mm) artvis och alla individer av en art har dessutom vägts (g) tillsammans. Efter avslutat fiske har all fisk återbördats till vattendraget. I samband med elfisket har också lokalen varit föremål för en utförlig beskrivning och dokumentation enligt följande: Lokalens längd och medelbredden var 10 m har uppmätts och provytans areal beräknats. I de fall lokalens torra partier överstigit 5 % har dessa dragits ifrån vid beräkning av provytans areal. Vattendjupet på lokalen har uppmätts var 10 m, maxdjupet har noterats och medeldjupet beräknats. Vattentemperaturen på lokalen har uppmätts. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Vattennivån och vattenföringen på lokalen har uppskattats. Vattenhastigheten, bottensubstratet, vegetationen samt närmiljön på lokalen har klassificerats. Lokalens värde som biotop för laxfiskungar har bedömts enligt skalan 0=dålig, 1=god och 2= mycket god. Lokalen har fotograferats. Elfiskeundersökningarna har i övrigt genomförts enligt den metodik som finns redovisad i Miljöhandboken (Naturvårdsverket, 2002). Analys och utvärdering Vid kvantitativa elfiskeundersökningar kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom den avfiskade provytan beräknas. Metoden bygger på att fångsterna vid en serie identiskt utförda fiskeomgångar inom en given yta successivt sjunker vid ett korrekt utfört elfiske. Detta ger att det föreligger ett linjärt samband mellan fångsten i de olika fångstomgångarna och den ackumulerade fångsten utifrån vilket populationsuppskattningar kan göras. Populationsstorleken av de erhållna fiskarterna har skattats enligt Zippins metod för de olika lokalerna. I de fall fångsten av en art varit så liten att beräkningar inte varit möjliga att göra bygger redovisad beståndsstorlek på det faktiska antal individer som erhölls på lokalen. 2

Lyckebyån Recipientkontroll För att kunna jämföra populationsstorleken av arterna på elfiskelokalen med andra lokaler och tidigare elfisketillfällen har en omräkning utifrån provytans areal gjorts till individtäthet/100 m 2. Den beräknade totalpopulationen av en fiskart inom provytan har med andra ord dividerats med provytans areal (x 100). En omräkning av resp. fiskarts biomassa har på samma sätt gjorts till biomassa/100 m 2. I resultatdelen av föreliggande rapport redovisas och kommenteras fångstresultaten från varje elfiskestation samtidigt som en bedömning av vattenkvaliteten på lokalen görs. Elfisket jämförs dessutom med resultatet från tidigare elfiskeundersökningar som har gjorts på stationen inom ramen för Lyckebyåns kontrollprogram. I bilaga 1 redovisas de fiskebetingelser som var rådande på resp. station i samband med elfisket. Vidare ges en utförlig beskrivning av resp. elfiskelokal både vad gäller längd, bredd, areal- och djupuppgifter och biotopens karaktär. Tabell 1. Elfiskelokaler ingående i kontrollprogrammet. Station Vattendrag Lokal Koordinater Provfiskedatum Station 8 Lyckebyån Målaregården-Västraby 627580 148577-08-19 Station 14 Lyckebyån Viökvarn 624230 149175-08-20 Station 16 b Lyckebyån Mariefors 623275 149210-08-20 3

Lyckebyån Recipientkontroll Resultat Allmänt Vid elfisket fångades sammanlagt fyra olika fiskarter på de tre lokalerna. Dessa var mört, lake, gädda och öring. Öring fångades både vid Viökvarn och Mariefors och signalkräfta erhölls vid Viökvarn. Station 8. Lyckebyån vid Målaregården - Västraby Lokalen är belägen nedströms, under och strax uppströms valvbron i Västraby. Biotopen på lokalen klassas som en mycket god öringbiotop. Vid elfisket erhölls tre fiskarter: lake, mört och gädda (tabell 2). Lake dominerade fångsten. Individtätheten var låg för mört, måttlig för gädda och hög för lake. Station 8 vid Målaregården Västraby. Fångsten av lake och mört bestod i huvudsak av medelstora individer medan gäddan som fångades är den längsta fisk som rapporterats under Lyckebyåns registrerade el-fisken (tabell 3). Fiskbiomassan på lokalen utgjordes till största delen av gädda då individen som fångades var stor. Tabell 2. Skattad fångst samt beräknad individtäthet vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Avfiskad areal: 200 m!. Art Totalfångst (skattat antal) Individtäthetper 100 m! (skattat antal) Lake 33,4 16,7 Gädda 1 0,5 Mört 4,4 2,2 Tabell 3. Fiskarternas medelstorlek och skattad biomassa vid elfisket på station 8 Målaregården Västraby. Art Medelstorlek Biomassa per 100 m 2 (g) Längd (mm) Vikt (g) Lake 134 22,2 369,6 Gädda 580 1482 741 Mört 119 16,5 36,3 Längdfördelningen över lake uppvisade individer från både yngre och äldre årskullar (figur 1). Medellängden för i år ligger något över snittet för lokalens totala medellängd för lake som är 12,4 cm, baserat på 8 års provfisken (elfiskeregistret). 4

Lyckebyån Recipientkontroll Figur 1. Längdfördelning hos lake vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Längdfördelningen över mört visade framförallt på medelstora individer kring 12 cm. Detta är något under artens totala medellängd baserat på 8 års provfisken på lokalen (figur 2). Figur 2. Längdfördelning hos mört vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. 5

Lyckebyån Recipientkontroll Av gädda fångades en stor individ (figur 3). Figur 3. Längdfördelning hos gädda vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Kommentar och jämförelser Abborre och kräfta utblev vid årets provfiske. Abborrens frånvaro är dessutom den första gången sedan lokalen började provfiskas 2001. Vissa år har det dock bara fångats enstaka individer vilket gör det svårt att dra några direkta slutsatser av artens frånvaro i år. Kräftas förekomst har främst varit sparsam eller uteblivit de övriga åren, vilket också gör det svårt att dra några slutsatser. Gädda har inte fångats på lokalen sedan 2002. Den stora gäddas närvaro kan också vara en orsak till abborre inte fångades då arten tillfälligt kan ha lämnat lokalen på grund av att de upplevde ett hot. Det finns inga uppgifter om tidigare förekomst av öring inom aktuella delar av Lyckebyån. Antalet strömpartier är också mycket begränsade. Fiskarterna som erhölls vid Västraby är karaktäristiska för sjöar och lugnflytande vattendrag. 6

Lyckebyån Recipientkontroll Station 14. Lyckebyån vid Viökvarn Lokalen är belägen nedströms vägbron i Stubbelycke. Biotopen är mycket god för öring. Vid fisket fångades fyra fiskarter: lake, gädda, mört och öring (tabell 4). Alla, förutom öring, är främst hemmahörande i lugnvattenbiotoper. Individtätheten var ordinär hos gädda och lake och låg hos öring. Bild 2. Station 14 vid Stubbelycke uppströms Viökvarn. Tabell 4. Skattad fångst samt beräknad individtäthet vid elfisket på station 14 Viökvarn. Avfiskad areal: 288 m!. Art Totalfångst (skattat antal) Individtäthet per 100 m! (skattat antal) Lake 32,7 4,5 Gädda 3,4 1,2 Öring 0+ 1 0,4 Mört 13,9 4,8 Signalkräfta 11,4 3,9 Tabell 5. Fiskarternas medelstorlek och biomassa vid elfisket på station 14 Viökvarn. Art Medelstorlek Biomassa per 100 m 2 (g) Längd (mm) Vikt (g) Lake 112 70,3 798,2 Gädda 167 61,5 72,6 Öring 0+ 76 8,0 2,8 Mört 99 73,3 353,7 Signalkräft 80,4 - - Längdfördelningen över lake visade att åtminstånde två årsklasser förekom på lokalen (figur 4). Medellängden för arten ligger nära den totala medellängden för arten, baserat på 10 års provfisken. Gäddans medellängd för i år ligger ca 10 cm under den totala medellängden medan för mört ligger medellängden något över. 7

Lyckebyån Recipientkontroll Figur 4. Längdfördelning hos lake vid elfisket på station 14 Viökvarn. Längdfördelningen över gädda visar att det förekommer individer från troligen två årsklasser, 0+ och tvåsomrig (figur 5). Figur 5. Längdfördelning hos gädda vid elfisket på station 14 Viökvarn. 8

Lyckebyån Recipientkontroll Längdfördelningen över mört visade på en jämn spridning mellan årsklasserna med en topp runt 9-10 cm (figur 6). Figur 6. Längdfördelning hos mört vid elfisket på station 14 Viökvarn. Vid provfisket fångades endast en individ av 0+ öring. Tidigare elfisken har visat att lokalen hyser ett stationärt öringbestånd. Figur 7. Längdfördelning hos öring vid elfisket på station 14 Viökvarn. Jämfört med tidigare år var det god förekomst med kräfta. Tidigare har det bara fångats enstaka individer eller också så har arten uteblivit. I år fångades totalt 9 st individer. 9

Lyckebyån Recipientkontroll Figur 8. Skattad individtäthet av öring på station 14 Viökvarn åren 2001 -. (Öring 0+ = årsungar av öring, Öring > 0+ = tvåsomrig eller äldre öring). Kommentar och jämförelser Inom ramen för Lyckebyåns kontrollprogram elfiskades lokalen första gången 2001. Individtätheten för öring i år var den lägst registrerade sedan lokalen började provfiskas. Dock har det aldrig varit någon hög täthet på lokalen jämfört med medeltätheten av hela Lyckebyån där snittet ligger kring 15 individer/100 m 2 för årsungar. Förekomsten av ensomrig öring och kräfta tyder emellertid på att vattenkvaliteten för närvarande är tillfredsställande på lokalen. Kräftan är en indikator på att vattenkvaliteteten är god. De öringtätheter som erhållits de åtta senaste åren framgår av figur 8. Av figuren framgår att tätheten av årsungar har minskat men varit stabil jämfört med 2001. De smärre skillnaderna mellan åren är troligen hänförbara till naturliga orsaker såsom vattenföringsvariationer etc. Anmärkningsvärt är dock frånvaron av äldre fisk de senaste två åren. Avsaknaden av äldre öring kan vara en effekt av det mycket höga flöde som rådde vid undersökningstillfället och vilket gjorde lokalen svårfiskad. Under års provfiske var flödet något lägre och lokalen kunde fiskas utan större svårigheter. Mot bakgrund av att lokalen utgör en mycket god biotop för öring kan man förvänta sig högre tätheter. Ogynnsam reglering vid kraftstationer i ån kan vara en förklaring till de låga tätheterna. Ett oreglerat fiske kan även misstänkas på lokalen. Av övriga arter var gädd- och mörtförkomsten i år något högre än de senaste åren. Tätheten av lake har varit ganska stabil under de senaste åren förutom då tätheten var lägre och då tätheten var dubbelt så hög som i år. Kräfta har bara fångats de senaste två åren och jämfört med förra året var tätheten i år betydligt högre. 10

Lyckebyån Recipientkontroll Station 16 b. Mariefors Lokalen är belägen i västra sidofåran nedströms Mariefors. Biotopen är mycket god för öring. Vid elfisket erhölls endast öring. Det är dock inte första gången som öring var enda arten på lokalen (elfiskeregistret). Bild 3. Station 16 b vid Mariefors. Tabell 6. Fångst samt beräknad individtäthet vid elfisket på station 16 b Mariefors. Avfiskad areal: 184 m!. Art Totalfångst (antal) Individtäthet/100 m! (antal) Öring 0+ 9 5,2 Öring > 0+ 4 3,2 Öring totalt (Skattat antal) 14,5 8,4 Tabell 7. Fiskarternas medelstorlek och biomassa vid elfisket på station 16 b Mariefors. Art Medellängd Biomassa per 100 m 2 (g) Längd (mm) Vikt (g) Öring 0+ 82 Öring > 0+ 143,5 Öring totalt 100,1 70,3 554 Längdfördelningen över öring visar en dominans av årsungar (7,5-8,8 cm) och att den äldre fisken troligen utgjordes av fjolårsungar (figur 8). Längdfördelningen tyder på att lokalen hyser ett vandrande bestånd av öring. 11

Lyckebyån Recipientkontroll Figur 8. Längdfördelning hos öring vid elfisket på station 16 b Mariefors. Figur 9. Beräknad individtäthet av öring på station 16 b Mariefors perioden 1994 -. (Öring 0+ = årsungar av öring, Öring > 0+ = tvåsomrig eller äldre öring) 12

Lyckebyån Recipientkontroll Kommentar och jämförelser Inom ramen för Lyckebyåns kontrollprogram har årliga elfisken utförts sedan 1996 på lokalen vid Mariefors. De öringtätheter som erhållits de senaste tolv åren framgår av figur 9. Av diagrammet framgår att tätheten av årsungar ökade under perioden 1996 och hade den hösta tätheten vid provfiskena och. hade dock tätheten av årsungar minskat radikalt för att ytterligare minska de senaste två åren. Mot bakgrund av att lokalen utgör en mycket god biotop för havsöring kan man förvänta sig betydligt högre tätheter av årsungar. Däremot visar diagramet att tätheterna av äldre fisk varit tämligen konstant under de 12 åren. Öringen är känslig för ph-värden under 6. Vid vattenprovtagningspunkterna vid Lyckeby nedströms och vid Kättilsmåla uppströms elfiskelokalen visar att ph-värdet inte var lägre än 6,7 under och. Detta tyder på att inte ph-värdet begränsar öringens tillväxt på lokalen. Lokalen är väl beskuggad och vid års provfiske var temperaturen drygt 18 ºC i vattnet vilket är långt under öringens kritiska nivå som ligger kring 23 ºC. Förklaringen till den låga tätheten av årsungar kan bero på att den dåvarande svåra torrsommaren skördade sina offer bland småfisken. var vattenföringen extremt hög vilket gjorde att endast 50 % av lokalen kunde fiskas av på ett tillfredsställande sätt vilket följaktligen påverkade fångstresultatet negativt. Vid års provfiske var dock förhållandena mer gynnsamma och provfisket genomfördes utan större svårigheter på lokalen. De höga flödena som var under våren i samband med att äggen kläcktes kan vara en orsak till att stor del av ynglen lämnat lokalen. Andra tänkbara orsaker till de låga yngelförekomsterna är ogynnsam reglering vid kraftstationer eller dåligt fungerande vandringsvägar som försvårar lekfiskens vandring upp till leklokalerna. Ansvarig personal vid Calluna AB Kenneth Johansson och Robert Björklind genomförde elfisket och Kenneth Johansson har ansvarat för analys och rapport. Referenser Degerman, E. et al. 1998. Ekologisk fiskevård. Sveriges Sport- och fiskevårdsförbund. Tryckeri AB Småland, Jönköping. Degerman, E. & Sers, B. 2001. Elfiske. Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet. Naturvårdsverket, 2002. Elfiske i rinnande vatten, Version1:3. Stockholm Järvi, T. (red.). 1997. Fiskevård i rinnande vatten. Fiskeriverket, Sötvattenlaboratoriet, Drottningholm, Stockholm. 13

Lyckebyån Recipientkontroll http://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/statistikochdatabaser/provfiskeisotkust vatten.106.7b581b0111f5ad648d2800033.html 14

Lyckebyån Recipientkontroll BILAGA 1 Beskrivning av elfiskelokaler och fiskebetingelser

Lyckebyån Recipientkontroll Station nr 8. Lyckebyån vid Målaregården-Västraby Fiskebetingelser Vädret var halvklart, lufttemperaturen 18,7 C och vattentemperaturen 16,4 C i samband med fisket vilket utfördes -08-19. Vattnet var klart och färgat. Vattenföringen var hög för årstiden. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen nedströms, under och strax uppströms valvbron i Västraby. Sträckan börjar vid andra pilträdet uppströms höljan och slutar vid forsnacken uppströms valvbron. Tabellen ger mer data över lokalen. Koordinater Höjd över havet (m) Lokalens längd (m) Lokalens bredd (m) Lokalens areal (m2) Maxdjup (m) Medeldjup (m) 627580 148577 115 35 6 200 0,80 0,40 Biotop Provytan är strömmande med botten av grus och sten och har en god beskuggningsgrad (50 %), från framförallt pilträd. Biotopen klassas som mycket god för laxartad fisk, framförallt som uppväxtområde. Tabellen ger mer information om provytan. Närmiljö Bottentopografi Bottenstruktur Bottenveg Övervattensveg. Vattenhastighet Äng Bebyggelse Ojämn Grus Sten Måttlig Saknas Strömmande Station nr 14. Lyckebyån vid Viökvarn Fiskebetingelser Lokalen elfiskades -08-20. Vädret var halvklart, lufttemperaturen 20,5 C och vattentemperaturen 16,7 C i samband med fisket. Vattnet var klart och färgat. Vattenföringen var hög för årstiden. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen nedströms vägbron vid Stubbelycke. Sträckan börjar invid stubbe på västra åbrinken ca 35 m nedströms vägbron och slutar i höjd med körsbärsträd och utstickande stenblock på östra åbrinken. Tabellen ger mer data över lokalen. Koordinater Höjd över havet (m) Lokalens längd (m) Lokalens bredd (m) Lokalens areal (m2) Maxdjup (m) Medeldjup (m) 624230 149175 84,9 27 10 302 0,7 0,40 Biotop Provytan är strömmande med botten av sten och block med en låg beskuggningsgrad (10 %), från framförallt alträd. Biotopen klassas som mycket god för laxartad fisk. Tabellen ger mer information om provytan. Närmiljö Bottentopografi Bottenstruktur Bottenveg Övervattensveg. Vattenhastighet Äng-Bebyggelse Ojämn Sten-Block Riklig Saknas Strömmande

Lyckebyån Recipientkontroll Station nr 16 b. Lyckebyån vid Mariefors Fiskebetingelser Lokalen elfiskades -08-20. Vädret var halvklart, lufttemperaturen 19,5 C och vattentemperaturen 18,1 C i samband med fisket. Vattnet var klart men färgat och vattenföringen var hög för årstiden. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen i västra sidofåran nedströms Mariefors. Sträckan börjar ca 10 m uppströms sammanflödet med östra fåran och slutar ca 20 m längre upp. Sträckans start och slutpunkter har markerats med rödfärg. Tabellen ger mer data över lokalen. Koordinater Höjd över havet (m) Lokalens längd (m) Lokalens bredd (m) Lokalens areal (m2) Maxdjup (m) Medeldjup (m) 623275 149210 15,0 18,8 9,85 185 0,6 0,40 Biotop Provytan är strömmande till forsande med botten av grus, sten och block och har en god beskuggningsgrad (80 %), från framförallt alträd. Biotopen klassas som mycket god för laxartad fisk. Tabellen ger mer information om provytan. Närmiljö Bottentopografi Bottenstruktur Bottenveg Övervattensveg. Vattenhastighet Lövskog Ojämn Grus-Sten-Block Ringa Saknas Ström-Fors

Bilaga 10 Plankton 139

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Växtplankton i Getasjön, 2001-. Gertrud Cronberg Gonyostomum semen (Foto Gertrud Cronberg) Mars 2009 Tygelsjövägen 127 218 73 TYGELSJÖ Växtplankton Gertrud Cronberg

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL VÄXTPLANKTON 1.1 Undersökningens omfattning Denna studie omfattar kvantitativ och kvalitativ undersökning av växtplankton i Getasjön från maj till oktober,. 1.2 Metodik 1.2.1 Provtagning Undersökningarna utfördes enligt BIN PR 06. Provtagning gjordes 010513-010919, samtidigt som provtagning för vattenkemiska analyser. Kvalitativa växtplanktonprov insamlades med planktonhåv (0,002 mm) från bottnen till ytan och konserverades med formalin. Kvantitativa växtplanktonprov togs med rörhämtare från ytan till 1,2 meters djup. Prov togs på 5 punkter i sjöns centrala del med ca 20 meters inbördes avstånd. Dessa prov slogs ihop till ett samlingsprov och konserverades med Lugols lösning (Willén 1962). 1.1.2 Analys De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop enligt Utermöhl metodik (Utermöhl 1958, Cronberg 1982). De dominerande växtplanktonarterna räknades i 25 ml:s sedimentationskammare och deras biomassa beräknades. Dessutom har de olika arternas frekvens skattats enligt en tre-gradig skala (1 = enstaka fynd, 2 = vanligt förekommande och 3 = mycket vanlig till dominerande). Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst. Vid bedömning av sjöarnas trofi har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet använts (Naturvårdsverket, Rapport 4913, 1999). E = eutrofa organismer, dvs. de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållande, O = oligotrofa organismer, dvs. de som föredrar näringsfattiga förhållanden, I = indifferenta organismer, dvs. organismer med bred ekologisk tolerans. Växtplankton 1 Gertrud Cronberg

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 1.1.3 Bedömningsgrunder för växtplankton Klass Trofi Benämning Biomassa Blågröna alger Kiselalger Gonyostomum mm 3 /l mm 3 /l mm 3 /l mm 3 /l 1 oligotrof Mycket liten biomassa! 0,5! 0,5! 0,05! 0,1 2 mesotrof Liten biomassa 0,5-1,5 0,5-1,0 0,05-0,5 0,1-1,0 3 eutrof Måttligt stor biomassa 1,5-2,5 1,0-2,5 0,5-2,0 1,0-2,5 4 eutrof Stor biomassa 2,5-5,0 2,5-5,0 2,0-4,0 2,5-5,0 5 hypertrof Mycket stor biomassa > 5,0 > 5,0 >4,0 > 5,0 Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. - Naturvårdverkets rapport 4913. 1999. 1.1.4 Bedömning av växtplanktonsamhället i Getasjön. Nedan anges växtplanktons biomassa, antalet registrerade arter och dominerande arter/släkten av växtplankton vid varje mättillfälle. Dessutom har tabeller över växtplanktons biomassa samt registrerade arter och släkten sammanställts i Bilaga 1, tabell 1-2. 1.2 Resultat 1.2.1 Getasjön Växtplankton undersöktes från maj till och med oktober. Biomassan av alger varierade mellan 0,08-5,54 mg/l (Fig. 1, Tab. 1). Den högsta biomassan uppmättes i juli och den lägsta i oktober. I maj dominerades växtplankton av guldalgen Dinobryon divergens. Dessutom förekom mindre mängder av pansarflagellaten Peridinium sp och kiselalgen Synedra sp. Växtplankton biomassan ökade under slutet av maj och början av juni. Mängden guldalger minskade medan Gubbslem Gonyostomum semen ökade och i juli registrerades ett biomassa maximum på 5.54 mg/l. Vanligast förekommande var då Gubbslem och guldalgen Mallomonas caudata. I augusti minskade algbiomassan kraftigt, men dominerades fortfarande av Gubbslem och mindre mängder kiselalger tillhörande släktet Aulacoseira samt rekylalger. Under september var biomassan av alger något högre än i augusti som dominerades av Gonyostomum. Den lägsta biomassan under hela mätperioden registrerades i oktober, då endast rekylalgen Rhodomonas sp och monader påträffades. Under perioden maj-oktober varierade antalet växtplanktonarter mellan 24 till 29. Vanligast förekommande var kiselalger, guldalger och grönalger. Övriga alggrupper var representerade med endast ett fåtal arter (Tab. 2). Växtplankton 2 Gertrud Cronberg

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Tabell 1. Biomassa, artantal och dominerade växtplankton i Getasjön maj till oktober. Månad Biomassa Artantal Dominerande grupp Dominerande art 1 Dominerande art 2 Maj 0,44 28 Chrysophyceae Dinobryon divergens Peridinium sp Juni 2,40 29 Raphidophyceae Gonyostomum Monader Juli 5,54 28 Raphidophyceae Gonyostomum Uroglena sp Aug. 0,42 25 Raphidophyceae Gonyostomum Aulacoseira sp Sept. 1,02 27 Raphidophyceae Gonyostomum Gonyostomum Okt. 0,08 24 Små monader Monader, ø=4 "m Rhodomonas sp Figur 1. Växtplanktons fördelning på olika grupper i Getasjön, maj-oktober. Blågröna alger var sällsynta i Getasjön. Ytterst små mätbara mängder registrerades i juli. Det största antalet blågröna alger (5 taxa) registrerades i juli till augusti. Tre potentiellt toxin producerande blågrönalgsläkte påträffades. Endast i maj till juli påträffades kvantifierbara mängder av guldalger. Biomassan varierade mellan 0,08-0,40 mg/l. Guldalgerna var representerade med 3-9 arter. Vanligast förekommande var Mallomonas caudata och Dinobryon divergens. Guldalger föredrar måttligt näringsrika och humösa vattendrag och uppträder främst på våren men även under sommar och höst. Stora mängder guldalger kan ge upphov dålig smak och lukt av dricksvatten. Växtplankton 3 Gertrud Cronberg

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Kiselalger påträffades vid varje provtagningstillfälle. Låg biomassa uppmättes. Vanligast förekommande släkten/arter var Aulacoseira, Cyclotella och Synedra. Rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas var vanligast i augusti. Pansarflagellater tillhörande släktet Peridinium och förekom i kvantifierbara mängder i maj och juni. Tabell 2. Växtplanktons fördelning på olika alggrupper, Getasjön. Datum 21 maj 12 juni 5 juli 19 aug 23 sept 24 okt Blågröna alger 3 2 5 5 1 2 Guldalger 8 8 9 3 4 3 Kiselalger 7 7 4 5 10 10 Häftalger - 1 - - - 1 Gulgröna alger - - 1 1 - - Raphidophyceae 1 2 1 1 1 1 Grönalger 5 5 5 6 8 2 Rekylalger 2 2 2 2 2 2 Pansarflagellater 1-1 - 1 1 Ögondjur 1 2-2 - 1 Färglösa flagellater - - - - - 1 Gubbslem, Gonyostomum semen, registrerades från maj till oktober. Den största mängden 5,54 mg/l uppmättes i juli. Gubbslem trivs i humösa, måttligt näringsrika sjöar. Den är mycket vanlig i sjöar i Blekinge, Småland och norra Skåne, där mycket höga biomassor kan förekomma (Fig. 1). Figur 2. Växtplanktons fördelning på olika trofiska grupper, Getasjön,. Artantalet var relativt lågt med dominans av guldalger, kiselalger, och grönalger. Indifferenta arter var vanligast (Fig. 2). Kvoten mellan eutrofa och oligotrofa arter varierade från 0,8 till 2. Växtplankton 4 Gertrud Cronberg

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Figur 3a. Växtplanktons biomassa i Getasjön april-oktober, 2001-. Figur 3b. Växtplanktons biomassa i Getasjön april-oktober, 2001-. 1.3 Diskussion Förändringar i Getasjön är svåra att utvärdera, eftersom provtagningen inte har gjorts vid samma tidpunkt under åren 2001-. Det är endast under juni och augusti som provtagningen sammanfaller under denna period. Jämför man växtplanktonsamhället i Getasjön under dessa månader (Fig. 3a och 3b), syns några stora algblomningar i augusti, augusti, juni samt juni och juli (Fig. 3a). Blomningarnas storlek beror på en stor dominans av Växtplankton 5 Gertrud Cronberg

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Gubbslem (Tab. 4; Cronberg ). Denna alg har påträffats under hela undersökningsperioden, men aldrig registrerats i så stora mängder som under de blomningarna (Fig. 3a och 3b). Gubbslem är känslig för stark ljusinstrålning och förekommer ofta uppe vid sjöytan på morgonen, för att sedan under dagen vandra ner i vattenmassan. Gör man provtagning tidigt på morgonen får man oftast högre biomassa av Gubbslem än om man tar prov på eftermiddagen. Från och med har plankton provtagits tidiga förmiddagar. När man analyserar och räknar prov med Gonyostomum är det svårt att få exakta värden, eftersom algen i en del prov är så upplösta att allt ser ut som detritus. Tidpunkten på för provtagningen är viktig, men också vilket väder (storm, regn soligt, vindstilla) man haft dagarna före. Man kan missa blomningen helt eller råka komma just i det blommande skiktet med rörhämtaren. Det säkraste sättet att provtaga Gonyostomum-sjöar är att kolla planktonskiktningen med en transmissionsmätare och se till att man tar kvantproven i de skikt algen befinner sig i. Naturvårdsverkets rekommendationer att ta med rörhämtare från ytan till 2 m fungerar inte lika bra. Det bästa är att ta en vattenpelare från ytan till bottnen (med rör eller slang). Man tar proven på flera ställen och samlar vattnet i en spann eller dyligt. Det blir rätt häftig omblandning i spannen. Cellerna klumpas samman och sjunker snabbt till bottnen och proverna måste tagas ut omedelbart efter provtagningen och inte när man kommer in till stranden. Även fixeringen måste göras omedelbart. 1.4 Bedömning av trofi och tillståndsklass Tabell 3. Bedömning av tillståndet i Getasjön, enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (SNV rapport 4913, 1999). OBS! Alla data är från augusti utom för kiselalger, som är från maj. Getasjön Biomassa mg/l Blågröna alger, mg/l Kiselalger mg/l Gonyostomum mg/l Släkten potentiellt toxiska blågröna alger Tillstånd Klass Trofi 0,42-0,09 0,16 3 1-2 Mesotrof Getasjön är en måttligt näringsrik, mesotrof sjö. Växtplankton 6 Gertrud Cronberg

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Tabell 4. Sammanfattning av algbiomassa, antal arter och dominerande arter/grupper under augusti månad, 2001- År Biomassa Artantal Dominant 1 Dominant 2 Dominant 3 2001 1,29 44 Uroglena sp 72% Gonyostomum 14% Peridinium sp 6% 2002 0,86 48 Gonyostomum 92% Cryptomonas sp 3% Aulacoseira spp 3% 0,51 45 Gonyostomum 57% Monader 13% Peridinium sp 10% 5,29 44 Gonyostomum 94% Trachelomonas spp 3% Peridinium sp 1% Ingen - - - - provtagning 6,45 46 Gonyostomum Synedra sp 3% Cyclotella sp 2% 94% 0,62 21 Cryptomonas Gonyostomum Monader 23% 38% 33% 0,42 25 Gonyostomum 39% Aulacoseira spp 28% Cryptomonas sp 22% 1.5 Sammanfattning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är Getasjön en måttligt näringsrik, mesotrof sjö. Totalt sett har endast små förändringar i växtplanktonsamhället iakttagits under perioden 2001- och dessa kan vara orsakade av olika klimatiska förhållanden. Algblomningar med Gonyostomum har dock ökat och på grund av dessa har även den totala algbiomasan ökat i Getasjön under perioden. 1.6 Referenser Cronberg, G. 1992. Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18:1-119. Cronberg, G.. Växtplankton. I Sandsten H. & Almlöf K.. Lyckebyån. Lyckebyåns Vattenförbund. SNV Rapport 4913. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vatten. Naturvårdsverket, 1-101. Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Willén, T. 1962. The Utål lake chain, central Sweden and its phytoplankton. - Oikos, suppl. 5:1-156. Växtplankton 7 Gertrud Cronberg

Bilaga 1 Växtplankton - artlista- Cronberg Tabell 1. Växtplanktons biomassa (mg/l), Getasjön,. Taxon 21 maj 12 jun 5 jul 19 aug 23 sep 24 okt CYANOPHYCEAE, blågröna alger Anabaena lemmermannii v. Minor 0,056 CHRYSOPHYCEAE, guldalger Dinobryon divergens 0,21 Dinobryon spp. 0,082 Mallomonas caudata 0,103 Uroglena sp. 0,395 DIATOMOPHYCEAE, kiselalger Aulacoseira spp. 0,05 0,169 0,256 0,119 Cyclotella spp. 0,025 0,03 Synedra sp. 0,058 CRYPTOPHYCEAE, rekylalger Cryptomonas sp. 0,028 0,094 Rhodomonas sp. 0,016 0,01 DINOPHYCEAE, pansarflagellater Peridinium sp. 0,087 0,031 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen 0,027 1,715 4,724 0,163 1,015 MONADER 0,376 0,073 TOTAL BIOMASSA (mg/l, färskvikt) 0,44 2,40 5,54 0,42 1,02 0,08 Biomassa/taxonomisk grupp 21 maj 12 juni 5 juli 19 aug 23 sept 24 okt Blågröna alger 0,056 Guldalger 0,21 0,08 0,50 Kiselalger 0,11 0,19 0,26 0,15 Rekylalger 0,03 0,00 0,11 0,01 Pansarflagellater 0,087 0,031 Gonyostomum 0,027 1,715 4,724 0,163 1,015 Monader 0,376 0,073

Bilaga 1 Växtplankton - artlista- Cronberg Tabell 2. Växtplankton i Getasjön,. EG = ekologisk grupp; E = eutrof, O = oligotrof och I = indifferent art Förekomst: 1 = enstaka, 2 = vanlig, 3 = riklig TAXON E G 21 maj 12 juni 15 juli 20 aug 23 sept 24 okt CYANOPHYCEAE blågröna alger Aphanocapsa holsatica(lemm.) CRONB. & KOM. E 1 Chroococcus limneticus LEMM. E 1 C. subnudus (HANSG.) CRONB. & KOM. & CRONB. O 1 Merismopedia tenuissima LEMM. I 1 1 Snowella atomus KOM. & HIND. I 1 1 S. septentrionalis KOM. & HIND. I 2 1 Woronichinia naegeliana (UNG.) ELENK. I 1 1 1 Oscillatoriales Planktothrix agardhii (GOM.) ANAGN.&KOM. E 1 P. mougeotii (BORY ex KOM.) ANAGN. & KOM. I 1 1 Nostocales Anabaena lemmermannii var minor (UTERMOHL.) KOM.-LEGN. E 1 Anabaena sp. I 1 1 CHRYSOPHYCEAE guldalger Bitrichia chodatii (REV.) CHOD. O 1 Chrysophaerella longispina LAUTERB. O 1 1 Chrysochroccus rufescens KLEBS. I 1 Dinobryon bavaricum IMH. O 1 2 1 1 D. crenulatum WEST & WEST O 1 1 1 D. divergens IMH. I 3 2 2 D. sertularia EHR. O 1 D. sociale EHR. I 1 Kephyrion sp. I 1 Mallomonas caudata IWANOFF I 2 2 1 1 M. crassisquama (ASMUND) FOTT I 1 1 1 M. punctifera KORCH. I 2 1 1 1 1 M. tonsurata TEIL. I 1 Synura sp. I 1 1 1 Uroglena sp. I 2 2 HAPTOPHYCEAE fästalger Chrysochromulina cf. parva LACK. E 1 1 DIATOMOPHYCEAE kiselalger Acanthoceros zachariasi (BRUN) SIMONS. I 1 Asterionella formosa HASS. I 1 2 2 1 1 1 A. granulata (E.) SIMONS. E 1 1 Aulacoseira spp. I 2 2 2 2 1 1 Cyclotella sp. I 1 1 1 1 Fragilaria crotonensis KITTON I 1 1 Fragilaria sp. I 1 Melosira varians AGARDH O 1 Rhizosolenia longiseta ZACH. O 1 1 1 1 1 Stephanodiscus sp. E 1 Surirella sp. I 1 Synedra sp. I 2 1 Tabellaria fenestrata (LYNG.) KÜTZ. I 1 1 1 1 1 T. fenestrata var. asterionelloides GRUN. I 1 1 T. flocculosa (ROTH) KUTZ. I 1 1 1 1

Bilaga 1 Växtplankton - artlista- Cronberg Tabell 2 forts. Växtplankton i Getasjön,. TAXON E G 21 maj 12 juni 15 juli 20 aug 23 sept 24 okt XANTHOPHYCEAE gulgröna alger Goniochloris fallax FOTT I 1 Pseudostaurastrum limneticum (BORGE) CHOD. I 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum latum IWANOFF I 2 1 G. semen (E.) DIES. O 3 2 2 3 1 CHLOROPHYCEAE, grönalger Volvocales Chlamydomonas sp. I 1 Eudorina elegans EHR. E 1 1 Sphaerellopsis sp I 1 Tetrasporales Chlamydocapsa planctonica (W. & G. S. WEST) FOTT O 1 Pseudosphaerocystis lacustris (LEMM.) NOV. I 1 Chlorococcales Ankistrodesmus bribraianus KORSH. E 1 A. gracilis (REINSCH) KORSH. E 1 Coelastrum cambricum ARCH. E 1 Dictyosphaerium pulchellum WOOD I 1 Monoraphidium contortum (TURP.) KOM.-LEGN. I 1 M. dybowskii (WOL.) HIND. & KOM.-LEGN. O 1 Oocystis sp. E 1 Pediastrum angulosum (E.) MENEGH. O 1 P. boryanum (Turp.) MENEGH. E 1 1 P. duplex MEYEN E 1 1 P. privum (PRINTZ) HEGEW. O 1 1 Quadrigula pfitzeri (SCHROED.) G. M. SMITH O 1 Scenedesmus sp. E 1 1 1 1 Zygnematales Closterium acutum var. variabile (LEMM.) KRIEG. I 1 1 2 Closterium sp. I 1 Cosmarium sp. O 1 Mougeotia sp. I 1 DINOPHYCEAE pansarflagellater Peridinium spp. I 1 1 1 1 CRYPTOPHYCEAE Cryptomonas sp. I 2 1 2 2 1 1 Rhodomonas sp. I 1 1 1 1 1 2 EUGLENOPHYCEAE ögonalger Euglena sp. E 1 1 Phacus glaber (DEFL.) POCHM. E 1 Phacus sp. E 1 1 Trachelomonas spp. I 1 Heterotrofa (färglösa) flagellater Katablepharis ovalis SKUJA I 1 Totala antalet arter 28 29 28 25 27 24

Bilaga 1 Växtplankton - artlista- Cronberg Tabell 2 forts. Växtplankton i Getasjön,. Antal arter / taxonomisk grupp 21 maj 12 juni 15 juli 20 aug 23 sept 24 okt Blågröna alger 3 2 5 5 1 2 Guldalger 8 8 9 3 4 3 Kiselalger 7 7 4 5 10 10 Fästalger - 1 - - - 1 Gulgröna alger - - 1 1 - - Gonyostomum 1 2 1 1 1 1 Grönalger 5 5 5 6 8 2 Rekylalger 2 2 2 2 2 2 Pansarflagellater 1-1 - 1 1 Ögonalger 1 2-2 - 1 Färglösa flagellater - - - - - 1 Antal arter / trofisk grupp 21 maj 12 juni 15 juli 20 aug 23 sept 24 okt Eutrofa 4 6 5 6 4 3 Indifferenta 20 16 17 16 18 17 Oligotrofa 4 7 6 3 5 4